Marknadsliberaler verkar inte bry sig om skolsegregationen

På dagens budgetdebatt diskuterade vi bland annat skola. Vi i Vänsterpartiet lyfte vikten av en likvärdig skola och jämlik utbildning.

Vad säger forskningen om skolsegregationen?

Det finns ett starkt samband mellan elevers skolresultat och föräldrarnas utbildningsnivå. SCB skriver följande:

Skolverket har i flera studier analyserat den svenska grund­skolan och ställt viktiga frågor om lik­värdig­heten i vårt skol­system. De konstaterar att betyd­elsen av elevens socio­ekonomiska bak­grund, exempel­vis föräld­rarnas utbild­nings­nivå, är fortsatt stor och att det finns tecken på att betyd­elsen har ökat under senare år. Skol­verkets samman­tagna bedömning är att lik­värdig­heten har försämrats i den svenska grund­skolan från slutet av 1990‑talet fram till idag.

I en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) så går det att läsa att skolsegregationen har ökat till följd av boendesegration och fritt skolval.

Så här skriver rapportförfattarna:

– Vi ser ett starkt samband mellan boendesegregation och skolsegregation, säger Helena Holmlund som är en av rapportens författare. Detta är inte förvånande eftersom de allra flesta elever går i en skola nära hemmet, och skillnaderna mellan bostadsområden har ökat. Områden som i början av 1990-talet hade många elever med utländsk bakgrund har en ännu högre andel idag. I andra områden finns det knappast några elever med utländsk bakgrund alls, fortsätter hon.

[…]

– Skolsegregationen har ökat mer i de kommuner där många elever har valt att gå i en fristående skola, jämfört med de kommuner där skolval är ovanligt, konstaterar Helena Holmlund. Men den ökning i skolsegregation som kan relateras till friskolevalet är dock i genomsnitt relativt begränsad – boendesegregationen har större betydelse för den utveckling vi sett.

Som även tidigare forskning visat är elever från socioekonomiskt starka familjer överrepresenterade i de fristående grundskolorna. Det är dubbelt så vanligt att elever med högskoleutbildade föräldrar går i en friskola, jämfört med elever som har föräldrar med lägre utbildning. Det gäller även elever som bor i ett socioekonomiskt svagt bostadsområde.

Skolverket bedömer att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation och därmed till minskad likvärdighet.

Marknadsliberalerna blundar för forskningen

Det finns partier som sätter skolvals- och friskolereformen på pidestal. Liberalerna och Moderaterna lovordar gång på gång friskolereformen. Men de blundar konsekvent för de negativa effekterna.

Resonnemanget verkar gå så här: det är alltid bättre att konkurrensutsatta verksamhet, det blir alltid bättre när vi ser kommunens verksamhet som att vi har kunder på en marknad, det kan då och då råka dyka upp små nackdelar men eftersom marknaden automatiskt löser det så där magiskt så är det inget problem. Att John Bauer gick i konkurs var inget konstigt. Det var bara en naturlig del av att marknaden konkurrerade ut John Bauer. 36 skolor, fler än 1 000 lärare och 11 000 elever drabbades när John Bauer-koncernen gick i konkurs. Det gemensamma fick kliva in när det privata inte kunde leverera.

Men när det visar sig att det mest är barn till högutbildade föräldrar som väljer, då får man ett problem. Det finns elever som inte gör något val av olika anledningarn, t.ex. att deras föräldrar inte är insatta eller har kunskap, eller rentutav inte tid, för att kunna ta ett aktivt skolval.

Men vad händer med de elever som går på skolor som många väljer bort? När de skolorna inte får tillräckligt med resurser för de behov de har. Ska de också få skylla sig själv? Hur är det i områden där en låg andel av föräldrarna har högskoleutbildning och därför enligt forskning i mindre utsträckning väljer annan skola. De barn som är kvar. Ska de skylla sig själva? Ska skolor lägga ner i de områden?

Att det inte finns ett högstadium i Jordbro är inget som oroade vare sig företrädrare från Liberalerna eller Moderaterna. Och det ligger nära till hands att tro att det kommer fortsätta så om marknadsliberalerna får bestämma. Socioekonomiskt utsatta områden behöver inte ha någon skola om inte marknaden vill etablera en friskola.

Friskolereformen – ett misslyckat marknadsliberalt försök

När det begav sig så var Miljöpartiet drivande i att införa friskolereformen. Några miljöpartister har dock krupit till korset och i en debattartikel skrivit

Förlåt. Vi var naiva. Det blev fel.

