Vänsterpartiet har fått igenom viktigt mål om minskad köttkonsumtion

Vi i Vänsterpartiet har längre drivit frågan om minskad köttkonsumtion. Dels i riksdag och dels på kommunal nivå. Vi har tidigare här på hemsidan skrivit att Vänsterpartiet som parti jobbar för en minskad köttkonsumtion. Att Vänsterpartiet tycker att det är av största vikt att minska köttkonsumtionen framgår tydligt både av partiprogrammet och från ekoeko-rapporten.

Vänsterpartiet har i riksdagen lagt en motion om att minska köttkonsumtionen med 25% till 2025.

I Haninge har vi i flera år drivit frågan om minskad köttkonsumtion. Nu har vi äntligen fått igenom ett mål för minskad köttkonsumtion! Målet är att minska köttkonsumtionen i kommunens verksamhet med 25% till 2022 (jämfört med 2017) i Haninge. Det är inte riktigt hela vägen fram till den rekommenderade halveringen av köttkonsumtionen som WWF föreslår men en bit på vägen.

Det finns många skäl att jobba för en minskning av köttkonsumtion. De vanligaste är:

Eftersom det var ett klimat- och miljöpolitiskt program vi tog fram ligger tonvikten på miljö- och klimatpåverkan.

För oss i Vänsterpartiet så är det viktigt att lyssna på vetenskapen och forskningen och låta den påverka politiken. Det gäller tyvärr inte alla partier. Moderaterna och Kristdemokraterna ville inte att vi skulle ha ett mål om minskad köttkonsumtion. Men det var tydligt i debatten att de inte kunde argumentera för sin sak och inte kunde avfärda de studier och rapporter som vi hänvisade till. Här följer lista med rapporter och utdrag som belyser köttkonsumtionens negativa miljö- och klimatpåverkan. (Alla fetmarkeringar är våra egna).

Köttkonsumtionens andel av utsläppen från livsmedel är betydande. Vegetabilier har generellt sett en betydligt mindre klimatpåverkan än kött. Den totala årliga konsumtionen av kött från gris, nöt och kyckling i Sverige ökade med mer än 50 procent under perioden 1990–2005 vilket lett till ökade utsläpp av växthusgaser. Potentialen att minska köttets klimatpåverkan är större via minskad konsumtion än via ändringar i den svenska köttproduktionen och studier visar att matens klimatpåverkan kan halveras genom klimatsmarta val. Den rekommenderade veckomatsedel för Haninge kommuns skolor innehåller en laktovegetarisk dag, men tillämpas inte i alla kommunens skolor. Enligt Haninge kommuns kostpolicy ska skolrestaurangerna sträva efter att erbjuda skoleleverna minst två lunchrätter att välja mellan, gärna ett laktovegetariskt alternativ, varje dag

Haninge kommuns Klimat- och energistrategi

Matens klimatpåverkan uppgår idag till omkring 1,8 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Scenarier med minskad nötköttskonsumtion skulle kunna minska utsläppen till omkring ett ton år 2050 medan en helt vegetabilisk kost skulle ge utsläpp på ner mot 0,3 ton

Hållbara konsumtionsmönster, Naturvårdsverket

Vi i västvärlden behöver äta mindre kött för att utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen ska minska. I synnerhet nötkött bidrar med stora utsläpp av växthusgaser. Vi behöver också äta mindre kött för att jordens resurser ska räcka till att producera mat åt alla. Det gäller alla köttslag. Köttkonsumtionen kan minskas genom att i första hand slänga mindre mat men även genom att äta mindre köttportioner eller kött mer sällan. Ur hälsosynpunkt behöver vi inte äta så mycket kött som vi i genomsnitt gör i Sverige i dag. I stället kan vi ur såväl hälso- som miljösynpunkt öka intaget av vegetabilier. Dessutom går det åt mindre resurser om vi äter mer vegetabilier i stället för kött.

Hållbar köttkonsumtion, Jordbruksverket

Om utrymmet för utsläpp av växthusgaser fördelas per person behöver vi till år 2050 komma ner på en nivå under två ton per person och år för vår totala konsumtion av mat, resor, boende med mera. Utsläppen från produktionen av kött kan minska en del genom förändrade produktionsmetoder, men det räcker inte för att vi ska komma ner till en nivå under två ton.Ur ett hållbarhetsperspektiv behöver därför vår konsumtion av kött minska om det också ska finnas något utrymme för de utsläpp som våra andra behov ger upphov till.

Jordbruksverket hemsida (hämtad 2017-10-09).

Vi svenskar äter långt mer animaliskt protein än vi behöver och den konsumtionen bidrar till utökad algblomning, döda havsbottnar och andra störningar i havets ekosystem. Många fler aktörer i samhället än bara jordbruket bör ändra beteende visar Havsmiljöinstitutets senaste rapport.

