Den internationella kvinnodagen – 8 mars 2022

Sevim Celepli, ledamot i kommunfullmäktige, grund- och förskolenämnden samt Beredningen för social hållbarhet.
Idag uppmärksammar vi den internationella kvinnodagen 8 mars 2022 genom att fortsätta diskutera om kvinnors kamp för delaktig i samhället och om att det fortfarande finns mycket kvar att göra. Ett jämställt samhälle är ett mål i sig själv men också en förutsättning för en hållbar utveckling av samhället.
Idag har det gått 101 år sedan kvinnor för första gången fick rösta i Sverige, år 1921. Något som innan dess inte var självklart och som kvinnor före oss fick kämpa för. Idag kan vi tacka de hjältarna som  gjorde skillnad för oss kommande generationer av kvinnor. 

 

Efter en lång kamp fick kvinnor slutligen rösträtt år 1921.

 

Kort historisk bakgrund

Den internationella kvinnodagen har sitt ursprung från den tidiga arbetarrörelsen och kvinnorörelsen. Vänsterkvinnor firade kvinnodagen redan år 1911 och fram till 1970-talets slut förknippades den med den kvinnliga vänsterrörelsen. Idag kopplas dock inte den internationella kvinnodagen till någon politisk ideologi, utan anses mer som en allmän dag för jämställdhetsfrågor och kvinnors rättigheter.

Den internationella kvinnodagen den 8 mars fick officiell status av FN år 1980, men en FN-resolution presenterades redan år 1977. Därför anges år 1977 ofta som året då dagen började firas.

Kvinnors situation idag

Mycket har hänt sedan kvinnor fick rösträtt men mycket finns fortfarande kvar att göra. Idag har vi i Sverige för första gången en kvinnlig statsminister. Magdalena Andersson från Socialdemokraterna röstades in som statsminister den 24 november 2021, samma år som kvinnor har haft rösträtt i 100år. Vi har flera kvinnliga partiledare i riksdagen, bl.a. vår egen partiledare Nooshi Dadgostar, och vi ser alltmer kvinnliga företrädare från myndigheter och samhällsviktiga organ synas i media. Men räcker detta som ett kvitto på att vi har ett jämställt samhälle?

Om vi ser över t.ex. arbetsmarknaden så råder det fortfarande löneskillnader mellan kvinnor och män i samma roller och allt fler män är fortfarande överrepresenterade i chefspositioner. Enligt SCB så närmar sig kvinnor männens lönenivåer, men den utvecklingen går långsamt. De senaste åren har förändringarna varit små, år 2018 hade kvinnor 82,6% i lön av det män tjänar. Några av förklaringarna till inkomstskillnaderna mellan könen är att kvinnor i större utsträckning arbetar inom yrken med relativt låg inkomst samt arbetar mer deltid än män. Kvinnor har även större sjukfrånvaro och barnrelaterad frånvaro än män.

Kvinnor har ofta också sämre arbetsvillkor än män. Det är t.ex. inte lika självklart i kvinnodominerade yrken som inom förskolan att arbetsgivaren står för arbetskläder. Det vanligt förekommande är att personalen i många fall sliter på sina egna kläder eller får betala från egen ficka om man vill arbetskläder som är tåliga för utomhusaktiviteter med barnen. Men i mansdominerade yrken som inom bygg och transport är det mer självklart att arbetsgivaren står för all utrustning.

Det är framför allt inom kvinnodominerade yrken inom vård, omsorg och privat tjänstesektor som deltider är det enda som erbjuds, ofta i form av otrygga anställningar som timvikariat eller behovsanställningar. Detta är en av de mest grundläggande orsakerna till de stora inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män. En orättvisa grundad i patriarkatet.

Det råder även en obalans kring arbetsförhållanden och arbetsmiljöfrågor i kvinnodominerade yrken. Nu senast i sjukvården har vi ju följt barnmorskeupproret där vi fått höra under vilka ohållbara arbetsförhållanden som barnmorskor samt undersköterskor arbetar under. Detta i sin tur bidrar med en stor risk för gravida kvinnors liv och hälsa samt för barnen som de bär på, när de inte kan få del av en trygg och säker vård.

