Skip to main content

Kommunledningen aviserar sämre personalpolitik

Skrivet av haninge den . Postad i Arbetsrätt, Kommunfullmäktige, Personal, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Kommunledningen aviserar sämre personalpolitik

Vi håller inte riktigt med om att New Public Management (NPM) bara är ett sätt ”att mäta” saker och ting. Det innehåller många systemfel som gjort styrningen av offentlig verksamhet sämre. Men det är en riktig observation att en av de mest framträdande dogmerna i NPM är ”chefskulten” – att man uppnår högre effektivitet hos personalen ju fler och mer hårdföra chefer man har.

Haninge kommuns personalpolitiska program 2019.

Förslag till personalpolitiskt program 2024.

Vänsterpartiet lade följande förslag på senaste kommunstyrelsemötet angående nytt personalpolitiskt program , 2023-12-11:

§ 235 Revidering av personalpolitiskt program 

 

Sven Gustafsson, moderat KSO, utlovade han skulle leverera “den tydligaste styrning Haninge kommun haft i mannaminne”

Sanningen är att om man bortser från några få ideologiskt drivna områden som privatiseringar, så saknar kommunledningen idéer på många områden. Personalpolitiken är ett sådant område. Det är svårt att förstå vitsen med den här revideringen av det personalpolitiska programmet. Det är ingenting som förtydligas eller konkretiserats. Det är – om möjligt – mer svävande och ett större strössel av fina ord.

Chefskult

Det enda som är riktigt tydligt är att “chefskulten” i New Public Management accentueras än mer. Medarbetarnas prestationer och produktivitet kan i första hand “chefas” fram.

Cheferna får höra att “Ledarskapet är nyckeln till en framgångsrik verksamhet”, medan de anställda får höra att “Medarbetarskapet handlar om inställning och attityd till arbetsuppgifterna”. 

Det märks också på kommunledningens definition av personalpolitik:

“Haninge kommuns personalpolitik genomsyras av effektivitet och kvalitet med ständiga förbättringar i servicen för kommunens invånare.”

Jo, det är väl bra, med det är inte riktigt det som är personalpolitikens uppgift. Kommunen har redan dokument för verksamhetsstyrning, kvalitétsstyrning och mål- och resultatstyrning.

Personalpolitik brukar snarare handla om att en verksamhet beskriver hur man bedriver rekrytering, utbildning och utveckling av personal, hur man arbetar med lönepolitik och arbetsvillkor, upprätthållande av en god arbetsmiljö, konflikthantering, samverkan med de fackliga organisationerna, hur man attraherar och behåller personal, vilken värdegrund verksamheten har och hur det ska styra anställdas och chefers beteende. Syftet med ett personalpolitiskt program är ju att svara på den typen av frågor.

“Bästa kommunala arbetsgivaren”

När det gäller kommunledningens revidering av det personalpolitiska programmet är det inte bara intressant att titta på vad som skrivs, utan också vad som tas bort. En sak som tagits bort är visionen om att vara Sveriges bästa kommunala arbetsgivare: 

“Vår vision är dit vi alla strävar – oavsett roll, funktion och position:

  • Haninge är Sveriges bästa kommunala arbetsgivare och bedriver Sveriges bästa kommunala verksamhet”

är nu utbytt till en mer fadd formulering:

“Haninge kommun ska upplevas som en trygg, modig och attraktiv arbetsgivare där alla tillsammans gör skillnad.”

Även samverkan med de fackligt förtroendevalda har fått stryka på foten:

“De fackliga förtroendevalda är utsedda av medarbetarna på arbetsplatsen och har fått förtroendet att tillsammans med arbetsgivaren vara delaktiga och utveckla verksamheten och kommunen.”

Så sägs det i det gamla programmet. Det nya förslaget till personalpolitiskt program har ingen referens till facket över huvud taget.

Arbetsmiljön

I förslaget till personalpolitiskt program säger man

“Enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter ska myndigheter ha en arbetsmiljöpolicy. I Haninge kommun fungerar det personalpolitiska programmet tillika som kommunens arbetsmiljöpolicy.”

Så kan man naturligtvis göra, men då gäller det att nå upp till minimikraven i arbetsmiljöverkets föreskrifter. Frågan om arbetsmiljöpolicy regleras i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1):

“Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.” 

Om man ska göra gällande att det personalpolitiska programmet också skall vara kommunens arbetsmiljöpolicy, så är ju minimikravet att man just svarar på frågan “hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas”?

Det nya förslaget till personalpolitiskt program nämner över huvud taget inget om ohälsa eller olycksfall. Därmed är det tveksamt om kommunen rent juridiskt kommer undan med att ha det personalpolitiska programmet som arbetsmiljöpolicy om Arbetsmiljöverket skulle göra en inspektion.

Istället säger man:

“Arbetsmiljön kännetecknas av ett meningsfullt, hållbart och resultatinriktat arbete där samarbete genom tydliga strukturer gör att verksamhetens mål nås.” 

