skolfrågor

Marknadsliberaler verkar inte bry sig om skolsegregationen

På dagens budgetdebatt diskuterade vi bland annat skola. Vi i Vänsterpartiet lyfte vikten av en likvärdig skola och jämlik utbildning.

Vad säger forskningen om skolsegregationen?

Det finns ett starkt samband mellan elevers skolresultat och föräldrarnas utbildningsnivå. SCB skriver följande:

Skolverket har i flera studier analyserat den svenska grund­skolan och ställt viktiga frågor om lik­värdig­heten i vårt skol­system. De konstaterar att betyd­elsen av elevens socio­ekonomiska bak­grund, exempel­vis föräld­rarnas utbild­nings­nivå, är fortsatt stor och att det finns tecken på att betyd­elsen har ökat under senare år. Skol­verkets samman­tagna bedömning är att lik­värdig­heten har försämrats i den svenska grund­skolan från slutet av 1990‑talet fram till idag.

I en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) så går det att läsa att skolsegregationen har ökat till följd av boendesegration och fritt skolval.

Så här skriver rapportförfattarna:

– Vi ser ett starkt samband mellan boendesegregation och skolsegregation, säger Helena Holmlund som är en av rapportens författare. Detta är inte förvånande eftersom de allra flesta elever går i en skola nära hemmet, och skillnaderna mellan bostadsområden har ökat. Områden som i början av 1990-talet hade många elever med utländsk bakgrund har en ännu högre andel idag. I andra områden finns det knappast några elever med utländsk bakgrund alls, fortsätter hon.

[…]

– Skolsegregationen har ökat mer i de kommuner där många elever har valt att gå i en fristående skola, jämfört med de kommuner där skolval är ovanligt, konstaterar Helena Holmlund. Men den ökning i skolsegregation som kan relateras till friskolevalet är dock i genomsnitt relativt begränsad – boendesegregationen har större betydelse för den utveckling vi sett.

Som även tidigare forskning visat är elever från socioekonomiskt starka familjer överrepresenterade i de fristående grundskolorna. Det är dubbelt så vanligt att elever med högskoleutbildade föräldrar går i en friskola, jämfört med elever som har föräldrar med lägre utbildning. Det gäller även elever som bor i ett socioekonomiskt svagt bostadsområde.

Skolverket bedömer att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation och därmed till minskad likvärdighet.

Marknadsliberalerna blundar för forskningen

Det finns partier som sätter skolvals- och friskolereformen på pidestal. Liberalerna och Moderaterna lovordar gång på gång friskolereformen. Men de blundar konsekvent för de negativa effekterna.

Resonnemanget verkar gå så här: det är alltid bättre att konkurrensutsatta verksamhet, det blir alltid bättre när vi ser kommunens verksamhet som att vi har kunder på en marknad, det kan då och då råka dyka upp små nackdelar men eftersom marknaden automatiskt löser det så där magiskt så är det inget problem. Att John Bauer gick i konkurs var inget konstigt. Det var bara en naturlig del av att marknaden konkurrerade ut John Bauer. 36 skolor, fler än 1 000 lärare och 11 000 elever drabbades när John Bauer-koncernen gick i konkurs. Det gemensamma fick kliva in när det privata inte kunde leverera.

Men när det visar sig att det mest är barn till högutbildade föräldrar som väljer, då får man ett problem. Det finns elever som inte gör något val av olika anledningarn, t.ex. att deras föräldrar inte är insatta eller har kunskap, eller rentutav inte tid, för att kunna ta ett aktivt skolval.

Men vad händer med de elever som går på skolor som många väljer bort? När de skolorna inte får tillräckligt med resurser för de behov de har. Ska de också få skylla sig själv? Hur är det i områden där en låg andel av föräldrarna har högskoleutbildning och därför enligt forskning i mindre utsträckning väljer annan skola. De barn som är kvar. Ska de skylla sig själva? Ska skolor lägga ner i de områden?

Att det inte finns ett högstadium i Jordbro är inget som oroade vare sig företrädrare från Liberalerna eller Moderaterna. Och det ligger nära till hands att tro att det kommer fortsätta så om marknadsliberalerna får bestämma. Socioekonomiskt utsatta områden behöver inte ha någon skola om inte marknaden vill etablera en friskola.

