Kommunfullmäktige

Mer ekologisk och vegetarisk mat för klimatet och hälsans skull

Förra måndagen (2016-12-05) var det ett långt kommunfullmäktigemöte. Vi diskuterade byggandet av bostäder till nyanlända i kommunen och Vänsterpartiet lämnade också in en motion om att bygga kollektivhus i allmännyttan. Men vi gjorde mer än så! Alexandra Anstrell (M) hade ställt en interpellation (fråga) till kommunalrådet Annica Hjerling (MP) om ekologisk mat och om det var bra att vi hade ett mål på ekologisk mat. Annica Hjerling gav ett bra svar men vi i Vänsterpartiet tycker frågor om miljö och klimat är väldigt viktiga. Därför gick Samuel Skånberg (V) upp och deltog i debatten.

krav

Varför engagerar sig Vänsterpartiet i klimatfrågor?

Det är ju egentligen en självklarhet. Om vi inte har en planet så kan vi inte göra något. Då är det kört. Därför är det en självklarhet för alla partier som ser lite längre än näsan räcker att engagera sig i att minska klimatpåverkan. Men för oss socialister och feminister finns det flera extra goda anledningar.  På kongressen i våras 2016 antog vi ett ekologiskt-ekonomiskt punktprogram. Arbetet föranleddes av ett stort arbete som gjorts av eko-eko-gruppen som resulterade i en slutrapport. Syftet är att sammanfoga partiets politik kring ekologi (klimat, miljö) och ekonomi så att den går åt samma håll. I inledningen till eko-eko-gruppens slutrapport kan vi läsa:

Klimatfrågan innebär inte bara en allvarlig och akut utmaning. Det är också en historiskt unik möjlighet att tillsammans bygga ett bättre och mer hållbart samhälle. Den omställning vi vill genomföra leder till ett rikare, mer jämlikt och demokratiskt samhälle med utvecklad välfärd och ökad livskvalitet där ekonomin drar åt samma håll som de ekologiska och sociala behoven istället för att, som idag, undergräva dem.

 

Det hållbara rödgröna samhället är ett samhälle där alla har möjlighet till sysselsättning och inkomst i utvecklande och meningsfull verksamhet. Där makten över energiproduktionen fördelas på fler. Där den lokala ekonomin stärks genom cirkulärekonomiska kretslopp. Där lokala banker och små företag växer i betydelse istället för giriga jättebanker och multinationella koncerner.

 

Där vi har mer resurser till offentliga tjänster som vård, skola och omsorg. Där kollektivtrafiken förbättrats, där städerna blir enklare att röra sig i till fots och med cykel. Där miljonprogrammen upprustas och utvecklas till spjutspetsar för hållbarhet. Där jordbruket fungerar i samklang med ekosystemen och medverkar till att underhålla naturens ekosystemtjänster utan att bidra till övergödning eller giftspridning. Där pensionskapitalet endast investeras där det är samhällsekonomiskt hållbart och bidrar till omställningen. Där skattesubventioner går till det som är bra för miljö och människor istället för att gynna fossilindustrin. Där forskning och utveckling är inriktad på teknikutveckling som bidrar till ökad hållbarhet. Där det skapas marknader för långsiktiga privata investeringar i miljöteknik och omställning. Där information och kunskap görs tillgängliga som kollektiva nyttigheter.

 

Det är nu vi kan ta möjligheten att bygga det samhället. Gör vi det kan vi styra vårt eget öde. Men då måste vi handla. Klimatkrisen är ett historiskt formativt ögonblick där vi måste välja väg. Om vi väntar och skjuter ombyggnaden framför oss kommer vi istället att drabbas av utvecklingen. Vi tvingas då att försöka hantera de oerhört allvarliga och farliga konsekvenserna av vår brist på handling, istället för att förekomma dem med förändringar till ett hållbart samhälle. Vid sidan av att inse krisens allvar är detta vårt huvudbudskap: det är nu vi har chansen att bygga ett bra samhälle för alla. Kris, men också hopp.

 

Det är nu det gäller.

