Vänsterpartiet Haninge

1 2 3 10

Liten kommunalpolitisk handbok för blivande parlamentariker i vänsterpartiet

Läs gärna också; Är Du vår nya parlamentariker?

Den 9 september 2018 är det val av ledamöter till riksdag, landsting och kommunfullmäktige.

I en kommun finns det mängder av kommunala uppdrag, men det är bara ledamöterna i kommunfullmäktige som väljs i allmänna val. I Haninge är man 61 ledamöter i kommunfullmäktige fördelat på 9 partier, varav Vänsterpartiet är ett. Kommunfullmäktige i Haninge sammanträder ungefär 9-11 gånger per år.

Totalt finns det dock runt 240 förtroendevalda i kommunen på olika uppdrag; allt från kommunstyrelsens ordförande till en borgerlig begravningsförrättare via kommunens representanter i Haninge hembygdsgille. Det flesta uppdrag är rätt små i omfånget och ersättningen är i stora drag bara för förlorad arbetsförtjänst och resekostnad.

Lite av tjusningen i den kommunala demokratin är att det är många engagerade medborgare som här och var drar ett strå till stacken för ett bättre Haninge, ideellt eller för en ringa ersättning. Mer av det!

Sprid hellre uppdragen på flera än att centralisera beslutsfattandet till heltidspolitiker. Exempelvis tycker vi att kommunalråd i Haninge med 70-80 000 kr/månaden – högre än riksdagsmännens arvode – rimmar dåligt med vår demokratisyn. Det signalerar en elitistisk syn på politiker och politiken. Hur väl förstår man vanliga människors villkor om man har tre gånger en normal inkomst i lön?

Jonas Sjöstedt får max ha kvar 27 700:- efter skatt och partiskatt.

Vänsterpartiet är det enda partiet med partiskatt. Den gör att oavsett hur hög lön ett visst uppdrag har, till exempel att sitta i riksdagen, så får man inte ut mer än 27 700 kronor i månaden. Ta Jonas Sjöstedt som exempel. Han får idag ut 27 700 kronor i månaden efter skatt och den särskilda partiskatten. Det motsvarar en månadslön på ca 36 500 kr/mån före skatt. Det är högre än en genomsnittlig arbetarlön (LO) men lägre än en genomsnittlig tjänstemannalön (TCO+SACO).

En kommun – två organisationer

De i runda slängar 240 politikerna i Haninge kommun utgör det man kallar förtroendemannaorganisationen (trots att det finns ett könsneutralt begrepp “förtroendevald” insisterar man på att “förtroendeman” är den språkliga grundformen för uppdraget). Det är de demokratiskt valda.

Enligt kommunallagen beslutar de förtroendevalda fullmäktige om ”ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen”. Dit räknas bl a Mål och budget (politisk inriktning, prioriterade mål och ekonomiska ramar för nästa år), övergripande styrdokument på olika områden t ex bostadsförsörjningsprogram, upphandlings- och inköpspolicy, detaljplaner och exploateringsavtal, nämndorganisationen m.m. Fullmäktige beslutar vidare om motioner och vissa medborgarförslag (se nedan). Det är också fullmäktige som utser ledamöter i kommunstyrelsen och övriga nämnder, rådgivande organ, kommunala bolagsstyrelser m m.

Men en mycket större del av kommunen (i antal personer räknat) är tjänstemannaorganisationen som är indelade förvaltningar.

Förvaltningen består av de människor kommunen behövt anställa för att kunna utföra sina uppgifter och uppnå sina mål.

Socialnämnden består av politiker. Socialförvaltningen består av kommunens anställda; socialsekreterare m fl.

Exempel: Kommunfullmäktige anser att det behöver planteras 10 % fler blommor i Haninges parker. Kommunfullmäktige ger politikerna i stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillse att så blir fallet. Politikerna i stadsbyggnadsnämnden pratar med tjänstemännen i stadsbyggnadsförvaltningen om hur detta ska gå till. Stadsbyggnadsförvaltningen har en underavdelning som heter Park & Natur och de får sedan uppdraget att åka ut och plantera blommorna. Det är alltså inte politikerna i kommunfullmäktige som åker ut och planterar blommorna. De allra flesta politiska beslut verkställs av anställda i de olika förvaltningarna.

Som enskild medborgare i en kommun kommer man i regel nästan bara i kontakt med anställda i olika förvaltningar; när man söker barnomsorg, söker bygglov etc. Det är ytterst sällan förtroendemannaorganisationen blir inblandad i något enskilt ärende.

Kommunfullmäktige, nämnder m m

Efter att väljarna valt de 61 ledamöterna till kommunfullmäktige, så väljer kommunfullmäktige i sin tur övriga uppdrag;

• Kommunstyrelsen, som fungerar ungefär som regeringen i förhållande till riksdagen. Kommunstyrelsen i Haninge har 15 ledamöter och 11 ersättare.

• Nämnder. Kommunfullmäktige kan delegera uppgifter till nämnder. I nämnder sitter politiker i från de olika partierna i samma proportion som i kommunfullmäktige.[1]

Alla politiker i nämnderna behöver inte sitta i kommunfullmäktige, men de måste bo i Haninge.

Det brukar se ut som så att om kommunfullmäktige fattar beslut om mål och budgetramarna inom ett visst område, så tar nämnden fram en plan för att uppnå målet och en detaljerad budget för det. Om kommunfullmäktige fattar viktigare principiella beslut inom ett område, så sköter en nämnd de löpande frågorna.

Exempel: kommunfullmäktige beslutar om att det ska finnas ”nattis” – barnomsorg för nattarbetande föräldrar – i Haninge. Den nämnd som har det området i Haninge är Grund- och förskolenämnden.

I en annan kommun kan nämnden heta något annat. En större kommun kanske har en separat förskolenämnd och en separat grundskolenämnd. En jätteliten kommun med stora behov av synergieffekter kanske har en Barn-, parkvård- och bygglovsnämnd. En kommun är väldigt fri att bygga den organisation man själv anser fyller behovet i kommunen.

Även om organisationsstrukturen är fri är det inte fritt valt arbete vilka funktioner som ska finnas i en kommun. Man behöver inte ha en nämnd som heter ”Socialnämnden”, utan man kan ha en nämnd som heter något stiligt som t ex ”Arbete och välfärd” (Karlshamn), men funktionen socialtjänst är inte en valfri aktivitet för kommunen, utan den finns i Karlshamns fall under nämnden ”Arbete och välfärd”.

Nåväl; vår Grund- och förskolenämnd tar sig an kommunfullmäktiges beslut om ”nattis”. Vanligtvis ber nämnden att Utbildningsförvaltningen gör en utredning; hur stort är behovet, vilka förskolor skulle passa för att bedriva ”nattis”, hur mycket kommer det kosta och fr o m när skulle det kunna starta?

Om nämnden håller med om förvaltningens utredning så kommer man föreslå en omfattning och ett startdatum. Är åtgärden omfattande ekonomisk kommer den förmodligen sjösättas först under nästa budgetår.

• Rådgivande organ. I Haninge kommun finns fyra råd och en beredning; Beredning för frågor om mänskliga rättigheter, Handikapprådet, Pensionärsrådet, Samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde och Ungdomsrådet. Dessa utses av kommunstyrelsen och är samverkansorgan med civilsamhället; med handikapporganisationer, pensionärsorganisationer, organisationer som representerar den finska minoriteten, ungdomar o s v, och inhämtar synpunkter på kommunens politik och service på dessa områden.

• Kommunala bolag. En del av kommunens angelägenheter sköts i bolagsform. Det mest kända är förmodligen kommunens fastighetsbolag Haninge Bostäder AB. Det finns ytterligare ett fastighetsbolag; Tornberget Fastighetsförvaltnings AB, som äger och driver de lokaler som behövs för den kommunala verksamheten. Det finns också bolag som ägs gemensamt med andra kommuner, t e x SRV återvinning AB. Bolaget sköter insamling och hantering av hushållssopor i Haninge, Botkyrka, Huddinge, Nynäshamn och Salem. I de kommunala bolagen är bolagsstyrelserna politiskt tillsatta.

Samtliga politiska uppdrag finns på:

https://haninge.tromanpublik.se/

FAQ – vanliga frågor [2]

 

Vad innebär det att stå på Vänsterpartiet Haninges fullmäktigelista i valet 2018?