Återigen: Kommunen har redan dokument för verksamhetsstyrning, kvalitétsstyrning och mål- och resultatstyrning. Värdet i arbetsmiljöarbetet ligger inte primärt i “att verksamhetens mål nås”. Värdet i arbetsmiljöarbetet ligger i att människor ska må bra och inte fara illa. Och det är de anställdas rätt enligt arbetsmiljölagen.

Allt som allt kokar det nya förslaget ner till att ytterligare bli en i raden av management-produkter där alla frågor reduceras till hur saker och ting ska chefas fram till verksamhetsmålen.

Vänsterpartiet föreslår därför kommunstyrelsen:

  1. Att avslå förslaget om att anta det nya personalpolitiska programmet
  2. Att det nuvarande personalpolitiska programmet gäller tillsvidare
  3. Att en beredning med alla partier representerade i KF och alla avtalsbärande fackliga organisationer tillsätts i syfte att arbeta fram ett nytt förslag till personalpolitiskt program

 

Ett Haninge för alla!

Skrivet av haninge den . Postad i Antirasism, Demokrati, Ekonomi, Förebyggande, Hållbarhet, Jordbro, Kommunfullmäktige, Kultur och fritid, Rasism, Socialpolitik, Trygghet, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Ett Haninge för alla!

Den senaste tidens våldsvåg lämnar ingen oberörd.

Igår kunde vi också se och höra kommunstyrelsens ordförarande i Haninge, Sven Gustafsson (M) göra utspel i rikstäckande media. Huvudbudskapet, ”Vi har ingenting att erbjuda dem” (som skjuter), ”inkapacitering” och önskan om att införa undantagstillstånd i Haninge, visar tydligt Haningealliansens människosyn och deras politik.

Vi i Vänsterpartiet delar inte den syn Sven Gustavsson och hans allians har på människor.

Haninges goda krafter

Vänsterpartiet har gjort flertal verksamhetsbesök hos föreningar runt om i Haninge som arbetar med ungdomar. Eldsjälar som brinner för att ge unga ett annat alrenativ. Som brinner för att bygga relationer, erbjuda aktiviteter som alla kan delta i oavsett ekonomsika förutsättningar. Som vill stimulera barnens kreativitet och skapande. Dessa människor vill arbeta för att få unga att känna sig sedda och värdefulla. De vill erbjuda ett sammanhang, ge unga en starkare självkänsla och ge dem en känsla av samhörighet, för att det är något som alla människor söker och behöver.

För tyvärr är det är exakt just dessa saker som gängen idag erbjuder våra unga. De har lärt sig att hitta vägen in genom att se, bekräfta och bygga en falsk självkänsla hos det barn de fångar upp. Vi kan också se att de ofta riktar in sig på barn som redan mår dåligt och saknar en grundtrygghet. Dessa barn groomas sedan in i ett kriminellt beteende, och är  fast i gängens grepp innan de förstått allvaret.

Vi som samhälle behöver vara en stark motkraft, och har som ansvar att visa att det finns en annan väg att gå.

Föreningarnas utsatthet

Trots det står flera av Haninges föreningar, som arbetar med barn- och ungdomsverksamhet nu under hot om, eller har till och med fått lägga ner sina projekt oavsett vilka goda resultat de gett. Detta på grund av att Haningealliansens ovilja att lägga pengar på förebyggande arbete, och ideella krafter. Som vi förstår det satsar de hellre på åtgärder först när problemen uppstått.

Taekwondo klubben Viking sökte fortsatt ekonomiskt bidrag från kommunen för projektet Meningsfull fritid, som fångat upp många unga tjejer i riskzonen,  och fick vänta så pass länge på svar att de tvingades lägga ned projektet.

På Skutans gård valde kommunen att inte förlänga parternskapet och istället konkurrensutsätta verksamheten. Detta riskerar att helt omintetgöra den verksamhet som finns där idag, och som varit ett trygg punkt för många socialt utsatta barn.

När vi träffar eldsjälarna på Freezone, berättar de om att de har stora drömmar och visioner som de är redo att investera både tid och energi i men inte vågar satsa på då de inte vet om deras partnerskap med kommunen kommer att kunna fortsätta.

Det finns evidens för att närvarande vuxna och meningsfulla aktviteter för unga gör skillnad. Inte endast för att förebygga kriminalitet, utan också för att motverka psykisk ohälsa bland unga.

Våra ideella föreningar har långsiktigt hållbara lösningar för våra barn och unga. De vill investera sin tid och sitt engagemang i dem, och ge dem en chans att se en annan framtid.

Vem tar konsekvenserna?

Varför föredrar kommunstyret kortsiktiga, repressiva lösningar, framför långsiktiga metoder som andra faktiskt erbjuder och är beredda att genomföra i samverkan med kommunen? Det kommer att bli en dyrköpt läxa, ekonomiskt men framförallt för Haningeborna.