Ett hållbart rödgrönt samhälle är helt enkelt bättre! Men som socialister är det viktigt att visa solidaritet med fattigare länder som kommer drabbas hårdare än vad vi i den rika delen kommer göra. De länder som bidragit minst till att skapa klimatförändringarna är de länder som kommer drabbas hårdast av dem. Som feminister är det viktigt att lägga ett genusperspektiv på frågran också. Kvinnor drabbas hårdare av klimatförändringarna än vad män gör men män bidrar mer till klimatförändringarna. Ännu en gång från eko-eko-rapporten:

Klimat och kön

 

Våra möjligheter och livsvillkor påverkas starkt av kön eftersom inkomst, förmögenhet och konsumtion är könsrelaterat, kvinnors arbete och liv värderas lägre än mäns. Kvinnor står för en mindre del av det samlade konsumtionsutrymmet. Skillnaderna i totala nivåer av energiförbrukning beror mycket på utgifternas storlek och det gäller både män och kvinnor. Men kvinnors och mäns energiintensitet skiljer sig i alla inkomstgrupper. Män förbrukar mer energi. Män tar bilen oftare. Jämfört med kvinnors transportsätt är mäns transporter mer energikrävande. Hela 40 procent av männens totala energianvändning går till transporter, medan motsvarande andel för kvinnor är 25 procent. Män har en högre energiintensitet (MJ/kr) för sina inköp relativt kvinnor i alla inkomstgrupper.

 

Kvinnor och män påverkas olika av klimatförändringarna. Därför är politiska åtgärder mot klimatförändringarna inte könsneutrala. Kvinnor och män har, särskilt i fattiga länder, olika grader av sårbarhet och skilda förutsättningar att anpassa sig till klimatförändringar. Därför är det viktigt att klimaträttvisa genomsyrar alla förslag. Med det menar vi att konsekvensanalyser med avseende på både klass och kön genomförs inför alla stora klimatpolitiska projekt, både nationellt och internationellt. Sverige ska vara drivande för att en sådan princip ska gälla även internationellt. I värsta fall kan världens fattiga länder annars drabbas dubbelt av rika länders agerande, först av klimatförändringarna och i värsta fall dessutom av klimatpolitiska åtgärder.

Vad tycker Vänsterpartiet om ekologisk mat?

Vänsterpartiet ser att ekologisk mat har många fördelar och är mycket positiva till ekologisk mat. Från eko-eko-gruppens slutrapport:

 

Ekologisk mat har många fördelar. I ekologiska livsmedel finns sällan eller aldrig rester av kemiska bekämpningsmedel och kemikalier. Ett ekolantbruk bidrar till högre biologisk mångfald och ökar jordbrukets resiliens (motståndskraft) vilket är viktigt när klimatet förändras. Ekologiskt lantbruk har också högre krav på djurskydd, exempelvis avseende utevistelse, fri rörlighet och ökad tillgång till grovfoder.

 

Idag brukas ungefär 480 000 hektar, eller 15,7 procent, av den svenska jordbruksmarken enligt ekologiska principer. Vänsterpartiet verkar för att minst 30 procent av den svenska jordbruksarealen utgöras av certifierat ekologiskt lantbruk år 2020. Vi vill se riktade ekonomiska stöd till ekologisk produktion samt till ekologiska rådgivare. Genom att återinföra skatten på handelsgödsel och stärka dess miljöstyrande effekt gynnar vi den ekologiska produktionen (som inte använder handelsgödsel) och minskar det traditionella jordbrukets miljöpåverkan, och alla intäkter ska gå till åtgärder för att göra jordbruket mer miljövänligt.

Vad tycker Vänsterpartiet om vegetarisk mat?

Vänsterpartiet ser att köttproduktionen och resten av animalieindustrin har väldigt höga utsläpp av växthusgaser och bidrar globalt till skövling av regnskog:

Storskalig djuruppfödning är den verksamhet inom livsmedelsproduktionen som står för den största resursanvändningen och som överlag har den största påverkan på miljön. Sedan 1950-talet har världens köttkonsumtion mer än femfaldigats. Om inget görs förväntas köttkonsumtionen att fördubblas till 2050 jämfört med 1999 års nivåer. Enligt rapporten Livestock’s Long Shadow, utgiven av FN:s livsmedelsorganisation FAO, står den globala animalieindustrin för 18 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Nivån på resursförbrukningen och utsläppen är tätt förknippat med vilken sorts kött som produceras. Under svenska förhållanden medför till exempel produktion av ett kilo nötkött i snitt utsläpp på 26 kilo koldioxidekvivalenter (CO2e), medan siffran för ett kilo fläskkött är 6 och kyckling 3. Ett kilo baljväxter – som med högt proteininnehåll är en utmärkt ersättare till animalier – medför utsläpp på ungefär 0,7 kg CO2e. Animalieproduktionen är också en av de främsta orsakerna till skövling av tropiska skogar, vilket i sig medför stora utsläpp av växthusgaser. Även stora arealer tas i bruk för att odla foder till djur, inte minst sojabönor som till stor del går på export till bland annat EU och Sverige. Animalieindustrin står också för en stor del av världens vattenförbrukning. Det krävs totalt tusentals liter att producera ett kilo kött. Miljöpåverkan ser likartad ut i Sverige, med undantaget att odlingsarealer och tillgång till färskvatten inte är en begränsande faktor som på många andra ställen i världen. Även här har konsumtionen av animalier ökat kraftigt. En viktig orsak är allt billigare import. Idag är nästan hälften av allt kött som konsumeras i Sverige importerat. Sedan 1990 har köttkonsumtionen ökat med 40 procent, från 60 kilo per person och år till 85 kilo år 2012.

