Skip to main content

Privatisering av äldreomsorgen och polisanmäla barn – ”Haningealliansen” visar på klassisk högerpolitik med auktoritära drag

 

Eylem Sütcü

Anförande på kommunfullmäktige 2022-12-12 angående ”Haningealliansens” reviderade Mål och budget 2023-2024.

Vänsterpartiet har tidigare presenterat ett eget förslag till mål och budget som vi hänvisar till. Vi deltar därför inte i beslut.

Det finns anmärkningsvärda och oroande formuleringar och målsättningar i Haningealliansens reviderade budget. 

“Förskolan ska vara en trygg plats för lek och lärande med det svenska språket i fokus.” 

Förskolan ska utgå från en helhetssyn på barnet och dess behov, och barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, enligt skollagen. Haninge kommun ingår också i ett förvaltningsområde för nationella minoriteter och minoritetsspråk och ska enligt lagen erbjuda plats i förskola där hela eller en stor del av utbildningen bedrivs på finska. Att Haninges förskola ska ha  “svenska språket i fokus” är inte förenligt med svensk lagstiftning och kan inte vara rimligt att godkänna!

“Ej uppnådd straffbarhetsålder ska inte utgöra ett generellt hinder för att polisanmäla elever som begår brott.”

Barnkonventionen är numera lag i Sverige och barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. Att polisanmäla barn för brott är inte barnets bästa! Straffrättsliga åtgärder är knappast den bästa vägen att bryta en kriminell utveckling hos barn. Stöd och vård genom sociala insatser är det som främst är effektivt för barn enligt forskning. Justitieombudsmannen har flera gånger riktat kritik mot att skolor polisanmäler unga elever och menar att det rent av är olämpligt att skolor har det som rutin.
Grundtanken är att ansvaret, i första hand ska vila på socialtjänsten för barn och ungdomar som begår brott och skolpersonal har också anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen. Att öppna upp för att polisanmäla fler barn är inte rätt väg att gå för ett tryggare Haninge!

“Tornberget höjer hyrorna till kommunen 2023 med i snitt 8,0 procent”

Alla påverkas av effekterna av inflationen, höjda energipriser och kraftigt ökande kostnader. Så även Haninge kommuns många verksamheter, varav många hyr sina lokaler av Tornberget. Att höja hyran så kraftigt anser vi i Vänsterpartiet skulle kunna påverka många verksamheter negativt då mycket större belopp måste skjutas till lokalkostnader. I 2023 års budget är de ökade lokalkostnaderna kompenserade men, under kommande år kommer den nya högre hyresnivån att kvarstå- men inte kompensationen. Här bör Tornberget, och i förlängningen Haninge kommun ta sitt ansvar för att verksamheter som exempelvis skolor, förskolor och äldreboenden kan bedriva goda verksamheter och inte behöva strama åt budgeten för att kunna betala sin hyra. Vi anser att en alternativ finansiering av Tornbergets ökande kostnader bör ses över, som inte riskerar påverka kvaliteten av kommunens välfärdsinsatser.

“Reducerat eller indraget studiebidrag till följd av ogiltig skolfrånvaro ska inte kompenseras av försörjningsstöd.”

Idag har en av tio unga vuxna mellan 20–25 år så dålig ekonomi att de inte har råd att betala nödvändiga omkostnader, och studenter är bland de mest drabbade. Om vi minskar möjligheterna till att få hjälp inom “systemet” riskerar vi att unga tvingas ut i ekonomisk utsatthet där försörjningen måste ske utanför systemet. Här kan den unga exempelvis tvingas skuldsätta sig, eller begå brott för att lösa sin försörjning. Haningealliansen pratar gärna om trygghet, men glömmer visst ekonomisk trygghet! 
Haninge kommun har antagit ett program för social hållbarhet med ett trygghetsperspektiv som bas. Trygghetsperspektivet utgår från en helhetssyn som inbegriper fysisk, social och ekonomisk trygghet i Haninge.
Vi i Vänsterpartiet vill såklart att våra unga ska vara närvarande i skolan och klara sin skolgång, men vi anser att kommunen ska arbeta förebyggande och utifrån orsakerna till frånvaron, hellre än att straffa och riskera att ställa unga utanför samhället! 

