Skip to main content

Bygg kollektivhus i allmännyttan

Vi har en skriande bostadsbrist i Haninge och i Stockholm. Bristen på hyresrätter är extra akut. Det är extra viktigt att det finns en god tillgång på hyresrätter. Varför? Jo, för att alla har möjlighet till att bo i en hyresrätt. Alla har inte råd att ta lån för en bostadsrätt eller har föräldrar som kan gå i borgen för en. Därför är det viktigt med hyresrätter med rimliga hyror. Det är också bra för samhället och bostadsområdet med en bra grannsamverkan och gemenskap. Allt detta främjas med byggandet av kollektivhus, flerbostadshus med vanliga hyreslägenheter i olika storlek men där det också finns ordentligt med gemensamma utrymmen (som matsal, storkök, verkstad och gemensamma vardagsrum). Därför har Vänsterpartiet skickat in en motion om att Haninge Bostäder ska bygga kollektivhus.

Bygg kollektivhus i egen regi

Det är bostadsbrist i Haninge och bristen på hyresrätter är enorm. De hyresrätter kommunens bostadsbolag Haninge bostäder har ligger under snittet för länet. I Haninge är det 25 lägenheter per 1000 invånare jämfört med snittet i kommunen 77 lägenheter per 1000 invånare. Vi behöver verkligen fler hyresrätter i allmännyttan.

Att folk med olika bakgrund, olika inkomstnivåer, olika familjekonstellationer, olika livssituationer och olika åldrar bor blandat är bra. Därför är det viktigt att det finns många olika boendeformer med olika storlek och bra priser. Även hyresrätter kan byggas i olika storlekar, med olika nivå så att vissa lägenheter blir väldigt billiga medan större kostar mer. Att dela upp en stadsdel i olika delar så att villorna eller radhusen är för sig medan hyresrätterna är för sig är inte integrering (även om snittet för stadsdelen kan se bra ut).

Motsatsen till att skapa segregering inom kommunen och inom stadsdelar är att folk bor tillsammans i samma hus och får en gemenskap där. Kollektivhus i allmännytta är ett bra sätt att få fler hyresrätter i egen regi samtidigt som det skapar goda förutsättningar för en väldigt god granngemenskap och tillhörighet. Varje hushåll har sin egen lägenhet men det finns gemensamma ytor som delas tillsammans av de boende.

I Huddinge driver det kommunägda Huge Fastigheter AB kollektivhuset Fullersta Backe. På kollektivhusets hemsida går det att läsa:

“Kollektivhuset Fullersta Backe är ett hyreshus med vanliga hyreslägenheter. Men det är ett annorlunda hyreshus. Vi sköter huset tillsammans; städar och fixar i rabatterna, har fester, lagar mat och äter ihop. Det sistnämnda är viktigt. Utan gemensam mat skulle det inte vara mycket till kollektivhus. Vi har gemensamma lokaler som matsal, storkök, vardagsrum, lekrum, verkstad, bibliotek/gästrum och träningsrum. Här bor människor i alla åldrar för att de vill ha mer gemenskap än det vanligtvis är i andra flerfamiljshus. Det krävs en del jobb, men man får mycket tillbaka. Huset har funnits i 28 år och ligger på fem minuters promenad från Huddinge centrum, en kvarts resa med pendeltåg från centrala Stockholm.”

Många andra kommuner som Lund och Stockholm driver kollektivhus i allmännyttan. Med fler kollektivhus i allmännyttan så skapar vi förutsättningar för fler personer att bo nära och i gemenskap, ökad integrering, bättre grannsamverkan, mer resursnålt boende och frihet för Haningeborna.

Därför föreslår Vänsterpartiet kommunfullmäktige besluta:

Att uppdra Haninge Bostäder att bygga kollektivhus i kommunen

Samuel Skånberg (V) och Tove Ovsiannikov (V)

Motion om kollektivavtalsliknande villkor i Haninge

På kollektivavtalets dag så skickade Vänsterpartiet i Haninge in en motion om kollektivavtalsliknande villkor i upphandling. Läs mer om hur Vita jobb-modellen fungerar och om Stockholms planer att införa det.

Motion till Haninge kommunfullmäktige om kollektivavtalsliknande villkor i upphandling

Den offentliga upphandlingen omfattar idag mer än 600 miljarder kronor per år. Genom att ställa krav på miljöpåverkan, social hållbarhet och goda arbetsvillkor så kan den offentliga sektorn göra en stor skillnad.

När fokus på en offentlig upphandling enbart fokuserar på lägsta pris och inte kvalitét och goda arbetsvillkor så kommer företag som inte tar socialt ansvar att premieras framför de företag som har bättre arbetsvillkor för sina anställda.

Enligt en Novus-undersökning, beställd av TCO, tycker 63 procent att det är mycket viktigt att stat och kommun ställer krav på att leverantörer erbjuder sina anställda lika bra villkor som andra i branschen. Ytterligare 27 procent tycker det är ganska viktigt. Opinionstödet för att ställa krav på bra arbetsvillkor är starkt.

En tidigare motion om att införa krav på kollektivavtal i upphandlingspolicyn i Haninge har lagts. Den röstades inte igenom med hänvisning till ett EU-direktiv och implementeringen av direktivet i Sverige.

Däremot går det att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor och ändå följa EU-rätten.