På senaste kommunfullmäktige var det också Sven som gav ett nej till Socialdemokraterna Haninges förslag om att införa ett partiöverskridande trygghetskommission, för att hantera de ökande problemen med gängkriminalitet i Haninge. Motiveringen var att Haningealliansen är ”beredda att ta konsekvenserna” om de misslyckas.

Men, är det verkligen styrande politiker som tar de egentliga konsekvenserna?

Kommer Sven Gustafsson hålla den mamma i handen som just begravt sitt barn? Är det han som kommer att torka tårarna på den far som förlorat allt? Kommer Sven att följa med lillasystern till fotbollen på kvällen för att hon inte vågar gå ensam? Öppnar han dörren till sin villa för att erbjuda alla ungdomar en trygg plats om natten? Och tar han med dem på skidresan när fritidsgårdarna och föreningarna fått lägga ner?

När Sven Gustafsson pratar om att vi inte har något att erbjuda, undrar vi i Vänsterpartiet om det kan vara en föraning om att Haningealliansen redan nu vet att de goda krafter och fina verksamheter vi har i kommunen kommer att tvingas bort.

Vi tror på, och ser Haningeborna och vi kommer fortsätta slåss för ett Haninge för alla.

Sverigedemokraterna har blivit dörrmatta i Haninge

Skrivet av haninge den . Postad i Äldreomsorg, Antirasism, Arbetsrätt, Barnomsorg, Kommunfullmäktige, Kultur och fritid, Motion, Personal. Inga kommentarer till Sverigedemokraterna har blivit dörrmatta i Haninge

Innan valet profilerad Sverigedemokraterna sig som arbetarvänner, ett parti som ”inte skulle vara som alla andra” i ”etablissemanget”, utan bry sig om ”vanligt folk”. Särskilt vände man sig till Haninges kommunanställda och lovade att ta bort 12-timmarspassen inom äldreomsorgen och till förskolans anställda och lovade Sverigedemokraterna att ta bort karensdagen när man är sjuk.

Men det är väl inte så lätt att få igenom det här om man inte har majoritet, kan man kanske ursäkta sig med? Det är dock värre än så.

1) 12-timmarspassen inom äldreomsorgen

Avskaffandet av 12-timmarspassen har Sverigedemokraterna drivit sedan 2019. Det var och är en viktig fråga för alla som jobbar inom äldreomsorgen att inte tvingas till allt för dåliga scheman med allt för långa arbetspass. 12-timmar är i regel för långt pass och kräver väldigt mycket återhämtning.

Den motion till kommunfullmäktige man lade fram var i och för sig bara en kopia på den motion som Vänsterpartiet redan skrivit om 12-timmarspassen.

Efter att 12-timmarspassen dragits i långbänk av förra kommunledningen kom det på senaste kommunstyrelsen (4/9 i år) upp en punkt om ännu ej slutbehandlade motioner. Döm då om vår förvåning när vi såg att Sverigedemokraterna dragit tillbaka sin motion om 12-timmarspassen. Man vill alltså inte gå vidare med den och den kommer därför att aldrig behandlas av kommunfullmäktige.

Av allt av att döma så har man vikt sig för sina kollegor i kommunledning – framför allt Kristdemokraterna – som försvarar 12-timmarspassen med näbbar och klor.

Nu står Vänsterpartiet kvar som det enda parti som vill ta bort 12-timmarspassen från äldreomsorgen i Haninge.

2) Slopad karensdag

2021 lämnade Sverigedemokraterna in en motion om att ta bort karensdagen för kommunens anställda inom förskolan; ”Personalen gör ett fantastiskt jobb i förskolan och med detta sätt kan vi tacka dessa för deras insats som de gör för våra barn”, skriver man i motionen. Det kan man verkligen skriva under på.

Sverigedemokraternas motion om slopad karensdag var uppe till behandling på kommunfullmäktige 2023-05-29. Det blev en märklig föreställning. Det visade sig att tre partier; Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centern var positivt inställda till tanken i Sverigedemokraternas motion och ville utreda hur man skulle kunna kompensera kommunanställda i s k ”kontaktyrken” – där man i sitt arbete möter en stor mängd människor och därmed ofta blir smittade.

Då yrkade Sverigedemokraterna inte ens bifall till sin egen motion och än mindre röstade de för att utreda hur karensdagen skulle kunna avskaffas, alternativt hur man kompenserar anställda som får många karensdagar.

Kommunfullmäktige beslutade i alla fall – mot Sverigedemokraternas vilja – att frågan skulle utredas. Så frågan kommer komma upp igen på nästa kommunfullmäktige. Sverigedemokraterna kommer återigen sätta sig på hälarna och för allt i världen se till att deras motion inte går igenom. Och ingenting annat heller som är i motionens anda.

Det måste fresta på att skriva motioner, som man sen när Moderaterna morrar tvingas backa ifrån. Priset att ingå i ett borgerligt styre är ju att du tvingas föra borgerlig politik. Och till borgerlig politik hör inte att driva saker som är bra för arbetare och deras arbetsvillkor. Bättre arbetsvillkor är vänsterpolitik. Lämna det åt dem som med glädje driver det alla dagar om året. Sverigedemokraternas imitation av vänsterpolitik är bara populism som har bäst före-datum valdagen.