Vi var med då vårt parti drev fram regler som skulle göra det lättare att starta och driva fri­skola. Vi ville ge utrymme för idé­burna skolor, drivna av pedagoger med passion för bildningsuppdraget och en vilja att driva skolan på nya sätt. Vi ville ha en skola som passade alla elevers behov och där lärarnas pedagogiska kompetens skulle tillvaratas.

Vi insåg inte hur vinstintresset skulle sabotera i skolsektorn. Skolan har till delar förvandlats till en marknad, öppen för aktörer med stort intresse att tjäna pengar.

Tänk om fler kunde vara så självkritiska. Nu är det tyvärr inte alla miljöpartister som håller med artikelförfattarna utan håller fast vid marknadsliberalismen.

Det är på tiden att utvärdera och analysera de stora skolreformerna kommunaliseringen, införandet av fristående skolor och det fria skolvalet – och deras effekter på integration, jämlikhet, utbildningens kvalitet och alla elevers rätt till en likvärdig undervisning.

Det är hög tid för regeringen att låta utvärdera och analysera de stora skolreformerna – kommunaliseringen, införandet av fristående skolor och det fria skolvalet – och deras effekter på integration, jämlikhet, utbildningens kvalitet och alla elevers rätt till en likvärdig undervisning. Samt ta fram förslag för att stärka elevernas rätt till likvärdig utbildning, ökad kvalitet och en sammanhållen skola.

I första hand bör varje elev gå i en skola så nära hemmet som möjligt. Föräldrar och elever bör dock ges möjlighet att komma med alternativa önskemål, som bör tillgodoses så långt det är möjligt.

Hur kan vi motverka bostadssegregationen?

Bostadssegregation har ännu större effekt på skolsegregationen. Vi i Vänsterpartiet vill att Haninge ska bli en integrerad kommun. Vi vill att bostadssegregationen ska minska. Folk från olika delar av samhället ska kunna bo i samma kommundelar. Fattig och rik, nysvensk eller svensk sedan flera generationer, industriarbetare och kontorsarbetare. Vi vill att det ska vara lika självklart att industriarbetaren, taxichauffören och undersköterskan ska kunna bo i t.ex. Vendelsömalm, Vendelsö, Gudö som det är för kontorsarbetaren.

Det finns en brist av hyresrätter i Haninge. Att se till att det finns allmännyttiga hyresrätter i varje kommundel i den mån det går. Vårt allmännyttiga bostadsbolag Haninge Bostäder har ett bestånd med få hyresrätter. Vi ligger långt under snittet för allmännyttiga hyresrätter i länet. I Haninge är det 25 lägenheter per 1000 invånare. Snittet i länet är 77 lägenheter per 1000 invånare.

Antal allmännyttiga bostäder per 1000 invånare. Haninge ligger i bottenligan

De marknadsliberala vill ha blandad upplåtelseform när det innebär att sälja ut allmännyttan eller bygga bostadsrätter i Jordbro eller Brandbergen. Men blandad upplåtelseform är visst inte lika viktigt när det handlar om det mer välbeställda området Vendelsö där det förra moderatstyret sålde ut lägenheter som Haninge Bostäder hade i Vendelsö.

Vi i Vänsterpartiet har lagt flera förslag som motverkar boendesegregationen: minska inkomstkravet i Haninge Bostäder (vilket vi också fått igenom), ta fram en plan för att motverka boendesegregationen samt hur vi kan nå snittet för allmännyttiga bostäder och bygga kollektivhus i allmännyttan. Vi vill också se över ägardirekten för Haninge Bostäder för att bolaget ska kunna expandera och sträva efter social hållbarhet.

Fram tills dess vi har motverkat bostadssegregationen är det viktigt att vi ser till att elever och skolor får de resurser de har behov av. Det går att göra på olika sätt. I Chile och Nederländerna är till exempel skolpengen relaterad till elevens socioekonomiska bakgrund. Så länge vi har en stark skolsegregation och olika skolor har olika behov behöver de elever och de skolor som har större utmaningar och större behov också få mer stöd och resurser.
Utan att ha en plan för att minska bostadssegregationen så tar man inte elevernas behov på allvar. Utan att se nyktert på skolvals- och friskolereformen och kritisera den för att den bidrar till större problem och inte komma med andra förslag, det är inte att ta elevernas behov på allvar.

Mer saker i budgeten

Om du vill läsa mer vad vi vill satsa på i årets budget kan du läsa här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Våra nio deltagare från Vänsterpartiet Haninge på Vänsterdagarna i Malmö

Arkiv