 

Köttkonsumtionen har fått de svenska utsläppen att öka kraftigt. Utsläppen från den svenska produktionen av animaliska produkter har visserligen minskat från 8,5 miljoner ton CO2e 1990 till 7,3 miljoner ton 2005. Minskningen härrör främst från en minskad produktion som har ersatts av en större import. Utsläppen från Sveriges konsumtion av animalier ökade under samma period med 22 procent, till 10 miljoner ton CO2e. Det är nästan lika mycket som utsläppen från Sveriges 4,3 miljoner personbilar. Därför är möjligheterna att minska utsläppen med en effektivare produktion enbart i Sverige begränsade.

 

I Jordbruksverkets rapport Hållbar köttkonsumtion (2013) konstateras att köttkonsumtionen måste minska av klimatskäl. Där ges en serie förslag på åtgärder som kan bidra till en minskad köttkonsumtion. Vid sidan av förslaget om en ”koldioxidskatt på kött och andra animaliska produkter” föreslår Jordbruksverket ett ökat användande av offentliga upphandlingar, satsningar på vegetariska måndagar, teknikutveckling, informationssatsningar med mera. Vi stödjer förslagen i Jordbruksverkets rapport, inklusive en proportionerlig klimatskatt på livsmedel i syfte att minska utsläpp av växthusgaser och annan miljöpåverkan, stärka djurskyddet samt öka folkhälsan. Vid sidan av en klimatskatt på livsmedel måste även andra åtgärder vidtas för att minska köttkonsumtionen. Vi har i motioner till riksdagen föreslagit vegetariska dagar i offentlig sektor, informationskampanjer för mer vegetariskt och avskaffande av EU:s animaliesubventioner som några konkreta åtgärder. Om en klimatskatt på livsmedel införs är det viktigt att den läggs på konsumentpriset, så att den påverkar priset på svensktillverkade och importerade livsmedel i samma grad.

grillbiffvegetarisk-mat

Vi behöver minska på vår köttkonsumtion överlag. Men av det kött som konsumeras så vill vi så stor del som möjligt uppfyller svenska djurskyddsregler och att antibiotika inte används vårdslöst. Om vi kan minska först och främst på det importerade köttet och ersätta det med vegetarisk mat så är mycket vunnet.

Mer ekologisk och vegetarisk mat i Haninge

Vänsterpartiet i Haninge jobbar aktivt med frågor om klimat och miljö. Vi la en motion förra året om att öka andelen vegetariska måltider i kommunen och låta kökspersonalen få gå fortbildningskurs i vegetarisk och vegansk matlagning och ges kunskap om olika livsmedels påverkan på miljö och klimat.

Alexandra Anstrell (M) hänvisade till en rapport från International Centre for Research in Organic Food Systems i Aarhus som enligt vissa uttolkare visar att ekologiskt framtagna livsmedel inte är nyttigare för oss människor än den mat som produceras på konventionellt vis eller miljövänligare. En av forskarna som går hårt åt den ekologiska maten är Lars Bergström på SLU. Den rapporten har inte fått stå oemotsagd. Supermiljöbloggen har skrivit om det och Dagens ETC har skrivit om det där kollegor till Lars Bergström på SLU ger en annan bild.

FN har däremot positiva saker att säga om ekologisk odling, att vi kan fördubbla matproduktionen med ekologisk odling enligt en rapport.

Ekologisk mat är bra för miljön, för den biologiska mångfalden och kan (på rätt sätt) också öka matproduktionen. Så att öka den ekologiska maten är bra! Men ekologisk mat är inte allt, eller kanske inte ens det viktigaste när vi ser till miljö- och klimatpåverkan.  Naturskyddsföreningen skriver följande i en FAQ om ekologisk mat och klimatpåverkan:

Ekologisk odling är inte bättre för klimatet.
Sant

Vill man äta klimatsmart handlar det om att äta mer mat från växtriket och att dra ned på både kött och mejeriprodukter. Den som alltså äter mycket från växtriket och mycket eko gör en dubbel samhällsinsats.