I början av 2018 beslutar Vänsterpartiet Haninges årsmöte om vår lista (valsedel) i kommunalvalet. Ordningen på listan bestämmer (bortsett från eventuella effekter av personvalet; se nedan) vilka som tar plats i fullmäktige, antingen som ordinarie ledamöter eller som ersättare. I dag (2014–18) har Vänsterpartiet 3 ledamöter och 2 ersättare. 2014 hade vi 27 namn på listan. De allra flesta kommer att stå på ”icke valbar plats” – och kommer inte att komma in om vi inte gör ett väldigt bra val.

Ibland händer det att någon i fullmäktigegruppen tvingas avsäga sig sin plats, t.ex. på grund av flytt från kommunen. Då går den tomma platsen till den som står därnäst på listan. Som fullmäktigekandidat företräder du officiellt Vänsterpartiet och förväntas stå för den politik som medlemmarna demokratiskt beslutat om, men hur mycket du kan delta praktiskt i valrörelsen är givetvis upp till dig själv att avgöra. Du måste inte delta i debatter eller hålla valtal om du inte själv vill.

Kan jag bli inkryssad i fullmäktige trots att jag står långt ner på listan?

Ja – men risken/chansen är liten. Väljarna kan, men måste inte, lägga en personröst genom att sätta ett kryss för en av kandidaterna. För att kryssen ska ha någon effekt måste man få mer än fem procent av partiets röster. Om någon av våra kandidater får över fem procent personkryss så går hen in före de andra kandidaterna.

Nafi Cilgin, vår gruppledare, fick 7,65 % av Vänsterpartiets röster som personkryss i ett av Haninges två valdistrikt och blev därmed ”inkryssad”. Men eftersom han också var vårt förstanamn skulle han blivit vald i alla fall.

Det är dock ovanligt, i alla fall i Vänsterpartiet, att någon kryssas in som inte skulle blivit vald ändå genom sin plats på listan. Det är bara ca en tredjedel av väljarna som kryssar någon över huvud taget och de flesta kryssen brukar gå till förstanamnet på listan. I valet 2014 var det bara vår gruppledare Nafi Cilgin av våra kandidater som blev inkryssad, men eftersom han var vårt förstanamn skulle han blivit invald alla fall.

Får man bedriva personvalskampanj för sig själv?

Nej. Vänsterpartiet har tydliga riktlinjer och regler angående personvalskampanjer. Enkelt uttryckt går de ut på att man inte får kampanja på egen hand för att försöka ändra den kandidatordning som medlemmarna bestämt. Det blir märkligt, ur demokratiskt synvinkel, att först besluta vilka företrädare partiet ska ha och sedan gå ut och försöka ändra det beslut med personvalskampanjer.

Att vi gemensamt lyfter fram våra toppkandidater i valkampanjen är en annan sak.

När sammanträder kommunfullmäktige?

Klockan 16 måndagar, öppna för allmänheten. Kika in och se hur det går till.

Datum 2018:

  • 12 februari
  • 5 mars
  • 16 april
  • 7 maj
  • 11 juni (kl. 13)
  • 17 september
  • 8 oktober
  • 5 november
  • 10 december

Var sammanträder kommunfullmäktige?

Kommunhuset, Rudsjöterrassen 2, i Skärgårdssalen.

Skärgårdssalen i kommunhuset

När och hur får man handlingarna till mötet?

Oftast en vecka innan. Måndagen innan ett kommunfullmäktige har vi ett kommunalt gruppmöte. Till det kommunala gruppmötet kommer alla vänsterpartister i Haninge med kommunala uppdrag. Där går vi bl a igenom handlingarna inför kommande kommunfullmäktige.

Vad är skillnaden mellan ordinarie ledamöter och ersättare?

Bara ordinarie ledamöter och tjänstgörande ersättare (dvs. ersättare som går in i stället för en frånvarande ledamot) kan yrka och rösta under sammanträdet.

Förväntas ersättarna delta i mötet även om de inte tjänstgör?

Ja, om man inte har förhinder ska man som ersättare delta i fullmäktigesammanträdet. Dels kan man behöva rycka in som tjänstgörande med kort varsel, dels är det är fördel om ersättarna är väl insatta i fullmäktiges diskussioner och partiernas ståndpunkter så att de är förberedda när de behöver tjänstgöra.

Hur kommer ärendena till fullmäktige?

Alla ärenden, utom vissa personval, är initierade av en nämnd, av kommunstyrelsen, av en ledamot (motion, interpellation eller enkel fråga – se nedan) eller en medborgare (medborgarförslag). Ärendena bereds alltid av kommunstyrelsen, som lägger förslag till beslut. Personval, t.ex. av nämndledamöter, bereds dock av fullmäktiges valberedning, där samtliga partier är representerade. I praktiken är det dock partierna som utser sina ledamöter i nämnderna.

Vad är en motion?

En motion är ett motiverat förslag till beslut från en eller flera ledamöter. Motionen skickas in till fullmäktiges sekreterare. På nästföljande fullmäktige anmäls motionen och fullmäktige beslutar utan debatt att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beredningen består i att nödvändiga utredningar görs, att berörda nämnder får yttra sig och att kommunstyrelsen sedan formulerar ett förslag till beslut. Det kan gå ganska långt tid från det att en motion väcks till dess den behandlas av fullmäktige.

Får alla ledamöter motionera?

Ja, men av naturliga skäl är det framförallt oppositionspartierna som gör det. De partier som utgör majoritet i kommunstyrelse och nämnder får ju per automatik igenom mycket av sin politik utan att behöva motionera i kommunfullmäktige om det.

Även om varje ledamot enligt kommunallagen har rätt att motionera brukar man bara lämna in sådana motioner som är godkända av respektive parti. Motionerna brukar spegla ett partis uppfattning i en fråga. Det är sällan en motion lämnas in som bara speglar en ledamots uppfattning.

I Vänsterpartiet Haninge diskuterar vi bl a förslag på motioner i den kommunala gruppen.

Vad är ett medborgarförslag?

Alla som bor i Haninge (även barn och ungdomar) får lämna in s.k. medborgarförslag. Det är i princip detsamma som en motion, men med den skillnaden att vissa medborgarförslag beslutas i en nämnd, inte i fullmäktige.

Om man vill kan man presentera sitt förslag i nämnden eller i fullmäktige innan beslut fattas.

Här lämnar man medborgarförslag:

https://haninge.se/kommun-och-politik/dialog-och-synpunkter/lamna-medborgarforslag/

Vad är en interpellation?

En interpellation är en fråga till en ordförande i en nämnd eller en styrelse. Frågan ska vara motiverad och handla om något som berör fullmäktiges, kommunstyrelsens eller en nämnds eller bolags ansvarsområde. Den ställs till berörd nämnd eller styrelses ordförande.

Interpellationer i kommunövergripande frågor ställs till kommunstyrelsens ordförande. De får inte handla om myndighetsutövning mot en enskild (”Varför fick min granne N.N. bygglov för sin fula stuga?”) och bör enligt kommunallagen endast ställas i angelägenheter av större intresse för kommunen. Fullmäktige beslutar att en interpellation får ställas och överlämnar den till den interpellerade för besvarande på nästa sammanträde.

Interpellationen besvaras skriftligt och diskuteras sedan i fullmäktige. Efter att interpellanten och den interpellerade haft ordet får andra ledamöter delta i debatten. Fullmäktige fattar inget annat beslut än att interpellationen anses besvarad. Man kan t ex ifrågasätt beslut med en interpellation, men man kan inte ändra på beslut.

Vad är en enkel fråga?

En ledamot kan också ställa en enkel fråga. Frågan lämnas in skriftligt, den får ha en kort inledande förklaring och ska ha ”ett bestämt innehåll”. Praxis är att den ska kunna besvaras med ”ja” eller ”nej” eller med en kort sakupplysning, även om det inte sägs uttryckligen i kommunallagen. Frågan besvaras muntligt. Observera att i diskussionen får bara den som ställt frågan och den som svarar delta.

Även enkla frågor ska handla om sådant hör till kommunens befogenheter. En fråga som; ”Varför är pensionerna så dåliga i Sverige?” ligger utanför kommunens befogenheter. Däremot kan man fråga om kommunens pensionsåtagande gentemot sin egen personal.

Vad är ett särskilt yttrande?