3. Simhall i Västerhaninge

Sverigedemokraterna drev under valrörelsen att det skulle byggas en simhall i Västerhaninge. Det är flera partier som är positiva till den idén om en simhall i Västerhaninge. Hittar man en bra mark så har Vänsterpartiet inget emot den idén. Vi har tagit med frågan om en simhall i vår budget för nästa år.

Socialdemokraterna har drivit frågan i decennier. Det har dock gått trögt för man har alltid varit i opposition; ibland mot ett borgerligt styre – ibland till sig själva.

2017 fick Socialdemokraterna igenom ett beslut i kommunstyrelsen om att man skulle bygga en simhall i Västerhaninge. Man blev så glada för att man äntligen gått i mål med frågan så man gick ut med en julhälsning till Västerhaningeborna:

Nu är det ju tyvärr så i Haninge att ett beslut i kommunstyrelsen ibland inte betyder ett endaste jota. Inget är klart förrän allt är klart.

Det här vet Sverigedemokraterna om. Om Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna skulle enas om en simhall i Västerhaninge skulle de ha majoritet i kommunfullmäktige. Om fler partier ansluter sig är det bara bonus.

Haken för Sverigedemokraterna är att Nicole Forslund (L) ville ha ett skrytbygge på 800 miljoner kronor i Torvalla, som ska invigas lagom till valrörelsen 2026 (och kanske en selfie med Sarah Sjöström), som villkor att sätta sig i kommunstyre med Sverigedemokraterna. Så då är det bara att bita i det sura äpplet och inse att det aldrig kommer bli någon simhall i Västerhaninge.

Varför inte bara säga som det är till väljarna?

Sverigedemokraterna gör nu sin första mandatperiod som dörrmatta åt ett borgerligt styre. Facit imponerar inte. Priset för att få vara i de fina salongerna kommer vara väljarnas förtroende. Man förespeglade vissa saker före valet och gör nu andra saker efter valet.

Vänsterpartiet har många gånger anklagats för att vara dörrmatta på vänsterkanten. Lyckligtvis har vi växt ifrån det. Om Sverigedemokraterna gör detsamma återstår att se. Men det ser inte ljust ut.

Sverigedemokraterna – från kulturkrig till potthål

Skrivet av haninge den . Postad i Äldreomsorg, Barnomsorg, Förebyggande, Kommunfullmäktige, Kultur och fritid. Inga kommentarer till Sverigedemokraterna – från kulturkrig till potthål

Kommunfullmäktige 2023-06-12 avhandlade vilken budget som ska gälla för kommunen 2024.

I Haninge har det varit budgetdebatt i kommunfullmäktige. Utöver kommunledningen med M, KD och L, har alla partier har presenterat sina budgetar för Haninge kommun. Alla har redovisat sina prioriteringar och hur man vill spendera de 6,5 miljarder som Haninges skattebetalare anförtrott kommunen.

Sverigedemokraternas budget är onekligen intressant. Dels blandas det friskt mellan uppgifter som helt klart inte är en kommunal angelägenhet; att kommunen ska ”verka för en ansvarstagande flyktingpolitik” – det politikområdet sköts av staten – eller att ”etablera en kriminalvårdsanstalt i Haninge” – vilket är en uppgift för Kriminalvården snarare än kommunen.

Det har varit väldigt mycket prat om en kriminalvårdsanstalt i Haninge. Problemet är att Kriminalvårdens strategi snarare är att bygga ut på platser de redan finns, hellre än att etablera helt nya anläggningar. Så förhoppningen att det ska byggas något i Haninge är inte så god.

”Kulturkriget”

Dels har vi diffusa kulturkrigsgrejer som att ”religiösa friskolor får inte behandla flickor och pojkar olika eller på annat sätt verka för värdering som strider mot svensk eller västerländsk kultur”. Nu är det så att man inte får, enligt skollagen, behandla flickor och pojkar olika sätt i någon skolform över huvud taget, så den lagstiftningen är på plats. Skolinspektionen – inte kommunen – kontrollerar efterlevnaden. Vi har inga ”kulturdomstolar” i Sverige som avgör om något ”strider mot svensk eller västerländsk kultur”, utan alla krav vi ställer på verksamheter så som skolan m m sker via lagstiftning och den parlamentariska instansen för lagstiftning är riksdagen.

Vänsterpartiets politik är en mycket enklare lösning av problemet; förbjud religiösa friskolor från att verka över huvud taget. Vill man själv bekosta och driva söndagsskola eller liknande på frivillig basis, så är det en sak. Men skattepengar ska inte bekosta religiösa friskolor. Anledningen Sverigedemokraternas kryptiska formulering om friskolor som ”strider mot svensk eller västerländsk kultur” är att Sverigedemokraterna uteslutande vill förbjuda muslimska friskolor:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-vill-forbjuda-muslimska-friskolo

Vänsterpartiet har däremot en principiell ståndpunkt; offentligt finansierad utbildning och religiös påverkan hör inte ihop – oavsett religion.