Friskolereformen – ett misslyckat marknadsliberalt försök

När det begav sig så var Miljöpartiet drivande i att införa friskolereformen. Några miljöpartister har dock krupit till korset och i en debattartikel skrivit

Förlåt. Vi var naiva. Det blev fel.

Vi var med då vårt parti drev fram regler som skulle göra det lättare att starta och driva fri­skola. Vi ville ge utrymme för idé­burna skolor, drivna av pedagoger med passion för bildningsuppdraget och en vilja att driva skolan på nya sätt. Vi ville ha en skola som passade alla elevers behov och där lärarnas pedagogiska kompetens skulle tillvaratas.

Vi insåg inte hur vinstintresset skulle sabotera i skolsektorn. Skolan har till delar förvandlats till en marknad, öppen för aktörer med stort intresse att tjäna pengar.

Tänk om fler kunde vara så självkritiska. Nu är det tyvärr inte alla miljöpartister som håller med artikelförfattarna utan håller fast vid marknadsliberalismen.

Det är på tiden att utvärdera och analysera de stora skolreformerna kommunaliseringen, införandet av fristående skolor och det fria skolvalet – och deras effekter på integration, jämlikhet, utbildningens kvalitet och alla elevers rätt till en likvärdig undervisning.

Det är hög tid för regeringen att låta utvärdera och analysera de stora skolreformerna – kommunaliseringen, införandet av fristående skolor och det fria skolvalet – och deras effekter på integration, jämlikhet, utbildningens kvalitet och alla elevers rätt till en likvärdig undervisning. Samt ta fram förslag för att stärka elevernas rätt till likvärdig utbildning, ökad kvalitet och en sammanhållen skola.

I första hand bör varje elev gå i en skola så nära hemmet som möjligt. Föräldrar och elever bör dock ges möjlighet att komma med alternativa önskemål, som bör tillgodoses så långt det är möjligt.

Hur kan vi motverka bostadssegregationen?

Bostadssegregation har ännu större effekt på skolsegregationen. Vi i Vänsterpartiet vill att Haninge ska bli en integrerad kommun. Vi vill att bostadssegregationen ska minska. Folk från olika delar av samhället ska kunna bo i samma kommundelar. Fattig och rik, nysvensk eller svensk sedan flera generationer, industriarbetare och kontorsarbetare. Vi vill att det ska vara lika självklart att industriarbetaren, taxichauffören och undersköterskan ska kunna bo i t.ex. Vendelsömalm, Vendelsö, Gudö som det är för kontorsarbetaren.

Det finns en brist av hyresrätter i Haninge. Att se till att det finns allmännyttiga hyresrätter i varje kommundel i den mån det går. Vårt allmännyttiga bostadsbolag Haninge Bostäder har ett bestånd med få hyresrätter. Vi ligger långt under snittet för allmännyttiga hyresrätter i länet. I Haninge är det 25 lägenheter per 1000 invånare. Snittet i länet är 77 lägenheter per 1000 invånare.

Antal allmännyttiga bostäder per 1000 invånare. Haninge ligger i bottenligan

De marknadsliberala vill ha blandad upplåtelseform när det innebär att sälja ut allmännyttan eller bygga bostadsrätter i Jordbro eller Brandbergen. Men blandad upplåtelseform är visst inte lika viktigt när det handlar om det mer välbeställda området Vendelsö där det förra moderatstyret sålde ut lägenheter som Haninge Bostäder hade i Vendelsö.

Vi i Vänsterpartiet har lagt flera förslag som motverkar boendesegregationen: minska inkomstkravet i Haninge Bostäder (vilket vi också fått igenom), ta fram en plan för att motverka boendesegregationen samt hur vi kan nå snittet för allmännyttiga bostäder och bygga kollektivhus i allmännyttan. Vi vill också se över ägardirekten för Haninge Bostäder för att bolaget ska kunna expandera och sträva efter social hållbarhet.