Ett särskilt yttrande är en skriftlig meningsyttring som bifogas till protokollet. Det kan vara en förklaring till varför man röstat på ett visst sätt i ett ärende eller ett understrykande av något som man ser särskilt viktigt och som inte framgår av ärendet. Ett särskilt yttrande ska alltid anmälas från talarstolen. Även icke tjänstgörande ersättare i en nämnd kan lämna särskilda yttranden, t.ex. för att klargöra hur man hade röstat om man haft rösträtt.

Vad är en reservation?

De som yrkar på ett annat beslut än kommunstyrelsens förslag men förlorar omröstningen brukar reservera sig. Det anmäls genom ett tecken till presidiet direkt efter beslutet varvid ordföranden meddelar ”reservation anmäls av ledamöterna för …”. Reservationen är i fullmäktige framförallt en politisk markering, men innebär också att man inte är juridiskt ansvarig för beslutet.

Vad innebär det att var jävig?

Du är jävig i ett ärende om beslutet angår dig själv eller någon närstående (make, sambo, förälder, barn, syskon eller någon annan närstående) eller om beslutet innebär med för synnerlig nytta eller skada för dig eller någon närstående. Som jävig får du inte delta i överläggningen eller beslutet i ärendet och du måste lämna fullmäktigesalen. Du ska själv anmäla till ordföranden eller sekreteraren om du anser dig jävig (fråga innan mötet om du är osäker). Jäv är ganska snävt definierat och det är ovanligt att någon är jävig i fullmäktigeärenden.

Beslut som gäller alla; t ex kommunalskatten. Där är ju egentligen alla jäviga. Men är alla jäviga är ingen jävig i lagens mening. Oftast är det i mera detaljerade ärenden där det handlar om en liten krets människor och där enskilda vinster eller förluster kan vara påtagliga.

Typexemplet är om grannen söker bygglov för ytterligare en våning som förstör din havsutsikt. Då får beslutet så stor betydelse för dig att du förmodligen inte klarar av att göra en neutral och korrekt juridisk bedömning om grannen ska beviljas bygglov eller ej.

Om en jävig person deltar i handläggningen av ett ärende tillkommer beslutet i felaktig ordning. I lindrigaste fall måste ärendet handläggas på nytt. Finns det någon som lidit skada av att någon jävig påverkat beslutet kan det bli en fråga för domstolen.

Är du anställd i kommunen ska du driva dina intressen som anställd via din fackförening, inte i kommunala organ.

Måste man gå på alla möten?

Kort svar: ja. Längre svar: Givetvis kan det hända att man blir sjuk eller får något annat förhinder som inte går att undvika, men det är viktigt att man sköter sitt uppdrag genom att prioritera fullmäktigeuppdraget före andra åtaganden. Det gäller i samma grad för ordinarie ledamöter som för ersättare. Om man får förhinder ska man meddela detta till gruppledaren.

Kan vem som helst komma och lyssna på ett fullmäktigemöte?

Ja, kommunfullmäktiges möte är öppna för allmänheten. Åhörare får inte delta i diskussionen eller ställa frågor under sammanträdet. Mötet sänds också på webben:

http://www.webcaster.se/haninge/Default.aspx

Måste man delta i alla diskussioner?

Nej, många ärenden är okontroversiella och beslutas utan diskussion. I andra är det bara en från majoriteten och en eller ett par från oppositionen som yttrar sig. I politiskt laddade frågor, med flera olika förslag och ståndpunkter, kan diskussionen bli både livlig och lång. Tveka inte att delta i diskussionen om du känner att du har något viktigt att tillföra eller har frågor som behöver besvaras.

Kan man begära ”streck i debatten”?

Nej, det tillåter inte kommunallagen. Debatten fortsätter så länge det finns ledamöter som begär ordet.

Är det talartidsbegränsning?

Ja, om alla partier är överens kan man begränsa tiden för anförande och repliker.

Hur beslutar man?

När fullmäktige ska fatta beslut frågar ordföranden på de förslag som finns och ledamöterna svarar ”ja” på det förslag man stöder (acklamationsbeslut).

Ordföranden finner så gott som alltid att kommunstyrelsens förslag, dvs. majoritetens förslag, har bifallits. Ibland begär någon från oppositionen votering. Då genomförs en elektronisk omröstning med de knappar som finns i ledamöternas bänkar.

Vad innebär bordläggning och återremittering?

Fullmäktige kan besluta att bordlägga eller att återremittera ett ärende till kommunstyrelsen. Om man bordlägger ett ärende så återkommer det på nästa sammanträde i oförändrat skick. Man kan alltså inte tillföra ytterligare fakta i ärendet. Bordläggning kan t.ex. användas för att ge tid till ytterligare diskussioner i partigrupperna.

Återremiss används när fullmäktige vill att ett ärende ska beredas ytterligare innan beslut fattas, t ex ytterligare utredning, tillförande av fakta som saknas eller liknande. Ett återremissbeslut ska förses med en motivering, så att kommunstyrelsen vet vad som ska göras. Observera att i fullmäktige krävs det bara en tredjedel av de röstande för beslut om bordläggning eller återremiss. Om alla ledamöter är på plats (och deltar i omröstningen) så behövs det 21 röster av 61.

Hur justeras protokollet?

För att besluten ska bli giltiga måste fullmäktigeprotokollet justeras. Innan ärendebehandlingen utser fullmäktige två justerare som justerar protokollet tillsammans med ordföranden. Justerare föreslås av ordföranden som låter uppgiften rotera bland ledamöterna (de som föreslås tillfrågas innan).

Ordföranden talar samtidigt om var och när protokollet ska justeras (t ex i kommunhuset veckan efter mötet). När du ska justera protokollet läser du igenom protokollet och om allt är korrekt signerar du längst ner på varje sida. Sist skriver du under protokollet på första sidan. Om du hittar något fel så tar du upp det med sekreteraren som får skriva ut ett nytt, rättat protokollsblad.

Delar av kommunala gruppens pannor i djupa veck.

Förväntas man delta på kommunala gruppens möten?

Ja! Kommunala gruppen – d v s alla som har kommunala uppdrag för Vänsterpartiet – träffas måndagen före fullmäktigemötena. Gruppen går igenom aktuella ärenden och diskuterar motioner och interpellationer.

Får man rösta mot partilinjen?

Nej, vi ska uppträda enhetligt och i enlighet med demokratiskt fattade beslut. Om man absolut inte vill rösta för partiets uppfattning bör man inte delta i sammanträdet under den punkten.

Det kan också vara så att vi har fattat beslut om att rösta på ett visst sätt tillsammans med andra partier. Om vi inte lever upp till det, minska möjligheten att samarbeta med andra partier.

Får man ersättning för förlorad arbetsförtjänst?

Ja, men du måste kunna styrka hur mycket lön du förlorat. Du kan också få ersättning för utgifter för barnomsorg. Ersättning utgår för förlorad arbetsförtjänst för högst åtta timmar per dag, dock med en övre beloppsgräns på 1 500 kr. För rätt till ersättning fordras att inkomstförlusten kan styrkas genom intyg från arbetsgivaren eller kopia av lönebesked, som utvisar hur stort löneavdrag som gjorts på grund av sammanträdet/förrättningen.

Rörligt arvode utgår med 600 kr per sammanträde i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnd, gemensam nämnd, utskott, tillfälliga beredningar tillsatta av fullmäktige eller kommunstyrelsen.

Frågor och synpunkter emottages tacksamt,

Patrik Olofsson

Noter

 

[1] I bland bildas block i kommunfullmäktige där olika partier ingår valteknisk samverkan. Då återspeglas blockens proportioner i nämnderna.

[2] Tack till Vänsterpartiet i Botkyrka vars förlaga vi exproprierat rikligt med text ifrån.

Haninge Bostäder måste bygga fler hyresrätter

Vänsterpartiet har många gånger påtalat behovet av hyresrätter i Haninge. Det är viktigt att det finns ordentligt med hyresrätter till rimliga hyror så att alla ska kunna få en bostad. Sådana bostäder är väldigt viktiga ur ett socialt perspektiv, inte minst för att motverka framväxten av segregerade kommundelar där bara välbeställda har möjlighet att bo.

