Kvinnojouren förtjänar en trygg och självklar plats i kommunen
William Friström, ledamot i kommunfullmäktige och ersättare i kultur- och demokratinämnden
I fredags den 26 november var jag med och firade att Haninge kvinnojour fyllde trettio år. De har alltså i trettio års tid stöttat och hjälpt kvinnor i nöd lokalt här i Haninge. Det handlar både om att ta emot de invånare av behov till hjälp lokalt i Haninge, som att skaffa skyddat boende (lägenhet) för kvinnor från andra kommuner. Ett arbete som hyllas av varje människa jag någonsin mött.
Trots detta så berättade medlemmarna om hur de allt för ofta känner sig hotade inför nedläggning då kommunen, när det kommer till att göra faktisk praktisk politik som kan stötta dem och att lägga resurser på deras arbete, inte verkar lika glada i hågen. Haninge kvinnojour har för tillfället endast en lägenhet och en anställd. De har tidigare fått resurser nog för två lägenheter, när kommunen var mindre och fattigare. Förklara den logiken.
”De har också vittnat om en känsla för att kommunen inte vill hjälpa kvinnor från andra kommuner med t.ex. skyddat boende trots att en flytt av kvinnan är nödvändig.”
Nu senast så fick de kämpa för ett nytt kontrakt på tre år där pengarna ska växa utefter invånarantal. Något som de haft även innan men som kommunen ville ta bort. De har också vittnat om en känsla för att kommunen inte vill hjälpa kvinnor från andra kommuner med t.ex. skyddat boende trots att en flytt av kvinnan är nödvändig.
Vi i Vänsterpartiet skulle vilja se att kommunen säkerställer en inkomst till kvinnojouren, baserad på mängden invånare med inflationen inräknad vid varje höjning. Basen för det bör vara att de idag ska kunna ha råd med två anställda och två lägenheter. Lösningen för kvinnomisshandel är att förgöra patriarkatet. Tills dess så måste vi stödja kvinnojouren att hjälpa här och nu.