Etikett: covid-19

Förskolan i corona-tider – stora barngrupper fortfarande ett problem

Skrivet av haninge den 25 maj, 2020. Postad i Barnomsorg, Corona, Personal, Skolfrågor. Inga kommentarer till Förskolan i corona-tider – stora barngrupper fortfarande ett problem

En personalgrupp det inte pratas så mycket om i corona-tider är förskolans personal. I lokaltidningen Mitt i Haninge larmar en anställd om att situationen inte är hållbar.

Hur ska man följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att alltid ha rena händer och alltid hålla två meters avstånd på en förskola?

Åtgärderna i Haninge har mest handlat om att uppmana förskolorna att ha verksamhet ute så mycket som möjligt. Och det är klart att det är bra, men det har begränsad effekt om man inte lyckas upprätthålla den sociala distanseringen. Försök förklara för en grupp om 30 barn i förskoleåldern att de måste hålla sig två meter från varandra när de är ute och leker. Det kommer fungera sisådär.

Haninge kommun har också passat på att göra neddragningar i verksamheten. Under perioden 6 april – 31 augusti 2020 minskar man vistelsetiden för barn till föräldralediga och arbetslösa. Timmarna sänks från 30 timmar per vecka till 15 timmar per vecka.

Skälet till det har knappast med smittspridning att göra (om man inte är korkad nog att tro att det främst är föräldralediga eller arbetslösa som sprider smittan).

Däremot finns det ekonomiska och ideologiska skäl till det.

Ett parti i kommunens minoritetsstyre som drivit frågan hårt att få bort barnen till arbetslösa och föräldralediga från förskolan i största möjliga mån är KD. Det gick de till val på 2018 och de ser ut som att övriga partier vikt ner sig.

I Vänsterpartiets budget vi lade för 2020 hade vi 58,5 miljon extra på mer personal i barnomsorgen. Det skulle minska barngrupperna med ett barn per grupp. Lösningen på de stora barngrupperna heter MER PERSONAL, inte som KD tror att man ska få mindre barngrupper genom att trycka ut ungar från arbetslösa och föräldralediga föräldrar.

Förskolan ska vara till för alla. Även barn till arbetslösa och föräldralediga behöver den pedagogiska verksamheten och få träffa sina kompisar.

Vänsterpartiet har träffat en förskolelärare i Haninge och frågat om hur hon ser på barngruppernas storlek.

Vi har alldeles för stora barngrupper där Haninge har bland de största i regionen. Vi är ofta underbemannade, 7-8 barn/personal på förmiddagen och det kan ofta bli det dubbla på eftermiddagen. I matsalen tvingas vi vara uppemot 60-talet barn samtidigt, i så kallade ”pedagogiska måltider”. I Haninge betalar personalen för maten, men i många andra kommuner behöver inte personalen betala något alls.

Pedagogiska måltider är när när personalen äter ihop med barnen och personalen pratar med barnen kring maten. Måltiderna är ett tillfälle för elever och pedagoger att mötas och prata med varandra, och det kan också vara ett bra tillfälle för eleverna att lära sig saker. Till exempel kan man diskutera hur transport av livsmedel och matsvinn påverkar klimatet, vad man äter i olika kulturer och inom olika religioner, vad kroppen behöver för att må bra eller vad man äter idag jämfört med förr i tiden.

Går det att ta upp problemet med de stora barngrupperna i Haninge?

Del råder en extrem tystnadskultur, ingen vågar säga sin mening eftersom man då kan uppfattas som bråkig och ”ett störande element”. Ingen vågar eller orkar ta på sig rollen som skyddsombud eller fackligt ombud. Detsamma gäller tillbudsrapporteringen – skulle man påtala brister eller avvikelser får man till svar från närmaste chef att ”det är ingen idé att du tar upp sådana saker, då får vi bara dåligt rykte och jag får problem med mina överordnade”.

Det låter inte bra. Kan ni vara med och påverka verksamheten över huvud taget?

Personalen tvingas ta till sin fritid för att kunna planera verksamheten på ett relevant sätt. Två tim/vecka parallellt med ordinarie arbetstid är inte nog.