Det är extra viktigt att det allmännyttiga bostadsbolaget Haninge Bostäder har ett stort bestånd av hyresrättslägenheter. Dels för att det är det säkraste sättet att säkerställa att det finns tillräckligt med hyresrätter i kommunen men också för att se till att det finns en bra spridning i kommunen, det vill säga att det ska finnas hyresrätter i princip alla kommundelar. Och det ska ligga i kommunens intresse att kunna erbjuda så billigt och bra boende som möjligt, inte att vinstmaximera. Att kommunen har tillgång till bostäder är också viktigt för att kunna tillhandahålla boende för de som inte har en chans att slå sig in på bostadsmarknaden, som personer som har kontakt med socialtjänsten eller nyanlända.

Vi i Vänsterpartiet la i april en interpellation (skriftlig fråga) om hur det ser ut med byggandet av hyresrätter. Den fick vi ett skriftligt svar på från Göran Svensson (S), ordförande för stadsbyggnadsnämnden. Och vi diskuterade också frågan vid kommunfullmäktige 2017-11-06 som man kan se i klippet nedan

Stadsbyggnadsnämndens ordförande Göran Svensson (S) tar upp i interpellationsdebatten några saker vi kan göra för att få till en bättre mix av upplåtelseformer:

  • Kommunen gör affärer med de vi vet bygger hyresrätter, t.ex. Haninge Bostäder
  • Sätta markvillkor, som vi gjorde vid Örnens väg i Handen där vi satte villkor på att en viss del av de bygga lägenheterna skulle vara hyresrätter

Marietta de-Pourbaix Lundin (M) gick upp i egenskap av styrelseledamot i Haninge Bostäder. Hon tog faktiskt upp ett viktigt hinder för att bygga billigt:

Det är inte så lätt att bygga billigt idag hur man än vänder och vrider på det och och göra det för att de ska gå ihop enligt de ägardirektiv vi har, vilken avkastning vi ska ha, vilken soliditet vi ska ha, så kan ju inte Haninge Bostäder bete sig hur som helst

Marietta de-Purbaix Lundin (M) efterfrågade också vilket trollspö Vänsterpartiet har för att bygga billiga bostäder och ifrågasatte vår ambition eftersom hon tyckte att hon i egenskap av styrelseledamot för Haninge Bostäder redan gjorde vad hon kunde:

Det går inte att bygga billigare än vad vi gör

Några saker vi i Vänsterpartiet lyfte för att få billigare hyresrätter:

  • Ha en politisk vilja för att faktiskt vilja bygga fler och billiga hyresrätter. Och att faktiskt ha ett kommunalt bostadsbolag, något som flertalet moderata kommuner inte har
  • Bygga i olika standarder. Alla lägenheter behöver inte ha kaklade badrum
  • Bygga i olika storlekar
  • Söka investeringsstöd från staten
  • Använda sig av de låga lånen från Kommuninvest
  • Använda Sabos kombohus

Hur ligger Haninge till jämfört med andra kommuner?

Trots att det byggs mycket i Haninge så ligger vi i bottnen i länet när det gäller antalet allmännyttiga hyresrätter per person.

I Haninge var det (år 2016) 25 lägenheter per 1000 invånare. Snittet i länet var 77 lägenheter per 1000 invånare.

Antal allmännyttiga bostäder per 1000 invånare. Haninge ligger i bottenligan

Som man kan se på bilden ligger Haninge i botten. I princip alla under Haninge är kommuner som inte har ett kommunalt bostadsbolag. Våra grannkommuner ligger mycket bättre till. Huddinge ligger t.ex. snäppet över snittet i länet, Tyresö ligger strax under snittet och Botkyrka ligger i toppen av listan.

Även om man räknar in privata värdar och deras hyresrättslägenheter så har vi en brist på hyresrätter i Haninge och det är flera kommundelar som har noll procent (eller nära noll procent) hyresrätter i kommundelen. Det är en väldigt stor skillnad på hur stor tillgången på hyresrätter ser ut. I vissa kommundelar är det en god tillgång och i andra kommundelar är den väldigt dålig. I Vega som nu byggs ut ordentligt så är ambitionen från kommunledningen att runt hälften av de 3400 bostäderna ska bli hyresrätter. Tyvärr verkar inte ambitionen vara så hög att Haninge Bostäder ska utöka sitt bestånd i Vega speciellt mycket. Och bolagen försöker först och främst att sälja som bostadsrätter och i andra hand förmedla som hyresrätter.

I t.ex. Vendelsö, Vendelsömalm, Gudö och Norrby så fanns det noll eller nära noll procent hyresrätter år 2016 enligt kommunledningen.

Vänsterpartiet vill bygga fler hyresrätter – högern vill sälja ut dem

Vänsterpartiet vill att det ska byggas fler hyresrätter med en hyra som folk har råd med. Vi tycker det är bäst att vårt kommunala bostadsbolag står för merparten av de hyresrätterna för då kan vi se till att hyrorna går till det de ska: möjliggöra bra boende för alla som behöver det istället för vinstmaximerande företag som bygger dyrt och gör onödiga renoveringar med hyreshöjningar som omöjliggör för vanligt folk att ha råd med hyran.

Vi tycker det är viktigt att det finns en god tillgång av hyresrätter i hela kommunen, även i de områdena där de mer välbärgade bor. Segregationen som uppstår när bara rika människor kan bo i en kommundel är skadlig för samhället. Det är viktigt att folk från olika delar av samhället möts och att deras barn möts.

Högern pratar bara om blandade upplåtelseformer när det handlar om att sälja ut allmännyttans hyreslägenheter eller att bygga nya bostadsrätter. Då kan de prata engagerat om att motverka segregation. Men de pratar aldrig om segregationen som uppstår i de rika områdena. Det tycker vi är hyckleri.

Om man ser till hur högern har agerat så är det tydligt att de inte vill ha hyresrätter och absolut inte i de rikare områdena. De få hyresrätterna som fanns i Vendelsö såldes ut till stor del under högerns styre vilket vi var väldigt kritiska till.

Högern låtsas att alla har råd med att köpa sin bostad

När vi i Vänsterpartiet gång på gång har tagit upp problemet med bristen av hyresrätter och att det är oansvarigt att sälja ut hyresrätter så säger högern ”när man ombildar hyresrätter så finns de ju kvar”.

Max Gustafson

Det som hänt över hela riket, och speciellt i Stockholm, är att högern har sålt ut allmännyttans hyresrätter till underpris. Det är inte jättekonstigt om människor som har en hygglig inkomst och har råd med ett bolån väljer att tacka ja till erbjudandet att köpa sin lägenhet till ett underpris. Och det är klart, för just de personerna så blev det en bra affär. De gjorde en så kallad ”bostadskarriär”. Men det är ju att lotta ut de allmännas rikedomar till några lyckliga få. Och när de personer flyttar från sina lägenheter (numera bostadsrätter) så är det svårare för nästa person att ta över lägenheter. Det är bara de som har råd att ta ett lån och köpa sin bostad som har en chans att bo där.

I Jordbro har högern velat ombilda Haninge Bostäders hyresrätter men hyresgästerna ville inte det. De kanske inte hade råd att ens köpa till underpris eller så tyckte dem att det var bättre att bo som hyresgäst hos Haninge Bostäder.

Att Moderaterna inte förstår, eller låtsas inte förstå, att olika människor har olika möjligheter är pinsamt. Alla har inte råd att köpa sin bostad eller har föräldrar som kan vara borgenärer för dem. Just därför är det viktigt att det finns hyresrätter med rimliga hyror. Men det är nog mer sannolikt att Moderaterna inte vill att vi ska ha kommunala bostadsbolag eftersom de kommuner i Stockholms län som inte har kommunala bostadsbolag är just högerkommuner. De tycker väl att det förstör marknaden.

Vi måste ha rimliga inkomstkrav som vanligt folk kan betala

Även om en hyresvärd har en rimlig hyra så kan det vara så att man inte blir kvalificerad för ett kontrakt om hyresvärden har för högt inkomstkrav. Tidigare hade Haninge Bostäder väldigt höga inkomstkrav som betydde att man var tvungen att tjäna ungefär tre gånger hyran.

Nu har inkomstkravet äntligen sänkts vilket innebär att fler personer blir kvaliciferade för ett kontrakt. Detta hände för att Vänsterpartiet tog initiativ till det:

– Bostad är en social rättighet och att sänka inkomstkravet är ett sätt att göra bostadsmarknaden tillgänglig för fler människor. Det var också anledningen till att vi tog det här initiativet och vi är glada att det nu blir verklighet. Vi hoppas att privata hyresvärdar i Haninge och andra kommuner väljer att ta efter, säger Nafi Cilgin (V) gruppledare för Vänsterpartiet.

