Hållbarhet

Interpellation om krisberedskap i kommunen

Vi lever i en sårbar tid. Olika system är tätt sammankopplade och beroende av varandra. När ett system får problem, vare sig det är strömavbrott, brist på drivmedel eller köer på vägar, så får det påverkan på andra system. Vi vill att Haninge kommun ska vara motståndskraftigt mot störningar och att vi inte i onödan är sårbara. På grund av detta så ställde vi i Vänsterpartiet en interpellation, skriftlig fråga, till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S).

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S) om krisberedskap i kommunen

I början av september i år kan vi läsa om att landstinget i Uppsala har stora problem med sitt journalsystem. Tidbokningen fungerar inte och det går inte att förnya recept. De har fått återgå till papper och penna. I slutet av augusti kan vi läsa om att folk boende på Muskö, Värmdö och i Nacka uppmanas att koka vattnet på grund av bakterier i vattnet. I Haninge kommer vi ihåg Storbranden 1999 i Tyresta nationalpark och naturreservat. Senaste året har vi tagit emot många flyktingar på kort tid i evakueringsboenden. Det finns en rad olika händelser som vi behöver vara förberedda på, som kommun och som invånare. Vi som samhälle behöver större resiliens, en större motståndskraft för att klara oss bra när oförutsägbara händelser sker.

Myndigheten för samhällskydd och beredskap skriver på sin hemsida:

“Vi lever i ett sårbart samhälle och i en tid med hot och risker som inte känner några nationsgränser. Allvarliga epidemier, terrorhot, jordbävningskatastrofer och kollapsande IT-system är händelser som vi måste kunna ta hand om, men också försöka att förhindra.

Kommunernas arbete med samhällets krisberedskap är grunden för vår säkerhet, men också myndigheternas samarbete i krisberedskapsarbetet. Vi har alla ett ansvar för att minska riskerna och för att stå bättre förberedda om en kris inträffar. Det är vad krisberedskap handlar om.”

Tidigare hade Sverige beredskapslager av livsmedel, vilka nu är avvecklade. Det finns ingen nationell plan för hur livsmedelsförsörjning ska tryggas. Det finns inte heller någon myndighet som har övergripande ansvar. (Livsmedelsverket har ett ansvar men bara för kortare kriser). Alla invånare ska vara så pass förberedda att de klarar 3 dygn själva utan stöd från myndigheter i en händelse av en kris. Samtidigt svarar ca 2 av 3 att de inte är förberedda i en Sifo-undersökning från 2015. I Tyskland ligger ett nytt förslag om att alla tyskar bör ha mat hemma för tio dagar.

Jag vill därför ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:
1. Hur ser kommunens krisberedskap ut?
2. Ger kommunen krisberedskapsutbildning till invånare i kommunen och till elever i skolan? När utfördes i så fall den senaste utbildningen?
3. Till vilken grad är vi självförsörjande i kommunen på livsmedel, vatten och el?
4. Hur många av invånarna i Haninge uppger att de är förberedda för tre dygn utan stöd för myndigheter i händelse av en kris?

Samuel Skånberg, Vänsterpartiet Haninge


Vi fick ett bra svar från Meeri Wasberg (S) och det roliga var att samma dag som vi fick svara på vår fråga i interpellationsdebatten, så stod Civilförsvarsförbundet i Haninge utanför kommunfullmäktigemötet och informerade om sin verksamhet och gjorde reklam för en krisberedskapsutbildning 24 november på Haninge kulturhus 18:30-21:00. Civilförsvarsförbundet gjorde en jättestor och viktig insats förra hösten i arbetet med evakueringsboenden för flyktingar.

haninge_civil

Svaret vi fick var som sagt mycket positivt. Det går att se i sin helhet här. (Samuels svar är 7:45 in i klippet).

I interpellationsdebatten tar Samuel tar bland annat upp fördelen med att ha lokal elproduktion i kommunen. Dels för att det sprider elproduktionen så att vi inte blir helt beroende av jättarna Vattenfall, Fortum och Eon, men också för att det blir billigare om vi skulle ha ett kommunalt elbolag. Kommunala elnätsbolag har i genomsnitt 24 procent lägre priser än privata och 16 procent lägre priser än Vattenfall, Fortum och Eon. Kommunala fjärrvärmebolag har i snitt 8 procent lägre priser än privata bolag och 12 procent lägre än de tre stora aktörerna.

Kopiera länk