Feminism

Feministiska frågor del 2- kvinnor och arbetsmarknaden

Kvinnor och arbetsmarknaden

Dagens arbetsmarknad lämnar milt sagt mycket att önska och framförallt för kvinnor. Dem patriarkala strukturerna återfinns även här och omöjliggör en arbetsmarknad där kvinnor och män kan arbeta och utvecklas på samma villkor.

När den offentliga sektorn byggdes ut möjliggjorde det dock för kvinnor i mycket större utsträckning än innan att komma ut på arbetsmarknaden och få betalt. Det gjorde också att vi fick en könsuppdelad arbetsmarknad i Sverige där kvinnodominerande yrkena värderades och lönesattes lägre än de mansdominerade. Denna uppdelning mellan vad som anses som ett manligt respektive kvinnligt yrke är densamma då som nu. Även om kvinnor i viss grad kunnat göra inbrytningar på den manliga sidan är det långt ifrån jämställt.

Män kan arbeta heltid, göra karriär och få en bra lön och i längden bra pension för att kvinnorna står tillbaka. De arbetar i mycket större utsträckning deltid, får sämre lön och lägre pension. Många kvinnor arbetar deltid mot sin vilja för att det inom kvinnodominerande yrken finns få heltider, men också för att hinna med allt det obetalda arbete som ska utföras. Senast idag (4/3) rapporterar LO i sin årliga jämställdhetsbarometer att gapet kvinnors och mäns löner är oförändrat stort. En stor anledning till detta menar dem är att kvinnor i så stor utsträckning tvingas arbeta deltid. ‘

I artikeln från SVT står det …Långsammast går det inom arbetaryrken, där varannan kvinna fortfarande arbetar deltid. Män arbetar deltid bara i begränsad omfattning. Dessutom har betydligt högre andel kvinnor än män tidsbegränsad anställning, som allmän visstid och vikariat. Det gäller både inom arbetaryrken och tjänstemannayrken. Men deltiderna är den värsta bromsklossen för lönerna, enligt LO.

Vänsterpartiet menar att för att komma åt problemen så måste vi lagstifta fram förändring. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. Vi måste arbeta aktivt för att utjämna de stora skillnader som finns mellan könen. LO menar också, som vi, att de kvinnodominerande yrkena måste öka rent lönemässigt och att ansvaret för det obetalda hemmaarbetet måste delas mer lika. Dessa åtgärder skulle möjliggöra för kvinnor på arbetsmarknaden. Det handlar som så många gånger förr, om den politiska viljan, om att prioritera och vilja ha ett rättvist system. Borgarna menar att genom privatisering och mer konkurrens kommer vi kunna komma åt problemen, men faktum är att de branscher som är kvinnodominerade inom den privata sektorn som hotell och restaurang råder samma patriarkala system som inom den offentligt drivna verksamheterna.

En annan viktigt reform som Vänsterpartiet under lång tid förespråkat är att göra heltid till sex timmar istället för åtta. I Vår feministiska plattform skriver vi

Vänsterpartiet vill förkorta den dagliga arbetstiden genom en sänkt norm för heltid. Ett av huvudskälen till det är att skapa förutsättningar för en rättvis fördelning mellan kvinnor och män av ansvaret för barn, hem och familj och mellan avlönat och oavlönat arbete. Dagens arbetstidsnorm innebär att kvinnor blir beroende av mäns ekonomiska resurser samtidigt som män blir beroende av kvinnors obetalda arbete. De ojämlika ekonomiska förutsättningarna ärvs in i pensionssystemet och socialförsäkringarna. En arbetstidsförkortning med bibehållen lön tillsammans med en individuell föräldraförsäkring skulle sannolikt bli de viktigaste jämställdhetsreformerna i nutid.

