Mer ekologisk och vegetarisk mat för klimatet och hälsans skull

Förra måndagen (2016-12-05) var det ett långt kommunfullmäktigemöte. Vi diskuterade byggandet av bostäder till nyanlända i kommunen och Vänsterpartiet lämnade också in en motion om att bygga kollektivhus i allmännyttan. Men vi gjorde mer än så! Alexandra Anstrell (M) hade ställt en interpellation (fråga) till kommunalrådet Annica Hjerling (MP) om ekologisk mat och om det var bra att vi hade ett mål på ekologisk mat. Annica Hjerling gav ett bra svar men vi i Vänsterpartiet tycker frågor om miljö och klimat är väldigt viktiga. Därför gick Samuel Skånberg (V) upp och deltog i debatten.

krav

Varför engagerar sig Vänsterpartiet i klimatfrågor?

Det är ju egentligen en självklarhet. Om vi inte har en planet så kan vi inte göra något. Då är det kört. Därför är det en självklarhet för alla partier som ser lite längre än näsan räcker att engagera sig i att minska klimatpåverkan. Men för oss socialister och feminister finns det flera extra goda anledningar.  På kongressen i våras 2016 antog vi ett ekologiskt-ekonomiskt punktprogram. Arbetet föranleddes av ett stort arbete som gjorts av eko-eko-gruppen som resulterade i en slutrapport. Syftet är att sammanfoga partiets politik kring ekologi (klimat, miljö) och ekonomi så att den går åt samma håll. I inledningen till eko-eko-gruppens slutrapport kan vi läsa:

Klimatfrågan innebär inte bara en allvarlig och akut utmaning. Det är också en historiskt unik möjlighet att tillsammans bygga ett bättre och mer hållbart samhälle. Den omställning vi vill genomföra leder till ett rikare, mer jämlikt och demokratiskt samhälle med utvecklad välfärd och ökad livskvalitet där ekonomin drar åt samma håll som de ekologiska och sociala behoven istället för att, som idag, undergräva dem.

 

Det hållbara rödgröna samhället är ett samhälle där alla har möjlighet till sysselsättning och inkomst i utvecklande och meningsfull verksamhet. Där makten över energiproduktionen fördelas på fler. Där den lokala ekonomin stärks genom cirkulärekonomiska kretslopp. Där lokala banker och små företag växer i betydelse istället för giriga jättebanker och multinationella koncerner.

 

Där vi har mer resurser till offentliga tjänster som vård, skola och omsorg. Där kollektivtrafiken förbättrats, där städerna blir enklare att röra sig i till fots och med cykel. Där miljonprogrammen upprustas och utvecklas till spjutspetsar för hållbarhet. Där jordbruket fungerar i samklang med ekosystemen och medverkar till att underhålla naturens ekosystemtjänster utan att bidra till övergödning eller giftspridning. Där pensionskapitalet endast investeras där det är samhällsekonomiskt hållbart och bidrar till omställningen. Där skattesubventioner går till det som är bra för miljö och människor istället för att gynna fossilindustrin. Där forskning och utveckling är inriktad på teknikutveckling som bidrar till ökad hållbarhet. Där det skapas marknader för långsiktiga privata investeringar i miljöteknik och omställning. Där information och kunskap görs tillgängliga som kollektiva nyttigheter.

 

Det är nu vi kan ta möjligheten att bygga det samhället. Gör vi det kan vi styra vårt eget öde. Men då måste vi handla. Klimatkrisen är ett historiskt formativt ögonblick där vi måste välja väg. Om vi väntar och skjuter ombyggnaden framför oss kommer vi istället att drabbas av utvecklingen. Vi tvingas då att försöka hantera de oerhört allvarliga och farliga konsekvenserna av vår brist på handling, istället för att förekomma dem med förändringar till ett hållbart samhälle. Vid sidan av att inse krisens allvar är detta vårt huvudbudskap: det är nu vi har chansen att bygga ett bra samhälle för alla. Kris, men också hopp.

 

Det är nu det gäller.

