Hållbarhet

En vänsterbudget för 2018-2019

Nu var det dags igen! Budgetfullmäktige 12 juni!

För ett jämlikt, hållbart och solidariskt Haninge

Vi i Vänsterpartiet vill se att Haninge där alla får plats, där alla barn får det stöd som de behöver, där alla kan ha råd att bo, där invånarna kan påverka sin vardag, där det är jämställt och jämlikt.

Borgarna vill i vanlig ordning privatisera och låta marknaden styra. Vi vill istället satsa på och utveckla kommunens verksamheter. Vi vill att kommuninvånarna ska kunna lita på att kommunen tar hand om välfärden och att den finns där när den behövs.

Nedan skriver vi om några saker vi vill lyfta i årets budget. Om du vill läsa mer i detalj och se alla våra satsningar kan du ladda ner budgeten här.

Slopat överskottsmål och samma skattenivå

För 2018 föreslår Vänsterpartiet ett överskottsmål på 0 procent, det ger ett ökat resultat på 114 miljoner jämfört med om vi, vilket andra partier vill, skulle ha haft ett överskotts mål som motsvarar 2,5 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Dessa dryga 114 miljoner väljer Vänsterpartiet att fördela till Haninges välfärd.

Det finns heller inget särskilt motiv att själv finansiera investeringar när kommunen idag kan låna till minusränta. Det är inte väl använda pengar. Hade ränteläget varit ett annat, högre, hade det funnits viss logik i ett överskottsmål för att själv finansiera investeringar.

Vänsterpartiet ser därför ingen anledning att kommunen ska uppställa ett särskilt överskottsmål. Däremot ska vi följa kommunallagen; budgeten ska vara i balanserad och underskott ska regleras inom tre år.

Skattesänkningar syftar till att öka den privata konsumtionen. Det är naturligtvis trevligt. Men privat konsumtion bygger inga vägar, skolor, sjukhus eller nya allmännyttiga hyreslägenheter. Det är politiskt oansvarigt att utlova och genomdriva skattesänkningar utan att först infria de förväntningar medborgarna har och uppfylla de skyldigheter kommunen har gentemot sina invånare. Vänsterpartiet yrkar i år inte på någon höjd kommunal skattesats. Orsaken till det är kommunalskattens utformning. Det är en platt skatt utan progressivitet. Inom ramen för nuvarande skattesystem ser vi hellre ökad statlig skatt och ökade generella statsbidrag till kommunerna som den mest progressiva metoden att stärka den kommunala välfärden. Skattesystemet ska utformas så att finansieringen av den offentliga verksamheten tryggas på långt sikt. Skatterna ska bland annat hjälpa till att utjämna inkomst- och förmögenhetsklyftor, de ska motverka konjunktursvängningar och de ska vara verktyg i omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle. I Haninge har det senaste decenniet skattesänkningar prioriterats framför välfärd. Totalt har skattesänkningen som gjordes 2010 samt 2015 inneburit att 402,7 miljoner kronor undanhållits den offentliga välfärden i Haninge. På sikt ser vi dock att den kommunala skattesatsen måste tillbaka till 2010 års nivå. För även i ett platt skattesystem är låginkomsttagarna vinnare på en väl fungerande välfärd. Skattesatsen måste också på sikt öka om vi ens ska klara av att bibehålla nuvarande kvalité.

Satsningar i Vänsterpartiets budget

Med 114 miljoner mer kronor än vad Samarbetskoalitionen har (och andra partier som utgår från samma överskottsmål) så har vi mer resurser att satsa på Haninges välfärd. Här kommer ett urval av några av de satsningar vi gör

 

  • Starta ett arbete om allaktivitetshus i Brandbergen, utifrån bland annat medborgardialog
  • Se till att det byggs minst 600 billiga och klimatsmarta hyresrätter om året varav minst 400 ska byggas av Haninge Bostäder
  • Utforma en plan för hur bostadssegregationen kan brytas i hela kommunen utan att göra avkall på människor möjlighet att få en bostad. Extra fokus ska ligga på hur alla kommundelar kan få tillgång till hyresrätter. I det ingår att utforma en plan för hur kommunen kan nå länssnittet för allmännyttiga bostäder inom en tioårsperiod
  • Utreda och genomföra det som krävs för att hemtjänsten ska bli ramstyrd och flexibel utifrån de äldres dagsaktuella behov och personalens profession.
  • Utföra ett pilotprojekt, om minst två år, om arbetstidsförkortning med bibehållen lön för personal inom äldreomsorgen.
  • Skydda Högstaskogen och Nordankärrsberget som naturreservat samt utreda möjligheten att skydda Norrbyskogen som naturreservat eller biotopskyddsområde
  • Utreda hur rätt till full tid i förskolan kan möjliggöras med bibehållen kvaliteten och en bra arbetsmiljö för personalen
  • Utreda vilka möjligheter som finns för feministiskt självförsvar och workshops i maskulinitetsnormer och jämställdhet
  • Göra en översyn av skolpengssystemet så att resurser går dit behoven är som störst
  • På försök erbjuda Haninges barn sommarkollo
  • Utöka fritidsgårdarnas öppettider under helger och lov
  • Återinföra ”fältare” i kultur- och fritids verksamhet

Här nedan går det att läsa om några saker vi valt att lyfta lite extra

Allaktivitetshus i Brandbergen

Haninge kommun har en del olika platser som kulturhuset i Handen, ungkulturhuset Porten och Jordbro kultur och föreningshus där människor kan mötas och uttrycka sin kreativitet. Vi vill utveckla dessa platser samt verka för ett allaktivitetshus i Brandbergen. Detta möjliggör för människor att ses över kommundelsgränserna och bidrar till en ökad integration och möjlighet till aktivitet som inte är kommersiell. Detta kan också öka viljan att skapa egna föreningar och cirklar. Kommunen behöver ha fler lokaler där medborgarna själva kan utöva sina intressen. Under 2018 ska ett arbete sättas igång tillsammans med Brandbergsborna vad avser ett allaktivitetshus. Det ska ske via medborgardialoger och ett aktivt arbete där man redan från början tänker ur ett ekologiskt och socialt perspektiv.