Detta skulle också möjliggöra för en mer meningsfull fritid och ett mindre stressig tillvaro för alla, inte bara kvinnor. På vissa ställen i Sverige har företag och kommunala verksamheter provat på detta med mycket positiva resultat. Nu senast var det en artikel i GP som beskrev hur 60 undersköterskor på ett äldreboende ingått i ett projekt att arbeta sex timmars arbetsdag istället för åtta. Effekterna är många och beskrivs i positiva ordalag. De är mindre stressade, känner sig gladare, har fått fler arbetskamrater och hinner med familj och fritid mycket bättre. Vilket är positivt för både arbetsgivare och arbetstagarna men även för kunderna eller brukarna. Och i slutändan för hela samhället som blir friskare, gladare och får mer tid till det som kan anses viktigt.

En jämlik arbetsmarknad är viktig. När arbetsrätten urholkas och dem fasta tjänsterna blir färre är det i stor utsträckning unga och kvinnor som drabbas. För oss i Vänsterpartiet är det en ohållbar situation att det råder sådana skillnader för könen och för oss är dessa reformer som tagits upp i texten avgörande för hur vi vill att morgondagens arbetsmarknad ska se ut.

Feministiska frågor del 1 – varför är Vänsterpartiet feminister

På söndag är det den internationella kvinnodagen, en dag som vi i Vänsterpartiet har uppmärksammat under lång tid. En dag full av kamp och glädje över alla de framgångar, all vilja och det systerskap som finns i världen och i Sverige. Men också en dag då vi samlas för att hitta nya krafter för att fortsätta kampen för ett jämställt samhälle.

Vänsterpartiet i Haninge tänkte därför under några dagar lyfta olika feministiska frågor på olika teman för att ge en introduktion till dig som känner dig ovan på ämnet, men gärna vill lära dig mer. eller för dig som redan är insatt, men bara vill ha mer. Enjoy!

Innan vi börjar gå in på de olika ämnena tänkte jag att vi först ska fokusera på varför Vänsterpartiet är feminister och hur vi gör analysen av samhället. Så här står det i Vänsterpartiets feministiska plattform

Vänsterpartiet är ett feministiskt och socialistiskt parti. Vi utgår från två politiska dimensioner, kön och klass, när vi försöker förstå samhället och utveckla och utforma en politik för en bättre värld. Vi bekämpar patriarkatet, den kvinnoförtryckande könsmaktsordning som berövar kvinnor grundläggande mänskliga rättigheter. Vi bekämpar kapitalismen, den ekonomiska världsordning som ger upphov till klassförtryck, globala orättvisor och krig. Vårt mål är människans frigörelse från varje form av förtryck. För att uppnå detta mål räcker det inte att avskaffa klassamhället, också patriarkatet måste avskaffas.

Vi menar att det rådande patriarkatet kan ses som ett system där sociala strukturer utgör mäns överordning och kvinnors underordning. Detta system, patriarkatet, skapar de könsnormer som finns i samhället och som begränsar både kvinnor och män i deras livsval. Det är viktigt att se att dessa strukturer återfinns överallt i samhället, både i det privata och offentliga rummen och sker oftast både lagligt och öppet. Att då vara feminist är att se denna könsmaktsordning och att vilja göra någonting åt den. Vi menar att könsmaktsordningen inte är någon biprodukt av kapitalismen och inte kommer avskaffas så fort kapitalismen gör det. Patriarkatet står för sig själv och utövar makt och kontroll över kvinnor över klassgränser och därför finns det tydliga kvinnokamper och kvinnointressen.

