Äntligen händer det! Diskussionen om feminism, jämställdhet, patriarkatet, ekonomisk ojämlikhet och sexuella trakasserier  kommer på riktigt igång nu! Tyvärr så krävdes det ett massivt uppror i form av #MeToo. Men samtidigt är det inget att vara ledsen för. Det som hände är att våldet, de sexuella trakasserierna och kvinnornas egna berättelse kom ut i ljuset. Och det är otroligt bra!

Vänsterpartiet skrev våren 2017 en motion om att införa feministiskt självförsvar och workshops i maskulinitetsnormer och hbtq. Det blev en bra diskussion på kommunfullmäktigemötet då det skulle röstas om den. De flesta var positiva till andan i motionen men vågade inte säga till för mycket vad skolorna skulle göra. Så därför återkommer vi nu med en ny motion om att införa en jämställdhetsmiljon där förvaltningar kan söka om pengar för att göra satsningar. Samma sak görs med Klimatmiljonen och med Tillgänglighetsmiljonen.

Motion om att införa en jämställdhetsmiljon

Jämställdhet är ett av de globala målen. Det är ett mål i sig själv men också en förutsättning för en hållbar utveckling av samhället. Bristen på jämställdhet ser vi får katastrofala följder i Sverige och runt om i världen. Det tar sig uttryck i direkt våld mot kvinnor, inskränkande av deras frihet att leva sina liv som de vill, sämre möjligheter i arbetslivet, ökad otrygghet så väl fysisk som ekonomisk och på många andra sätt.

Hela 31 procent av kvinnorna känner sig otrygga i området där de bor enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Även i hemmet är de mer otrygga och ökar risk för att utsättas för våld. Av personer som blivit utsatta för grov misshandel uppgav 29,1% av kvinnorna att de behövde uppsöka sjukvård. Sedan 2000 har 269 kvinnor dödats av sin man eller ex-man.

Mer än tre fjärdedelar av föräldrapenningen tas ut av kvinnor. Det bidrar till att kvinnor får sämre löneutveckling samt svagare ställning på arbetsmarknaden. På längre sikt påverkar det också pensionen negativt. Om arbetslivets villkor ska bli likvärdiga för kvinnor och män krävs därför inte enbart förändringar i lönebildningen utan också av fördelningen av ansvaret för barn och hushållsarbete, en utbyggd barn- och äldreomsorg och stärkt rätt till heltidsarbete.

Det är framför allt i kvinnodominerade yrken inom vård, omsorg och privat tjänstesektor som deltider är det enda som erbjuds, ofta i form av otrygga anställningar som timvikariat eller behovsanställningar. Detta är en av de mest grundläggande orsakerna till de stora inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män.

Den här orättvisan är grundad i patriarkatet, den kvinnoförtryckande könsmaktsordning som överordnar män, underordnar kvinnor och berövar på så sätt kvinnor sina grundläggande mänskliga rättigheter. Patriarkatet genomsyrar förhållandet mellan könen i hela samhället på alla områden – i familjen, på arbetsmarknaden, i statsapparaten, i myndighetsutövningen och i de politiska församlingarna. Påverkan är alltså både på det samhälleliga planet och på det privata planet.

För att skapa jämställdhet mellan könen så behöver man jobba både på de strukturella och ekonomiska planet (med t.ex. lönesatsningar på kvinnodominerade yrken och ett bättre pensionssystem som inte slår mot kvinnor som grupp) men man behöver också jobba på att förändra de kulturella normer som möjliggör ojämställdheten, vilket den här motionen inriktar sig på.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor visar i sin rapport “När livet känns fel” att normer, det sociala och biologiska könet påverkar vilka krav unga ställer på sig, hur de mår och hur de uttrycker sig. Normer som rapporten tar upp är normer kring maskulinitet och femininitet, heteronormer och hedersnormer. Det finns starka sociala förväntningar och krav på att tjejer ska uppträda “feminint” och att killar ska uppträda “maskulint”. Den psykiska ohälsan bland unga ökar. Allra sämst mår unga tjejer. Tjejer i åldern 16‒24 år är den grupp i befolkningen som rapporterar de högsta nivåerna av stressrelaterade besvär. I intervjuer med stressade unga kvinnor så belyser de just normativa genusmönster.

Även killar mår dåligt av de krav som ställs på dem att uppträda “maskulint”. De flesta av killar som söker sig till Stadsmissionens mottagning för unga män känner att de inte duger, att de inte lyckas leva upp till samhällets normer kring maskulinitet. Många gånger döljer de att de mår dåligt eftersom de skäms för sin depression och känslosamhet som de uppfattar som feminina uttryck och därmed som skamliga och något de inte vill berätta om.

