Skip to main content

Etikett: resultatutjämningsreserv

I huvudet på en kommunpolitiker under kommunfullmäktige

Skrivet av haninge den . Postad i Demokrati, Hedersförtryck och hedersvåld, Kommunfullmäktige, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till I huvudet på en kommunpolitiker under kommunfullmäktige

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun, kommunfullmäktigeledamot  och ledamot i äldrenämnden

Idag sitter jag och ser tillbaka  med eftertanke hur de sista kommunfullmäktige har varit. Som gruppledare har jag ett ansvar för den politik vi fört fram. Under de sista två månaderna har det varit en berg- och dalbana där vi som grupp kryssat mellan hot  och löften. Har vi valt rätt och har jag gett gruppen rätt stöd?

Detta är tankar som snurrar när vi startar kommunfullmäktige den 10/5. Och vi var en laddad grupp  som kom till mötet.

Socialdemokraterna öppnade frågestunden med att en socialdemokrat ställer en fråga till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S),  som vinklade frågan till att handla om de oegentligheter som kommit fram i en genomlysning av kommunens hantering av hyresavtal vilket visat sig uppvisa stora brister. Nu vill man påskina att styret tar ansvaret för att detta genomförts och för förbättringar i framtiden.

Det har funnits stark kritik länge från oppositionen om att avtal brustit och nu har det kommit en bekräftelse. Så det är en sanning från styret med modifikation. Arbetssättet att socialdemokrater ställer frågor till socialdemokrater är ett sätt att ta upp och vinkla frågor till sin egen fördel. Och detta pekar på en pressad socialdemokrati! Har vi satt dem i gungning?

Vi hade många tunga ekonomiska frågor som kommer upp och som vi varit aktiva i:

  • Resultatsutjämningsreserven (RUR): man använder överskottet i goda tider av högkonjunktur och använder i dåliga tider med lågkonjunktur. Detta planar ut ekonomins toppar och dalar, vilket ger en jämnare ekonomi för verksamheterna och de blir inte så sårbara för konjunktursvängningar. Kommunen har sitt högsta överskott någonsin 2020 på 4,6 procent dvs 235 mnkr och därifrån tas det nu 50 mnkr till RUR. Ledningen vill påskina att de gjort ett mer sakkunnigt underlag än vi gjort när vi la vårt förslag med M. Men i sak var det bara omformuleringar de gjort. Vi röstar igenom det!!!
  • Överföring av driftmedel. Överskott från 2020 förs över till nämndernas verksamheter med 32 milj 2021 och 31 milj 2022. Beslutet taget tillsammans med kommunledning.
  • Revidering av kommunala budgeten 2021. Bygger på att skatteprognosen ser bättre ut nu än när budgeten togs i november 2020. Det är ett tillskott på 100 mnkr fördelat till verksamheterna. Beslutet är taget tillsammans med kommunledningen.

Vänsterpartiets hade ett  tilläggsförslag som kommunledningen röstade ned. Våra förslag var:

  • Bort med 12 timmars passet inom äldreomsorgen
  • Differentierade avgifter för barn med hemmavarande föräldrar som fått sänkningar från 30 tim/vecka till 15 tim/ vecka. Man ska enbart betala för den faktiska tiden man är på förskolan
  • Öppna Lyckeby fritidsgård i Vendelsö igen
  • Minska barngrupperna med ett barn på förskolan
  • Höja bidraget till Manscentrum, Kvinnojouren och Brottsofferjouren

Att rösta ner dessa frågor visar på styrets ointresse att göra riktat stöd utan man ger allmänt stöd där nämnderna får besluta vad som ska satsas på.

Men sammanlagt har vi medverkat att rösta igenom 213 mnkr till verksamheterna!! Detta är det största vi fått igenom sedan Nafi Cilgin (dåvarande gruppledare) fick igenom 30 tim/vecka för barn med hemmavarande föräldrar på förskolorna!

Andra frågor vi arbetat med är:

  • Rivning av gamla Fredriks yrkesskola i Handen. Idag bedrivs (SFH) svenska för hantverkare i lokalerna. Vi fick igenom återremittering då vi vill ha klarlagt vad som händer med utbildningen. Finns inte någon plan för marken och vi anser att det är mycket värdefull mark som kommer hamna bakom ett staket okänt antal år. Vi har drivit frågan med M.