Att förstå och förhålla sig till könsmaktsordningen kan, till en början, vara problematiskt för många. Kanske för att en själv inte känner sig förtryckt, tycker att en lever jämställt eller känner sig rättvist behandlad på arbetet eller i skolan. Kanske är det svårt att ta till sig nya begrepp, som kan vara svåra att definiera och sätta i en verklig kontext. Därför är det så viktigt att diskutera, tänka och ifrågasätta det som sker runt omkring oss. Som tidigare nämnt är könsmaktsordningen baserat på strukturer som finns och genomsyrar hela samhället, dvs. könsmaktsordningen påverkar oss alla, män som kvinnor, barn och vuxna, arbetarklass och överklass. Oavsett så påverkar patriarkatet oss på något vis. Ett exempel kan vara att omsorgsarbeten är ett kvinnodominerat yrke medan hantverkaryrken är mansdominerande och generellt sätt har hantverkare bättre betalt. Eller att kvinnor ofta utför största delen av hushållsarbetet eller tar ut största delen av föräldraförsäkringen. Eller som handlar mer om personlighet och beteende, som att män anses bättre på att köra bil och kvinnor anses mer känsliga. Detta är exempel på könsmaktsordningens strukturer.

 
Det finns många utmaningar för feminismen och många kamper att ta sig an. Vi tänkte ta upp några områden där Vänsterpartiet har tydliga förslag på hur vi kan bli mer jämställda och genom politisk vilja skapa ett mer feministiskt samhälle, där män och kvinnor har samma möjligheter och rättigheter. Imorgon tar vi oss an det första området, arbetsmarknaden.

Internationella kvinnodagen

Snart är det 8 mars vilket betyder internationella kvinnodgaen! Vi i Vänsterpartiet vill redan nu informera om vad som händer  och vad du som medlem/intresserad kan göra.

Vi har tänkt dela ut lokala flygblad i Handen (och i Västerhaninge om vi blir många) mellan kl 13-15. Vi möts vid Pressbyrån som ligger inne i Hanige centrum.  Sedan åker de som kan  gemmensamt in till demostrationen vid Södermalmstorg, Slussen kl 16:00. I år går vi under parollen Organisera dig – kräv din rätt! Vill du läsa mer om demostrationen gör du det här.

Vi hoppas DU kan vara med oss i den feministiska kampen och gör oss sällskap på Haninges torg och sedan i demotåget!

 

 

pssst… Glöm inte vårt årsmöte den 7 mars kl 15:00 i Tungelsta ladan.

Feminism-vecka

Nu på lördag 8 mars uppmärksammar vi internationella kvinnodagen. Det finns flera aktiviteter knutna till det 6-8 mars.

Feministiska vågen

Feministiska vågen

 

Tips 1. På Debaser, Medborgarplatsen,  torsdag 6 mars 117.30-21.00, är det ett panelsamtal som heter ”Det behövs mer feminism i EU”. Medvekar gör Mikael Gustafsson, EU parlamentariker och ordförande i EUs Jämställdhetsutskott (V), Eva-Britt Svensson, tidigare EU parlamentariker och ordförande i EUs Jämställdhetsutskott (V), Marianne Eriksson. ledamot för UN Women Sverige och tidigare EU-parlamentariker (V), Claes Borgström, advokat och aktiv i jämställdhetsfrågor (V)
Moderator är
Kristina Ljungros, ordförande RFSU. Läs mer och anmäl dig här.

Tips 2. Inför kvinnodagen 6 mars 18.00-20.00 Haninge Kulturhus. Rap, satir och mänskliga  rättigheter. Läs mer här.

Tips 3. Kom och träffa oss från Vänsterföreningen i Haninge, lördag 8 mars i Haninge Centrum mellan 12.00-14.00 där vi delar ut flygblad och pratar feminism.

Tips 4. Avsluta 8 mars med demonsration kl 15.00, Sergel Torg och kl 18.00 Mariatorget. Läs mer här.

Ni som inte kan komma på någon aktivitet kan se filmen Feministiska vågen. Några av de feministiska kraven är:

  • Mer personal inom vård, skola och omsorg
  • Arbeta med genus och jämställdhet i skolan och förskolan
  • Höj kvinnors löner och skapa bättre arbetsvillkor
  • Individualisera föräldraförsäkringen
  • Mer resurser till kvinnojourerna
  • Särskilda akutmottagningar för våldtagna kvinnor

Läs mer på http://www.nyavagen.nu/

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR

Anförande i Kommunfullmäktige, under teman om mäns våld mot kvinnor.