HBTQ-personer drabbas extra hårt av de rådande normerna. Homofobin och transfobin är stark i dagens samhälle och det har sin bas i de snäva normer som finns, t.ex. heteronormativiteten. En fjärdedel av de unga homo- och bisexuella kvinnorna uppger att de har försökt ta livet av sig. Rädslan för manlig homosexualitet har en central betydelse för konstruerandet av maskulinitet enligt forskare. Att bli utpekad som “bög” är ett vanligt sätt att nedvärdera en annan pojkes sociala status. Enligt forskarna så har det inte med homosexuell identitet att göra utan var snarare kopplat till feminisering. Det visar starkt på hur snäva könsroller är när det värsta en pojke kan råka ut för är att uppfattas som “feminin”.

De starka normerna för maskulinitet som innebär heterosexualitet och våldsutövande kan få förödande konsekvenser. I rapporten “Fokus 13 – Unga och jämställdhet” kan vi läsa:

Gruppvåldtäkter riktade mot kvinnor innebär ännu tydligare möjligheter att demonstrera tuffhet och heterosexualitet då de dessutom innehåller offentligt uppvisande av heterosexuellt agerande. O’Sullivan (1998, s. 105, se även Sanday 2007) menar att ”…gang rape is a performance put on for other men, proving once masculinity through heterosexual dominance and exploitation of women”.

Hedersnormer är också något som hindrar människor att leva sina liv som de vill. Heder handlar om att individen är underordnad ett kollektiv och delaktig i detta. Unga hbtq-personer som lever i en hederskontext är extra utsatta enligt rapporten “När livet känns fel”. Origo är ett resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld där Haninge ingår. De betonar att det är viktigt att slå fast att hedersrelaterat förtryck och våld handlar om jämställdhet. Därför är det viktigt att prata mer om jämställdhet och satsningar för ökad jämställdhet.

Vi behöver alltså bryta med de här skadliga normerna och istället jobba för en inkluderande jämställdhet. Det gör vi bäst genom att stärka unga tjejers självkänsla, diskutera maskulinitetsnormer, hbtq och jämställdhet.

Ett sätt för att arbeta med tjejers själva är genom feministiskt självförsvar. Feministiskt självförsvar går ut på att lära sig att sätta värde på sig själv. Framför allt genom att jobba med övningar som kan öka självförtroendet, ett steg mot att slippa vara rädd. Att lära sig att sträcka på sig och uttrycka självrespekt genom sin röst och sitt kroppsspråk kan räcka för att undvika att utsättas för kränkningar. Det handlar helt enkelt om kvinnors och tjejers värdighet och ett sätt att slippa vardagsrädslan. Tanken med självförsvar är inte att uppmuntra till våld som lösning på problem. Det är en reaktion på våldet som riktas mot tjejer och kvinnor. Det är främst genom stärkt självkänsla och självrespekt och att hjälpa tjejer och kvinnor att våga säga nej som våld kan undvikas. Men det kan också kännas tryggt med vissa självförsvarsövningar om en utsätts för våld.

Ett sätt för att jobba med maskulinitetsnormer är genom Machofabriken. Machofabriken är en verksamhet som ägs och drivs gemensamt av Unizon, ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) och Män för jämställdhet. I Botkyrka har ett flertal skolor testat Machofabriken tillsammans med tjejjouren, sammanlagt ca 50 träffar. Tjejjouren säger:

– Machofabriken fungerar väldigt bra för att introducera ett genusperspektiv i klasserna och det är ett perfekt verktyg för att prata om normer för manlighet.

Göteborg jobbar med feministiskt självförsvar. När tjejerna gick på feministiskt självförsvar gick killarna på “Machofabriken” för att prata om jämställdhet och normkritik.

Levande historia har tagit fram skolmaterialet “hbtq, normer & makt” om sexuell läggning och könsidentitet. Syftet är att motverka homofobi och transfobi.

Haninge kommun har haft stor glädje av Klimatmiljonen i klimatarbetet. Det är ett bra sätt att sätta fokus på klimatarbetet och få en inblick i vad förvaltningarna vill göra. Vi bör därför införa en jämställdhetsmiljon som fungerar på samma sätt.

Vänsterpartiet Haninge föreslår därför kommunfullmäktige besluta:

att en öronmärkt jämställdhetsmiljon införs under kommunstyrelsen för varje år där förvaltningar kan söka pengar från för att arbeta med jämställdhetssatsningar (som exempelvis utbildningar och workshops) i enlighet med motionens intentioner

att kommunstyrelsen uppdras att ta fram en lista på ett antal organisationer, föreläsare och material som andra kommuner har använt sig av vid liknande satsningar gällande jämställdhet och normer

Samuel Skånberg, Vänsterpartiet Haninge

 

Uppdaterades: 08 mar 2018