“Parkeringsstrategin ska revideras för att säkerställa goda parkeringsmöjligheter. Beslutet om parkeringsavgifter i Handen ska upphävas.”

Kommunernas insatser är nödvändiga för att begränsa Sveriges klimatpåverkan och vi har en nyckelroll i klimatarbetet genom vår omfattande verksamhet.
Att ändra parkeringsstrategin för att underlätta bilåkande och att ta bort parkeringsavgifter, är ett stort steg bakåt! Haninge kommun bör ta klimatkrisen på allvar, och – sitt ansvar! Haningealliansen har själva angett att de ska ha “ambitiösa miljömål” men detta verkar bara vara tomma ord kopplat till den faktiska politik de vill föra.
Vi har i kommunfullmäktige antagit ett miljö- och klimatpolitiskt program för Haninge som anger att kommunen behöver arbeta för ett transportsnålt samhälle, öka andelen fossilfria resor och underlätta valet av klimatsmarta alternativ. Det kan vi inte uppnå med fler gratis parkeringsplatser. Vänsterpartiet anser i linje med detta program att mindre fokus och pengar bör läggas på att möjliggöra och finansiera bilåkande, och större fokus ska läggas på att utveckla kollektivtrafiken, och möjligheterna att cykla och gå i Haninge. 

“Kommunen ska framöver fokusera mer på det ägda boendet i stadsbyggnadsarbetet där småhus och bostadsrätter prioriteras.”

Bostadsbristen är ett faktum. Människor bor allt trängre i de fattigaste och billigaste områdena. Samtidigt bor människor i de välbärgade områdena på allt större ytor. Bostadsbristen och trångboddheten är alltså en fråga om ekonomisk ojämlikhet där de med lägre inkomster drar nitlotten. Många tvingas bo för trångt eller med otrygga och dyra andra- och tredjehandskontrakt och unga inte kan flytta hemifrån. Länsstyrelsen i Stockholm har beräknat att det bara i Stockholms län behöver det byggas 16.000 bostäder per år fram till 2030 för att inte förvärra bostadsbristen. I den regionala utvecklingsplanen “RUFS 2050” står också att “tillgången till bostäder för alla, oavsett inkomst, behöver säkras liksom ett utbud av bostäder som passar i livets olika skeden”. Fokus på det ägda boendet med småhus och bostadsrätter riskerar att förvärra bostadskrisen, och öka den sociala utsattheten i Haninge långt ifrån den trygghet Haningealliansen pratar om.

“Kommunen ska börja planera för ett införande av Lagen om Valfrihet för särskilt boende.”

Våra välfärdstjänster ska inte säljas ut! Vi i Vänsterpartiet är inte emot valfrihet, men tills valfriheten är befriad från vinstjakt vill vi se att våra välfärdstjänster drivs i egen regi.  Det är tydligt att Kommunal i Haninge också är emot den föreslagna utvecklingen med ökad andel privata aktörer i Haninge.
Rapporter vittnar om att att lönerna är lägre, och deltids- och visstidsanställningarna är fler inom privat äldreomsorg.  De många otrygga anställningarna inom sektorn var en starkt bidragande faktor till att pandemin drabbade den svenska äldreomsorgen så hårt.
Det finns många exempel på konkurser, missförhållanden och underbemanning som har drivits fram av girighet hos privata ägare som velat få upp vinsterna.Våra skattepengar behövs i verksamheterna för att fortsätta driva vård och omsorg av god kvalitet, med hög personaltäthet och trygghet för våra äldre. De ska inte landa som vinster på de privata vårdföretagarnas konton!

Eylem Sütçü (V)

Vänsterpartiets budget för Haninge kommun 2023

Ladda ner Vänsterpartiets budget för Haninge här!

Haninge kan bättre

  Valet handlar om vilken kommun vi vill vara

Haninge är en fantastisk kommun. En underbart vacker kommun full av trevliga människor. Det är också en väldigt välmående kommun.