[…]

Ekologisk odling är sämre för miljön.

Falskt.

Om vi tittar på Sverige så har Jordbruksverket kommit fram till att det ekologiska regelverket innebär; minskad spridning av kemikalier, ökat livsutrymme för vilda växter och djur samt ett bättre liv för lantbrukets djur.

Havsmiljöinstitutet menar att köttkonsumtionen också bidrar till övergödningen av havet: utökad algblomning, döda havsbottnar och andra störningar i havets ekosystem.

Naturvårdsverket föreslår att den offentliga sektor inför åtgärder som växlar kött mot mer växtbaserat protein. Vi kan gå från en klimatpåverkan från maten på 1,8 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 0,3 ton med helvegetabilisk kost.

Naturskyddsföreningen skriver om utsläpp från olika livsmedel på ett bra sätt. Följande diagram visar tydligt vilka livsmedel som har högst utsläpp. (Från vänster: Nötkött, lammkött, fläskkött, fågelkött. fisk, ägg, tofu, baljväxter, …)

Diagram från Naturskyddsföreningen

Diagram från Naturskyddsföreningen

Så här lät debatten

Fler viktiga saker för miljön och klimatet

Ekologisk och vegetarisk mat är så klart viktigt. Och av det kött som konsumeras så är det bra ju större andel som är svenskproducerat. Men utsläpp från maten är bara en del i miljö- och klimatarbetet. Det finns många saker att ta itu med för att minska vår påverkan på miljö och klimat. I Haninge står transporterna för 2/3 av utsläppen. Självklart måste vi jobba hårt för att minska bilåkandet, öka kollektivtrafikåkandet, cyklandet och promenaderna.

Det är också viktigt att vi är motståndskraftiga i kommunen. Att vi beror på andra delar av Sverige och världen är inget konstigt. Men ju mer vi kan klara av t.ex. försörjning av vatten och el, desto bättre rustade är vi inför olika kriser. Om detta har vi ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S). Läs mer om det och se debatten här.

Har du några frågor eller tankar kring miljö och klimat? Du kanske tycker kommunen borde sätta ut fler publika cykelpumpar? Eller du kanske tycker att vi borde sätta upp fler solceller? Maila förslag och tankar till [email protected].

Bygg kollektivhus i allmännyttan

Vi har en skriande bostadsbrist i Haninge och i Stockholm. Bristen på hyresrätter är extra akut. Det är extra viktigt att det finns en god tillgång på hyresrätter. Varför? Jo, för att alla har möjlighet till att bo i en hyresrätt. Alla har inte råd att ta lån för en bostadsrätt eller har föräldrar som kan gå i borgen för en. Därför är det viktigt med hyresrätter med rimliga hyror. Det är också bra för samhället och bostadsområdet med en bra grannsamverkan och gemenskap. Allt detta främjas med byggandet av kollektivhus, flerbostadshus med vanliga hyreslägenheter i olika storlek men där det också finns ordentligt med gemensamma utrymmen (som matsal, storkök, verkstad och gemensamma vardagsrum). Därför har Vänsterpartiet skickat in en motion om att Haninge Bostäder ska bygga kollektivhus.

Bygg kollektivhus i egen regi

Det är bostadsbrist i Haninge och bristen på hyresrätter är enorm. De hyresrätter kommunens bostadsbolag Haninge bostäder har ligger under snittet för länet. I Haninge är det 25 lägenheter per 1000 invånare jämfört med snittet i kommunen 77 lägenheter per 1000 invånare. Vi behöver verkligen fler hyresrätter i allmännyttan.

Att folk med olika bakgrund, olika inkomstnivåer, olika familjekonstellationer, olika livssituationer och olika åldrar bor blandat är bra. Därför är det viktigt att det finns många olika boendeformer med olika storlek och bra priser. Även hyresrätter kan byggas i olika storlekar, med olika nivå så att vissa lägenheter blir väldigt billiga medan större kostar mer. Att dela upp en stadsdel i olika delar så att villorna eller radhusen är för sig medan hyresrätterna är för sig är inte integrering (även om snittet för stadsdelen kan se bra ut).

Motsatsen till att skapa segregering inom kommunen och inom stadsdelar är att folk bor tillsammans i samma hus och får en gemenskap där. Kollektivhus i allmännytta är ett bra sätt att få fler hyresrätter i egen regi samtidigt som det skapar goda förutsättningar för en väldigt god granngemenskap och tillhörighet. Varje hushåll har sin egen lägenhet men det finns gemensamma ytor som delas tillsammans av de boende.

