Marknadsskolan i Haninge
Marknadsskolan driver på segregationen
Av Haninges alla barn i grundskolan går inte mindre än 3 237 i kommuner utanför Haninge. Idag återfinns cirka 32 % av förskolebarnen i Haninge i privata förskolor och cirka 25 % av grundskolebarnen i privata grundskolor. Några av dessa skolor finns i form av stiftelser, ekonomiska föreningar eller föräldrakooperativ men de flesta ägs av aktiebolag. Aktiebolagen finns till för att i första hand leverera vinst till sina ägare. Det kan åstadkommas genom att ha fler obehöriga lärare, dra ned på stöd från elevhälsan, minska tillgången till bibliotek, mindre skolgårdar mm. Den kanske viktigaste drivkraften för ökad lönsamhet är dock att få föräldrar att ställa sina nyfödda barn i kö. Genom detta tidiga skolval får skolföretagen i första hand barn med bra förutsättningar att tillgodogöra sig skolans undervisning. Föräldrarnas utbildningsbakgrund visar sig här vara mest avgörande för denna tidiga sortering.
I Tungelsta finns idag en kommunal grundskola med 928 elever – 622 i förskoleklass och övriga i årskurs 1-6. Där ser vi nu hur en privat skolkoncern – Jensen – ansökt om och fått tillstånd av Skolinspektionen att bygga en ny grundskola F-6, med plats för ca 400 elever. Trots att utbildningsförvaltningen gjorde bedömningen att skolkapaciteten för kommundelen var tillräcklig för de närmaste tio åren. Med Jensen uppkommer ett överskott som ”kommer att behöva hanteras”.
Med största sannolikhet kommer denna nya skola, inte minst genom en massiv marknadsföring, att locka till sig en stor del av den kommunala skolans elevunderlag. Vilket i sin tur innebär att Tungelsta skola troligen måste lägga ner sin verksamhet. Skolpengens konstruktion gör att de ekonomiska förutsättningarna för att driva skolan försvinner. De återstående eleverna ska då erbjudas plats på andra skolor. På vilket sätt har denna överetablering då bidragit till en trygg och säker skolgång för alla inblandade elever och föräldrar?
Exemplet med Jensens skola i Tungelsta visar med all önskvärd tydlighet vilka konsekvenser den fria etableringsrätten kan medföra. Istället för behovet av en jämlik och likvärdig skola i närområdet för alla elever etableras en skola som kommer att öka segregationen. Vänsterpartiet kommer att fortsätta att driva en hård kamp mot marknadsskolan och dess konsekvenser.
Med marknadskolan och dess konsekvenser blir våra egna kommunala skolor lidande. Antingen läggs de ner pga för få elever eller så effektiviseras verksamheterna där det t.ex. dras ner på extra resurser för elever med särskilda behov. Detta för att kommunen helt enkelt inte har råd när de privata skolorna med vinstintresse etablerar sig i kommunen och lockar över eleverna tillsammans med den elevpeng som skolan får.
Lärarförbundets senaste, och sista rankning av skolorna i landets kommuner visar på bedrövliga siffror. Haninge kommun är allra längst ner, på plats 290. Hur ska vi reparera den stora skada som marknadsskolan har gjort? Hur ska det bli för Tungelsta skolans framtid?