Bygga fler klimatsmarta och billiga hyresrätter och motverka bostadssegregationen

Vi i Vänsterpartiet vill att alla ska kunna bo i kommunen. Plånbok ska inte avgöra om du kan få ett eget hem eller inte. Eftersom vi lever i ett samhälle där ekonomin är väldigt ojämlik så har inte alla råd att köpa sin bostad. Det är långt ifrån alla som kan köpa sig ett hus eller bostadsrätt. Därför är det väldigt viktigt att det finns god tillgång på hyresrätter till låga hyror.

Vårt allmännyttiga bostadsbolag Haninge Bostäder har ett bestånd med få hyresrätter. Vi ligger långt under snittet för allmännyttiga hyresrätter i länet. I Haninge är det 25 lägenheter per 1000 invånare. Snittet i länet är 77 lägenheter per 1000 invånare. Vi föreslår därför i vår budget en särskild indikator för att följa upp antalet lägenheter per 1000 invånare.

Vissa områden sticker ut med att ha noll eller nära noll hyresrätter i kommundelen men ändå ligger centralt.

Det finns många nackdelar med boendesegregation. Bland annat så bidrar det till skolsegregation vilket påverkar elevers resultat.

Vi vill att kommunstyrelsen ska göra en plan för hur bostadssegregationen kan brytas.

 

 

Vänsterpartiets syn på planen att bygga i Söderbyskogen

Det finns en detaljplan gällande Söderbyskogen (Söderby huvudgård 2:1) som har varit ute på samråd. Området är planlagt sedan 1977 för bostadsändamål. Kommunen äger marken.

Inventeringsområde

Boende i området har protesterat mot att det nu finns planer på att exploatera i skogen över huvud taget. De har en hemsida där de presenterar sina tankar. De har också samlat in namnunderskrifter mot att exploatera i skogen.

Vad är Vänsterpartiets inställning?

För oss i Vänsterpartiet finns det flera viktiga saker att tänka på:

  • Att bevara stadsnära skog för rekreation
  • Att bevara biologisk mångfald och naturvärden
  • Att gröna korridorer bevaras
  • Att bygga klimatsmarta hyresrätter till rimliga hyror
  • Att motverka boendesegregation och verka för att blanda upp människor
  • Att Haninge Bostäder bygger fler hyresrätter i egen regi
  • Att gynna kollektivtrafiken och minska utsläppen från transporter i kommunen
  • Att lyssna på invånare
  • Att se till hela kommunens bästa

Biologisk mångfald och naturvärden

I och med den aktuella detaljplanen har en naturinventering gjorts av området.

I sammanfattning står det:

Området har en fungerade spridningslänk norrut till barrskogen i Norrby. Området är därför ekologiskt funktionellt även på en regional skala.

 

Landskapsanalysen (med fokus rekreationsvärden) visade att området är mycket betydelsefullt som rekreationsområde med tanke på de många och breda stigarna som finns i området. En mängd upplevelsevärden registrerades som exempelvis grillplats, utsiktsplatser, kojor och bord.

 

Sammantaget visar undersökningen att skogsområdet i Norra Söderby både har höga naturvärden och rekreationsvärden och att stor hänsyn bör tas för att bevara dessa värden i möjligaste mån och för att bibehålla ekologisk funktionalitet för barr- och blandskogsnätverket i Haninge kommun. Hänsyn kan tas genom en väl anpassad lokalisering av husen utifrån naturvärdesobjekten, naturvårdsarter och de inmätta naturvärdesträden. Gamla träd och död ved bör sparas i så stor utsträckning som möjligt. De träd som tas ned bör lämnas i skogen och existerande lågor som påverkas av planerna bör flyttas till en närliggande plats.

Vidare går att läsa att det finns spridningslänkar mellan skogsområdet i Norra Söderby och Norrby för barrskogsmesarna. Likaså västerut mot Länna och österut mot Vendelsö. Dock svag koppling söderut pga Nynäsvägen.

I och med att det inventerade skogsområdet i Norra Söderby visade sig både ha höga naturvärden samt uppfyller kraven för att vara reproduktionshabitat och aktivitetsområde för barrskogsmesar i barr- blandskogsnätverket blir effekten av bebyggelsen d.v.s. förlust av naturmark att naturvärden försvinner lokalt och att den regionala grönstrukturen försvagas.

Bild från naturinventeringen som visar vilka områden som har höga naturvärden

Under stycket rekommendationer går det att läsa:

För att kunna bevara en del av de höga naturvärdena, naturvärdesträden och naturvårdsarterna rekommenderas att den centrala runda byggnaden placeras längre norrut i området där naturvärdena är lägre. I övrigt kan mindre justeringar göras av huslokaliseringen så att så många naturvärdesträd som möjligt sparas. De träd som fälls bör lämnas i skogsmarken runtomkring så att mängden död ved ökar. Lågor som idag finns utspridda i området bör flyttas så att dessa kan bli kvar i området.