I Huddinge driver det kommunägda Huge Fastigheter AB kollektivhuset Fullersta Backe. På kollektivhusets hemsida går det att läsa:

“Kollektivhuset Fullersta Backe är ett hyreshus med vanliga hyreslägenheter. Men det är ett annorlunda hyreshus. Vi sköter huset tillsammans; städar och fixar i rabatterna, har fester, lagar mat och äter ihop. Det sistnämnda är viktigt. Utan gemensam mat skulle det inte vara mycket till kollektivhus. Vi har gemensamma lokaler som matsal, storkök, vardagsrum, lekrum, verkstad, bibliotek/gästrum och träningsrum. Här bor människor i alla åldrar för att de vill ha mer gemenskap än det vanligtvis är i andra flerfamiljshus. Det krävs en del jobb, men man får mycket tillbaka. Huset har funnits i 28 år och ligger på fem minuters promenad från Huddinge centrum, en kvarts resa med pendeltåg från centrala Stockholm.”

Många andra kommuner som Lund och Stockholm driver kollektivhus i allmännyttan. Med fler kollektivhus i allmännyttan så skapar vi förutsättningar för fler personer att bo nära och i gemenskap, ökad integrering, bättre grannsamverkan, mer resursnålt boende och frihet för Haningeborna.

Därför föreslår Vänsterpartiet kommunfullmäktige besluta:

Att uppdra Haninge Bostäder att bygga kollektivhus i kommunen

Samuel Skånberg (V) och Tove Ovsiannikov (V)

Vänsterpartiet röstade för bostäder

På måndagens kommunfullmäktigemöte 2016-12-05 så var den stora punkten på dagordningen frågan om att bygga bostäder åt de nyanlända som blivit anvisade till Haninge.

I mars i år kom bosättningslagen som gör att alla kommuner blir skyldiga att ta emot nyanlända. Att alla kommuner är med och solidariskt hjälper till är egentligen en självklarhet. Men tyvärr inte för alla kommuner. Innan lagen kom till visade SVT att vänsterstyrda kommuner tar emot nästan dubbelt så många flyktingar som borgerliga kommuner, i förhållande till befolkningsmängden. Även efter att lagen kommit till så bryter moderatledda kommuner som Ekerö och Täby mot bosättningslagen och väljer att inte ta emot nyanlända. Samma kommuner som nu bryter mot lagen är de som innan lagen var pinsamt dåliga på att ta emot när det var frivilligt.

Haninge, som är en kommun med över 85 000 invånare, har anvisats 253 nyanlända under 2016 och 359 under 2017. Kommunstyrelseförvaltningen tog fram en plan för 368 bostäder som skulle fördelas på 10 olika platser i kommunen. De planeras byggas som modullägenheter på tillfälliga bygglov. Det var detta Vänsterpartiet ville rösta för.

Det ville verkligen inte Moderaterna och Sverigdemokraterna.

Ni kanske kommer ihåg förra hösten när asylboenden satts i brand och mitt i detta så publicerade Sverigedemokraterna i Skåne kartor med var asylboendena fanns. Oansvarigt och bidrog till att piska upp stämningen minst sagt. Hur många attentatsmän som kände att de hade stöd i ryggen kan vi bara gissa om. Inför måndagens möte delade Moderaterna ut flygblad med kartor över var de planerade modullägenheterna skulle placeras med uppmaningen att protestera mot bostäderna. De skrev också ”Haningemoderaterna anser att kommunen ska stoppa mottagningen nu”. De ställde också grupper mot varandra och antydde att flyktingar går före i kön och att modullägenheter var ett dyrt alternativ.

Till kommunfullmäktige kom det många besökare. Vissa som fått flygbladen från Moderaterna. Utöver det kom det också högerextrema. En person hade en t-shirt med texten ”motgift”, namnet på en nazistisk hatsajt och podd. Det blev fullt i fullmäktigesalen och folk fick stå i foajén och följa mötet därifrån via direktsändningen. Flera poliser, piketbussar och vakter var på plats. Tove Ovsiannikov (V) blev intervjuad i Flamman om mötet:

– Min uppfattning är att framförallt M och SD piskat upp den stämningen i kommunen. De kanske inte är ensamma om det men har varit en bidragande orsak. De har använt sig av folks oro och rädsla genom att ställa nyanlända och flyktingars behov av bostad mot unga Haningebors behov av bostad, säger Tove Ovsiannikov.