Vad gäller kvinnors situation i bostadsmarknaden så har kvinnor även där sämre förutsättningar än män. Enligt en färsk kartläggning som Länsförsäkringar Fastighetsförmedling har gjort baserad på statistik från SCB och Svensk Mäklarstatistik tar det 16år för kvinnor att spara ihop till en kontantinsats på ca 400.000kr för en genomsnittlig bostadsrätt, det är två år längre tid för kvinnor än män. Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är också oftast den som blir tvungen att lämna sin bostad och ta skydd från sin förövare som oftast är en manlig partner, antingen hos anhöriga eller kvinnojourer. Det blir ofta början på en lång tids bostadslöshet, ekonomiska svårigheter, hemliga adresser, skyddad identitet, flera flyttar, osäkra boendeförhållanden och många gånger med barn med i bilden.

Vad kan vi göra för att förbättra kvinnors situation?

För att skapa jämställdhet mellan könen så behöver man förändra på det strukturella och ekonomiska planet (med t.ex. lönesatsningar på kvinnodominerade yrken och ett bättre pensionssystem som inte slår mot kvinnor som grupp) men man behöver också förändra de kulturella normer som möjliggör ojämställdheten. Det är viktigt att börja med det normkritiska tänkandet redan så tidigt som i skolan. Vi behöver prata och problematisera tillsammans med våra barn och unga om t.ex. maskulinitetsnormer, feminism och sexobjektifiering. Vi behöver tidigt skapa en medvetenhet om dessa saker och ge den kommande generationen bättre förutsättningar till att vara delaktiga av och bidra till ett hållbart samhälle med jämlika livsvillkor.

Politiken behöver agera och genomföra reformer som förbättrar kvinnors vardag och som stärker kvinnor i utsatta situationer. Vänsterpartiet har t.ex. varit drivande i frågan om samtyckeslagen som vi nu har som svensk lag sedan 1 juli 2018 och att sexköp ska ge fängelsestraff. Dessa är stora framgångar för kvinnors rättigheter, ändock sorgligt att det  skulle behöva ta så lång tid.

I Haninge har vi varit drivande för jämställdheten genom olika initiativ och förslag. Här nedan är ett axplock av det vi gjort för ett jämställt Haninge:

Vi har röstat igenom arbetskläder för personal inom barnomsorgen och bättre arbetsmiljö genom mindre barngrupper i förskolan. Vi drev igenom att upphäva beslutet om att avveckla den enda kommunala förskolan Nattugglan med barnomsorg på obekväm arbetstid. Många ensamstående mammor är i behov av den servicen för att kunna fortsätta arbeta skift. Vi driver på för bättre arbetstider och arbetsvillkor inom äldreomsorgen, hemtjänsten och socialtjänsten som är kvinnodominerade yrken. Vi driver vidare om att avskaffa de påtvingade 12-timmars passen inom äldreomsorgen i Haninge.

  • Bostadsmarknaden – fler billiga hyresrätter med en feministisk stadsplanering

Fler hyresrätter som är viktigt för framförallt kvinnor och ensamstående mammor. Vi har precis fått igenom det tillsammans med Socialdemokraterna genom att vi antog nya riktlinjer för markanvisningar som kommer öka byggandet av hyresrätter i kommunen. För oss är det viktigt att allmännyttan byggs ut och att vi har hyror som alla har råd med.

  • Fått igenom en kartläggning om Hedersrelaterat våld och förtryck samt hur pandemin har påverkat våld i nära relationer

På kommunfullmäktigemötet 2021-05-10 röstade Vänsterpartiet bifall till en motion från Moderaterna om att kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck och röstade samtidigt bifall till Vänsterpartiets tilläggsförslag om att kartlägga hur covid-19-pandemin har påverkat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. En majoritet i kommunfullmäktige stödde motionen och Vänsterpartiets tilläggsförslag. Arbetet med kartläggningen har påbörjats och en rapport kommer att presenteras till kommunfullmäktige i maj med förslag om åtgärder.

 

Mycket har vi gjort och mer kommer vi att göra för allas lika värde och ett jämställt samhälle!

 

Sevim Celepli,
Vice gruppledare

Uppdaterades: 10 mar 2022

Dela den här sidan:

Kopiera länk