Motion från Sedat Dogru (M) och Alexandra Anstrell (M) om kartläggning av hedersrelaterat våld. Det är en mycket viktig fråga. Vi har skrivit ett tilläggsförslag att göra en kartläggning av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer p g a det ökade antalet under Corona pandemin. Oppositionen röstade igenom motionen med vårt tilläggsförslag, men ledningen får igenom en minoritetsåterremiss!! De anser att de kan allt de behöver och att det inte behövs någon kartläggning! Helst vill de begrava denna motion och tilläggsförslag för all framtid.

Det här känns historiskt att vara med och påverka så välfärden i Haninge får detta tillskott. Det har varit en tid med mycket tuffa förhandlingar, hot att mista resurser, personliga påhopp och vår styrka har satts på prov. Men vi har varit en sammansvetsad gruppstyrelse som tillsammans tagit fram våra krav och nu går en stor seger till mötes. Jag vill uppmuntra alla att vara aktiva inom politiken, trodde aldrig att jag skulle kunna vara med och påverka kommunpolitiken på detta sätt. Känns oerhört stort att tillsammans med övriga kommunpolitiker och ni som röstar på oss att få tillföra verksamheterna 213 mnkr till välfärden.

 

Åsa Bååth,

gruppledare för Vänsterpartiet Haninge

Jackpot för Vänsterpartiet i Haninge – 213 miljoner mer till välfärden genom hoppande majoriteter

Skrivet av haninge den . Postad i Kommunfullmäktige, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Jackpot för Vänsterpartiet i Haninge – 213 miljoner mer till välfärden genom hoppande majoriteter

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet Haninge, och Sevim Celepli, vice gruppledare för Vänsterpartiet Haninge, deltog på kommunfullmäktige 10/5 2021 och röstade fram 213 miljoner mer till välfärden i Haninge.

Vänsterpartiet Haninge säkrar 100 + 50 + (32 + 31) = 213 miljoner till Haninges välfärd!

På kommunfullmäktige i Haninge i går kväll (10/5 2021) kom det att fattas tre avgörande beslut för Haninges välfärd de kommande åren. Vänsterpartiet har sin hand med i alla tre.

Haninge har ett minoritetsstyre bestående av en allians mellan S, L, C & KD. Inget beslut är garanterad majoritet i kommunfullmäktige om inte Vänsterpartiet aktivt röstar för det. 

Det största beslutet är att revidera den kommunala budgeten för 2021, som bygger på att skatteprognoserna ser bättre ut nu än när budgeten togs i november 2020.

Den revideringen ger 100 miljoner mer till kommunens verksamheter. Med Vänsterpartiets röster var denna revidering garanterad majoritet i kommunfullmäktige.

Därefter kom Vänsterpartiet tillsammans med Moderaterna att få igenom en resultatutjämningsreserv på 50 miljoner. Pengarna tas från att vi minskar förra årets vinst i kommunen. Problemet med de överskott som görs i kommunsektorn är att de inte går till att “samla i ladorna”. När en kommun gått med vinst så brinner de pengarna inne för den kommunala verksamheten och får sedan bara användas till att t ex självfinansiera investeringar. Enda sättet att föra över överskott från ett år till ett annat i den löpande verksamheten är genom att inrätta en resultatutjämningsreserv. Det gör vi nu tillsammans med Moderaterna.

Vänsterpartiet har också arbetat för att frigöra driftsmedel som sitter låsta i de kommunala nämnderna – också där överskott från 2020 som nämnderna själva inte får använda om inte kommunfullmäktige fattar ett aktivt beslut i den riktningen.

Med Vänsterpartiets bistånd fick nämndernas överskott från 2020 föras över till nämndernas verksamheter med 32 miljoner 2021 och 31 miljoner 2022 = 63 miljoner kronor till verksamheterna. Ett beslut vi tar tillsammans med kommunledningen.

Allt som allt så kom Vänsterpartiets röster, genom konstruktivt parlamentariskt arbete, att säkra 213 miljoner kronor till Haninges välfärd. Ett minst sagt gott dagsverke!

RUR – så får Haninge kommun en bättre ekonomi

Skrivet av haninge den . Postad i Arbetslöshet, Hållbarhet, Kommunfullmäktige, Personal, Trygghet. Inga kommentarer till RUR – så får Haninge kommun en bättre ekonomi

RUR – resultatutjämningsreserv – är ett tillägg till kommunallagen som infördes 2012. Syftet med en resultatutjämningsreserv är att jämna ut den kommunala ekonomin mellan goda och svåra år, mellan hög- och lågkonjunktur eller om utvecklingen av statsbidrag och skatteunderlaget ökar eller minskar.