Ett hållbart rödgrönt samhälle är helt enkelt bättre! Men som socialister är det viktigt att visa solidaritet med fattigare länder som kommer drabbas hårdare än vad vi i den rika delen kommer göra. De länder som bidragit minst till att skapa klimatförändringarna är de länder som kommer drabbas hårdast av dem. Som feminister är det viktigt att lägga ett genusperspektiv på frågran också. Kvinnor drabbas hårdare av klimatförändringarna än vad män gör men män bidrar mer till klimatförändringarna. Ännu en gång från eko-eko-rapporten:

Klimat och kön

 

Våra möjligheter och livsvillkor påverkas starkt av kön eftersom inkomst, förmögenhet och konsumtion är könsrelaterat, kvinnors arbete och liv värderas lägre än mäns. Kvinnor står för en mindre del av det samlade konsumtionsutrymmet. Skillnaderna i totala nivåer av energiförbrukning beror mycket på utgifternas storlek och det gäller både män och kvinnor. Men kvinnors och mäns energiintensitet skiljer sig i alla inkomstgrupper. Män förbrukar mer energi. Män tar bilen oftare. Jämfört med kvinnors transportsätt är mäns transporter mer energikrävande. Hela 40 procent av männens totala energianvändning går till transporter, medan motsvarande andel för kvinnor är 25 procent. Män har en högre energiintensitet (MJ/kr) för sina inköp relativt kvinnor i alla inkomstgrupper.

 

Kvinnor och män påverkas olika av klimatförändringarna. Därför är politiska åtgärder mot klimatförändringarna inte könsneutrala. Kvinnor och män har, särskilt i fattiga länder, olika grader av sårbarhet och skilda förutsättningar att anpassa sig till klimatförändringar. Därför är det viktigt att klimaträttvisa genomsyrar alla förslag. Med det menar vi att konsekvensanalyser med avseende på både klass och kön genomförs inför alla stora klimatpolitiska projekt, både nationellt och internationellt. Sverige ska vara drivande för att en sådan princip ska gälla även internationellt. I värsta fall kan världens fattiga länder annars drabbas dubbelt av rika länders agerande, först av klimatförändringarna och i värsta fall dessutom av klimatpolitiska åtgärder.

Vad tycker Vänsterpartiet om ekologisk mat?

Vänsterpartiet ser att ekologisk mat har många fördelar och är mycket positiva till ekologisk mat. Från eko-eko-gruppens slutrapport:

 

Ekologisk mat har många fördelar. I ekologiska livsmedel finns sällan eller aldrig rester av kemiska bekämpningsmedel och kemikalier. Ett ekolantbruk bidrar till högre biologisk mångfald och ökar jordbrukets resiliens (motståndskraft) vilket är viktigt när klimatet förändras. Ekologiskt lantbruk har också högre krav på djurskydd, exempelvis avseende utevistelse, fri rörlighet och ökad tillgång till grovfoder.

 

Idag brukas ungefär 480 000 hektar, eller 15,7 procent, av den svenska jordbruksmarken enligt ekologiska principer. Vänsterpartiet verkar för att minst 30 procent av den svenska jordbruksarealen utgöras av certifierat ekologiskt lantbruk år 2020. Vi vill se riktade ekonomiska stöd till ekologisk produktion samt till ekologiska rådgivare. Genom att återinföra skatten på handelsgödsel och stärka dess miljöstyrande effekt gynnar vi den ekologiska produktionen (som inte använder handelsgödsel) och minskar det traditionella jordbrukets miljöpåverkan, och alla intäkter ska gå till åtgärder för att göra jordbruket mer miljövänligt.

Vad tycker Vänsterpartiet om vegetarisk mat?