Tove Ovsianikov

Samuel Skånberg (V) berättade om hur nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen mobiliserar och syns med klistermärken och sprejade symboler i Haninge och om deras våldsamhet.

Vad är problemen? Jo, det är att främlingsfientliga krafter mobiliserar. Att det inte är ovanligt att se nazistiskt klotter till och med i Haninge. Igår anmälde jag till kommunen klotter från den nazistiska rörelsen nordiska motståndsrörelsen. Klottret var vid en skola.

 

Vad har expo att säga om Nordiska motståndsrörelsen, tidigare Svenska motståndsrörelsen?
”Ledningen för SMR har uppmanat sina anhängare att beväpna sig. Det har medfört att flera aktivister dömts för brott mot vapenlagen och brott mot knivlagen. När Expo i början av 2014 granskade 119 aktivister som var aktiva i SMR under 2013 var 65 personer dömda för brott. 51 % var dömda för olika typer av våld, såsom mord, misshandel och våldsamt upplopp. 49 % hade varit dömda för vapenbrott, och 17 % hade vid ett eller flera tillfällen dömts för hets mot folkgrupp. Rörelsen är kraftigt överrepresenterad av män.”

 

För någon vecka sen demonstrerade nordiska motståndsrörelsen i Stockholm. Enligt uppgift ropade de ”judepacket” och heilade.

 

En antidemokratiskt, hatisk, våldsam och nazisitisk organisation.

 

Men Jenny Manners från Sverigedemokraterna som fram till den här månaden satt i kommunfullmäktige och som ersättare i kommunstyrelsen har på facebook uttryckt stöd för att samarbeta med Nordiska motståndsrörelsen. Hon har också på facebook skrivit

 

”det är ett sundhetstecken att att svenskar blir så pass förbannade att de uppmanar till ‘våld'”

 

Det är inte flyktingar som är problemet i Haninge. Det är extremhögern.

Vänsterpartiet lyfte också vikten av att vara väl rustad i kommunen med hyresrätter och att bristen på hyresrätter är enorm. Vi lämnade också in en motion om att låta Haninge Bostäder bygga kollektivhus med hyresrätt.

Mattias Bernhardsson från Rättvisepartiet Socialisterna lyfte också vikten av en stark allmännytta och gav en känga till högern i oppositionen för att ha sålt ut allmännyttan och låta skatter gå till privat vinst.

Efter en lång debatt så föreslogs att ärendet skulle återremitteras, det vill säga återgå till kommunstyrelseförvaltningen för mer behandling för att senare komma tillbaka till kommunfullmäktige igen. Det blir ett extra insatt kommunfullmäktigemöte måndagen 2016-12-19, kl 13:00. Vi uppmanar alla som tycker det är en självklarhet att Haninge ska vara med och hjälpa till att delta som åhörare måndagen den 19:e!

Vänsterpartiets mål och budget för 2017-2018

Snart är det dags att rösta fram den budget som ska råda för Haninge kommun under 2017-2018. Vänsterpartiet i Haninge lägger ett budgetförslag. Likaså samarbetskoalitionen (S,MP, C), Sverigedemokraterna, KD, M och L som lägger ett gemensamt förslag samt Rättvisepartiet socialisterna. Det är således 5 olika förslag till kommunfullmäktige den 13 juni.

Vänsterpartiet jobbar för en kommun som är inkluderande och öppen för alla. Idag ser det inte ut så. Idag är överskottsmål och låg skatt vad det flesta partier anser ska prioriteras istället för utbyggd välfärd och ökade möjligheter för medborgarna. Vi vill ha en kommun som genomsyras av jämlikhet och likvärdighet. En kommun där det utanförskap som borgerligheten skapat för att peka ut misslyckade medborgare och istället ta vara på människors resurser.

När borgerligheten säger att bostadsbristen beror på strandskydd och krångliga byggregler, menar vi att det saknas politisk vilja att bygga åt alla. När borgerligheten säger att lägre löner och otrygga anställningar kommer minska arbetslösheten, menar vi att en trygg arbetsmarknad är grunden för att människor ska orka och kunna arbeta. När borgerligheten menar att riskkapitalbolag ska driva skolor, menar vi att skattepengar ska gå tillbaka till skattebetalarna genom utbyggs välfärd. Detta, kamrater bygger vår budget på. En satsning på vår gemensamma välfärd.