Som framgår av naturinventeringen skulle en exploatering av skogen enligt detaljplanen påverka naturvärden och biologisk mångfald negativt. Om exploatering ändå ska ske bör det ske längre norrut i området där naturvärdena är lägre.

Bygga blandat

Vi i Vänsterpartiet vill att alla ska kunna bo i kommunen. Plånbok ska inte avgöra om du kan få ett eget hem eller inte. Eftersom vi lever i ett samhälle där ekonomin är väldigt ojämlik så har inte alla råd att köpa sin bostad. Det är långt ifrån alla som kan köpa sig ett hus eller bostadsrätt. Därför är det väldigt viktigt att det finns god tillgång på hyresrätter till låga hyror. (Det kan så klart finnas större och finare hyresrätter till något högre hyror också för de som vill lägga pengar på det).

Vi i Vänsterpartiet ställde en fråga till stadsbyggnadsnämndens ordförande Göran Svensson (S) om hur det ser med hyresrätter i Haninge kommun. I Haninge har vi få hyresrätter. I hela kommunen har vi 24 %.

Vårt allmännyttiga bostadsbolag Haninge Bostäder har ett bestånd med få hyresrätter. Vi ligger långt under snittet för allmännyttiga hyresrätter i länet. I Haninge är det 25 lägenheter per 1000 invånare. Snittet i länet är 77 lägenheter per 1000 invånare.

Antal allmännyttiga bostäder per 1000 invånare. Haninge ligger i bottenligan

Vissa områden sticker ut med att ha noll eller nära noll hyresrätter i kommundelen men ändå ligger centralt. Norrby är ett sådant område. Där finns 0 % hyresrätter. (Vendelsö och Vendelsömalm är också sådana områden).

Det finns många nackdelar med boendesegregation. Bland annat så bidrar det till skolsegregation vilket påverkar elevers resultat.

Om det ska byggas något i Norrby så är det hyresrätter.

Om det skulle bli aktuellt med att bygga i Norrby så föreslår vi kollektivhus med små hyreslägenheter och gemensamma utrymmen för att bäst ta tillvara ytan. Husen bör byggas i massivträ och stammar och ledningar bör dras så att framtida omfattande renoveringar inte blir nödvändiga. Då bör Haninge Bostäder bygga i egen regi.

Bygga för minskade utsläpp

Två tredjedelar (2/3) av utsläppen i Haninge kommer från transporter. 54 % av resor sker i Haninge med bil. Det är viktigt att byggande sker på ett sätt som gynnar kollektivtrafik, cykling och fotgängare. Byggande ska inte ske så att det ökar trycket på vägarna, bidrar till köer och ger större utsläpp.

Vi måste drastiskt minska på vårt bilåkande!

Det måste finnas en plan för att kunna leda ut trafiken på ett bra sätt vilket inte innebär en stor ökning av biltrafik och som inte skapar trafikproblem.

Lyssna på invånarnas synpunkter och se till kommunens bästa

Det är självklart att lyssna på invånarna. Invånarna är oftast bäst insatta i hur politiska beslut kan ge direkta konsekvenser. Det är viktigt att vi lyssnar på alla våra invånare.

Vi i Vänsterpartiet träffade aktivisterna från skogenkvar.nu och lyssnade på deras synpunkter och farhågor.

Vi måste lyssna på alla våra invånare. Även de som inte är vana att tala för sig och kräva politiska åtgärder. Den här gången mobiliserade en grupp aktivister i Norby vilket är positivt. Men vi måste i framtiden också se till att lyssna på grupper i andra bostadsområden, även om de inte är lika vältaliga och organiserade.

Samtidigt måste vi se till invånarnas bästa. Om det är brist på bostäder måste vi försöka bygga mer. Om det är boendesegregation i kommunen måste vi lösa det. Om vi riskerar att värdefull skog hotas blir lidande så blir vi alla påverkade. Att bygga eller inte bygga i Norrby påverkar alltså kommunen som helhet.

Den aktuella planen

Vi är kritiska och tveksamma till den liggande detaljplanen. Det skulle drabba skogens naturvärden, minska möjligheten till rekreation för människor (speciellt barn) och samtidigt inte öka mångfalden i bostadsområdet.

För att vi ska vara beredda att bygga något alls vill vi först vara säkra på att biodiversiteten och spridningsvägarna i vår kommun bevaras. Vidare anser vi att det bara är aktuellt att det byggs i de områden där naturvärdena är låga och att det går att säkerställa att påverkan på miljön blir låg. Enligt naturinventeringen skulle det vara den norra delen som i så fall skulle vara aktuell under förutsättning att det går att flytta mossor och dylikt och att höga naturvärden bevaras. (Eventuella svårigheter med trafiken borde rimligen också vara lättare att lösa i den norra delen). En exploatering skulle hur som helst vara tvungen att vara mindre än den aktuella i detaljplanen då storleken på den aktuella detaljplanen kommer påverka skogen i för stor utsträckning, både naturvärden och rekreationsvärden.

Om vi skulle offra en del av skogen är det bara aktuellt om det byggs bostäder som verkligen går dit de behövs som mest. Det är inte aktuellt för oss om det byggs bostadsrätter och radhus som inte kommer alla till del och som bara kommer stärka boendesegregationen.