De nya kraven innebär att när hyran är betald ska den sökande ha minst ett bestämt nettobelopp kvar per månad. För 2017 är beloppen:

  • 4 734 kronor för en ensamstående vuxen
  • 7 820 kronor för sammanlevande makar eller sambor

Med andra ord är det många fler som blir kvalificerade för hyreskontrakt.

Förhoppningen är att de privata hyresvärdarna följer efter men det ser inte ut som att de gör det vilket återigen visar vikten av att det kommunala bostadsbolaget har många lägenheter som vanligt folk kan ha råd till.

Ägardirektiven – ett av de stora problemen

Något som vi i Vänsterpartiet gång på gång har påtalat i samtal med andra partier är att vi måste ändra ägardirektiven för Haninge Bostäder. Så som ägardirektiven ser ut nu så hindrar de en utveckling för vårt kommunala bostadsbolag och gör att vi inte kan bygga i den takt som vi behöver för att kunna erbjuda hyresrätter till rimliga hyror i kommunens olika delar.

Vissa saker i ägardirektiven låter onekligen bra:

Tillgången till bra och ändamålsenliga bostäder i olika upplåtelseformer är viktig för Haninge kommun. Människor söker sig till platser med god miljö, service, trygghet, bra bostäder och utvecklad infrastruktur. I sådana miljöer skapas långsiktig hållbar tillväxt. Haninge kommun ska ha en balanserad tillväxt som gynnar alla Haningebor och som stärker kommunens fortsatta utveckling. Haninge Bostäder ska genom innovativ och föredömlig förvaltning, investeringsaktivitet, hyressättning m.m. verka på en bostadsmarknad på ett sätt som gynnar en sådan utveckling. Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet är viktiga delar för verksamheten.

 

[…]

 

Bolaget ska bidra till att det i Haninge kommun som helhet och i kommundelarna finns bostäder med olika upplåtelseformer.

Det låter ju rätt så bra med blandade upplåtelseformer, gynna en ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Speciellt det här med att det ska finnas bostäder med olika upplåtelseformer i kommundelarna och kommunen som helhet tycker vi låter bra.

Men Haninge kommun och Haninge Bostäder lyckas ju inte med att leva upp till det här! Det är otroligt stor brist på hyresrätter i flera kommundelar som vi redan visat på. Det driver på segregationen i kommunen och hindrar möten mellan människor. Bristen på hyresrätter gör att unga vuxna inte kan flytta ut och få sin första bostad, det måste bo kvar hos föräldrarna eller hanka sig runt på andrahandskontrakt (eller kanske oftare på tredje- eller fjärdehandskontrakt) och leva i stor otrygghet.

Hur kommer sig det här? Varför ligger Haninge i botten när det gäller antalet allmännyttiga hyresrätter i länet? En stor del av svaret kan hittas redan i ägardirektiven:

10. Ekonomiska mål

Bolagets verksamhet ska bedrivas utifrån affärsmässiga och långsiktigt ekonomiskt hållbara principer med iakttagande av de särskilda regler som gäller för allmännyttiga bostadsföretag. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 25 %. Bolagets verksamhet ska bedrivas så att minst en förräntning uppnås på det egna kapitalet med 5 % före dispositioner och skatt, baserat på en kapitalbas som motsvarar en soliditet om 25 %. Bolaget ska inte åläggas något avkastningskrav till ägaren i annan omfattning än vad som kan krävas för att täcka förekommande kostnader för ägandet av bolaget.

Alltså, en soliditet på 25% och avkastningskrav (vinstkrav) på 5%. (Soliditet är ett mått som används för att visa på hur stor del av ett bolags tillgångar är finansierat med eget kapital).

Hyresgästföreningen har givit stark kritik mot Haninge Bostäder och andra kommunala bostadsbolag för deras höga vinstkrav.

Hur ser det då ut med andra kommunala bostadsbolag? Vad har de för soliditetskrav och vinstkrav?

Nynäshamn

Ägardirektiven till Nynäshamnsbostäder är mycket mer tillåtande för att bolaget ska kunna expandera med fler lägenheter. Avkastningskravet ligger på 1% + statslåneräntan, alltså runt 1,52%. (Medelvärdet på statslåneräntan ligger på 0,52% för 2017 fram till 2017-12-08). Soliditetskravet ligger på 20%.

Mikael Gustafsson, som är stadsbyggnadschef i Nynäshamn, deltog på vårt bostadspolitiska seminarium för att dela med sig om hur Nynäshamn arbetar med bostadsbyggande. Nynäshamn ligger i toppen av listan när det gäller antalet allmännyttiga hyresrätter per person i länet.

Tyresö Bostäder AB

Ägardirektiven slår fast att avkastningskravet är 0,5% över den internränta Tyresö kommun har. Internränta är den ränta kommunen tar av en verksamhet som behöver låna pengar av kommunen till någon investering eller liknande. Tyresö följer SKL:s rekommenderade internränta; 2016 – 2,4% och 2017 – 1,75%.

Soliditeten ska uppgå till minst 15%, beräknat på traditionellt sätt.

Tyvärr sålde man ut bostäder 2016 för 75 miljoner kronor och betalde av skulder så soliditeten gick upp från 24% till 30%, d v s dubbelt så mycket som ägardirektivet kräver. Dessa 75 miljoner hade kunnat användas till nya bostäder.

Vad blir nästa steg?

Det finns väldigt mycket att säga om bostadssituationen i Haninge. Några viktiga saker att ta med sig i den här diskussionen:

  • Det är en brist på hyresrätter i Haninge
  • Haninge ligger i botten i listan när det gäller antal allmännyttiga (kommunala) hyresrätter per 1000 invånare
  • Flera av de mer välbärgade kommundelarna i Haninge är starkt segregerade, det finns noll eller nära noll procent hyresrätter i kommundelarna
  • Det behövs en bostadsstrategi för att Haninges kommundelar ska bli mindre segregerade och att alla kommundelar ska kunna tillhandahålla hyresrätter som vanligt folk har råd att bo i
  • Soliditetskraven och vinstkraven i Haninge Bostäders ägardirektiv är ett stort hinder för att Haninge Bostäder ska kunna expandera i den takt som behövs
  • Det måste finnas tillräckligt många hyresrätter med hyror som vanligt folk har råd med
  • Inkomstkraven på hyresrätterna måste vara rimliga så att vanligt folk kvalificeras för att kunna hyra
  • Bygg nu när det är bostadsbrist och låg ränta
  • Sök de investeringsstöd som finns
  • Våga tänk i nya banor! (Som t.ex. att bygga kollektivhus som vi föreslagit i en motion)
  • Det behövs politisk vilja för att få fler hyresrätter

Hur kan vi då bygga billigt? Moderaterna ville ha tips på hur man kan bygga billigt. Det tillhandahåller vi gärna!

Som ett positivt exempel kan vi nämna att Tyresö Bostäder har lyckats bygga relativt billigt. Flera saker gjorde att de kunde få ner hyran. Ett av skälen var att de ägde en stor del av marken själv, att de använde det färdiga typhuset ”Kombohus Mini” från SABO och att de sökte och fick det statliga investeringsstödet.

Kombohus Mini

Frihamnen i Göteborg är ett annat positivt exempel på hur det går att bygga hyresrätter som vanligt folk har råd med. Göteborg har flera projekt för att bygga billigt, något som Johan Zandin från Vänsterpartiet i Göteborg berättade om på vårt bostadspolitiska seminarium 2015. 2035 beräknar man att området består av c:a 15.000 bostäder – (50% hyresrätt, 50 % bostadsrätt) och c:a 15.000 arbetsplatser. Hyresnivåerna som är uppdelade på tre nivåer kommer i nuläget att ligga på: A. 1.000:-/m2 = 3.000:-/mån för 36 m2 , 5.000:-/mån för 60 m2. B. 1.400:-/m2 = 4.200:-/mån för 36 m2, 7.000:-/mån för 60m2. C. 1.850:-/m2 = 5.550:-/mån för 36 m2, 9.250:-/mån för 60 m2. Läs mer om det här och här.

Frihamnen. Illustration av Maria Kask

Andra exempel runt om i landet är Perstorp Bostäder som bygger hyresrätter i små hus till en billig hyra.