Fram tills dess vi har motverkat bostadssegregationen är det viktigt att vi ser till att elever och skolor får de resurser de har behov av. Det går att göra på olika sätt. I Chile och Nederländerna är till exempel skolpengen relaterad till elevens socioekonomiska bakgrund. Så länge vi har en stark skolsegregation och olika skolor har olika behov behöver de elever och de skolor som har större utmaningar och större behov också få mer stöd och resurser.
Utan att ha en plan för att minska bostadssegregationen så tar man inte elevernas behov på allvar. Utan att se nyktert på skolvals- och friskolereformen och kritisera den för att den bidrar till större problem och inte komma med andra förslag, det är inte att ta elevernas behov på allvar.

Mer saker i budgeten

Om du vill läsa mer vad vi vill satsa på i årets budget kan du läsa här.

En vänsterbudget för 2018-2019

Nu var det dags igen! Budgetfullmäktige 12 juni!

För ett jämlikt, hållbart och solidariskt Haninge

Vi i Vänsterpartiet vill se att Haninge där alla får plats, där alla barn får det stöd som de behöver, där alla kan ha råd att bo, där invånarna kan påverka sin vardag, där det är jämställt och jämlikt.

Borgarna vill i vanlig ordning privatisera och låta marknaden styra. Vi vill istället satsa på och utveckla kommunens verksamheter. Vi vill att kommuninvånarna ska kunna lita på att kommunen tar hand om välfärden och att den finns där när den behövs.

Nedan skriver vi om några saker vi vill lyfta i årets budget. Om du vill läsa mer i detalj och se alla våra satsningar kan du ladda ner budgeten här.

Slopat överskottsmål och samma skattenivå

För 2018 föreslår Vänsterpartiet ett överskottsmål på 0 procent, det ger ett ökat resultat på 114 miljoner jämfört med om vi, vilket andra partier vill, skulle ha haft ett överskotts mål som motsvarar 2,5 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Dessa dryga 114 miljoner väljer Vänsterpartiet att fördela till Haninges välfärd.

Det finns heller inget särskilt motiv att själv finansiera investeringar när kommunen idag kan låna till minusränta. Det är inte väl använda pengar. Hade ränteläget varit ett annat, högre, hade det funnits viss logik i ett överskottsmål för att själv finansiera investeringar.

Vänsterpartiet ser därför ingen anledning att kommunen ska uppställa ett särskilt överskottsmål. Däremot ska vi följa kommunallagen; budgeten ska vara i balanserad och underskott ska regleras inom tre år.

Skattesänkningar syftar till att öka den privata konsumtionen. Det är naturligtvis trevligt. Men privat konsumtion bygger inga vägar, skolor, sjukhus eller nya allmännyttiga hyreslägenheter. Det är politiskt oansvarigt att utlova och genomdriva skattesänkningar utan att först infria de förväntningar medborgarna har och uppfylla de skyldigheter kommunen har gentemot sina invånare. Vänsterpartiet yrkar i år inte på någon höjd kommunal skattesats. Orsaken till det är kommunalskattens utformning. Det är en platt skatt utan progressivitet. Inom ramen för nuvarande skattesystem ser vi hellre ökad statlig skatt och ökade generella statsbidrag till kommunerna som den mest progressiva metoden att stärka den kommunala välfärden. Skattesystemet ska utformas så att finansieringen av den offentliga verksamheten tryggas på långt sikt. Skatterna ska bland annat hjälpa till att utjämna inkomst- och förmögenhetsklyftor, de ska motverka konjunktursvängningar och de ska vara verktyg i omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle. I Haninge har det senaste decenniet skattesänkningar prioriterats framför välfärd. Totalt har skattesänkningen som gjordes 2010 samt 2015 inneburit att 402,7 miljoner kronor undanhållits den offentliga välfärden i Haninge. På sikt ser vi dock att den kommunala skattesatsen måste tillbaka till 2010 års nivå. För även i ett platt skattesystem är låginkomsttagarna vinnare på en väl fungerande välfärd. Skattesatsen måste också på sikt öka om vi ens ska klara av att bibehålla nuvarande kvalité.