Totalt får kommunen in 4,2 miljarder in i skatteintäkter och ytterligare 1,3 miljarder in i statsbidrag. För dessa pengar borde det inte vara något större problem att erbjuda den bästa tänkbara välfärden för Haninges invånare. Till på köpet gjorde kommunen också en vinst på 623 miljoner kronor 2021. Så resurser saknas sannerligen inte. Haninge kommun har heller inga lån som belastar ekonomin.

Kommunens vinst motsvarar 11 kr för varje inbetald hundralapp i skatt, som alltså inte gick till de äldre, barnen eller eleverna. Till detta ska läggas den vinst de privata utförarna i de kommunalt finansierade verksamheterna tar ut av de skattepengar de får av kommunen. 

Varför berättar personalen inom äldreomsorgen om att de tvingas till 12-timmarspass och scheman som sliter ut dem, eller att hemtjänstens uppdrag räknas i minuter och att de anställda måste stressa mellan dem man ska hjälpa? Varför vittnar personalen inom förskolan att barngrupperna är orimligt stora? Varför rankas Haninge som Sveriges sämsta skolkommun och varför lämnar 3 av 10 gymnasieelever i Haninge skolan utan examen?

Det här är inte olyckliga omständigheter. Vi har en kommunledning med ett fundamentalt feltänk. Hade kommunen varit ett företag kanske man skulle mäta storleken på penningpungen vid årets slut och ju större den är ju bättre har verksamheten gått. Nu är inte kommunen ett företag. Kommunen existerar för att tillhandahålla tjänster till kommuninvånarna – tjänster som många gånger bygger på rättigheter man har som medborgare. Man är med andra ord inte ”kund”.

Om kommunen går bra eller inte är ingen är inte fråga om hur mycket vinst man genererat eller hur många invånare kommunen ökat med. Det handlar om kvalitén man ger medborgarna i de kommunala tjänsterna; att ett barn blir sedd på förskolan, att en elev med behov av extra stöd får hjälp och att hemtjänsten kan ta sig tid med våra seniorer och rent av ge dem lite självbestämmande över vad som ska göras på den avsatta tiden.

Vänsterpartiet har under hela mandatperioden 2018-2022 lagt budgetar som varken varit lånefinansierade eller gått med förlust, men vi har alltid prioriterat kvalitén; personaltätheten, mindre barngrupper, studieresultaten och tiden för våra seniorer, framför enorma överskott. Det handlar om politisk vilja att välja den vägen.

Vi har ett facit att vara stolta över!

Vasemman puolueen edustaja Suomen neuvostossa

Eylem Sütcü, Vänsterpartiet

Poliittinen neuvonpitoryhmä (på svenska längre ner).

Mitä sinulle merkitsee se, että Haninge on suomen kielen hallintoalue?

Minulle on Haningen asukkaana erityisen tärkeää, että kunta tarjoaa suomenkielisille asukkailleen tietoa heidän äidinkielellään ja viestittää heille suomeksi. Se on tärkeää siksi, koska se mahdollistaa aktiivisen osallistumisen yhteiskuntaan. Hallintoalueiden kuntien on luotava kansallisille vähemmistöille mahdollisuus käyttää omaa äidinkieltään ollessaan yhteydessä viranomaisiin, sekä suullisesti, että kirjallisesti.

Kuinka Haninge voi toimia aktiivisesti tuodakseen suomen kielen asiat paremmin esille?

En ole aivan varma siitä, että kaikki Haningen asukkaat ovat tietoisia oikeudesta saada tietoa suomeksi. Kunnan on pyrittävä aktiivisemmin tiedottamaan tästä mahdollisuudesta. Oikeuksista on kerrottava ihmisille ja viranomaisten on pystyttävä vastaamaan suomeksi, saameksi sekä meänkieleksi. Laissa sanotaan selvästi, mitä hallintoalueen viranomaisilta vaaditaan.

Tämä on meille vasemmistopuoluelaisille erittäin tärkeä kysymys ja meidän tuellamme kunnanvaltuusto asetti joulukuussa 2020 kunnalle vaatimuksen täyttää suomen kielen käyttämiselle vaadittavat tuki- ja toimenpidetarpeet. Neuvonpitoryhmän tehtäviin kuuluu meidän mielestämme auttaa kuntaa näiden tarpeiden kartoittamisessa.