Malmö stad arbetar med sociala hänsyn och arbetsvillkor i upphandlingar. De använder sig av Vita Jobb-modellen.
Vita Jobb-modellen innebär att kommunen och dess leverantörer lever upp till följande krav

  • En skyldighet för leverantören att till alla anställda i upphandlingen ge sociala villkor lägst enligt branschens krav och i arbetsrättslig lagstiftning.
  • Att svartarbete vid leveransen av tjänsterna är förbjudet.
  • Att leverantören ansvarar för dessa förpliktelser i alla underleverantörsled.
  • Att överträdelse kan medföra hävning av hela avtalet och skadestånd.

Stockholm kommer också att testa Vita Jobb-modellen.

Vänsterpartiet Haninge föreslår därför kommunfullmäktige besluta

att införa Vita Jobb-modellen i Haninge kommuns upphandlingspolicy

 

Samuel Skånberg, Vänsterpartiet Haninge

Minskad köttkonsumtion för klimat och hälsa

Vänsterpartiet Haninge har , genom vår eminenta Samuel Skånberg lagt denna motion:

v-logo

Motion till Haninge kommunfullmäktige

om minskad köttkonsumtion för klimat och hälsa

Klimathotet är en ödesfråga. Redan idag märker vi av klimatförändringarnas effekter. Forskarna är eniga om att klimatförändringarna beror på människors utsläpp av växthusgaser. För att minska framtida klimatförändringar behöver vi minska på vårt utsläpp av växthusgaser.

Enligt en rapport från FN:s jordbruksorganisation FAO kommer 18 procent av världens växthusgaser från djuruppfödning. I Naturvårdverkets rapport Köttkonsumtionens klimatpåverkan – Drivkrafter och styrmedel nämns vegetariska dagar i offentlig sektor som exempel på åtgärd för växling mot mindre andel kött och större andel vegetabiliskt protein. Matens klimatpåverkan är idag ungefär 1,8 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Enligt Naturvårdsverket skulle det vara möjligt att få ner den siffran till 0,3 ton med en helvegetabilisk kost. Ett enkelt sätt att minska sin klimatpåverkan är alltså att äta mindre kött. Örebro kommun konstaterar att nästan hälften (47%) av klimatpåverkan från deras inköpta livsmedel kommer från livsmedel av kött och en stor del från mejeriprodukter.

Havsmiljöinstitutet menar att köttkonsumtionen också bidrar till övergödningen av havet: utökad algblomning, döda havsbottnar och andra störningar i havets ekosystem. Som skärgårdskommun som värnar om havet och de marina systemen så är frågan extra angelägen för Haninge kommun.

Utöver klimatpåverkan så äter svenskar idag mer kött än vad som är hälsosamt. Vår köttkonsumtion har ökat 40 % sedan 1990 och vi äter idag mer kött än vad som är rekommenderas av Livsmedelsverket. Världscancerfonden rekommenderar att äta mindre än 300 gram rött kött i veckan och att helt undvika charkprodukter för att minska risken för cancer. Livsmedelsverket rekommenderar att äta mindre än 500 gram rött kött och chark i veckan vilket motsvarar fyra köttmåltider i veckan. Världshälsoorganisationen (WHO) klassar numera charkprodukter som cancerframkallande och rött kött som troligen cancerframkallande. Om vi som kommun vill värna om folkhälsan bör vi verka för en mindre köttkonsumtion.

Det är lätt att tänka att det bara är en fråga om att äta rätt sorts kött. Viss sorts kött har trots allt högre klimatpåverkan och bidrar inte till den biologiska mångfalden. Annat kött har lägre klimatpåverkan och det finns positiva effekter för den biologiska mångfalden av t.ex. betande djur. Men Naturskyddsföreningen menar att det räcker inte att byta till ekologiskt kött eller naturbeteskött för klimatets och miljöns skull. Vi måste minska den totala mängden kött vi äter.

Kött är också dyrt och en stor köttkonsumtion är inte ett bra sätt att hushålla med kommunens ekonomiska resurser. Skövde kommun konstaterar att när de minskar svinnet och köttmängderna får de större ekonomiskt utrymme för mer ekologiska varor.

I Haninge kommuns klimat- och energistrategin lyfts just att potentialen att minska köttets klimatpåverkan är större via minskad konsumtion än via ändringar i den svenska köttproduktionen. Göteborg stads klimatstrategi är att minska konsumtion av nötkött, mejeriprodukter, fläskkött, fågel och fisk och ersätta framförallt med vegetabiliska produkter. De utbildar också måltidspersonal i vegetarisk matlagning och ändrar stegvis matsedlarna till minskade andel måltider baserade på kött- och mejeriprodukter.

Vänsterpartiet Haninge föreslår därför kommunfullmäktige besluta

att kökspersonal i kommunens kök får gå fortbildningskurs i vegetarisk och vegansk matlagning och ges kunskap om olika livsmedels påverkan på klimat och miljö

att stegvis ändra matsedlarna till minskade andel måltider baserade på kött- och mejeriprodukter

att kommunen börjar mäta inköpen av köttprodukter och mejeriprodukter i offentlig sektor

att matens klimatpåverkan från inköpta livsmedel presenteras och hur stor del av klimatpåverkan som kommer från kött och mejeriprodukter

 

Resultat

Kommunfullmäktige beslutade 2016-04-18 att anse motionen besvarad, det vill säga den gick inte igenom. Men Vänsterpartiet fick igenom ett mål om att minska köttkonsumtionen med 25% till 2022 i det klimat- och miljöpolitiska resultatet.