Vänsterpartiet ser att köttproduktionen och resten av animalieindustrin har väldigt höga utsläpp av växthusgaser och bidrar globalt till skövling av regnskog:

Storskalig djuruppfödning är den verksamhet inom livsmedelsproduktionen som står för den största resursanvändningen och som överlag har den största påverkan på miljön. Sedan 1950-talet har världens köttkonsumtion mer än femfaldigats. Om inget görs förväntas köttkonsumtionen att fördubblas till 2050 jämfört med 1999 års nivåer. Enligt rapporten Livestock’s Long Shadow, utgiven av FN:s livsmedelsorganisation FAO, står den globala animalieindustrin för 18 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Nivån på resursförbrukningen och utsläppen är tätt förknippat med vilken sorts kött som produceras. Under svenska förhållanden medför till exempel produktion av ett kilo nötkött i snitt utsläpp på 26 kilo koldioxidekvivalenter (CO2e), medan siffran för ett kilo fläskkött är 6 och kyckling 3. Ett kilo baljväxter – som med högt proteininnehåll är en utmärkt ersättare till animalier – medför utsläpp på ungefär 0,7 kg CO2e. Animalieproduktionen är också en av de främsta orsakerna till skövling av tropiska skogar, vilket i sig medför stora utsläpp av växthusgaser. Även stora arealer tas i bruk för att odla foder till djur, inte minst sojabönor som till stor del går på export till bland annat EU och Sverige. Animalieindustrin står också för en stor del av världens vattenförbrukning. Det krävs totalt tusentals liter att producera ett kilo kött. Miljöpåverkan ser likartad ut i Sverige, med undantaget att odlingsarealer och tillgång till färskvatten inte är en begränsande faktor som på många andra ställen i världen. Även här har konsumtionen av animalier ökat kraftigt. En viktig orsak är allt billigare import. Idag är nästan hälften av allt kött som konsumeras i Sverige importerat. Sedan 1990 har köttkonsumtionen ökat med 40 procent, från 60 kilo per person och år till 85 kilo år 2012.

 

Köttkonsumtionen har fått de svenska utsläppen att öka kraftigt. Utsläppen från den svenska produktionen av animaliska produkter har visserligen minskat från 8,5 miljoner ton CO2e 1990 till 7,3 miljoner ton 2005. Minskningen härrör främst från en minskad produktion som har ersatts av en större import. Utsläppen från Sveriges konsumtion av animalier ökade under samma period med 22 procent, till 10 miljoner ton CO2e. Det är nästan lika mycket som utsläppen från Sveriges 4,3 miljoner personbilar. Därför är möjligheterna att minska utsläppen med en effektivare produktion enbart i Sverige begränsade.

 

I Jordbruksverkets rapport Hållbar köttkonsumtion (2013) konstateras att köttkonsumtionen måste minska av klimatskäl. Där ges en serie förslag på åtgärder som kan bidra till en minskad köttkonsumtion. Vid sidan av förslaget om en ”koldioxidskatt på kött och andra animaliska produkter” föreslår Jordbruksverket ett ökat användande av offentliga upphandlingar, satsningar på vegetariska måndagar, teknikutveckling, informationssatsningar med mera. Vi stödjer förslagen i Jordbruksverkets rapport, inklusive en proportionerlig klimatskatt på livsmedel i syfte att minska utsläpp av växthusgaser och annan miljöpåverkan, stärka djurskyddet samt öka folkhälsan. Vid sidan av en klimatskatt på livsmedel måste även andra åtgärder vidtas för att minska köttkonsumtionen. Vi har i motioner till riksdagen föreslagit vegetariska dagar i offentlig sektor, informationskampanjer för mer vegetariskt och avskaffande av EU:s animaliesubventioner som några konkreta åtgärder. Om en klimatskatt på livsmedel införs är det viktigt att den läggs på konsumentpriset, så att den påverkar priset på svensktillverkade och importerade livsmedel i samma grad.

grillbiffvegetarisk-mat

Vi behöver minska på vår köttkonsumtion överlag. Men av det kött som konsumeras så vill vi så stor del som möjligt uppfyller svenska djurskyddsregler och att antibiotika inte används vårdslöst. Om vi kan minska först och främst på det importerade köttet och ersätta det med vegetarisk mat så är mycket vunnet.