Att män utsätter kvinnor för våld förekommer i alla åldrar, samhällsklasser, bostadsområden och yrkesgrupper. Misshandeln är en process som ofta börjar med kontrollerande beteende från mannens sida. Han kritiserar kvinnan, hindrar henne från att umgås med vänner, och kräver att hon ska anpassa sig efter hans behov. Gradvis isoleras kvinnan.

Så småningom börjar mannen hota och ta till våld, och kvinnan tvingas anpassa sig ytterligare för att inte bli utsatt för mer våld. Ofta vågar hon inte lämna mannen eftersom han då hotar att döda henne eller ta deras gemensamma barn ifrån henne.

Vi anser i likhet med FN, att mäns våld mot kvinnor, våldtäkt, incest och prostitution, har sin förklaring i den maktbalans som finns mellan könen i samhället.

Haninge kommun måste i egenskap av arbetsgivare aktivt och målinriktat arbeta för att förhindra könsdiskriminering. Dessutom måste de främja jämställdhet mellan män och kvinnor på arbetsplatsen. Detta arbete måste ske i samverkan med de anställda, exempelvis via facket.

Arbetsgivare med tio eller fler anställda måste redovisa sitt arbete skriftligt i en jämställdhetsplan. Det är något som också Haninge kommun har gjort, dock utan till större hjälp. Hur man än betraktar frågan så inser man snart att den måste bemötas ur ett helhetsperspektiv. Exempelvis bidrar beslutet om vårdnadsbidrag som majoriteten i kommunen är villiga att ta beslut om till en O-jämställd samhällsstruktur. Denna påverkar i sin tur jämställdhetsfrågan i negativ bemärkelse.

Alla känner vi till hur kvinnodominerande yrken har lägre lönenivå än mansdominerade yrken. Vad beror det på? Kan det vara så att kvinnor inte vill ha samma lönenivå som män? Nej, så är det naturligtvis inte. Men vem bär ansvaret? Går det att beskylla fackliga organisationer för strukturen på arbetsmarknaden? Nej, givetvis inte. Vi i vänsterpartiet anser att bärare av ansvaret för ojämlikheten är rester av den patriarkala samhällsstrukturen som tidigare starkt präglade vår värld. Om vi inte inser det kommer vi inte heller att kunna åtgärda problemen. Vi, i egenskap av politiker, måste inse att vi spelar en viktig roll för situationen. Vi kan och vi bör bidra till att ändra på rådande strukturer.

Det är på sin plats att reda ut begreppet "mäns våld mot kvinnor". Begreppet är missvisande och jag anser att det är fel att stämpla hälften av världens invånare som misshandlare. Problemet som man försöker angripa måste ses ur ett annat perspektiv, samhällsstrukturen. Det skulle skapa en allt klarare bild som lägger grund för ett aktivt arbete för ett jämställt samhälle. Återigen måste vi som politiker inse vår betydelse för situationen för vilken vi gemensamt kan fatta beslut om och angripa frågan. För inte så länge sedan föreslog vänsterpartiet tillsammans med socialdemokraterna att alla deltidsanställda i Haninge kommun ska få möjlighet till heltidsanställning. En bakomliggande tanke till förslaget var att omkring 90 % av alla deltidsanställda är kvinnor. Vi kan via våra kanaler påverka situationen i egenskap av politiker. Det vi kan göra är att bana väg för jämställdhet i besluten vi fattar. Om vi blundar för vårt ansvar för en lösning på problemet kommer vi också i fortsättningen att endast kunna konstatera hur många kvinnor som blivit misshandlade.

Det är en utveckling jag hoppas vi slipper att ta del av.

Tack.

Nafi Cilgin (V)

Gruppledare

Våra nio deltagare från Vänsterpartiet Haninge på Vänsterdagarna i Malmö

Arkiv