Så som den aktuella detaljplanen ser ut så säger vi bestämt nej.

Cykelsituationen i Haninge

Cykel! Alla pratar om det men vad gör vi egentligen för att fler ska cykla?

Att vi måste minska våra utsläpp av växthusgaser har alla förstått vid det här laget. Naturvårdsverket säger vi måste komma ner på en nivå på 1-2 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Idag ligger vi på 11 ton!

2/3 av utsläppen kommer från hushållens konsumtion. De största posterna är

  • livsmedel
  • boende
  • transport

Det är alltså till stor del de här tre områdena vi bör rikta vår uppmärksamhet när vi vill minska våra utsläpp.

Vi har tidigare skrivit om vikten av hållbara livsmedel, vilket innebär mer vegetariskt och ekologiskt. (Det går att komma ner till 1/6 av matens klimatpåverkan om vi skulle ställa om till vegansk kost jämfört med dagens kost med mycket kött och andra animalier).

Vi har ofta tagit upp behovet av fler hyresrätter. Den genomsnittliga uppvärmningsytan är lägre per hushåll i flerbostadshus jämfört med småhus och uppvärms ofta av fjärrvärme. Hyresrätter blir därmed klimatsmarta. (De kan göras ännu mer klimatsmarta genom att byggas i trä och ha solceller och solpaneler på taken). Vänsterpartiet vill att Haninge bostäder också ska bygga kollektivhus med hyresrätter.

Då har vi transporten kvar. I Haninge står transporten för 2/3 av utsläppen i kommunen. Det går att sammanfatta enkelt:

  • Gå mer, cykla mer, åk mer kollektivtrafik
  • Åk mycket mycket mindre bil (helst inget alls)

I Haninge åker vi mycket bil. Stockholms läns landsting gör återkommande resevaneundersökningar. Där kan vi se färmedelsfördelningen (genomsnitt för veckan) över de olika transportmedlen. I Haninge står bilen för 54%! (Snittet i länet är 41% och är lägst i Stockholm innerstad på 16%). Cykeln står för 3%.

Kritik har riktats mot att Haninge kommun inte följer den regionala cykelplanen: bredden för cykelstråk är mycket smalare än vad den regionala cykelplanen anger som god standard för ett regionalt cykelstråk, gående och cyklister separeras inte och att kommunen inte tar höjd för att öka cyklingen.

Däremot så gör kommunen en del bra saker. Ett exempel är den cykelutlåning som införts vid Kulturhuset i Handen. Där kan invånare låna cyklar i några timmar. Det har varit uppskattat enligt personalen och det ska bli intressant att se vad nästa steg blir.

Det finns en cykelplan för Haninge som togs fram 2010. Det är dags att uppdatera den nu. Då är det viktigt att vi tar ett helhetsgrepp och ser till att den går i linje med den regionala cykelplanen så att vi kan öka förutsättningarna för cykling vilket förhoppningsvis leder till att fler väljer att ta det klimatsmarta valet.

För att veta hur det går med uppdateringen av cykelplanen och hur kommunen jobbar med cykling så skickade vi i Vänsterpartiet in en interpellation som ni kan läsa nedan.

Interpellation om Haninges cykelplan

Kommunens cykelplan antogs 2010 och sträcker sig över 20 år. Där står vilka satsningar som planeras att göra och hur mycket de beräknas kosta.

En handlingsplan togs fram för de första åren, 2011-2015, och efter det föreslås att cykelplanen uppdateras. Det är med andra ord dags för en uppdatering.

I cykelplanen framgår det vad Haningeborna tycker om cykelvägarna. Önskemål som flest framfört är cykelväg till Årsta havsbad, till Dalarö samt cykelväg längs med Torfastleden. Kommunen har fört samtal med barn och ungdomar på fritidsgårdar också. Önskemål som ofta återkom var cykelställ vid kommunens badplatser, bättre asfalt på cykelvägarna och mer belysning. Högst prioritet i cykelplanens åtgärdslista fick ny cykelväg längs med Torvallavägen, Sleipnervägen och Söderbymalmsvägen. Fler dialoger med barn från Jordbro, Västerhaninge och Tungelsta efterlyses.

Haninge kommun har fler antal döda och svårt skadade i trafiken jämfört med andra kommuner i länet, sett till antalet invånare. Hastigheterna är betydligt högre än acceptabelt där oskyddade trafikanter ska korsa biltrafikens huvudnät. Vikten av separata gång- och cykelvägar eller bilfria vägar är stor.

I det 37 sidor långa dokumentet står det bara på ett ställe om pumpar:

“Vid viktiga målpunkter, exempelvis pendeltågsstationer, bör tillgång till cykelpumpar finnas. “

I hela Brandbergen finns ingen cykelpump. Den närmaste pumpen är på Circle K. Om jag har fått rätt information så är det flera andra kommundelar där cykelpump inte finns. Det bör finnas centralt i tätorten åtminstone en cykelpump.

I Örebro kommun och många andra kommuner finns så kallade cykelbarometrar, som visar antalet passerande cyklister. Där finns också möjlighet att pumpa cykeldäck. Användandet av cykelbarometrar är ett sätt att synliggöra cyklandet och ger service till cyklister.

Åsikter från invånare som cyklar är oerhört värdefullt och visar om kommunen är på rätt väg, om insatserna hjälper cyklisterna och kan bidra till att fler cyklar. Därför är det en god idé att inrätta ett cykelråd som kan ta tillvara de åsikter och erfarenheter som finns.