Vad händer om man ändå tar upp frågan om arbetsmiljöproblem i verksamheten?

Jag fick höra att ”jag sprider oro och skapar problem och att du har dåligt inflytande på dina kolleger”. Att påtala arbetsmiljöproblem borde ju vara en självklar sak för alla på en arbetsplats men uppfattas istället som ett störande inslag. Här kan man ofta stå alltför ensam i denna process eftersom många är rädda för repressalier om man uttrycker något som kan uppfattas som kritik mot organisation eller ledning. Facket är ju ett värdefullt stöd för att hantera konflikter i t ex arbetsmiljöfrågor men tyvärr kopplas det sällan in, eller i många fall alldeles för sent.

Hur skulle du vilja sammanfatta arbetsmiljön i Haninges förskolor?

Sammantaget en tämligen katastrofal arbetsmiljö som gjorde att jag, utan att ha fått något stöd eller förståelse för mina förslag till åtgärder utan tvärtom sågs som ett problem för arbetsplatsen av mina överordnade, såg mig tvingad att söka mig därifrån för att kunna fortsätta mitt högt älskade arbete med förskolan. Jag har aldrig under de tolv år som jag jobbat i förskolan upplevt sämre arbetsmiljö och arbetsvillkor!

Tack för samtalet.

Det är verkligen dags att kämpa för en förändring.

Vad kan Haninge lära sig av Nynäshamn?

Skrivet av haninge den 15 maj, 2020. Postad i Äldreomsorg, Corona, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till Vad kan Haninge lära sig av Nynäshamn?

I Region Stockholms senaste sammanställning från den 12 maj hade Haninge 336 konstaterade fall smittade och 67 avlidna. I Nynäshamn har 44 smittats totalt och mindre än 10 avlidna. Nynäshamn är självklart en mindre kommun, men även när man ser proportionellt så ligger Haninge 2-3 gånger högre än Nynäshamn sett till både smittade och avlidna.

I senaste numret av Nynäshamns Posten så basunerar man ut att ”Nu är äldreboendena fria från coronavirus”. Stämmer det, så är ju det oerhört goda nyheter och ett kvitto på ett mycket gott arbete av alla som jobbar inom äldreomsorgen.

Vänsterpartiet har träffat två undersköterskor i Nynäshamn för att prata om vad som har varit bra och mindre bra under den här krisen.

Vad tror ni har bidragit till att Nynäshamn ser ut att ha lyckats väl med att hantera smittan på äldreboendena?

Jag tror att vi började med besöksförbudet mycket tidigare och hårdare än de flesta kommuner. Först var det bara en rekommendation och sedan gjorde regeringen en förordning 1 april, och då måste ju alla ha besöksförbud. Men vi började med besöksförbud redan 12 mars, säger Anna Persson.

I Haninge började vi också med besöksförbudet tidigare än 1 april, när regeringens förordning kom. Det är dock oklart när det blev ett riktigt besöksförbud i Haninge.

11 mars gick Folkhälsomyndigheten ut med uppmaningen att strama upp besöksrutinerna på äldreboendena. Det infördes ett ”besöksstopp” Haninge den 13 mars, men det delegerades till varje sjuksköterska att vid behov ge dispens för besök. Det verkar inte hållit särskilt väl. 20 mars meddelar Haninge kommun att man fått flera bekräftade fall av smitta och samma dag går kommundirektören ut med ett hårdare besökstopp på alla kommunala vård- och omsorgsboenden samt prioriterade LSS-boenden. Men det känns som det kom för sent. Smittan var redan inne på boendena då.

Nynäshamn har också lägre andel timanställda inom äldreomsorgen än Haninge. 11% i Nynäshamn mot 23% i Haninge. Hur påverkar det här arbetet?