Miten suhtaudut omaan rooliisi suomen kielen hallintoalueen neuvonpitoryhmän jäsenenä?

Omiin tehtäviini kuuluu toimia suomalaistaustaisten henkilöiden edestä – kuunnella heidän toivomuksiaan, mielipiteitään ja tarpeitaan niin pitkälle kuin mahdollista. Toivon tässä tehtävässäni voivani vaikuttaa siihen, että suomalaisen vähemmistöryhmän oikeudet huomioidaan ja että kunta kantaa vastuunsa suomen kielen hallintoalueena.

Mitkä asiat ovat mielestäsi tärkeimpiä suomen kielen kannalta Haningen kunnassa juuri nyt?

Juuri tällä hetkellä minusta tuntuu erityisen tärkeältä lisätä ihmisten tietoisuutta oikeudesta tiedon saantiin vähemmistökielillä. Vähemmistöjen kulttuuri- ja kielitaitojen lisääminen on nähtävä mahdollisuutena, sekä yksilön itsensä, että kunnan näkökulmasta. Kun nyt esimerkiksi olemme eläneet pandemian kanssa yli vuoden, tajuan entistä paremmin, kuinka tärkeää on, että tieto kulkee kaikille. Kaikkien on voitava ymmärtää mitä yhteiskunnassa tapahtuu, mitä suosituksia tulisi noudattaa ja minkälaista apua tarjolla on.

Miten haluat itse toimia Haningen kunnan suomenkielisen vähemmistön hyväksi seuraaviin vaaleihin saakka?

Haningen kunnassa on paljon ruotsinsuomalaisia ja Haningen suomalaiset yhdistykset ovat tärkeitä toimijoita. Kaikki eivät kuitenkaan ole aktiivisia yhdistyksissä ja kunnan olisi löydettävä muitakin viestityskanavia, joiden kautta tavoittaa myös ei-aktiiviset. Tiedottamista on sopeutettava, koska kaikilla ei ole käytettävissään tietokonetta ja internet-liitäntää. Tietoa pitää levittää toimintaesteisille tavalla, joka on heille sopivin, esimerkiksi lyhytelokuvina.

På svenska

Vad betyder det för dig att Haninge tillhör det finska förvaltningsområdet?

För mig känns det extra viktigt som Haningebo att kommunikation och information på det finska modersmålet är tillgängligt för våra finsktalande kommuninvånare. Det känns viktigt då det möjliggör att man kan ta en aktiv del i samhället. Kommuner som ingår i förvaltningsområdena ska möjliggöra för de nationella minoriteterna att kunna använda sitt språk i kontakt med myndigheter, både muntligen och skriftligen.

Hur kan Haninge jobba aktivt med att lyfta fram de finska språkfrågorna?

Jag är inte så säker på att alla som bor i Haninge vet om att de har rätt att få information på finska. Kommunen bör arbeta mer aktivt och sprida information om den möjligheten.

Enskilda måste informeras om sina rättigheter och myndigheterna ska kunna svara på finska, samiska och meänkieli. Lagen är tydlig med vilka krav som ställs på myndigheterna inom förvaltningsområdena.

Det här är en väldigt viktig fråga för oss i Vänsterpartiet och vi såg till att kommunfullmäktiga i december 2020 satte krav på Kommunen att tillgodose dem behov att stöd och åtgärdar som användningen finska språket kräver. Vi anser att det är samrådsgruppen uppgift att hjälpa kommunen inventera dem behoven.

Hur ser du på din roll som medlem i samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde?

Min roll inkluderar att verka för personer med finsk bakgrund, lyssna och återhämta deras önskemål, åsikter och behov så långt som möjligt. I min roll hoppas jag kunna verka för att den finska minoritetsgruppens rättigheter efterföljs och att kommunen tar sitt ansvar som ett finskt förvaltningsområde.

Vilka frågor ser du som de viktigaste att ta tag i just nu, när de gäller finskan i kommunen?