Mer ekologisk och vegetarisk mat i Haninge

Vänsterpartiet i Haninge jobbar aktivt med frågor om klimat och miljö. Vi la en motion förra året om att öka andelen vegetariska måltider i kommunen och låta kökspersonalen få gå fortbildningskurs i vegetarisk och vegansk matlagning och ges kunskap om olika livsmedels påverkan på miljö och klimat.

Alexandra Anstrell (M) hänvisade till en rapport från International Centre for Research in Organic Food Systems i Aarhus som enligt vissa uttolkare visar att ekologiskt framtagna livsmedel inte är nyttigare för oss människor än den mat som produceras på konventionellt vis eller miljövänligare. En av forskarna som går hårt åt den ekologiska maten är Lars Bergström på SLU. Den rapporten har inte fått stå oemotsagd. Supermiljöbloggen har skrivit om det och Dagens ETC har skrivit om det där kollegor till Lars Bergström på SLU ger en annan bild.

FN har däremot positiva saker att säga om ekologisk odling, att vi kan fördubbla matproduktionen med ekologisk odling enligt en rapport.

Ekologisk mat är bra för miljön, för den biologiska mångfalden och kan (på rätt sätt) också öka matproduktionen. Så att öka den ekologiska maten är bra! Men ekologisk mat är inte allt, eller kanske inte ens det viktigaste när vi ser till miljö- och klimatpåverkan.  Naturskyddsföreningen skriver följande i en FAQ om ekologisk mat och klimatpåverkan:

Ekologisk odling är inte bättre för klimatet.
Sant

Vill man äta klimatsmart handlar det om att äta mer mat från växtriket och att dra ned på både kött och mejeriprodukter. Den som alltså äter mycket från växtriket och mycket eko gör en dubbel samhällsinsats.

[…]

Ekologisk odling är sämre för miljön.

Falskt.

Om vi tittar på Sverige så har Jordbruksverket kommit fram till att det ekologiska regelverket innebär; minskad spridning av kemikalier, ökat livsutrymme för vilda växter och djur samt ett bättre liv för lantbrukets djur.

Havsmiljöinstitutet menar att köttkonsumtionen också bidrar till övergödningen av havet: utökad algblomning, döda havsbottnar och andra störningar i havets ekosystem.

Naturvårdsverket föreslår att den offentliga sektor inför åtgärder som växlar kött mot mer växtbaserat protein. Vi kan gå från en klimatpåverkan från maten på 1,8 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 0,3 ton med helvegetabilisk kost.

Naturskyddsföreningen skriver om utsläpp från olika livsmedel på ett bra sätt. Följande diagram visar tydligt vilka livsmedel som har högst utsläpp. (Från vänster: Nötkött, lammkött, fläskkött, fågelkött. fisk, ägg, tofu, baljväxter, …)

Diagram från Naturskyddsföreningen

Diagram från Naturskyddsföreningen

Så här lät debatten

Fler viktiga saker för miljön och klimatet

Ekologisk och vegetarisk mat är så klart viktigt. Och av det kött som konsumeras så är det bra ju större andel som är svenskproducerat. Men utsläpp från maten är bara en del i miljö- och klimatarbetet. Det finns många saker att ta itu med för att minska vår påverkan på miljö och klimat. I Haninge står transporterna för 2/3 av utsläppen. Självklart måste vi jobba hårt för att minska bilåkandet, öka kollektivtrafikåkandet, cyklandet och promenaderna.

Det är också viktigt att vi är motståndskraftiga i kommunen. Att vi beror på andra delar av Sverige och världen är inget konstigt. Men ju mer vi kan klara av t.ex. försörjning av vatten och el, desto bättre rustade är vi inför olika kriser. Om detta har vi ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S). Läs mer om det och se debatten här.

Har du några frågor eller tankar kring miljö och klimat? Du kanske tycker kommunen borde sätta ut fler publika cykelpumpar? Eller du kanske tycker att vi borde sätta upp fler solceller? Maila förslag och tankar till [email protected].

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Våra nio deltagare från Vänsterpartiet Haninge på Vänsterdagarna i Malmö

Arkiv