En kommuns högsta beslutande organ är kommunfullmäktige (KF) där alla partiet är representerade. Det är där som beslut om budget tas. Utöver KF finns olika politiska nämnder. Grund och förskolenämnden, gymnasie och vuxennämnden, Kultur och fritidsnämnden, socialnämnden, äldrenämden och stadsbyggnadsnämnden. Sedan finns det också olika beredningar som Hållbarhetsberedningen och beredningen för mänskliga rättigheter. Dessa nämnder har sedan en förvaltning som arbetar med att förverkliga dem politiska mål som beslutas om. Vänsterpartiet vill ge nämnderna ökade resurser för att förvaltningarna ska kunna utveckla och öka kvalitet i dem olika verksamheterna som används av Haninges invånare. Därför skiljer sig vår budget mycket från de andra partiernas budgetar. Vi vill se mer pengar till verksamheter och mindre som sparas på hög. Självklart kan det finnas relevanta orsaker till att kommunen har ekonomiska reserver, men det kan inte gå före en utveckling av verksamheterna när det är tydligt att detta behövs.

Med hänvisning till detta är Vänsterpartiets förslag att kommunen endast ska spara 1 % i överskottsmål, istället för 2,5% som resterande förslag. bortsett från Rättvisepartiet socialisterna som föreslås 0 %. Detta för att vi ändå tycker att ett visst behov att besparing är bra för att minska upplåning till investeringar och för eventuella behov som uppstår under året. Detta gör att Vänsterpartiet kan öka dem ekonomiska medlen med 64 miljoner kronor. Vi anser också att dem skattesänkningar som gjorts 2010 och 2014 i kommunen är orimliga. Om vi alla ger, kan också alla få. En välutvecklad, fungerande välfärd är otroligt viktig för en jämlik och fungerande kommun. Därför har Vänsterpartiet valt att återgå till den skattesats som var 2010, dvs. en höjning med 40 öre. Detta ger en ökning med 42 miljoner kronor. Detta ger Vänsterpartiet 136 miljoner kronor mer att fördela ut till nämnderna och som kommer kunna höja kvalitén i många av kommunens verksamheter.

Vi kommer särskilt vilja satsa på: 

  • äldres inflytande och delaktighet i hemtjänsten. Hemtjänsten ska inte vara detaljstyrd utan svara mot den äldres behov och önskemål. Vi vill införa ramtid istället för minutstyrd hemtjänst.
  • Avskaffa lagen om valfrihet(LOV)
  • Alla barn ska ha rätt till heltid i förskolan. Föräldrarnas situation ska inte vara avhängt barnens rätt till pedagogisk lek och utveckling på förskolan.
  • En ökning av komvuxplatser
  • Kommunen som arbetsgivare med särskild fokus på socialarbetarnas situation och rätten till att arbeta heltid, deltid ska endast vara en möjlighet. Vi vill också se ett försök till 6 timmars arbetsdag inom äldreomsorgen.
  • hbtq certifiera Torvalla simhall och kommunens fritidsgårdar för att öka kunskapen och möjliggöra för alla att använda kommunala verksamheter.
  • Utredning om ett allaktivitetshus i Brandbergen.
  • Skolan likvärdighet ska öka och skolans resurser ska avgöras av behov
  • kommunen ska aktivt arbeta för att vid upphandlingar ställa krav på kollektivavtal.
  • fortbildning för förskolans personal med fokus på genus och normkritiskt tänkande

Detta är några punkter där vi på många sätt skiljer oss från resterande partier och deras budgetar. Vår budget kan leverera en välfärd där medborgarna kan räkna med kvalitetshöjningar och utveckling istället för nedskärningar och privatiseringar. Med den investeringsbudget som vi har med i vårt förslag kommer kommunen kunna bygga och driva förskolor och skolor i kommunal regi. Detta innebär att privata aktörer inte kan tjäna pengar på barnens skolgång. Vi menar också att all form av privatiseringar av välfärden inte är för medborgarnas skull, snarare för riskkapitalisterna. Den valfrihet som ofta används som argument för att privatisera och införa kundval handlar om att avsäga sig ansvar och förlita sig på att marknaden sköter jobbet. Det bidrar till att de som är allra störst behov av hjälp och stöd inte får det som behövs. Kommunen har ett ansvar att samordna, utveckla och förvalta det vi äger tillsammans. Vi tar det ansvaret på allvar.

Välfärd är mer än skola, social och äldreomsorg. Det är utbyggd kulturskola till barn och unga oavsett föräldrars ekonomiska situation. Det är trygghet i det offentliga rummet och möjlighet till att besöka bibliotek och fritidsgårdar. Det är helt enkelt att du ska oavsett förutsättningar kunna skapa dig ett gott liv. Vi hoppas du vill göra vår kamp till din, för ett jämlikt och solidariskt Haninge.