Absolut spelar få timmisar roll. Det som också har varit bra är att timmisarna i väldigt stor utsträckning är knutna till en och samma avdelning. Det är oftast samma timmis som kommer. Det är inget springande hej vilt överallt, säger Anna. Det är bra för att när det är samma som kommer så vet den vad som gäller på avdelningen och vi andra vet vad den som kommer kan. Alla kan rutinerna och jag måste säga att vi har väldigt bra basal hygien hos all personal och det kommer man långt med. Vi vara förberedda och fick tillgång till skyddsutrustning väldigt tidigt också.

Ju större andel timanställda man bygger verksamheten på desto mer spring på avdelningarna blir det ju och svårare att upprätthålla kompetensen och rutiner. Arbetet har gjort gedigen artikel om timanställningarna inom äldreomsorgen, vilket borde vara obligatorisk läsning för alla kommunpolitiker.

I Haninge går man ibland ner på helgbemanning under vardagarna också. Det är tajt om personal. Hur upplever ni bemanningen varit i Nynäshamns kommun?

Jag upplever att det varit bra bemannat. Det har inte varit helgbemanning på vardagar, utan snarare vardagsbemanning även på helgen. Corona tar inte helg, säger Anna.
Men nu går sjukfrånvaron bland personalen upp och bemanningen börjar bli lite tunnare, säger Harald Kent. I början hade vi faktiskt ovanligt hög närvaro bland den ordinarie personalen och färre timmisar, för det fanns en känsla av att ställa upp. Nu har man dock kört på fälgarna ett tag och många börjar ta slut. Många är trötta efter den första tidens stress.

På Rosengårdens äldreboende i Nynäshamn finns en särskild Covid-19 avdelning. Covid-19 avdelningen är en särskild vårdavdelning för smittade personer som har behov av mer omfattande vård och omvårdnad. Avdelningen har 15 platser. Vårdavdelningen finns i Rosengårdens korttidsavdelnings lokaler och är isolerad för att undvika smitta mellan avdelningarna. På avdelningen jobbar ett särskilt covid-19 team som består av sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden som har särskild utbildning i smittskydd och skyddsutrustning.

Vad har det betytt att man haft en särskild covid-19 avdelning i kommunen?

Att separera smittade från friska är ju A och O, säger Harald. Och det här covid-19 teamet, som sattes ihop och utbildades rätt snabbt i slutet av mars, bestod ju av folk från kommunens alla äldreboenden och även hemtjänsten.

Det är ju naturligtvis enkelt för en kommun där alla äldreboenden är kommunala att leda, sätta upp ny avdelning och omdisponera personal mellan boenden. Hade det här gått om alla boenden varit privata? Hade man kunnat flytta äldre från ett bolag till ett annat? Hade man kunnat flytta personal från ett bolag till ett annat? Nej, naturligtvis inte. Den flexibiliteten finns inte mellan privata företag.

Nu är ju inte Nynäshamn ett socialistiskt paradis. Långt ifrån. Och det är mer tur än skicklighet att äldreboendena är kvar i kommunal ägo. Varken tidigare socialliberalt styre (S/L/MP) eller nuvarande Alliansstyre har något emot privat äldreomsorg. Det bara det att ”marknaden” har något emot Nynäshamn. En liten kommun med för små enheter. De går det inte att göra någon nämnvärd vinst på. Sorry, men ”valfrihet” kräver en fet vinstmarginal.

Samma sak med skolorna i Nynäshamn. Alla är kommunala (utom en ideell F-3 Montisoriskola). Också för små enheter, tämligen omöjliga att piska någon avkastning ur. De stora skolkoncernerna skulle nog inte ta i dessa ens med tång.

Får jag avsluta med att fråga om varför äldreboendena varit så känslig för den här pandemin?

Jag tycker Sveriges strategi över lag varit riktig, men det man inte tänkt på är att de på äldreboendena är i sämre skick nu än för… säg 10-15 år sedan, säger Harald. Ett led i nedskärningarna det sista decenniet är ju att man höjt ribban för att komma in på ett äldreboende. Man vårdas kvar längre i hemmet och när det absolut inte går kvalificerar man sig för en placering på ett äldreboende. Det gör att de som bor där är i rätt dålig kondition, kanske betydligt mycket sämre än vad Folkhälsomyndigheten utgått ifrån när man planerat sin strategi?