Satsningar i Vänsterpartiets budget

Med 114 miljoner mer kronor än vad Samarbetskoalitionen har (och andra partier som utgår från samma överskottsmål) så har vi mer resurser att satsa på Haninges välfärd. Här kommer ett urval av några av de satsningar vi gör

 

  • Starta ett arbete om allaktivitetshus i Brandbergen, utifrån bland annat medborgardialog
  • Se till att det byggs minst 600 billiga och klimatsmarta hyresrätter om året varav minst 400 ska byggas av Haninge Bostäder
  • Utforma en plan för hur bostadssegregationen kan brytas i hela kommunen utan att göra avkall på människor möjlighet att få en bostad. Extra fokus ska ligga på hur alla kommundelar kan få tillgång till hyresrätter. I det ingår att utforma en plan för hur kommunen kan nå länssnittet för allmännyttiga bostäder inom en tioårsperiod
  • Utreda och genomföra det som krävs för att hemtjänsten ska bli ramstyrd och flexibel utifrån de äldres dagsaktuella behov och personalens profession.
  • Utföra ett pilotprojekt, om minst två år, om arbetstidsförkortning med bibehållen lön för personal inom äldreomsorgen.
  • Skydda Högstaskogen och Nordankärrsberget som naturreservat samt utreda möjligheten att skydda Norrbyskogen som naturreservat eller biotopskyddsområde
  • Utreda hur rätt till full tid i förskolan kan möjliggöras med bibehållen kvaliteten och en bra arbetsmiljö för personalen
  • Utreda vilka möjligheter som finns för feministiskt självförsvar och workshops i maskulinitetsnormer och jämställdhet
  • Göra en översyn av skolpengssystemet så att resurser går dit behoven är som störst
  • På försök erbjuda Haninges barn sommarkollo
  • Utöka fritidsgårdarnas öppettider under helger och lov
  • Återinföra ”fältare” i kultur- och fritids verksamhet

Här nedan går det att läsa om några saker vi valt att lyfta lite extra

Allaktivitetshus i Brandbergen

Haninge kommun har en del olika platser som kulturhuset i Handen, ungkulturhuset Porten och Jordbro kultur och föreningshus där människor kan mötas och uttrycka sin kreativitet. Vi vill utveckla dessa platser samt verka för ett allaktivitetshus i Brandbergen. Detta möjliggör för människor att ses över kommundelsgränserna och bidrar till en ökad integration och möjlighet till aktivitet som inte är kommersiell. Detta kan också öka viljan att skapa egna föreningar och cirklar. Kommunen behöver ha fler lokaler där medborgarna själva kan utöva sina intressen. Under 2018 ska ett arbete sättas igång tillsammans med Brandbergsborna vad avser ett allaktivitetshus. Det ska ske via medborgardialoger och ett aktivt arbete där man redan från början tänker ur ett ekologiskt och socialt perspektiv.

Bygga fler klimatsmarta och billiga hyresrätter och motverka bostadssegregationen

Vi i Vänsterpartiet vill att alla ska kunna bo i kommunen. Plånbok ska inte avgöra om du kan få ett eget hem eller inte. Eftersom vi lever i ett samhälle där ekonomin är väldigt ojämlik så har inte alla råd att köpa sin bostad. Det är långt ifrån alla som kan köpa sig ett hus eller bostadsrätt. Därför är det väldigt viktigt att det finns god tillgång på hyresrätter till låga hyror.

Vårt allmännyttiga bostadsbolag Haninge Bostäder har ett bestånd med få hyresrätter. Vi ligger långt under snittet för allmännyttiga hyresrätter i länet. I Haninge är det 25 lägenheter per 1000 invånare. Snittet i länet är 77 lägenheter per 1000 invånare. Vi föreslår därför i vår budget en särskild indikator för att följa upp antalet lägenheter per 1000 invånare.

Vissa områden sticker ut med att ha noll eller nära noll hyresrätter i kommundelen men ändå ligger centralt.

Det finns många nackdelar med boendesegregation. Bland annat så bidrar det till skolsegregation vilket påverkar elevers resultat.

Vi vill att kommunstyrelsen ska göra en plan för hur bostadssegregationen kan brytas.

