Vad krävs för en likvärdig skola?

I Förra veckan hölls det en paneldebatt om skolan  inne på Café Marx med följande personer i panelen.

Freddy Grip – lärare, medlem i V och organiserad i Lärarnas riksförbund
Pernilla Alm – lärare och författare till boken ”Läxfritt”
Bosse Karlsson – medlem i ”Nätverket likvärdig skola”, författare till ”Slaget om den likvärdiga skolan”
Karin Rågsjö – ledamot V i kommunfullmäktige, riksdagskandidat.

Samtalet handlade om hur vi skall få en likvärdig skola, vilka reformer behövs, är läxor viktiga, och hur skall vi göra med skolpengen, kan den se ut som idag?

Här kommer en kort sammanfattning o vad som togs upp och diskuterades. Självklart blev det mer diskussion och lite mer skiljaktigheter än vad som kan komma fram i en kort sammanfattning, men jag hoppas ni förstår grunden och överlag hade alla i panelen ungefär samma tankar, men med vissa twister.

Debattledaren inledde med att fråga vilka tre reformer som deltagarna ansåg som viktigast för att förbättra skolan. Resultatet visade att viktigast var att
– stoppa privata vinstintresset inom skolan
Därnäst att
– avskaffa det fria skolvalet
– förstatliga skolan
Vidare att
– avskaffa systemet med skolpeng
– läxhjälpen ska ske i skolan och inte i hemmet.
Förstatligande
I debatten om förstatligande framkom bl a följande argument:
Ett förstatligande skulle inte påverka lärarna direkt (med tanke på diskussionen om nya pålagor och förändringar som antas påverka skolan på ett ogynnsamt sätt)
De ökade kostnader vi sett är mest relaterade till det fria skolvalet, inte till kommunaliseringen i sig
Viktigt med ett tydligt statligt finansieringsansvar, i enlighet med de ursprungliga kraven på öronmärkning av pengar till skolan i samband med kommunaliseringen (men som Bildt-regeringen avskaffade)
Enighet om vikten av en gedigen utredning och konsekvensanalys inför ett förstatligande.
Läxor eller inte läxor?
Några krav på läxor finns inte i skollagen, inte heller i läroplanen eller lärarutbildningen
Ja till läxfri skola samt att kravet på max 6 tim skoldag följs!
Inget för politiker att besluta om utan upp till lärare och skolledning
Exemplet Norge med läxhjälp hjälpte inte svaga elever (saknades kompetent personal, ingen inriktning på elever med särskilda behov)
Stödet ska riktas till lärarna, inte till hjälp utifrån
Lärarrollen – och bristerna idag
V anser att det behövs 6.000 fler lärare på kort sikt, att det inte bara är lönen som behöver höjas utan själva förutsättningarna för att utöva yrket behöver förändras i grunden. SCB anger c:a 50.000 nya lärare till 2020 varav 50% förskolan, övriga till grund- och gymnasieskolan och Lärarförbundet anger c:a 20.000 till 2020.

Enormt viktigt att motverka svartmålningen av skolan där Björklund bär det största ansvaret (skolan bra innan han började sin beskrivning av ”flumskolan” etc). Här ingår som en mycket avgörande faktor att få upp statusen på utbildningen – och då t ex inte tillåta lärarlösa lektioner som även förekommer på högskolan!

NPM som styrsystem för skolan bygger på en misstro uppifrån och brist på tillit till lärarna. Angående argumentet att skolan är förändringstrött och inte orkar med nya reformer: vi kan inte sätta stopp för nödvändiga reformer när skolan ”går mot avgrunden”!

Bra och relevant utbildade skolledare med pedagogisk kompetens
Fler administratörer som kan avlasta lärare och skolledare
Lärarlag som kan stötta och stimulera varandra måste återupprättas
En bra introduktion för lärarens första år är en viktig förutsättning för hens fortsatta arbete inom skolan. Kravet på en sådan introduktion för den nyutexaminerade läraren är borta.

Betygens roll
Mycket komplicerad fråga. Någon form av bedömning nödvändig, dock ska betyg in så sent som möjligt och strävan måste vara att ta bort fokusen på betyg och prov.

Etableringsfriheten
Det måste vara kommunens beslut när nya skolor ska etableras.

Organisationsformer
Med anledning av V:s förslag att personalkooperativ kan få stöd till att ta över företag ägda av riskkapitalbolag menade BK att det nog vore bättre att satsa på renodlat kommunala organisationsformer. Bl a mot bakgrund av avsaknad på framgångsrika exempel på sådana kooperativ. Framhölls att V är för företagsformer som t ex Fryshuset, Stadsmissionen, Röda Korsets Hospice m fl. Påpekades vidare att personalkooperativ är mer komplicerat för skolan än för vårdsektorn.

Sammanfattning
Den enskilt viktigaste faktorn för en likvärdig skola
– Lärarna: höj statusen, högre löner, lyft fram bra lärare som för fram sin syn på skolan
– Utbildning för bra ledare, anställ fler administrativ personal
– Målet är en likvärdig och sammanhållen skola där alla kan förverkliga sina visioner
– Politiken ska fördela resurser och inget annat
– Satsa på en 1-årig introduktionsperiod för nya lärare (kräver statliga medel)

 

Till sist för dig som önskar mer läsning på skolan område! För ett par månader sedan lanserade Vänsterpartiet ett 10 punkts program som heter Skall lärarna eller vinsterna styra skolan? och som tar upp det som vi anser viktigt att förändra för en bra och likvärdig skola, läs gärna rapporten här 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Våra nio deltagare från Vänsterpartiet Haninge på Vänsterdagarna i Malmö

Arkiv