Även på förskolan ska kulturkriget trappas upp. Barnen ska ”fredas från genuspolitiska experiment – att pojkar och flickor uppträder på olika sätt och föredrar olika typer av lekar kan bara delvis förklaras med samhällsnormer och social påverkan”. Även om det bara delvis skulle förklara med normer och påverkan, så är det väl skäl nog att ta det i beaktande i det pedagogiska arbetet.

Arv eller miljö?

Men Sverigedemokraterna vill ju in på den biologiska förklaringsmodellen. I Sverigedemokraternas teori är det ju så att män som varit intresserad av bilar (särskilt snygga bilar) de sista hundra åren haft en konkurrensfördel i att attrahera kvinnliga partners och därför fått fler avkommor. Det evolutionära trycket har varit så hårt på mänskligheten så fortplantningsförmågan har stått mellan de som har snygg bil och inte har bil/ful bil. Under raggarkulturen – detta darwinistiska megaprojekt – peakade civilisationen. Det evolutionära trycket selekterar alltså fram män som är biologiskt predisponerade att gilla bilar. Därför vill små pojkar leka med bilar. Så måste det givetvis vara.

Eller så kan det vara så att alla som framför bilar, ambulanser, brand- och polisbilar i alla pekböckerna är män och små pojkar snappar snabbt upp vilka könsroller det är som gäller. Vad verkar mest troligt?

Det som Sverigedemokraterna kallar ett ”genuspolitiskt experiment” handlar om att se barnet som individ som fritt väljer vad den är intresserad av – inte att man tittar på könstillhörighet och utgår schablonmässigt från att barnet ska vara intresserad av vissa saker. Det är inte krångligare än så.

SFI – en livsstil?

På SFI går det i regel mycket invandrare och därför ådrar den sig naturligtvis SFI Sverigedemokraternas intresse. Ingen större skräll. Det som får det sverigedemokratiska blodet att koka är att SFI blir ”en livsstil” som folk harvar runt på år ut och år in (som om det vore möjligt).

På riktigt; är det någon som träffat någon som har SFI som ”en livsstil”? Nej, Sverigedemokraterna vill att SFI-utbildningen ska vara ”snabb och effektiv” och klarar man inte det ”bör det resultera i ekonomiska konsekvenser”. Vad det då ska bli för ekonomiska konsekvenser är oklart. Böter? Och vilket lagstöd har kommunen för det? Man kan ju inte hitta på egna regler för att göra sin budget intressantare. I och för sig; kan kan man väl, men det är ju inte superseriöst.

Offentlig konst

En av Sverigedemokraternas fränaste finter i budgeten kommer till frågan om konstnärlig utsmyckning av det offentliga rummet. Haninge kommun har sedan 1999 avsatt en procent av investeringsbudgeten till konst, både utomhus och inomhus. I första hand riktas uppdragen mot ny- och ombyggnationer samt vid upprustning av befintliga områden.

I sin budget ansluter sig Sverigedemokraterna till 1%-målet för konstnärlig utsmyckning. Men när man läser lite noggrannare så vill de införa ett tak på 1,5 miljoner kronor till konsten. Med lite matematik så kan vi alltså dra slutsatsen att alla investeringar efter 150 miljoner kronor inte genererar något till konsten. Begreppet ”folklig förankrad konst” har nu fått betydelsen; ingen konst.

Budgeten för offentlig konst 2022 var 20,2 miljoner kronor.

Put your money where your mouth is

Som vi sett är Sverigedemokraterna passionerade kring religiösa friskolor, SFI, förskolor, konst, trygghet m m. Då kan man ju tro att det läggs en massa pengar på projekt inom dessa områden för att röra om i grytan och styra upp ett och annat.

Men icke! Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) så kommer kommunernas ökade kostnader för pris- och löneökningar ligga på 4%. Så alla nämnder i kommunen som får en lägre ökning av sin budget än 4% måste skära ned.

Hur fördelar sig då Sverigedemokraternas budget?

Äldrenämnden + 2,2%. Det innebär nedskärningar på 1,8%. Sverigedemokraterna poserar gärna som beskyddare av våra äldsta i samhället. Med harm och gråt i halsen brukar de ondgöra sig över kvalitén på äldreomsorgen. Många gånger har det varit befogat.

Men gamla farmor som varit med och byggt upp Sverige får inte sylt till pannkakorna den här mandatperioden heller p g a Sverigedemokraterna. Man har också röstat på Haningealliansen budget på kommunfullmäktige och är nu direkt ansvariga för nedskärningarna i äldreomsorgen, som man kan läsa mera om i senaste Mitt i Haninge.

Sverigedemokraterna har röstat för M, KD & L:s budget som innebär kraftiga nedskärningar inom äldreomsorgen. Både Alliansens och SD:s budgetmotioner var identiska för äldreomsorgen (Från Mitt i Haninge).