 

 

Fokusmöte om skolan 20 april, del 2

Syntolkning: Foto från ett klassrum. Sex, sju elever från lågstadiet sträcker ivrigt upp handen. I bakgrunden anas läraren och en stor griffeltavla.

 

Torsdag 20 april ses vi i Jordbro på fokusmöte om skolan. I höstas hade vi del 1 men då intresset för skolan är stort och ämnet brett hann vi inte klart. Skolchefen i Haninge, Mats Öhlin, kan den här gången vara med en längre stund än senast. Han kommer berätta om skolsituationen i Haninge. Hur många går ut med fullständiga betyg? Varför har Brandbergsskolan endast 34 procent behöriga lärare? Plus mycket, mycket mer. Kom och berätta din syn på skolan i Haninge och vad du tycker vi ska göra för att förbättra den så vi får en jämlik skola. Före mötet gör styrelsen ett besök på en Haningeskola för att få med sig personalens synpunkter. Senare i vår kommer vi även träffa lärarfacken. Allt detta gör vi för att inhämta information så vi gemensamt kan utforma vår lokala skolpolitik. Du som medlem är välkommen att delta i det arbetet!

 

Punkter vi kommer ta upp under kvällen:

1. Hur ser elevresultaten ut generellt för skolan i Haninge?

2. Elever som inte når kunskapskraven, ofta med funktionsvariationer av olika slag – hur arbetar vi med dessa? (Hur många kan det handla om i Haninge?) Hemundervisning eller inte?

3. Lärarsituationen

4. Brandbergsskolan – fakta om skolan, hur stöttar vi processen på bästa sätt?

5. Något om skolkommissionens förslag

6. Skolpengen och det fria skolvalet, konsekvenser för skolan i Haninge

7. Vinster i välfärden – exemplet Pysslingen, ev synpunkter på övriga privata aktiebolag inom skolan i Haninge

8. Skolan – vad driver V centralt, prioriterade insatser. Nytt skolpolitiskt program?

I mån av tid

9. Grundskola i Jordbro? Investeringsbehov i skolbyggnader framöver?

 

Plats: Jordbro Kultur- och föreningshus, Hurtigs torg 2, Jordbro. Sal: Rödluvan

Tid: kl 18.00-20.00 (20.30).

Vi bjuder på fika såklart.

OBS! Då mötet startat stängs entrédörrarna. Om du blir sen ring 0739709791 så går vi och öppnar.

 

Välkomna hälsar styrelsen!

/ Carina Wellton

 

 

PS. Några påminnelser:

1 Har du foton från din tid i Vänsterpartiet Haninge? Mejla dem snarast till Patrik Olofsson [email protected] Har du inte digitala foton eller möjlighet att scanna in så ring 0739709791 så hämtar vi gärna fotografierna och ombesörjer det. Bråttom om fotona ska ha chans att komma med i vår jubileumsskrift.

2 Nästa vecka träffas vi och arbetar med den politiska plattformen. 26 april i Haninge.

3 Du kommer väl på 1:a maj? Stort firande då vi fyller 100 år i år, klä dig i 40 eller 50-talskläder om du vill.

4 Vänsterpartiet 100 år 13 maj. Seminarier på ABF och releasefest för bok om kvinnorna i partiet.

5 Brandbergsfestivalen 6 juni. Vi ställer ut och avslutar terminen med en pick-nick.

För detaljer se kalendariet.  DS.

 

 

 

 

Betyg i 4:e klass, nej tack

Det går inte att bli annat än förbannad när en vaknar om morgonen och möts av de förslag och beslut som rör skolan idag. En skola som ska finnas för eleverna, som skall främja barns utveckling, öka deras kunskap och bidra till att skapa medvetna medborgare. Men istället möts de av betyghets, individualisering och stora grupper. Att Björklund (FP) kan stå och mässa om att införa betyg från 4e klass efter att Vetenskapsrådet gjort en stor kartläggning där de deklarerar att en bör vänta med betyg i skolan. Trots att professionen vänder sig emot förslaget, trots att vi vet att allt fler unga mår psykiskt dåligt och känner prestationsångest, så är allt de kan klämma ur sig att betyg ändå positivt för lärandet. Om jag skall bli personlig, så måste jag gå en rask promenad när jag hör detta för att inte försmäkta. Det avslöjar Folkpartiets och Alliansens människosyn, det avslöjar deras prioriteringar och deras sätt att bemöta utmaningarna som skolan ställs inför. Nu har alltså detta blivit verklighet, för 100 skolor kan nu detta bli vardag, om än på prov.