När beslutet om RUR togs i riksdagen 2012 röstade alla partier för den. Beslutet togs med acklamation, det fanns inga reservationer och det behövdes ingen omröstning. Alla partier insåg att det tidigare ekonomiska ramverket var för endimensionellt där man bara såg varje år för sig och krävde att varje år skulle generera ett överskott oavsett hur skatter, statsbidrag och konjunkturen utvecklades.

Att införa RUR är frivilligt för en kommun, men idag har ändå en majoritet av Sveriges kommuner infört RUR, för att få en jämnare ekonomisk utveckling. Att alla kommuner inte infört det kan ha sin naturliga förklaring i att för väldigt rika kommuner skull inte RUR tillföra något av betydelse – de klarar upp- och nedgångar i alla fall.  Fattigare kommuner som kämpar med att klara ett noll-resultat kvalar ändå inte in i det här systemet, då man bara kan sätta av pengar som överstiger ett överskott om 1% av skatter och statsbidrag. Fattigare kommuner är mer hjälpt av ett förbättrat skatteutjämningssystem mellan olika kommuner.

Så här sa Jonas Sjöstedt efter att RUR antagits i Riksdagen:

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var för RUR.

”I höstas antog riksdagen regeringens proposition om kommunala utjämningsreserver (prop. 2011/12:172). Den nya lagen innebär att kommuner och landsting under vissa förutsättningar får reservera en del av överskotten i goda tider för att på så sätt bygga upp lokala s.k. resultatutjämningsreserver. Sparandet får sedan tas i anspråk för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur. Vänsterpartiet välkomnar den nya lagen som ett steg i rätt riktning eftersom den kommer att öka kommunsektorns möjligheter att hantera konjunktursvängningar.”

Jonas Sjöstedt, motion till riksdagen 2012/13:Fi14

Haninge kommun behöver RUR. SKR – Sveriges kommuner och regioner – är en medlems- och arbetsgivarorganisation för landets alla kommuner och regioner och hjälper alla kommuner med bl a ekonomiska prognoser, skriver bl a:

”Framtidsprognosen idag pekar på att det, i synnerhet för år 2023, saknas medel för att få en budget i balans. Många kommuner och regioner kan därför, trots extremt goda förutsättningar 2020 tvingas överväga att i sin långsiktiga planering förbereda nedskärningar i verksamheten eller skjuta på nödvändiga investeringar. Detta, eftersom det inte idag finns några garantier för att staten skjuter till medel i samband med kommande budgetpropositioner. Ytterligare ett problem är att de anställningar staten hoppas på att kommuner och regioner nu ska göra i syfte att få igång konjunkturen i stora delar inte kommer att göras, då de långsiktiga resurserna och planeringsförutsättningarna saknas.”

Så vi har fått varningen. Ekonomin för den kommunala sektorn 2023 kommer vara knaper (om staten inte kommer med långsiktiga utfästelser). Vi måste ta den varningen på allvar, och ett sätt att förbereda oss är att införa RUR och börja placera överskott där för att stå rustade inför 2023. Allt annat vore oansvarigt mot kommunens anställda och Haningebornas krav på kommunal service.

Ulla Andersson kritiserar nuvarande balanskravet på kommunerna.
Ulla Anderssons reservation – balanskravet

När vi inledningsvis skrev att det inte fanns någon reservation i ärendet, så var det lite sanning med modifikation. Det fanns en reservation från Vänsterpartiet, men i ett annat ämne som också berör den kommunala ekonomin. Vänsterpartiet reservation handlade inte om själva resultatutjämningsreserven – den var Vänsterpartiet för – utan hur balanskravet på den kommunala ekonomin skulle formuleras. Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet, skrev då bl a: ”Vänsterpartiet föreslår därför att kommunernas balanskrav, precis på samma sätt som är fallet för målet beträffande den offentliga sektorns finansiella sparande, ska gälla över en konjunkturcykel”. Hela Ulla Anderssons motion hittar ni här. Kort sagt vill Vänsterpartiet att kommunens krav på ekonomisk balans ska gälla över en konjunkturcykel (som kortast 3 år och som längst 8 år). Statens ekonomiska mål innebär att det offentliga sparandet i genomsnitt ska uppgå till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Vänsterpartiet vill att samma ska gälla för kommuner och regioner. Det innebär också att kommuners och regioners planeringshorisont måste vara längre.

Vänsterpartiet är beredda att ta sin del av ansvaret för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för Haninge kommun.