När jag frågade personalen på Kulturhuset så har cykelutlåningen varit uppskattad av många. Det som var negativt var tiden att lånetiden för cykeln var för kort enligt många. Om det hade funnits fler platser att låna cyklar på hade fler möjligheter öppnat sig, dels så skulle fler kommundelar få tillgång till cykelutlåning och dels så skulle lånarna kunna låna på ett ställe och lämna på ett annat. Om det skulle finnas ett cykellämningsställe i Tyresta så skulle det kunna få fler att ta cykeln ut till Tyresta och bussen tillbaka om det är för jobbigt att cykla tillbaka. I nuläget är det nog många som skippar cykel helt för att det är för jobbigt.

Kommunen som arbetsköpare har stor möjlighet att påverka och uppmuntra sina anställda att cykla mer.

Därför vill jag ställa följande frågor till stadsbyggnadsnämndens ordförande Göran Svensson (S)

  1. Hur mycket av handlingsplanen 2011-2015 har genomförts?
  2. Finns det planer på att göra om vägar i central tätort till bilfria gator?
  3. Har det hållits fler dialogmöten med invånare i frågan?
  4. När planeras en uppdatering av cykelplanen?
  5. Avser kommunledningen att det ska finnas minst en offentlig cykelpump i varje tätort i kommunen?
  6. Hur ser planerna ut för att sätta upp fler cykelpumpar i kommunen?
  7. Hur ser kommunledningen på att sätta upp cykelbarometrar?
  8. Avser kommunledningen på att inrätta ett cykelråd?
  9. Hur ser nästa steg i utlåningen av cyklar vid Poseidons torg ut?
  10. Planeras det fler platser där invånare ska kunna låna och lämna cyklar?
  11. På vilka sätt uppmuntrar och underlättar Haninge kommun sina anställda att ta cykeln

Samuel Skånberg, Vänsterpartiet Haninge

Mer ekologisk och vegetarisk mat för klimatet och hälsans skull

Förra måndagen (2016-12-05) var det ett långt kommunfullmäktigemöte. Vi diskuterade byggandet av bostäder till nyanlända i kommunen och Vänsterpartiet lämnade också in en motion om att bygga kollektivhus i allmännyttan. Men vi gjorde mer än så! Alexandra Anstrell (M) hade ställt en interpellation (fråga) till kommunalrådet Annica Hjerling (MP) om ekologisk mat och om det var bra att vi hade ett mål på ekologisk mat. Annica Hjerling gav ett bra svar men vi i Vänsterpartiet tycker frågor om miljö och klimat är väldigt viktiga. Därför gick Samuel Skånberg (V) upp och deltog i debatten.

krav

Varför engagerar sig Vänsterpartiet i klimatfrågor?

Det är ju egentligen en självklarhet. Om vi inte har en planet så kan vi inte göra något. Då är det kört. Därför är det en självklarhet för alla partier som ser lite längre än näsan räcker att engagera sig i att minska klimatpåverkan. Men för oss socialister och feminister finns det flera extra goda anledningar.  På kongressen i våras 2016 antog vi ett ekologiskt-ekonomiskt punktprogram. Arbetet föranleddes av ett stort arbete som gjorts av eko-eko-gruppen som resulterade i en slutrapport. Syftet är att sammanfoga partiets politik kring ekologi (klimat, miljö) och ekonomi så att den går åt samma håll. I inledningen till eko-eko-gruppens slutrapport kan vi läsa:

Klimatfrågan innebär inte bara en allvarlig och akut utmaning. Det är också en historiskt unik möjlighet att tillsammans bygga ett bättre och mer hållbart samhälle. Den omställning vi vill genomföra leder till ett rikare, mer jämlikt och demokratiskt samhälle med utvecklad välfärd och ökad livskvalitet där ekonomin drar åt samma håll som de ekologiska och sociala behoven istället för att, som idag, undergräva dem.

 

Det hållbara rödgröna samhället är ett samhälle där alla har möjlighet till sysselsättning och inkomst i utvecklande och meningsfull verksamhet. Där makten över energiproduktionen fördelas på fler. Där den lokala ekonomin stärks genom cirkulärekonomiska kretslopp. Där lokala banker och små företag växer i betydelse istället för giriga jättebanker och multinationella koncerner.

 

Där vi har mer resurser till offentliga tjänster som vård, skola och omsorg. Där kollektivtrafiken förbättrats, där städerna blir enklare att röra sig i till fots och med cykel. Där miljonprogrammen upprustas och utvecklas till spjutspetsar för hållbarhet. Där jordbruket fungerar i samklang med ekosystemen och medverkar till att underhålla naturens ekosystemtjänster utan att bidra till övergödning eller giftspridning. Där pensionskapitalet endast investeras där det är samhällsekonomiskt hållbart och bidrar till omställningen. Där skattesubventioner går till det som är bra för miljö och människor istället för att gynna fossilindustrin. Där forskning och utveckling är inriktad på teknikutveckling som bidrar till ökad hållbarhet. Där det skapas marknader för långsiktiga privata investeringar i miljöteknik och omställning. Där information och kunskap görs tillgängliga som kollektiva nyttigheter.