Det gäller också att motverka den skadliga vinstjakten hos vissa byggbolag som köper upp marken, hamstrar den och inväntar värdestregring i spekulationssyfte, något som vår bostadspolitiska talesperson Nooshi Dadgostar tagit upp.

VD:n för SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) tar upp exempel på hur man kan bygga billigt. Dels kan man göra som Växjö och ställa krav på att det byggs till rätt pris. Ett annat exempel är att sporra byggföretag att bygga billigare. I en upphandling till SABOs kombohus så fick de tävla om att leverera ett punkthus till ett maxpris per kvadratmeter. Han avslutar med orden:

Kombohuset står för ännu en viktig lärdom: Byggföretagen kan bygga effektivare och samtidigt leverera hus av hög kvalitet, med låg energiförbrukning och smarta planlösningar. Den framgången grundar sig i att vi som beställare ställer tuffa krav och dessutom erbjuder långa avtal med stora volymer och på så sätt säkrar ordertillströmningen för byggföretagen.

 

Jag är övertygad om att byggföretagen väsentligt kan minska sina kostnader och därmed pressa sina priser. Därför kommer också de allmännyttiga kommunala bostadsföretagen att fortsätta ta sitt ansvar och vässa sin beställarkompetens. Tillsammans kan vi skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att bygga fler bostäder.

Det som Moderaterna säger, att vi redan bygger så billigt vi kan och att vi inte kan göra på annat sätt, står i stark kontrast till vad VD:n för SABO säger.

Men det är klart, om man som Moderaterna och Sverigedemokraterna bara vill att det ska bo välbärgade människor i Haninge, då är det inte så förvånande att man hellre vill sälja ut de hyreslägenheter som finns och inte bygga fler (om de inte så pass dyra att arbetarklassen inte har råd att bo där). Och då är det rimligt att fortsätta vilja ha höga soliditetskrav och avkastningskrav så att Haninge Bostäder får svårt att expandera. Det finns inte heller något intresse över att hitta sätt att bygga billigare, då avfärdar man hellre konstruktiva förslag och idéer som önsketänkande.

Men om vi verkligen vill att Haninge ska vara en öppen kommun för alla, då måste vi se till att det finns möjlighet till bostad för alla oavsett deras livssituation. I den visionen är hyresrätter, och speciellt allmännyttiga hyresrätter, en central del. Vänsterpartiet kommer fortsätta kämpa för att alla människor ska ha en trygg bostad de har råd till.

Inspirerande tal och intressanta frågor då Jonas Sjöstedt besökte Jordbro

 

Syntolkning: Foto på Jonas Sjöstedt. Han står på en scen. Bakom honom en banderoll med texten ”Fred, demokrati, välstånd. Haninge. Vänsterpartiet 100 år”.

 

Förra veckan höll Vänsterpartiet Haninge ett öppet möte i Jordbro Nya Kulturhus. Inbjudna gäster var partiordförande Jonas Sjöstedt och spoken word-artisten Elelta Elnam från Jordbro. Efter fikat hälsade föreningens ordförande Carina Wellton alla välkomna. Hon berättade kort om några av de förslag som Vänsterpartiet Haninge fått igenom i förhandlingarna med Socialdemokraterna. Bl.a. de 200 klimatsmarta och billiga hyreslägenheter som nu varje år ska byggas i Haninge. Det byggs på många ställen i Haninge och det byggs mycket, men vi i Vänsterpartiet anser att det till stor del är fel sorts bostäder som produceras. Det är bostadsrätter och hyresrätter med väldigt höga hyror vilket utestänger många i kommunen från att skaffa egen bostad. Behovet av hyreslägenheter med rimliga hyror är enormt och som kommun är det vår skyldighet att främst se till medborgarnas behov – inte bara låta byggherrarna bygga det som de kan tjäna mest på. Vår ambition är att dessa 200 lägenheter ska bli många, många fler kommande år och det kan bara bli verklighet om Vänsterpartiet är med och driver på. Övriga frågor vi fått igenom kan ni läsa om i flygbladet nederst i inlägget.

 

Syntolkning: Elelta Elnam läser sin spoken word

Som kulturinslag denna kväll var Jordbro-bon Elelta Elnam inbjuden. Hon skriver själv och framför sin spoken word (ordbaserad scenkonst) om en rad olika ämnen. Solidaritet, antirasism och feminism är återkommande ämnen. Elelta fick boken Ett kollektiv av röster – 100 år av systerskap av föreningen. Boken är framtagen till Vänsterpartiets 100-årsjubileum och innehåller många texter och bilder om kvinnorna i partiet. Boken går att beställa på Leopard Förlag för 250 kr plus frakt. Elelta fick även ett presentkort till en bokhandel. Vi tackar för ett bra framträdande och texter som berörde.

Syntolkning: Foto på flertal exemplar av boken ”Ett kollektiv av röster – 100 år av systerskap”

 

Jonas Sjöstedts tal innehöll ett stort spektrum av ämnen. Allt från en välfärd utan privata vinstintressen och en skola för alla till arbetsvillkor och bostäder. Vänsterpartiets paroll, nu ett år innan valet i september 2018, är En ekonomi för alla – inte bara några få. I det ryms det som är själva kärnan med Vänsterpartiets politik, att kämpa emot klassklyftorna som på senare år bara blivit större. Från att ha varit det ledande landet i hela världen gällande jämlikhet har Sverige gått till ett samhälle där klyftorna ökar för varje år som går. De rika blir rikare och de fattigare blir fattigare. Därför spelar Vänsterpartiet en helt avgörande roll i svensk politik, vi är det enda parti som på riktigt vill ta itu med klyftorna. Vi har fått igenom stora och små reformer i förhandlingarna med Socialdemokraterna. Det är satsningar på vård, förlossning och psykiatri. Det är gratis glasögon till barn och avdrag på fackavgiften. Det är skattelättnader för de med de lägsta pensionerna och de med sjuk- och aktivitetsersättning. Det är satsningar på sommarjobb och tryggare jobb. Listan kan göras lång på reformer som Vänsterpartiet fått igenom. Något som Socialdemokraterna däremot alltid vägrar att ens diskutera är att de få procenten som tjänar allra mest ska vara med och bidra mer. Det är frustrerande och säger en del om hur ovilliga Socialdemokraterna är att stöta sig med de rikaste. Därför är nästa val oerhört viktigt – bara med ett större Vänsterparti kan klyftorna jämnas ut.

 

Syntolkning: Närbild på Jonas Sjöstedt

 

 

Efter Jonas tal blev det en lång frågestund. Frågorna var väldigt varierade och rörde bl.a. lågt valdeltagande, hedersvåld, det fria skolvalet, arbetsvillkor och trygghetsfrågor. Jordbro är på många sätt en vital kommundel med mycket kultur, idrott och närhet till skog men har sina problem. Jo, vi politiker kan faktiskt kalla saker för vad de är istället för att linda in det i ”utmaningar” eller svartmåla vissa områden. Dels så är avsaknaden av en högstadieskola resultatet av att den nedlagda skolan inte fick rätt stöd i kombination med det fria skolvalet. Som det är nu är det fria skolvalet för Jordbros högstadieelever redan beslutat av andra, valet att gå i en skola nära hemmet finns inte utan de måste åka till andra kommundelar. Det vill vi i Vänsterpartiet ändra på och har till slut fått igenom att kommunen ska se över möjligheten att bygga en ny högstadieskola i Jordbro. Nu bor ca 11 500 i Jordbro och inflyttningen kommer vara stor då de planerade bostäderna står klara. Underlag för en skola finns redan nu.

Trygghetsfrågan i Jordbro är också en aktuell fråga. Veckan innan Jonas kom mördades en ung man i Jordbro, ett av flera våldsdåd de senaste åren. Utbrända bilar som inte forslas bort och ett centrum som av många inte anses tryggt spär på känslan av att Jordbro är en eftersatt kommundel. Vi hoppas att många kommer på mötet för ett tryggare Jordbro kl 18 den 14 november i Jordbro nya Kulturhus. Då samlas Jordbrobor, föreningsaktiva och politiker för att lyssna på varandra och komma med lösningsförslag. För såsom Palme en gång sa: ”Samhället är människans verk. Om något är fel kan vi ändra på det.”

Välkommen att aktivera dig med oss för ett rättvist och solidariskt Haninge! Bli medlem och aktivera dig i valrörelsen, vi behöver all hjälp vi kan få för att bli större. Du kan göra allt från enstaka flygbladsutdelning till att fota, filma, skriva, ingå i valledningen… DU behövs!