Idrott-, kultur- och fritidsnämnden + 3,14%. Inte heller denna nämnd får kompensation för pris- och löneökningar. Så allt tal om Haninge som idrottskommun, simhall i Västerhaninge och nya idrottsanläggningar kommer det helt enkelt inte bli något av. Vi kommer att ha det vi har idag, fast lite mindre.

Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden + 3,8%. Allt prat om ökad personaltäthet, att stärka gymnasieskolornas yrkesprogram, samarbetet med Berga Naturbruksgymnasiet o s v finns det inte pengar till. Också här kommer man bara kunna bedriva den verksamhet man har idag, fast lite mindre.

Barn- och förskolenämnden och Socialnämnden får täckning för de tänkta pris- och löneökningarna. Men de får inga pengar till någon utveckling av verksamheten. Alla fina ord om att slopa karensdagen för förskolepersonalen, öka antalet behöriga förskolelärare, ökat stöd till brottsofferjouren och kvinnojouren och stärka arbetet mot hedersförtryck är jättebra. Men vart är pengarna? Sverigedemokraterna ger dessa nämnder precis så mycket att de klarar av att göra det de gör idag. De kan inte ta på sig nya uppdrag.

Grundskolenämnden får en uppräkning med 8,23%. Mest beroende på att man ökar elevpengen för högstadiet med 11,5%. Säkerligen välbehövligt.

Men vad är haken? Om alla nämnder utom grundskolenämnden får dra i svångremmen; vart kommer då Sverigedemokraternas stora satsningar?

Jo, håll i hatten! I Stadsbyggnadsnämnden. Där ökar man budgeten med 13,12%! Man slänger på hela 27,5 miljoner extra. Vad är det då som Sverigedemokraterna brinner för inom stadsbyggnad? Bostadsbristen? Nya industriområden? Fler naturreservat som skyddar Haninges unika miljö? Inte? Men en satsning på att bevara Haninges vikingatida historia, då? Vikingar – kom ingen nu SD!

Sverigedemokraterna är ett bilvänligt parti. Sverigedemokraterna vill även att väg- och gatuunderhållet förbättras avsevärt. Därför föreslår vi i vår budget en större uppräkning av anslaget till Stadsbyggnadsnämnden.

Sverigedemokraternas budget 2024-2025, sid 11

Så där har vi det. Den största satsningen i Sverigedemokraternas budget är för gatuunderhållet.

Partiet som många trodde skulle ”röra om i grytan”, röra upp himmel och jord och innebära ett paradigmskifte inom svensk politik. Nu när det kommer till kritan och så ser vi vad Sverigedemokraterna kokar ned till: ett gäng sura bilister i opposition mot potthål.

”Alla får sin beskärda del av lycka och glädje – en del får den dock mer beskuren än andra.”

Kommunledningen sänker ambitionen om hedersrelaterat våld – fick bakläxa av kommunfullmäktige

Skrivet av haninge den . Postad i Feminism, Förebyggande, Hedersförtryck och hedersvåld, Jämlikhet, Kommunfullmäktige, Mäns våld mot kvinnor, Personal, Trygghet. Inga kommentarer till Kommunledningen sänker ambitionen om hedersrelaterat våld – fick bakläxa av kommunfullmäktige

Under januari och februari 2022 genomförde Haninge kommun en enkätundersökning bland kommunens niondeklassare och andra året på gymnasiet. Totalt besvarades enkäten av 791 elever. 26% av tjejerna och 12% av killarna angav att de levde under hedersrelaterat förtryck, där det finns en oskuldsnorm, begränsningar i vilka de får umgås med och en oro för att inte själv få välja partner i framtiden.

Närmare hälften av de som svarade på enkäten upplever uttalade krav på att de inte får ha annan sexuell läggning än heterosexualitet. Hederskultur upprätthålls också ofta genom en stor dos psykiskt och fysiskt våld. Omfattningen av problematiken borde oroa kommunledningen.

Till senaste kommunfullmäktige 2023-03-27 hade kommunledningen – efter att kommunen jobbat med frågan i 6 år – kommit fram med två förslag: 

  1. att genomföra arbetet med våld i nära relationer och hedersrelaterat våld inom ramen för den metodik som införs under 2023, Effektiv samordning trygghet.
  2. Vidare ska förvaltningen se över möjligheten att ställa frågor om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i enkäter och undersökningar som riktar sig till skolan.

Metodiken Effektiv samordning trygghet är framtagen av BRÅ tillsammans med Örebro universitet. Det är en metod för att skapa trygghet i den yttre miljön. Den är inte utformad för att möta varken hedersrelaterat våld eller våld i nära relationer. Så första förslaget till åtgärd är egentligen helt obegripligt.

Andra förslaget till åtgärd är ju ingen åtgärd per se, utan bara ett förslag om ytterligare kartläggning. Återigen helt obegripligt hur man kan lansera det som en “åtgärd”. 