 

Det är nu vi kan ta möjligheten att bygga det samhället. Gör vi det kan vi styra vårt eget öde. Men då måste vi handla. Klimatkrisen är ett historiskt formativt ögonblick där vi måste välja väg. Om vi väntar och skjuter ombyggnaden framför oss kommer vi istället att drabbas av utvecklingen. Vi tvingas då att försöka hantera de oerhört allvarliga och farliga konsekvenserna av vår brist på handling, istället för att förekomma dem med förändringar till ett hållbart samhälle. Vid sidan av att inse krisens allvar är detta vårt huvudbudskap: det är nu vi har chansen att bygga ett bra samhälle för alla. Kris, men också hopp.

 

Det är nu det gäller.

Ett hållbart rödgrönt samhälle är helt enkelt bättre! Men som socialister är det viktigt att visa solidaritet med fattigare länder som kommer drabbas hårdare än vad vi i den rika delen kommer göra. De länder som bidragit minst till att skapa klimatförändringarna är de länder som kommer drabbas hårdast av dem. Som feminister är det viktigt att lägga ett genusperspektiv på frågran också. Kvinnor drabbas hårdare av klimatförändringarna än vad män gör men män bidrar mer till klimatförändringarna. Ännu en gång från eko-eko-rapporten:

Klimat och kön

 

Våra möjligheter och livsvillkor påverkas starkt av kön eftersom inkomst, förmögenhet och konsumtion är könsrelaterat, kvinnors arbete och liv värderas lägre än mäns. Kvinnor står för en mindre del av det samlade konsumtionsutrymmet. Skillnaderna i totala nivåer av energiförbrukning beror mycket på utgifternas storlek och det gäller både män och kvinnor. Men kvinnors och mäns energiintensitet skiljer sig i alla inkomstgrupper. Män förbrukar mer energi. Män tar bilen oftare. Jämfört med kvinnors transportsätt är mäns transporter mer energikrävande. Hela 40 procent av männens totala energianvändning går till transporter, medan motsvarande andel för kvinnor är 25 procent. Män har en högre energiintensitet (MJ/kr) för sina inköp relativt kvinnor i alla inkomstgrupper.

 

Kvinnor och män påverkas olika av klimatförändringarna. Därför är politiska åtgärder mot klimatförändringarna inte könsneutrala. Kvinnor och män har, särskilt i fattiga länder, olika grader av sårbarhet och skilda förutsättningar att anpassa sig till klimatförändringar. Därför är det viktigt att klimaträttvisa genomsyrar alla förslag. Med det menar vi att konsekvensanalyser med avseende på både klass och kön genomförs inför alla stora klimatpolitiska projekt, både nationellt och internationellt. Sverige ska vara drivande för att en sådan princip ska gälla även internationellt. I värsta fall kan världens fattiga länder annars drabbas dubbelt av rika länders agerande, först av klimatförändringarna och i värsta fall dessutom av klimatpolitiska åtgärder.

Vad tycker Vänsterpartiet om ekologisk mat?

Vänsterpartiet ser att ekologisk mat har många fördelar och är mycket positiva till ekologisk mat. Från eko-eko-gruppens slutrapport:

 

Ekologisk mat har många fördelar. I ekologiska livsmedel finns sällan eller aldrig rester av kemiska bekämpningsmedel och kemikalier. Ett ekolantbruk bidrar till högre biologisk mångfald och ökar jordbrukets resiliens (motståndskraft) vilket är viktigt när klimatet förändras. Ekologiskt lantbruk har också högre krav på djurskydd, exempelvis avseende utevistelse, fri rörlighet och ökad tillgång till grovfoder.

 

Idag brukas ungefär 480 000 hektar, eller 15,7 procent, av den svenska jordbruksmarken enligt ekologiska principer. Vänsterpartiet verkar för att minst 30 procent av den svenska jordbruksarealen utgöras av certifierat ekologiskt lantbruk år 2020. Vi vill se riktade ekonomiska stöd till ekologisk produktion samt till ekologiska rådgivare. Genom att återinföra skatten på handelsgödsel och stärka dess miljöstyrande effekt gynnar vi den ekologiska produktionen (som inte använder handelsgödsel) och minskar det traditionella jordbrukets miljöpåverkan, och alla intäkter ska gå till åtgärder för att göra jordbruket mer miljövänligt.

Vad tycker Vänsterpartiet om vegetarisk mat?

Vänsterpartiet ser att köttproduktionen och resten av animalieindustrin har väldigt höga utsläpp av växthusgaser och bidrar globalt till skövling av regnskog:

Storskalig djuruppfödning är den verksamhet inom livsmedelsproduktionen som står för den största resursanvändningen och som överlag har den största påverkan på miljön. Sedan 1950-talet har världens köttkonsumtion mer än femfaldigats. Om inget görs förväntas köttkonsumtionen att fördubblas till 2050 jämfört med 1999 års nivåer. Enligt rapporten Livestock’s Long Shadow, utgiven av FN:s livsmedelsorganisation FAO, står den globala animalieindustrin för 18 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Nivån på resursförbrukningen och utsläppen är tätt förknippat med vilken sorts kött som produceras. Under svenska förhållanden medför till exempel produktion av ett kilo nötkött i snitt utsläpp på 26 kilo koldioxidekvivalenter (CO2e), medan siffran för ett kilo fläskkött är 6 och kyckling 3. Ett kilo baljväxter – som med högt proteininnehåll är en utmärkt ersättare till animalier – medför utsläpp på ungefär 0,7 kg CO2e. Animalieproduktionen är också en av de främsta orsakerna till skövling av tropiska skogar, vilket i sig medför stora utsläpp av växthusgaser. Även stora arealer tas i bruk för att odla foder till djur, inte minst sojabönor som till stor del går på export till bland annat EU och Sverige. Animalieindustrin står också för en stor del av världens vattenförbrukning. Det krävs totalt tusentals liter att producera ett kilo kött. Miljöpåverkan ser likartad ut i Sverige, med undantaget att odlingsarealer och tillgång till färskvatten inte är en begränsande faktor som på många andra ställen i världen. Även här har konsumtionen av animalier ökat kraftigt. En viktig orsak är allt billigare import. Idag är nästan hälften av allt kött som konsumeras i Sverige importerat. Sedan 1990 har köttkonsumtionen ökat med 40 procent, från 60 kilo per person och år till 85 kilo år 2012.