För oss i Vänsterpartiet Haninge handlar det om att skolan ska vara en trygg plats att vara på, en plats där en får chans att utvecklas och få undervisning på det sätt som passar barnet bäst. Det handlar också om att prata om värdegrundsfrågor, om rättigheter och skyldigheter och om allas lika värde. Skolan ska vara berikande, utmanande och kunskapsinhämtande. På ett sätt som främjar lek och lärande. Utan betygshets och utan oro om skolan kommer vara kvar imorgon. Vi vill ha en skola som elever, lärare och föräldrar kan lita på. En skola utan vinstintresse.

Valet 2014 var skolan valår på många sätt. Många är missnöjda med skolan och frågor om ett förstatligande diskuterades, hur skolpengen skall fungera och hur en skall kunna höja lärarstatusen så fler vill utbilda sig. Stockholms stad har avsatt över 100 miljoner för att kunna öka lärarlönerna med 2 %, både i kommunal och privat regi. Men Academedia som är bland den största friskolekoncernen väljer att inte lägga pengarna på lärarlöner. Detta trots att de redan tjänar flera tusen mindre än kommunalt anställda lärare i Stockholm. Företaget ägs av riskkapitalistbolaget EQT och som i år gör en vinst på 432 miljoner, trots vinst ligger lärarlönerna i snitt 2400 kronor lägre. I en artikel från SVT berättar läraren Elin Helldén som arbetar i en Academedia-skola i Stockholms innerstad. Hon känner frustration över företagets besked och över att lärare på friskolor i Sverige tjänar ungefär 3000-4000 under det som kommunanställda lärare tjänar.

Vi i Vänsterpartiet Haninge håller med Skolborgarrådet Olle Burell som är kritisk till Academedias beslut och som anser att det måste gå att säkerställa att pengarna går till det som dem är avsedda till. I dagsläget finns det inga sådana formella beslut som gör det möjligt för kommunen att se hur friskolorna disponerar sina pengar. Läs gärna hela artikeln här

Vi står för många utmaningar, både nationellt och i Haninge kommun när det kommer till skolorna. Vi ska gör vad vi kan för att driva vår politik som skulle innebära fler lärare, inga vinstuttag och inga betyg från 4e klass. Vi hoppas du vill vara med oss!

Tove Ovsiannikov

Vad krävs för en likvärdig skola?

I Förra veckan hölls det en paneldebatt om skolan  inne på Café Marx med följande personer i panelen.

Freddy Grip – lärare, medlem i V och organiserad i Lärarnas riksförbund
Pernilla Alm – lärare och författare till boken ”Läxfritt”
Bosse Karlsson – medlem i ”Nätverket likvärdig skola”, författare till ”Slaget om den likvärdiga skolan”
Karin Rågsjö – ledamot V i kommunfullmäktige, riksdagskandidat.

Samtalet handlade om hur vi skall få en likvärdig skola, vilka reformer behövs, är läxor viktiga, och hur skall vi göra med skolpengen, kan den se ut som idag?

Här kommer en kort sammanfattning o vad som togs upp och diskuterades. Självklart blev det mer diskussion och lite mer skiljaktigheter än vad som kan komma fram i en kort sammanfattning, men jag hoppas ni förstår grunden och överlag hade alla i panelen ungefär samma tankar, men med vissa twister.