Just nu tycker jag att det känns extra viktigt att sprida medvetenhet om människors rätt till information på minoritetsspråk. Att öka deras kultur och språkkunskaper måste ses som en möjlighet, både för individen själv och för kommunen. Nu när vi t.ex. har befunnit oss i en pandemi i mer än ett år, inser jag ännu mer hur viktigt det är med information som alla kan ta del av. Det är viktigt att alla förstår vad som sker i samhället, vilka rekommendationer som råder och vilken hjälp man kan få.

Hur vill du personligen verka till förmån för Haninges finskspråkiga minoritet fram till nästa mandatperiod?

Det finns många svenska finländare i Haninge kommun och finska föreningar i Haninge är viktiga aktörer. Samtidigt är inte alla aktiva i föreningar och kommunen behöver hitta andra kanaler för att sprida information till dem också. Information behöver också anpassas, eftersom inte alla har tillgång till en dator samt internet. Personer med funktionsvariationer måste få tillgång till information på de sätt som är lämpligast för de, t ex kortfilmer.

Vasemman puolueen edustaja Suomen neuvostossa

Niina Tütüncü, Vänsterpartiet
1. Mitä sinulle merkitsee se, että Haninge on suomen kielen hallintoalue?

Haninge on suomen kielen hallintoalue ja se merkitsee, että meillä on erityisvastuu suomenkielisistä kansalaisista. Viestintä ja tiedonsaanti omalla äidinkielellä ovat tärkeitä, jotta pystyisi aktiivisesti osallistumaan yhteiskuntaan. Se koskee sekä ruotsinsuomalaisia, että muita vähemmistöryhmiä. Minulle on itsestään selvää, ettei kieli saa toimia esteenä. Kieli on kotouttamisen edellytys.

2. Kuinka Haninge voi toimia aktiivisesti tuodakseen suomen kielen asiat paremmin esille?

Minusta on tärkeää, että ihmiset ovat tietoisia siitä, että heillä on oikeus saada tietoa suomeksi ja että kunta tarjoaa tietoa suomeksi. Tällä hetkellä kaikki eivät varmastikaan tiedä, että heillä on oikeus saada tietoa suomeksi. Kunnan pitäisi työskennellä aktiivisemmin näissä asioissa.

3. Miten suhtaudut omaan rooliisi suomen kielen hallintoalueen neuvonpitoryhmän jäsenenä?

Olen itse käynyt suomenkielistä luokkaa täällä Haningessa ja perheeni on aktiivinen kunnan suomenkielisissä verkostoissa. Suomenkielisenä Haningelaisena tiedän, mitä haasteita suomenkieliset asukkaat kohtaavat ja mitä verkostoja on olemassa, joiden kautta tietoa voidaan levittää. Me neuvonpitoryhmän jäsenet olemme olemassa ihmisiä varten ja tehtävämme on kehittää kunnan työtä suomenkielisten Haningelaisten hyväksi.

4. Mitkä asiat ovat mielestäsi tärkeimpiä suomen kielen kannalta Haningen kunnassa juuri nyt?

Ensi sijassa kaksi asiaa ovat mielestäni tärkeitä. Ensimmäinen on kunnan tehtävien hoitaminen ja kehittäminen, mm. tietoisuuden levittäminen ihmisten oikeudesta saada tietoa vähemmistökielillä. Toinen on, että kunnassa on monta toisen ja kolmannen polven ruotsinsuomalaista. Heidän kulttuurin ja kielitaitoisuuden lisääminen on nähtävä mahdollisuutena, sekä yksilölle itselleen, että kunnalle.

5. Miten haluat itse toimia Haningen kunnan suomenkielisen vähemmistön hyväksi seuraaviin vaaleihin saakka?

Ruotsinsuomalaiset ovat Haningen kunnassa lukuisia ja Haningen suomalaiset yhdistykset ovat tärkeitä toimijoita. Samalla kaikki eivät ole aktiivisia yhdistyksissä ja kunnan on löydettävä muita kanavia, joiden kautta levittää tietoa myös heille. Tiedotus täytyy myös sopeuttaa, koska kaikilla ei ole pääsyä tietokoneelle/internetiin ja liikuntaesteisten on saatava tietoa eri tavoin, esimerkiksi lyhytelokuvien kautta.

Suomen kielen hallintoalueen neuvonpitoryhmä

Svensk översättning via google här.