 

Köttkonsumtionen har fått de svenska utsläppen att öka kraftigt. Utsläppen från den svenska produktionen av animaliska produkter har visserligen minskat från 8,5 miljoner ton CO2e 1990 till 7,3 miljoner ton 2005. Minskningen härrör främst från en minskad produktion som har ersatts av en större import. Utsläppen från Sveriges konsumtion av animalier ökade under samma period med 22 procent, till 10 miljoner ton CO2e. Det är nästan lika mycket som utsläppen från Sveriges 4,3 miljoner personbilar. Därför är möjligheterna att minska utsläppen med en effektivare produktion enbart i Sverige begränsade.

 

I Jordbruksverkets rapport Hållbar köttkonsumtion (2013) konstateras att köttkonsumtionen måste minska av klimatskäl. Där ges en serie förslag på åtgärder som kan bidra till en minskad köttkonsumtion. Vid sidan av förslaget om en ”koldioxidskatt på kött och andra animaliska produkter” föreslår Jordbruksverket ett ökat användande av offentliga upphandlingar, satsningar på vegetariska måndagar, teknikutveckling, informationssatsningar med mera. Vi stödjer förslagen i Jordbruksverkets rapport, inklusive en proportionerlig klimatskatt på livsmedel i syfte att minska utsläpp av växthusgaser och annan miljöpåverkan, stärka djurskyddet samt öka folkhälsan. Vid sidan av en klimatskatt på livsmedel måste även andra åtgärder vidtas för att minska köttkonsumtionen. Vi har i motioner till riksdagen föreslagit vegetariska dagar i offentlig sektor, informationskampanjer för mer vegetariskt och avskaffande av EU:s animaliesubventioner som några konkreta åtgärder. Om en klimatskatt på livsmedel införs är det viktigt att den läggs på konsumentpriset, så att den påverkar priset på svensktillverkade och importerade livsmedel i samma grad.

grillbiffvegetarisk-mat

Vi behöver minska på vår köttkonsumtion överlag. Men av det kött som konsumeras så vill vi så stor del som möjligt uppfyller svenska djurskyddsregler och att antibiotika inte används vårdslöst. Om vi kan minska först och främst på det importerade köttet och ersätta det med vegetarisk mat så är mycket vunnet.

Mer ekologisk och vegetarisk mat i Haninge

Vänsterpartiet i Haninge jobbar aktivt med frågor om klimat och miljö. Vi la en motion förra året om att öka andelen vegetariska måltider i kommunen och låta kökspersonalen få gå fortbildningskurs i vegetarisk och vegansk matlagning och ges kunskap om olika livsmedels påverkan på miljö och klimat.

Alexandra Anstrell (M) hänvisade till en rapport från International Centre for Research in Organic Food Systems i Aarhus som enligt vissa uttolkare visar att ekologiskt framtagna livsmedel inte är nyttigare för oss människor än den mat som produceras på konventionellt vis eller miljövänligare. En av forskarna som går hårt åt den ekologiska maten är Lars Bergström på SLU. Den rapporten har inte fått stå oemotsagd. Supermiljöbloggen har skrivit om det och Dagens ETC har skrivit om det där kollegor till Lars Bergström på SLU ger en annan bild.

FN har däremot positiva saker att säga om ekologisk odling, att vi kan fördubbla matproduktionen med ekologisk odling enligt en rapport.

Ekologisk mat är bra för miljön, för den biologiska mångfalden och kan (på rätt sätt) också öka matproduktionen. Så att öka den ekologiska maten är bra! Men ekologisk mat är inte allt, eller kanske inte ens det viktigaste när vi ser till miljö- och klimatpåverkan.  Naturskyddsföreningen skriver följande i en FAQ om ekologisk mat och klimatpåverkan:

Ekologisk odling är inte bättre för klimatet.
Sant

Vill man äta klimatsmart handlar det om att äta mer mat från växtriket och att dra ned på både kött och mejeriprodukter. Den som alltså äter mycket från växtriket och mycket eko gör en dubbel samhällsinsats.

[…]

Ekologisk odling är sämre för miljön.

Falskt.

Om vi tittar på Sverige så har Jordbruksverket kommit fram till att det ekologiska regelverket innebär; minskad spridning av kemikalier, ökat livsutrymme för vilda växter och djur samt ett bättre liv för lantbrukets djur.

Havsmiljöinstitutet menar att köttkonsumtionen också bidrar till övergödningen av havet: utökad algblomning, döda havsbottnar och andra störningar i havets ekosystem.

Naturvårdsverket föreslår att den offentliga sektor inför åtgärder som växlar kött mot mer växtbaserat protein. Vi kan gå från en klimatpåverkan från maten på 1,8 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 0,3 ton med helvegetabilisk kost.