Havsmiljöinstitutet

Samtidigt är kött det livsmedel som påverkar miljön mest. Därför kan det få stor effekt om man minskar på köttportionerna eller byter ut några rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska alternativ.

Livsmedelsverket

På 70-talet åt vi här i Sverige hälften så mycket kött som vi äter idag. Den nivån behöver vi hitta igen. Om alla på jorden levde som vi gör nu, skulle vi behöva nästan fyra jordklot för att naturens resurser skulle räcka

WWFs Köttguide (2017-10-09)

Det är forskare från universiteten i Cambridge och Aberdeen som i en studie kommit fram till att växthusgaser från livsmedelsproduktion kommer att öka med 80 procent om människans konsumtion av kött och mejeriprodukter fortsätter att öka i samma takt som nu.

Dagens Nyheter, ”Forskare: Därför måste vi äta mindre kött”, publicerad 2014-09-01, hämtad 2017-10-09

En tredjedel av hushållets klimatpåverkan kommer från maten och största delen av utsläppen kommer från konsumtionen av animaliska livsmedel som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Vad vi väljer att äta har störst betydelse för hur stor matens klimatpåverkan blir. Det har större betydelse än hur långt maten transporterats. Att välja mer vegetabilier är det enklaste, och viktigaste, man kan göra för att äta mer klimatvänligt. Men det är även viktigt för klimat och miljö att välja kött från djur som bidragit till miljönyttor.

Naturskyddsföreningen

[…] vi äter en fjärdedel mer kött än vad Livsmedelsverket rekommenderar, säger Elinor Hallström, doktorand i energi- och miljösystem vid Lunds Tekniska Högskola (LTH), som genomfört studien tillsammans med Elin Röös, Sveriges Lantbruksuniversitet och Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid LTH.

[…]

– Bara en minskningen på 25 procent skulle kunna frigöra 35-65 procent av den mark som idag används för produktion av kött till svensk konsumtion, mark som skulle kunna användas för annan näringsproduktion än kött, säger Elinor Hallstöm.

Dagens Nyheter, ”Svenskar äter mer kött än vad som rekommenderas”, publicerad 2013-11-28, hämtad 2017-10-09

Visst har kyckling lägre klimatpåverkan än gris. Och gris har lägre påverkan än kor. Men både höns och grisar får foder som konkurrerar med annan produktion. Om markerna istället skulle användas för att göra vegetabilisk mat till fler, istället för kött och mejerier till färre, skulle vi kunna använda resurserna mer effektivt. Då räcker marken till mer – både mat, bioenergi och natur.

En frisk planet innebär också att flera aspekter måste vägas in, inte enbart klimatpåverkan. Det som genererar minst utsläpp behöver inte vara det som även gynnar den biologiska mångfalden, minskar övergödningen i haven eller sprider minst gifter. Till exempel importerar vi besprutad soja från Brasilien som foder till svenska kycklingar. Soja som dessutom producerats på mark där regnskog har skövlats, vilket är negativt för den biologiska mångfalden. När all miljö- och klimatpåverkan slås samman är det tydligt att kött och mejerier generellt har betydligt större negativ påverkan på planetens hälsa, än vegetabilisk mat.

Naturskyddsföreningen, Frågor och svar om kött och miljö

Om Moderaterna och Kristdemokraterna behöver mer forskningsrapporter är det bara att höra av sig! Vi i Vänsterpartiet vill gärna dela med oss med så många forskningsrapporter som möjligt om det får fler att ta klimatfrågorna på allvar. I slutändan så var det bara Moderaterna som reserverade sig i beslutet om att anta det klimat- och miljöpolitiska programmet. Vi hoppas och tror att Kristdemokraterna tog till sig av att vi uppmärksammade dem på att deras partikamrater i Örebro jobbar aktivt för minskad köttkonsumtion.

Några ord om näring och vegetarisk mat

Vi blev en aning förvånade över att Moderaterna och Kristdemokraterna uttryckte oro för att barnen inte skulle i få sig tillräckligt med näring om vi skulle minska köttkonsumtionen. Kristdemokraterna tog också upp den vanliga föreställningen att vegetarianer och veganer löper stor risk för att få proteinbrist. Vi blev förvånade eftersom målet om att minska köttkonsumtionen med 25% knappast är en fråga om att det kommer bli helvegansk mat i kommunens verksamheter. Om vi skulle halvera köttkonsumtionen skulle man komma ner på nivåer som fanns på 1970-talet, då näringsbrist till följd av för mycket växtbaserad kost knappast var ett problem. Men eftersom det även bland politiker verkar finnas en utbredd föreställning om att växtbaserad mat inte skulle innehålla tillräckligt mycket näring så går vi igenom några studier.

Om man ska sammanfatta kan man säga att det är nyttigt att äta mer frukt och grönt och mindre kött.