Vänsterpartiet ställde krav på fler handfasta  åtgärder mot hedersrelaterat våld och våld i nära relationer. Glädjande nog fick vi med oss en betydande del av kommunfullmäktige, så nu ska ärendet beredas på nytt. 

Handlar ytterst om barns rättigheter

Det står var och en fritt att ha en religiös uppfattning eller gammaldags syn på könsroller. Det här handlar heller inte om vanliga regler och gränssättningar för barn som att de till exempel måste vara hemma en viss tidpunkt.

Att med tvång, fysiskt/ psykiskt våld och begränsningar påtvinga sin uppfattning, sin kultur och sina värderingar på sina barn  är oacceptabelt. Det finns helt enkelt en gräns för hur mycket kontroll en familj kan utöva över sina anhöriga (eller andra). Att hedersrelaterat våld och förtryck är sanktionerat inom familjen orsakar en extra stor utsatthet; de som borde stå dig närmast är förövarna. Detta skapar en väldig osäkerhet hos barnen och ungdomarna kring  vart de egentligen kan vända sig om de vill ha hjälp.

Barn och ungdomar har egna rättigheter. Nu när barnkonventionen är lag blir detta  ännu tydligare.
Det är i och för sig inget vi behövt vänta på. Haninge utsågs till barnrättskommun 2018 och skulle gå före att tillämpa barnkonventionen, men det är tveksamt om det betydde mer än att kommunledningen fick ta emot en plakett från UNICEF.

Många snirkliga turer

Första gången frågan om en kartläggning av hedersrelaterat våld dök upp var i motion från Kristdemokraterna  till kommunfullmäktige hösten 2017. Den dåvarande kommunledningen; Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet röstade för att avslå motionen på det kommunstyrelsemöte som föregick fullmäktige, vilket framställde dem i mycket märklig dager. Väl på fullmäktige kröp alla till korset och samtliga röstade för KD:s motion. Fullmäktige beslutade att ”göra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Haninge”. Efter kommunfullmäktige gick Centerpartiet ut med ett pressmeddelande om att de hade enat kommunen mot det hedersrelaterade våldet. Nåja.

Här trodde alla att frågan var i hamn och att vi skulle få en tydlig bild av problemet som vi sedan skulle kunna lägga skarpa förslag utifrån. Men, frågan hanterades aldrig av kommunledningen och motionens intentioner rann ut i sanden. I stället skrev kommunledningen i årsredovisningen 2019 att de verkställt kommunfullmäktiges beslut genom att konstatera att ”Utifrån den senaste forskningen bidrar själva kartläggningen av hedersrelaterat våld och förtryck inte till någon direkt effekt för målgruppen.”

Så hanterar man inte fullmäktiges beslut om man är demokrat. Fattat beslut gäller. Ser man svårigheter med att verkställa ett beslut får man komma tillbaka till fullmäktige med ett nytt ärende och yrka på att fullmäktige reviderar sitt tidigare beslut. Man kan inte låta bli att verkställa beslut bara för man inte gillar dem.

Frågan återkom till kommunfullmäktige våren 2021, nu i form av en motion från Moderaterna, som nog trodde att det skulle vara en enkel affär och att fullmäktige skulle klubba igenom en ny kartläggning, där det också inskärpts att det måste bli verkstad den här gången.

Med viss förvåning gick den dåvarande kommunledningen med Socialdemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna & Centerpartiet ihop mot kartläggningen med motiveringen att de ”är samstämmiga i sin bedömning att en kartläggning enligt motionärernas förslag inte bedöms ge kommunen ny kunskap i frågan om det hedersrelaterade våldets omfattning i Haninge.”

Det var inget litet anspråk – här behövdes faktiskt förmågan att se in i framtiden för att redan innan en undersökning gjorts kunna veta att man inte skulle lära sig något nytt. Vi får anta att det var så den kommunledningen såg på sig själva.

Vänsterpartiets tilläggsförslag

En majoritet i kommunfullmäktige var lyckligtvis för motionen och kunde knuffa kommunledningen framför sig. Efter att kommunledningen försökt förhala ärendet genom att återremittera frågan, fattade kommunfullmäktige beslut i juni 2021 ”att bland elever i högstadiet och gymnasiet göra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Haninge.”

Kommunfullmäktige beslutade också att bifalla ett tilläggsförslag från Vänsterpartiet ” att göra en kartläggning av hur pandemin har påverkat våld i nära relation och i hedersrelaterat våld och förtryck samt förslag på åtgärder utifrån kartläggningen. Haninge kvinnojour och Manscentrum ska bjudas in att bidra med erfarenheter och synpunkter.”

Fullmäktige hade nu satt två kartläggningar i sjön och under januari och februari 2022 gjordes kartläggningen av hedersrelaterat våld bland Haninges elever i form av en enkätundersökning. Före sommaren 2022 skulle kartläggningen slutrapporteras till kommunfullmäktige. Återrapporteringen genomfördes, men återremitterades då den innehöll för få konkreta åtgärder med anledningen av kartläggningen. Först en vecka efter valet; den 2022-09-19 hamnade kartläggningen åter på kommunfullmäktiges bord.