Naturskyddsföreningen skriver om utsläpp från olika livsmedel på ett bra sätt. Följande diagram visar tydligt vilka livsmedel som har högst utsläpp. (Från vänster: Nötkött, lammkött, fläskkött, fågelkött. fisk, ägg, tofu, baljväxter, …)

Diagram från Naturskyddsföreningen

Diagram från Naturskyddsföreningen

Så här lät debatten

Fler viktiga saker för miljön och klimatet

Ekologisk och vegetarisk mat är så klart viktigt. Och av det kött som konsumeras så är det bra ju större andel som är svenskproducerat. Men utsläpp från maten är bara en del i miljö- och klimatarbetet. Det finns många saker att ta itu med för att minska vår påverkan på miljö och klimat. I Haninge står transporterna för 2/3 av utsläppen. Självklart måste vi jobba hårt för att minska bilåkandet, öka kollektivtrafikåkandet, cyklandet och promenaderna.

Det är också viktigt att vi är motståndskraftiga i kommunen. Att vi beror på andra delar av Sverige och världen är inget konstigt. Men ju mer vi kan klara av t.ex. försörjning av vatten och el, desto bättre rustade är vi inför olika kriser. Om detta har vi ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S). Läs mer om det och se debatten här.

Har du några frågor eller tankar kring miljö och klimat? Du kanske tycker kommunen borde sätta ut fler publika cykelpumpar? Eller du kanske tycker att vi borde sätta upp fler solceller? Maila förslag och tankar till [email protected].

Bygg kollektivhus i allmännyttan

Vi har en skriande bostadsbrist i Haninge och i Stockholm. Bristen på hyresrätter är extra akut. Det är extra viktigt att det finns en god tillgång på hyresrätter. Varför? Jo, för att alla har möjlighet till att bo i en hyresrätt. Alla har inte råd att ta lån för en bostadsrätt eller har föräldrar som kan gå i borgen för en. Därför är det viktigt med hyresrätter med rimliga hyror. Det är också bra för samhället och bostadsområdet med en bra grannsamverkan och gemenskap. Allt detta främjas med byggandet av kollektivhus, flerbostadshus med vanliga hyreslägenheter i olika storlek men där det också finns ordentligt med gemensamma utrymmen (som matsal, storkök, verkstad och gemensamma vardagsrum). Därför har Vänsterpartiet skickat in en motion om att Haninge Bostäder ska bygga kollektivhus.

Bygg kollektivhus i egen regi

Det är bostadsbrist i Haninge och bristen på hyresrätter är enorm. De hyresrätter kommunens bostadsbolag Haninge bostäder har ligger under snittet för länet. I Haninge är det 25 lägenheter per 1000 invånare jämfört med snittet i kommunen 77 lägenheter per 1000 invånare. Vi behöver verkligen fler hyresrätter i allmännyttan.

Att folk med olika bakgrund, olika inkomstnivåer, olika familjekonstellationer, olika livssituationer och olika åldrar bor blandat är bra. Därför är det viktigt att det finns många olika boendeformer med olika storlek och bra priser. Även hyresrätter kan byggas i olika storlekar, med olika nivå så att vissa lägenheter blir väldigt billiga medan större kostar mer. Att dela upp en stadsdel i olika delar så att villorna eller radhusen är för sig medan hyresrätterna är för sig är inte integrering (även om snittet för stadsdelen kan se bra ut).

Motsatsen till att skapa segregering inom kommunen och inom stadsdelar är att folk bor tillsammans i samma hus och får en gemenskap där. Kollektivhus i allmännytta är ett bra sätt att få fler hyresrätter i egen regi samtidigt som det skapar goda förutsättningar för en väldigt god granngemenskap och tillhörighet. Varje hushåll har sin egen lägenhet men det finns gemensamma ytor som delas tillsammans av de boende.

I Huddinge driver det kommunägda Huge Fastigheter AB kollektivhuset Fullersta Backe. På kollektivhusets hemsida går det att läsa:

“Kollektivhuset Fullersta Backe är ett hyreshus med vanliga hyreslägenheter. Men det är ett annorlunda hyreshus. Vi sköter huset tillsammans; städar och fixar i rabatterna, har fester, lagar mat och äter ihop. Det sistnämnda är viktigt. Utan gemensam mat skulle det inte vara mycket till kollektivhus. Vi har gemensamma lokaler som matsal, storkök, vardagsrum, lekrum, verkstad, bibliotek/gästrum och träningsrum. Här bor människor i alla åldrar för att de vill ha mer gemenskap än det vanligtvis är i andra flerfamiljshus. Det krävs en del jobb, men man får mycket tillbaka. Huset har funnits i 28 år och ligger på fem minuters promenad från Huddinge centrum, en kvarts resa med pendeltåg från centrala Stockholm.”

Många andra kommuner som Lund och Stockholm driver kollektivhus i allmännyttan. Med fler kollektivhus i allmännyttan så skapar vi förutsättningar för fler personer att bo nära och i gemenskap, ökad integrering, bättre grannsamverkan, mer resursnålt boende och frihet för Haningeborna.

Därför föreslår Vänsterpartiet kommunfullmäktige besluta:

Att uppdra Haninge Bostäder att bygga kollektivhus i kommunen

Samuel Skånberg (V) och Tove Ovsiannikov (V)

Våra nio deltagare från Vänsterpartiet Haninge på Vänsterdagarna i Malmö

Arkiv