Stort tack till Jonas Sjöstedt som kom ut till oss i Jordbro, till Elelta som läste för oss och alla ni som kom för att lyssna och diskutera!

 

Detaljerad information om Haninges klimat- och miljöpolitiska program

På kommunfullmäktige 2017-10-09 antogs det klimat- och miljöpolitiska programmet. Här kan du läsa de konkreta målen som programmet innehåller.

Programmet går att ladda ner här i sin helhet.

Fossilfria resor och transporter

Mål

Kommunens resor och transporter är fossilfria år 2025. I Haninge är alla resor och transporter fossilfria år 2030.

Etappmål

  • År 2020 har andelen köpt fossilfritt bränsle ökat till totalt 50 procent.
    Indikator: Andel inköpt fossilfritt bränsle (procent).
  • År 2025 har andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ökat till 55 procent av färdmedelsfördelningen.
    Indikator: Färdmedelsfördelning i Haninge enligt resvaneundersökningen (RVU) Stockholm.
  • År 2022 har antalet publika laddplatser och tankställen för förnybara drivmedel tredubblats jämfört med 2016.
    Indikator: Antal laddstoplar för elbilar och biogastankställen.
  • År 2022 har växthusgasutsläppen från transporter minskat jämfört med 2014.
    Indikator: Växthusgasutsläpp från transporter jämfört med 2014 (förändring i procent)

Hållbar stadsutveckling

Mål

Planering och byggande sker resurseffektivt och klimatanpassat samt bidrar till en god och hälsosam livsmiljö. Ekosystemtjänster i den byggda miljön värnas och utvecklas.

Etappmål

  • År 2020 har energianvändningen i kommunala lokaler och bostäder effektiviserats med 20 procent jämfört med 2009
  • År 2030 har energianvändningen i kommunala lokaler och bostäder effektiviserats med 20 procent jämfört med år 2020.
    Indikator: Energianvändning i kommunala lokaler och bostäder (kilowattimmar/kvadratmeter, A-temp, normalårskorrigerat).
  • År 2018 sker bebyggelseutvecklingen på ett sådant sätt att negativ påverkan på områden med betydelse för biologisk mångfald undviks.
    Indikator: Antal antagna detaljplaner som medför negativ påverkan på områden som finns upptagna i Naturkatalogen, klass 1-4 eller motsvarande, utan att relevanta kompensationsåtgärder beslutats
    Indikator: Antal beviljade bygglov utanför detaljplanerat område som medför negativ påverkan på områden som finns upptagna i Naturkatalogen, klass 1-4 eller motsvarande, utan att relevanta kompensationsåtgärder beslutats.
  • År 2020 har en grönstrukturplan, inkluderande en plan för kompensationsåtgärder vid förlust av värdefull natur, tagits fram.
    Indikator: ja/nej
  • År 2018 har riktlinjer för hållbart byggande i Haninge tagits fram.
    Indikator: ja/nej
  • År 2020 har en plan för klimatanpassning tagits fram.
    Indikator: ja/nej
  • År 2018 har en bullerkartläggning för Haninge tagits fram.
    Indikator: ja/nej
  • År 2020 har en plan för att hantera misstänkt förorenad kommunalägd mark tagits fram.
    Indikator: ja/nej
  • Senast år 2027 är dag- och spillvattenhantering i Haninge sådan att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas samt att betydande skador till följd av översvämningar inte uppstår.
    Indikator: Fördröjd regnvolym från hårdgjorda ytor på mark som detaljplanelagts tidigast år 2017 (millimeter).
    Indikator: Antal bräddningar och bräddad volym från reningsverk och pumpstationer per år.
    Indikator: Andel enskilda avlopp som uppfyller kraven jämfört med år 2010 (procent).

Rent vatten och naturens mångfald

Mål

Naturvärden, biologisk mångfald och ekologiska spridningssamband skyddas och utvecklas. Samtliga vatten uppnår god status.

Etappmål

  • År 2027 har alla vattenförekomster god status. Status försämras inte för något vatten under tiden.
    Indikator: Andel vattenförekomster som uppnår god status.
  • År 2024 har åtgärdsplaner för Haninges vattenförekomster tagits fram.
    Indikator: ja/nej
  • År 2022 har kommunen skyddat ytterligare minst 600 hektar mark med höga naturvärden exempelvis genom reservatsbildning eller biotopskyddsområde.
    Indikator: Areal skyddad natur (hektar).
  • År 2020 bedrivs naturvårdande skötsel på minst 30 hektar naturmark utanför detaljplan.
    Indikator: Areal med pågående naturvårdande skötsel (hektar).
  • År 2018 och framåt pågår bekämpning av jätteloka på alla fastigheter med känd förekomst i Haninge.
    Indikator: Andel fastigheter med känd förekomst av jätteloka där bekämpning pågår (procent).

Hållbar konsumtion och resurseffektiva kretslopp

Mål

Kommunens konsumtion bidrar till en hållbar utveckling, en minskad resursanvändning och en cirkulär ekonomi. År 2030 är kommunen klimatneutral.

Etappmål

  • År 2018 har en processtruktur för att hantera hållbarhetsfrågor vid upphandling tagits fram. Vid varje upphandling används processtrukturen för att bestämma nivån på klimat- och miljökraven så att kommunens mål nås.
    Indikator: ja/nej
  • År 2018 begär kommunen information om innehåll av ämnen uppsatta på EUs kandidatförteckningen9 vid all upphandling av varor och kemiska produkter.
    Indikator: Andel upphandlingar där information om ämnen på kandidatförteckningen begärts in (procent).
  • År 2022 har kommunens förskolor tagit bort material som kan misstänkas innehålla skadliga ämnen.
    Indikator: Andel förskolor som vidtagit åtgärder enligt handlingsplan (procent).
  • År 2020 ska alla kommunala verksamheter sortera ut matavfall.
    Indikator: Andel kommunala verksamheter som sortera ut matavfall (procent).
  • År 2020 har andelen hushåll som sorterar matavfall ökat till minst 70 procent.
    Indikator: Andel hushåll som har möjlighet att sortera ut matavfall (procent).
    Indikator: Mängd insamlat matavfall i Haninge kommun
    (kilogram/capita).
  • År 2022 har klimat- och miljöpåverkan från kommunens livsmedelsinköp minskat. Andelen ekologiska livsmedel har ökat till 60 procent. All ren köttråvara som köps in är från djur uppfödda i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning. Mängden inköpt kött, relativt antalet offentliga måltider, har minskat med 25 procent jämfört med år 2017.
    Indikator: Andel inköpta ekologiska livsmedel (procent, baserat på kostnad).
    Indikator: Andel inköpt ren köttråvara från djur uppfödda i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning (procent).
    Indikator: Mängden inköpt kött jämfört med år 2017 (förändring i procent)

Kommunikation och samverkan

Mål

Alla som bor och verkar i Haninge kan göra klimat- och miljösmarta val som bidrar till en hållbar utveckling

Etappmål

  • År 2022 har kommuninvånarnas nöjdhet med kommunens miljöarbete ökat.
    Indikator: Kommuninvånarnas nöjdhet med kommunens miljöarbete (nöjd medborgarindex).
  • År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Haninge minskat med 40 procent jämfört med 1990.
    År 2030 har utsläppen av växthusgaser i Haninge minskat med 63 procent jämfört med 1990.
    Senast år 2045 sker inga nettoutsläpp.
    Indikator: Utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990 (förändring i procent).

 

Vänsterpartiet har fått igenom viktiga miljö- och klimatmål

Idag röstade vi igenom det klimat- och miljöpolitiska programmet för Haninge kommun!

Vänsterpartiet har suttit med i Hållbarhetsberedningen som lade fram förslaget till programmet. Det är det förslaget som nu har röstats igenom. Vi har varit väldigt aktiva i processen, varit närvarande på alla möten (vissa partier var där endast ett fåtal gånger) och fått igenom flera förslag som annars inte hade kommit med.

 

Arbetet att ta fram programmet har gått bra! Vi har haft olika ingångar och tryckt på olika saker men i stort har det varit samsyn. Vissa partier ville försvaga programmet i olika avseenden och göra målen mindre ambitiösa. Tack vare Vänsterpartiet och några andra partier så försvagades inte målen bortsett från i ett fall där Vänsterpartiet stod själva.

