Feministiska frågor del 2- kvinnor och arbetsmarknaden

Kvinnor och arbetsmarknaden

Dagens arbetsmarknad lämnar milt sagt mycket att önska och framförallt för kvinnor. Dem patriarkala strukturerna återfinns även här och omöjliggör en arbetsmarknad där kvinnor och män kan arbeta och utvecklas på samma villkor.

När den offentliga sektorn byggdes ut möjliggjorde det dock för kvinnor i mycket större utsträckning än innan att komma ut på arbetsmarknaden och få betalt. Det gjorde också att vi fick en könsuppdelad arbetsmarknad i Sverige där kvinnodominerande yrkena värderades och lönesattes lägre än de mansdominerade. Denna uppdelning mellan vad som anses som ett manligt respektive kvinnligt yrke är densamma då som nu. Även om kvinnor i viss grad kunnat göra inbrytningar på den manliga sidan är det långt ifrån jämställt.

Män kan arbeta heltid, göra karriär och få en bra lön och i längden bra pension för att kvinnorna står tillbaka. De arbetar i mycket större utsträckning deltid, får sämre lön och lägre pension. Många kvinnor arbetar deltid mot sin vilja för att det inom kvinnodominerande yrken finns få heltider, men också för att hinna med allt det obetalda arbete som ska utföras. Senast idag (4/3) rapporterar LO i sin årliga jämställdhetsbarometer att gapet kvinnors och mäns löner är oförändrat stort. En stor anledning till detta menar dem är att kvinnor i så stor utsträckning tvingas arbeta deltid. ‘

I artikeln från SVT står det …Långsammast går det inom arbetaryrken, där varannan kvinna fortfarande arbetar deltid. Män arbetar deltid bara i begränsad omfattning. Dessutom har betydligt högre andel kvinnor än män tidsbegränsad anställning, som allmän visstid och vikariat. Det gäller både inom arbetaryrken och tjänstemannayrken. Men deltiderna är den värsta bromsklossen för lönerna, enligt LO.

Vänsterpartiet menar att för att komma åt problemen så måste vi lagstifta fram förändring. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. Vi måste arbeta aktivt för att utjämna de stora skillnader som finns mellan könen. LO menar också, som vi, att de kvinnodominerande yrkena måste öka rent lönemässigt och att ansvaret för det obetalda hemmaarbetet måste delas mer lika. Dessa åtgärder skulle möjliggöra för kvinnor på arbetsmarknaden. Det handlar som så många gånger förr, om den politiska viljan, om att prioritera och vilja ha ett rättvist system. Borgarna menar att genom privatisering och mer konkurrens kommer vi kunna komma åt problemen, men faktum är att de branscher som är kvinnodominerade inom den privata sektorn som hotell och restaurang råder samma patriarkala system som inom den offentligt drivna verksamheterna.

En annan viktigt reform som Vänsterpartiet under lång tid förespråkat är att göra heltid till sex timmar istället för åtta. I Vår feministiska plattform skriver vi

Vänsterpartiet vill förkorta den dagliga arbetstiden genom en sänkt norm för heltid. Ett av huvudskälen till det är att skapa förutsättningar för en rättvis fördelning mellan kvinnor och män av ansvaret för barn, hem och familj och mellan avlönat och oavlönat arbete. Dagens arbetstidsnorm innebär att kvinnor blir beroende av mäns ekonomiska resurser samtidigt som män blir beroende av kvinnors obetalda arbete. De ojämlika ekonomiska förutsättningarna ärvs in i pensionssystemet och socialförsäkringarna. En arbetstidsförkortning med bibehållen lön tillsammans med en individuell föräldraförsäkring skulle sannolikt bli de viktigaste jämställdhetsreformerna i nutid.

Detta skulle också möjliggöra för en mer meningsfull fritid och ett mindre stressig tillvaro för alla, inte bara kvinnor. På vissa ställen i Sverige har företag och kommunala verksamheter provat på detta med mycket positiva resultat. Nu senast var det en artikel i GP som beskrev hur 60 undersköterskor på ett äldreboende ingått i ett projekt att arbeta sex timmars arbetsdag istället för åtta. Effekterna är många och beskrivs i positiva ordalag. De är mindre stressade, känner sig gladare, har fått fler arbetskamrater och hinner med familj och fritid mycket bättre. Vilket är positivt för både arbetsgivare och arbetstagarna men även för kunderna eller brukarna. Och i slutändan för hela samhället som blir friskare, gladare och får mer tid till det som kan anses viktigt.

En jämlik arbetsmarknad är viktig. När arbetsrätten urholkas och dem fasta tjänsterna blir färre är det i stor utsträckning unga och kvinnor som drabbas. För oss i Vänsterpartiet är det en ohållbar situation att det råder sådana skillnader för könen och för oss är dessa reformer som tagits upp i texten avgörande för hur vi vill att morgondagens arbetsmarknad ska se ut.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Våra nio deltagare från Vänsterpartiet Haninge på Vänsterdagarna i Malmö

Arkiv