Bra poäng. Det kanske de inte tagit i beräkningen.

Tack för samtalet. Det har gett många nya infallsvinklar på den kris vi går igenom nu.

Hemlösa i Haninge bland de hårdast drabbade

Skrivet av haninge den 31 mars, 2020. Postad i Aktivitet, Jämlikhet, Socialpolitik, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Hemlösa i Haninge bland de hårdast drabbade

Många av de råd vi får från myndigheter och kommunen handlar om att vi ska hålla oss hemma och iaktta social distansering.

Men hur ska man göra om man är hemlös? ”Stanna hemma” låter i bästa fall aningen ironiskt i öronen på en hemlös. I en välskriven artikel i Arbetet skriver Lina Stenberg:

”Hittills har de ekonomiska stöden främst gått till att hjälpa företag att överleva liksom i att kompensera för de reguljärt anställdas inkomstbortfall.

Stödpaketen har varit mycket viktiga för att hindra en akut ekonomisk kris.

Men åtgärderna hjälper långtifrån alla.

De hemlösa som Stadsmissionen normalt möter märker inga förbättringar just nu. Tvärtom minskar deras möjligheter till mat och tak över huvudet. Dessutom tillkommer att många av de hemlösa är äldre och själva tillhör riskgrupper.”

Det är dock lite talande för vår tid att vi börjar prata om de hemlösa när de utgör en smittorisk – ett hot mot oss ”vanliga” med jobb och bostad.

Vi har gått från en socialpolitik med ambitioner om ett anständigt liv till ett nedskuret nyliberalt grinande ansikte som säger ”Skyll dig själv!”.

Men nu hoppar det upp och biter oss där bak. Att som samhälle accepterar hemlöshet är en dålig idé. Att ha en stor grupp hemlösa under en pandemi är en extremt dålig idé.

Vänsterpartiets gruppledare i Haninge kommunfullmäktige och ledamot i socialnämnden, Samuel Skånberg, jobbar som volontär på Kryckan – svenska kyrkans mötesplats för hemlösa i Haninge och lagar bl a mat till hemlösa.

Den kritiska situationen för hemlösa under coronakrisen har, förutom Arbetet, tagits upp av en mängd medier; Aftonbladet, TV4 och ETC.

Det är alldeles utmärkt att detta kommer upp på dagordningen, eftersom hemlöshet både innehåller ett enormt mänskligt lidande och är en källa till ett sårbart samhälle som klarar sig sämre i kriser.

En bit mat på Kryckan – en mötesplats för hemlösa i Haninge. Sleipnervägen 111. Tel 08-777 80 90.

I första hand är hemlösheten ett fruktansvärt onödigt lidande för den enskilde, men det är också så att hela samhället blir sämre – där vi nu kan se att vår motståndskraft mot kriser som denna blir sämre.

Därför ska vi vara oerhört tacksamma att det finns verksamheter som Kryckan där hemlösa kan mötas, äta frukost och lunch, duscha och sköta hygienen. De skulle verkligen förtjäna uppbackning av kommunen, särskilt i dessa tider.

Vänsterpartiets Åsa Bååth, ledamot i kommunens äldrenämnd, kommer med ett lass underkläder – något som faktiskt efterfrågas i rätt stor omfattning – till Kryckan.

Tyvärr kan coronakrisen också vara startskottet på ännu fler vräkningar och ännu fler hemlösa.

Enligt Svenska Dagbladet ökar andelen människor utan buffertsparande i Sverige.

Det är framför allt personer i de lägsta inkomstgrupperna som har svårt att få fram pengar. De senaste årens skattesänkningar inte verkar ha bidragit till att dessa grupper har fått bättre ekonomi.

ur Svenska Dagbladet

Därför är det centralt att vi får räddningspaket till inte bara banker och företag, utan till vanligt folk som definitivt inte har några marginaler. Det behövs nu. Inte om ett halvår.

Hela Vänsterpartiets program för att hantera coronakrisen finns här.

Vill du göra en insats:

Kontakta Kryckan här

Kryckans Facebook finns här

#stottahaninge