Vi inkluderade många mål i programmet. Om du vill läsa alla mål och ladda ner programmet kan du surfa hit. Här nedan lyfter vi några viktiga mål.

Viktiga mål för klimatet och miljön

Den största utsläppskällan inom kommunens gränser är resor och transporter. 2/3 av utsläppen kommer därifrån. Därför är det roligt att vi har ordentliga mål för resor och transporter:

Kommunens resor och transporter är fossilfria år 2025. I Haninge är alla resor och transporter fossilfria år 2030.

Det här är ambitiösa mål! Det innebär att kommunen (som organisation) har fossilfria resor 2025. Och Haninge (som kommun, geografiskt område) har fossilfria resor år 2030.

För att veta att vi är på rätt väg så finns det en del etappmål, t.ex.

År 2020 har andelen köpt fossilfritt bränsle ökat till totalt 50 procent.

Det är ett viktigt mål och visar på att vi är på rätt väg. Då har vi fem år kvar att få det till 100%.

Vänsterpartiet drev på hårt för att få ett mål för alla resor i Haninge (dvs inte bara de resor som kommunen som organisation gör, utan alla invånares resor). Det målet blev:

År 2025 har andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ökat till 55 procent av färdmedelsfördelningen.

Det är ett väldigt viktigt mål att få med! Om det visar sig att invånarna inte resor på så sätt att målet uppfylls så måste vi som kommun jobba politiskt för att göra det enklare och billigare att resa på ett hållbart sätt. Det här målet är tyvärr lågt sagt. Vi i Vänsterpartiet föreslog ett mer ambitiöst (men välbehövligt) mål som skulle innebära att år 2023 har bilåkandet minskat till till 30% av färdmedelsfördelningen. (54% 2015). Detta gick tyvärr inte igenom.

Det sattes mer konkreta mål för energieffektivisering av kommunala lokaler och bostäder som är förankrade hos de kommunala bolagen Tornberget (för kommunens lokaler) och Haninge Bostäder (för kommunens bostäder) vilket det tidigare målet i mål och budget inte var.

År 2020 har energianvändningen i kommunala lokaler och bostäder effektiviserats med 20 procent jämfört med 2009

År 2030 har energianvändningen i kommunala lokaler och bostäder effektiviserats med 20 procent jämfört med år 2020.

Målet för 2030 är förankrat med bolagen men väldigt utmanande enligt dem. Moderaterna och Kristdemokraterna pekar ut att vi tar bort det nuvarande målet för energieffektivisering från mål och budget och lägger in dessa två nya mål. Målet som nu finns i mål och budget är inte förankrat och förvaltningen vet inte vart det kommer ifrån. (Det gäller dessutom bara Tornbergets lokaler). M och KD lyckas med konststycket att i sitt egna förslag anklaga oss i Hållbarhetsberedningen (där de själva finns representerade) att vara utopiska samtidigt som de inte vill att vi ska ersätta mål som inte har någon förankring med bolagen och som det inte finns möjlighet att nå. Det blir inte speciellt seriöst.

Andra mål är framtagande av olika dokument som grönstrukturplan, riktlinjer för hållbart byggande, plan för klimatanpassning, bullerkartläggning och en del annat.

Det finns också mål om att skydda områden med höga naturvärden. Det är viktigt och går helt i linje med Naturvårdsplanen. Målen ser till att vi kommer igång:

År 2022 har kommunen skyddat ytterligare minst 600 hektar mark med höga naturvärden exempelvis genom reservatsbildning eller biotopskyddsområde.

Områdena som finns nedtecknade i Naturvårdsplanen som skyddsvärda och som som finns med i planen att skydda övergår dessa 600 hektarer med råge.

För att nästa generation inte ska växa upp med farliga ämnen har vi mål kring det också:

År 2022 har kommunens förskolor tagit bort material som kan misstänkas innehålla skadliga ämnen.

Miljö- och klimatutsläpp för mat är viktigt. Därför har vi följande mål:

År 2022 har klimat- och miljöpåverkan från kommunens livsmedelsinköp minskat.

Andelen ekologiska livsmedel har ökat till 60 procent.

All ren köttråvara som köps in är från djur uppfödda i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning.

Mängden inköpt kött, relativt antalet offentliga måltider, har minskat med 25 procent jämfört med år 2017.

Det mest klimatbelastande av alla livsmedlen är kött. Därför var det väldigt viktigt för oss i Vänsterpartiet att det sattes ett konkret mål för det. Målet skulle behöva vara ännu högre. (WWF säger att vi borde halvera vår köttkonsumtion). Men det här är ett bra första steg. Det här målet skulle inte ha varit med om det inte vore för Vänsterpartiet.

Och på ett större plan så är det viktigt att hela Haninge (kommunorganisation och alla invånare) lever på ett sådant sätt så att det vore hållbart om alla i världen levde på. Därför har vi avslutningsvis:

År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Haninge minskat med 40 procent jämfört med 1990.

År 2030 har utsläppen av växthusgaser i Haninge minskat med 63 procent jämfört med 1990.

Senast år 2045 sker inga nettoutsläpp.

Vad kom med tack vare Vänsterpartiet?

Sammanfattningsvis kan man säga att det Vänsterpartiet lyckades med var:

  • Behålla de ambitiösa mål som tjänstemännen föreslog de mål som vi tillsammans satt
  • Ett mål för att minska köttkonsumtionen
  • Ett mål för att öka användning av kollektivtrafik, gång och cykel

Moderaterna och Kristdemokraterna blev väldigt upprörda och irriterade över vårt mål på att minska köttkonsumtionen. Men de invände aldrig i Hållbarhetsberedningen. Inte en enda gång. När förslaget kom till kommunstyrelsen för att besluta så lade de ett eget förslag där de menar att minska köttkonsumtionen är ett trubbigt verktyg och de lyfter fram att skumgodis har lika hög klimatpåverkan som kött. Vi trodde inte att Moderaterna och Kristdemokraterna kunde vara så här oseriösa men vi hade tyvärr fel. Det är dock lätt att motbevisa dem. Att minska köttkonsumtion är det mest effektiva som går att göra för att minska matens klimatpåverkan. Om de vore så att vi varje vardag serverar tallrik efter tallrik med skumgodis skulle det vara värt att ha ett mål om att minska skumgodiskonsumtionen men lyckligtvis serverar kommunens kök inte något skumgodis som mat.

Det är mycket konstigt att de fortsätter framhäva att minskad köttkonsumtion skulle vara ett trubbigt verktyg. Vi har diskuterat frågan om minskad köttkonsumtion vid två olika tillfällen, dels när vi la en egen motion och dels vid en interpellation (för mindre än ett år sen). Vid varje tillfälle har vi i Vänsterpartiet hänvisat till flertalet forskningsrapporter, miljöorganisationer och myndigheter som alla är eniga om att köttkonsumtionen måste minska. Deras partikollegor har som tur en bättre inställning till vetenskap och forskning än i Haninge. Sofia Arkelsten, ledamot för M, skriver att det behövs mer växtbaserad kost och mindre kött. Lennart Bondeson, kommunalråd för KD i Örebro berättar om hur de jobbat i Örebro med att minska andelen kött i måltider. Det är pinsamt att Moderaterna och Kristdemokraterna i Haninge inte lyssnar till vetenskapen.

Vad lyckades vi inte få med?

Tyvärr så fick vi inte gehör för alla våra förslag. Några av de saker vi lyft fram i beredningen och i remissyttranden var:

  • Mål för att kommunala byggnader ska vara självförsörjande på energi
  • Fler båttömningsstationer
  • Fler båtunderredstvättar
  • Minska användning av livsmedel som bidrar till skövlad regnskog
  • Införa ett mål på växthusgasutsläpp per person, liksom Göteborg har gjort
  • Säkerställa att den regionala cykelplanen efterlevs
  • Halvera köttkonsumtionen till 2030
  • Införa mål på konsumtionsbaserade utsläpp

Vi kommer fortsätta driva miljö- och klimatfrågorna även efter antagandet av det klimat- och miljöpolitiska programmet.

Kontakta oss om du har förslag på miljö- och klimatfrågor som du tycker vi bör driva.

Klimatet kan inte vänta!

1 2 3 10

Våra nio deltagare från Vänsterpartiet Haninge på Vänsterdagarna i Malmö

Arkiv