Till att börja med så är vår köttkonsumtion direkt ohälsosam. Den kan bidra till cancer:

Charkuteriprodukter orsakar cancer, slår WHO fast […] När det gäller övrigt rött kött — det vill säga kött från nöt, gris och lamm — är bevisen inte lika entydiga. Därför nöjer sig organisationen med formuleringen att dessa livsmedel ”troligen orsakar cancer”.

Kött listas som cancerframkallande, Dagens medicin (hämtad 2017-11-03)

För hälsan är det bra att dra ner på rött kött och chark. Med rött kött menas kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Det är alltså inte om köttet är genomstekt eller rött i bemärkelsen blodig som har betydelse.

 

Äter man mindre än 500 gram i veckan (motsvarar 600-750 gram rått kött) minskar risken för tjock- och ändtarmscancer. Det gäller särskilt om man drar ner på charkprodukterna. Det går inte att ange någon exakt gräns för hur mycket chark man bör äta, men helst bör bara en mindre del av 500 gram vara charkprodukter. Det beror på att chark ökar cancerrisken mer än motsvarande mängd rent kött.

Livsmedelsverket

Som många har hört från barnsben så mår vi bra av att äta mycket frukt och grönsaker och det är vanligt att man inte får i sig tillräckligt med frukt och grönt.

Väldigt många studier visar att frukt och grönsaker bidrar till att skydda mot olika typer av cancer, högt blodtryck, höga nivåer av det onda kolesterolet LDL i blodet, hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes.

Livsmedelsverket

Äter man mycket grönsaker och frukt minskar risken för bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer.

Livsmedelsverket

En del är rädda för att proteinintaget ska bli för lågt med vegetarisk mat, men det är sällan något bekymmer. Protein är visserligen viktigt: det är kroppens byggstenar och behövs i allt från små enzymer till att bygga muskler. Men i den vegetariska maten finns alla proteiner man behöver få i sig. Förutsättningen för att kroppen ska kunna använda proteinet ordentligt är att man får i sig tillräckligt med energi. Annars används proteinet som bränsle i stället.

Livsmedelsverket

En kost med mycket grönsaker, rotfrukter, baljväxter och fullkorn är bra både för hälsan och miljön. Därför är det bra om barn lär sig tycka om sådan mat i unga år, det ökar chansen för att de ska fortsätta med de vanorna även senare i livet.

 

En helt vegetarisk kost till barn kräver, precis som till vuxna, goda kunskaper om mat och näringsämnen och noggrann planering. Om den vegetariska kosten är väl sammansatt, innehåller berikade produkter och ger tillräckligt med energi kan även barn äta helt vegetarisk mat – veganmat.

Livsmedelsverket

Eftersom Livsmedelsverket vilar sig på vetenskap och forskning så rekommenderar andra organisationer också mer växtbaserad mat.

Is it Safe for Someone With Diabetes to Follow a Vegetarian Diet?

 

Yes! A vegetarian diet is a healthy option, even if you have diabetes. Research supports that following this type of diet can help prevent and manage diabetes. In fact, research on vegan diets has found that carbohydrate and calorie restrictions were not necessary and still promoted weight loss and lowered participants’ A1C.

 

Vegan diets are naturally higher in fiber, much lower in saturated fat, and cholesterol-free when compared to a traditional American diet. The high fiber in this diet may help you feel full for a longer time after eating and may help you eat less over all. When fiber intake is greater than 50 grams per day on a vegan diet, it may help lower blood glucose levels.

 

This diet also tends to cost less. Meat, poultry, and fish are usually the most expensive foods we eat.

American Diabetes Association

Vi har dessutom en koststrateg som jobbar i kommunen med god kompetens kring mat.

Vad blir nästa steg?

Att vi nu har ett tydligt politiskt mål om att minska köttkonsumtionen är jättebra! Nu gäller det att vi börjar jobba för att uppnå målet.

I Örebro kommun jobbar de med ett koncept som de kallar Smartare mat. Som en del i det har de också satsat på utbildning i vegetarisk matlagning.

Vi har tidigare i Haninge lagt en motion för minskad köttkonsumtion där vi också föreslår satsningar på vegetarisk och vegansk matlagning. Det blir aktuellt igen att säkerställa att all kökspersonal har bra kunskaper om vegetarisk och vegansk matlagning.

Att det ska finnas god och nyttig vegomat är viktigt. Men det går också att påverka folk att äta mer frukt och grönt genom hur man planerar upplägget, något som kallas nudging. Det kan handla om så enkla saker att sätta det vegetariska alternativet högst upp på menyn och att exponera den vegetariska rätten i disken genom att flytta fram den. Och det kan ge avsevärd effekt med metoder som inte kostar något. Linköping jobbar med nudging på olika sätt för att främja hållbara val.

Så med satsningar på vegomatlagning och nudging så kan vi i Haninge komma långt i att uppnå målet på minskad köttkonsumtion.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Våra nio deltagare från Vänsterpartiet Haninge på Vänsterdagarna i Malmö

Arkiv