Vid det laget hade Vänsterpartiet och kommunledningen enats om några konkreta åtgärder som kommunen skulle vidta med anledning av undersökningarna:

  •   Ta fram en plan för att alla medarbetare ska kunna få relevant utbildning och fortbildning för att tidigt kunna upptäcka och stödja individer som utsatts för våld i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck.
  • Säkerställa en samlad information till barn och unga om vilket stöd som finns att få gällande hedersrelaterat våld och förtryck.
  • Säkerställa en systematisk dokumentation och uppföljning vad gäller kommunens arbete rörande våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck.
  •  I samband med översynen av kommunens styrdokument säkerställa uppdateringar i tillämpliga delar.
  • Initiera ett arbete tillsammans med studieförbunden och andra relevanta organisationer gällande utbildning för föreningslivets olika funktionärer.
  •  Identifiera andra specifika åtgärder med anledning av kartläggningen och presenteras dessa senast januari 2023 (vilket vart fördröjt till senaste kommunfullmäktige 2023-03-27)
  •  Göra en uppföljning av genomförda aktiviteter juni 2023.

Det är detta beslut  som gäller och ska verkställas. Tyvärr verkar det mest stannat av eller inte blivit gjort. Beslutet att “ta fram en plan för att ALLA medarbetare ska kunna få relevant utbildning” i de här frågorna har i grundskolan  stannat vid att medarbetarna i Elevhälsan fått utbildning. Ska inte all skolpersonal som arbetar med barn ha den här utbildningen?

Beslutet om att “Initiera ett arbete tillsammans med studieförbunden och andra relevanta organisationer gällande utbildning för föreningslivets olika funktionärer”, verkar ligga i malpåse. Tanken var ju att alla inom föreningslivet som arbetar med barn skulle få kunskap om hur man upptäcker och hanterar den här problematiken,

Kommunledningen sviktar

Anledningen till att vi ligger efter i tidtabellen för att “identifiera andra specifika åtgärder med anledning av kartläggningen” säger man beror på att “Återrapporteringen av denna aktivitet har försenats inom förvaltningen med anledning av mandatperiodsskifte.”

Här finns anledning till lite irritation; mandatperiodsskiftet bör inte ha något att göra med det arbete som förvaltningen ska göra med att identifiera specifika åtgärder. Detta uppdrag fick förvaltningen av kommunfullmäktige i september 2022. Så länge inte fullmäktige beslutat något annat gäller uppdraget. Att politiker byter plats med varandra ska inte påverka förvaltningens arbete i det här avseendet.

De partier på högerkant som var oppositionspartier fram till 2023 och då så oerhört spänstiga och drivande i denna fråga verkar nu vara väldigt trötta och vill begrava frågan. Om sanningen ska fram så har de nog plötsligt upptäckt att de har målat in sig i ett hörn av intressekonflikter. I teorin förstår de vikten av att bekämpa det hedersrelaterade våldet, men i praktiken förstår de att det kommer kosta resurser. Om man har som övergripande mål att sänka skatten under mandatperioden väger offren för hedersvåldet lätt.

Svagheter i kartläggningen

Vi i Vänsterpartiet tycker att det är problematiskt att inga friskolor har medverkat i undersökningen. Att friskolornas elever inte deltagit medför ett stort bortfall i kartläggningen. Haninge kommun behöver mer insyn i de fristående skolorna och en ökad samverkan så att friskolorna känner sig mer manade att delta i kommunens kartläggningar, och ta del av kommunens insatser riktade till eleverna.

Problemet med privatiseringar ser vi på många områden. Inom kommunal verksamhet gäller offentlighetsprincipen och det är lätt att få tag på information om, och utvärdera verksamheterna. Inom privata bolag råder affärssekretess och ingen information får utlämnas. Inom kommunala verksamheter kan vi demokratiskt bestämma om att göra kartläggningar, undersökningar och så vidare. De privata bolagen har vi inget inflytande över.

Slutsats

Det är sex år sedan kommunfullmäktige fattade första beslutet om att kartlägga hedersrelaterat våld i kommunen. All sympati i världen med de kommunmedborgare som tvivlar på politiken som en samhällsbyggare och förändrande kraft. I den här frågan blir det tydligt att de har skäl till sina tvivel. Men att ge upp är alltid det sämre alternativet, speciellt när det handlar om barn. Då kämpar man även om systemet är trögt.

Många av kommunens partier behöver också fundera på sitt eget agerande i frågan. En gemensam nämnare ser ut att vara att; sitter man i kommunledningen så bromsar man. 

Vänsterpartiet har i alla omröstningar varit de som konsekvent röstat för att göra dessa kartläggningar och konsekvent agerat för att ta fram praktiska förslag för åtgärda de problem som kommit i dager.

Det kommer vi fortsätta med.