Debattledaren inledde med att fråga vilka tre reformer som deltagarna ansåg som viktigast för att förbättra skolan. Resultatet visade att viktigast var att
– stoppa privata vinstintresset inom skolan
Därnäst att
– avskaffa det fria skolvalet
– förstatliga skolan
Vidare att
– avskaffa systemet med skolpeng
– läxhjälpen ska ske i skolan och inte i hemmet.
Förstatligande
I debatten om förstatligande framkom bl a följande argument:
Ett förstatligande skulle inte påverka lärarna direkt (med tanke på diskussionen om nya pålagor och förändringar som antas påverka skolan på ett ogynnsamt sätt)
De ökade kostnader vi sett är mest relaterade till det fria skolvalet, inte till kommunaliseringen i sig
Viktigt med ett tydligt statligt finansieringsansvar, i enlighet med de ursprungliga kraven på öronmärkning av pengar till skolan i samband med kommunaliseringen (men som Bildt-regeringen avskaffade)
Enighet om vikten av en gedigen utredning och konsekvensanalys inför ett förstatligande.
Läxor eller inte läxor?
Några krav på läxor finns inte i skollagen, inte heller i läroplanen eller lärarutbildningen
Ja till läxfri skola samt att kravet på max 6 tim skoldag följs!
Inget för politiker att besluta om utan upp till lärare och skolledning
Exemplet Norge med läxhjälp hjälpte inte svaga elever (saknades kompetent personal, ingen inriktning på elever med särskilda behov)
Stödet ska riktas till lärarna, inte till hjälp utifrån
Lärarrollen – och bristerna idag
V anser att det behövs 6.000 fler lärare på kort sikt, att det inte bara är lönen som behöver höjas utan själva förutsättningarna för att utöva yrket behöver förändras i grunden. SCB anger c:a 50.000 nya lärare till 2020 varav 50% förskolan, övriga till grund- och gymnasieskolan och Lärarförbundet anger c:a 20.000 till 2020.

Enormt viktigt att motverka svartmålningen av skolan där Björklund bär det största ansvaret (skolan bra innan han började sin beskrivning av ”flumskolan” etc). Här ingår som en mycket avgörande faktor att få upp statusen på utbildningen – och då t ex inte tillåta lärarlösa lektioner som även förekommer på högskolan!

NPM som styrsystem för skolan bygger på en misstro uppifrån och brist på tillit till lärarna. Angående argumentet att skolan är förändringstrött och inte orkar med nya reformer: vi kan inte sätta stopp för nödvändiga reformer när skolan ”går mot avgrunden”!

Bra och relevant utbildade skolledare med pedagogisk kompetens
Fler administratörer som kan avlasta lärare och skolledare
Lärarlag som kan stötta och stimulera varandra måste återupprättas
En bra introduktion för lärarens första år är en viktig förutsättning för hens fortsatta arbete inom skolan. Kravet på en sådan introduktion för den nyutexaminerade läraren är borta.

Betygens roll
Mycket komplicerad fråga. Någon form av bedömning nödvändig, dock ska betyg in så sent som möjligt och strävan måste vara att ta bort fokusen på betyg och prov.

Etableringsfriheten
Det måste vara kommunens beslut när nya skolor ska etableras.

Organisationsformer
Med anledning av V:s förslag att personalkooperativ kan få stöd till att ta över företag ägda av riskkapitalbolag menade BK att det nog vore bättre att satsa på renodlat kommunala organisationsformer. Bl a mot bakgrund av avsaknad på framgångsrika exempel på sådana kooperativ. Framhölls att V är för företagsformer som t ex Fryshuset, Stadsmissionen, Röda Korsets Hospice m fl. Påpekades vidare att personalkooperativ är mer komplicerat för skolan än för vårdsektorn.

Sammanfattning
Den enskilt viktigaste faktorn för en likvärdig skola
– Lärarna: höj statusen, högre löner, lyft fram bra lärare som för fram sin syn på skolan
– Utbildning för bra ledare, anställ fler administrativ personal
– Målet är en likvärdig och sammanhållen skola där alla kan förverkliga sina visioner
– Politiken ska fördela resurser och inget annat
– Satsa på en 1-årig introduktionsperiod för nya lärare (kräver statliga medel)

 

Till sist för dig som önskar mer läsning på skolan område! För ett par månader sedan lanserade Vänsterpartiet ett 10 punkts program som heter Skall lärarna eller vinsterna styra skolan? och som tar upp det som vi anser viktigt att förändra för en bra och likvärdig skola, läs gärna rapporten här 

 

Våra nio deltagare från Vänsterpartiet Haninge på Vänsterdagarna i Malmö

Arkiv