Kommunfullmäktige fattar beslut om budgeten den 13 juni med start kl 13:00.

 

 

 

Minskad köttkonsumtion för klimat och hälsa

Vänsterpartiet Haninge har , genom vår eminenta Samuel Skånberg lagt denna motion:

v-logo

Motion till Haninge kommunfullmäktige

om minskad köttkonsumtion för klimat och hälsa

Klimathotet är en ödesfråga. Redan idag märker vi av klimatförändringarnas effekter. Forskarna är eniga om att klimatförändringarna beror på människors utsläpp av växthusgaser. För att minska framtida klimatförändringar behöver vi minska på vårt utsläpp av växthusgaser.

Enligt en rapport från FN:s jordbruksorganisation FAO kommer 18 procent av världens växthusgaser från djuruppfödning. I Naturvårdverkets rapport Köttkonsumtionens klimatpåverkan – Drivkrafter och styrmedel nämns vegetariska dagar i offentlig sektor som exempel på åtgärd för växling mot mindre andel kött och större andel vegetabiliskt protein. Matens klimatpåverkan är idag ungefär 1,8 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Enligt Naturvårdsverket skulle det vara möjligt att få ner den siffran till 0,3 ton med en helvegetabilisk kost. Ett enkelt sätt att minska sin klimatpåverkan är alltså att äta mindre kött. Örebro kommun konstaterar att nästan hälften (47%) av klimatpåverkan från deras inköpta livsmedel kommer från livsmedel av kött och en stor del från mejeriprodukter.

Havsmiljöinstitutet menar att köttkonsumtionen också bidrar till övergödningen av havet: utökad algblomning, döda havsbottnar och andra störningar i havets ekosystem. Som skärgårdskommun som värnar om havet och de marina systemen så är frågan extra angelägen för Haninge kommun.

Utöver klimatpåverkan så äter svenskar idag mer kött än vad som är hälsosamt. Vår köttkonsumtion har ökat 40 % sedan 1990 och vi äter idag mer kött än vad som är rekommenderas av Livsmedelsverket. Världscancerfonden rekommenderar att äta mindre än 300 gram rött kött i veckan och att helt undvika charkprodukter för att minska risken för cancer. Livsmedelsverket rekommenderar att äta mindre än 500 gram rött kött och chark i veckan vilket motsvarar fyra köttmåltider i veckan. Världshälsoorganisationen (WHO) klassar numera charkprodukter som cancerframkallande och rött kött som troligen cancerframkallande. Om vi som kommun vill värna om folkhälsan bör vi verka för en mindre köttkonsumtion.

Det är lätt att tänka att det bara är en fråga om att äta rätt sorts kött. Viss sorts kött har trots allt högre klimatpåverkan och bidrar inte till den biologiska mångfalden. Annat kött har lägre klimatpåverkan och det finns positiva effekter för den biologiska mångfalden av t.ex. betande djur. Men Naturskyddsföreningen menar att det räcker inte att byta till ekologiskt kött eller naturbeteskött för klimatets och miljöns skull. Vi måste minska den totala mängden kött vi äter.

Kött är också dyrt och en stor köttkonsumtion är inte ett bra sätt att hushålla med kommunens ekonomiska resurser. Skövde kommun konstaterar att när de minskar svinnet och köttmängderna får de större ekonomiskt utrymme för mer ekologiska varor.

I Haninge kommuns klimat- och energistrategin lyfts just att potentialen att minska köttets klimatpåverkan är större via minskad konsumtion än via ändringar i den svenska köttproduktionen. Göteborg stads klimatstrategi är att minska konsumtion av nötkött, mejeriprodukter, fläskkött, fågel och fisk och ersätta framförallt med vegetabiliska produkter. De utbildar också måltidspersonal i vegetarisk matlagning och ändrar stegvis matsedlarna till minskade andel måltider baserade på kött- och mejeriprodukter.

Vänsterpartiet Haninge föreslår därför kommunfullmäktige besluta

att kökspersonal i kommunens kök får gå fortbildningskurs i vegetarisk och vegansk matlagning och ges kunskap om olika livsmedels påverkan på klimat och miljö

att stegvis ändra matsedlarna till minskade andel måltider baserade på kött- och mejeriprodukter

att kommunen börjar mäta inköpen av köttprodukter och mejeriprodukter i offentlig sektor

att matens klimatpåverkan från inköpta livsmedel presenteras och hur stor del av klimatpåverkan som kommer från kött och mejeriprodukter

Våra nio deltagare från Vänsterpartiet Haninge på Vänsterdagarna i Malmö

Arkiv