Skip to main content

Etikett: Vänsterpartiet Haninge

Vad vill kommunledningen med Haninges äldreomsorg?

På Äldrenämndens möte 22:a november skulle kommunledningens (M, SD, KD & L) plan och budget för äldreomsorgen 2024 upp till beslut.  Vänsterpartiet lämnade följande yttrade:

Vänsterpartiet deltar inte i beslut under den här punkten då vi har ett eget förslag till budget.

I Vänsterpartiets budget var nämndens ekonomiska ram 2024: 937 855 tkr. Det var drygt 42 miljoner mer än de 895 800 tkr kommunledningen gav äldrenämnden. Efter att budgeten för 2024 togs i juni i år har de beräknade skatteintäkterna ökat i kommunen med drygt 61 miljoner. Så det finns gott om resurser att tillgå för att vidareutveckla verksamheten och utan att några nedskärningar eller försämringar behöver göras.

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har tillsammans en majoritet i äldrenämnden. Det märks att det är många kockar som varit framme och rört i grytan. En sådan fråga är vad som ska göras med skatten.

Samma skatt eller sänkt skatt?

Skatten bestäms av kommunfullmäktige, men vad ska äldrenämnden jobba för framåt? När man beskriver förutsättningarna för kommande år säger man att “utgår från en oförändrad skattesats under 2024-2027”. Samtidigt säger man senare i nämndplanen att “på sikt ska kommunalskatten sänkas”. Det är två rätt motstridiga budskap i en och samma plan.

Om man tänker sig en “skattesänkning på sikt”, och “på sikt” betyder 2028 eller senare, bör det ju knappast vara med i några planer som rör den här mandatperioden. Har man tänkt sig en skattesänkning den här mandatperioden så blir det ju mer bekymmersamt. Då brinner det lite i knutarna och Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna är svaret skyldig att rätt omgående tala om för väljarna vilka nedskärningar i äldreomsorgen som ska finansiera den tänkta skattesänkning.

Har man mål för verksamheten?

Det finns två mål för Äldrenämnden som är jättemärkliga:

  • Man har tagit som mål att andelen äldre som har möjlighet att komma utomhus i äldreboendena ska öka från 58% (2023) till 59% (2026). Är det verkligen en målsättning? Bara att skriva ned den målsättningen kostar förmodligen mer än satsningen på att få 1% till av de boende att komma ut.

Rimligtvis borde ju målsättningen vara att alla som vill och kan komma ut utanför äldreboendet också kan få det. 

  • Den andra målsättningen man lanserar är att äldre som deltar i sociala aktiviteter på äldreboenden ska öka från 59% (2023) till 60% (2026). Också här tar man sig för pannan; är det här en målsättning på riktigt? I sann NPM-anda kommer man förmodligen bara att bokföra Jens Davidssons verksamhetsbesök på äldreboendena som en “social aktivitet” och vips är målsättningen uppfylld.

Måste de äldre digitaliseras?

En av kommunledningens käpphästar i effektiviseringen av verksamheten är parollen “digitalt först” där man ska “öka andelen digitala interaktioner med nämndens målgrupper”.

Visst kommer det finnas många äldre som behärskar den digitala miljön och den andel kommer givetvis öka på sikt. Men samtidigt finns det en större grupp äldre som vill ha en människa att prata med när det gäller ens behov och den service kommunen kan erbjuda.

Vi måste också tänka på den grupp där det kognitiva sviktar. Där är möjligheten att lära sig använda nya digitala verktyg ganska små och behovet att få prata med en riktig människa väldigt stor.

LOV är fel fokus

Att äldre ska få möjlighet att välja utförare av hemtjänst eller boende kan inledningsvis låta som att det ökar de äldres frihet och ger möjlighet att välja bort dåliga aktörer, men erfarenheten från andra kommuner visar snarare på motsatsen.

De senaste åren har trenden dessutom vänt och 2021-2022 avslutade många kommuner sitt arbete med LOV medan inga nya påbörjades. LOV är ett system på tillbakagång, som låter bättre än vad det är. I en utredning från Botkyrka kommun 2019 då man avsåg att införa LOV inom hemtjänsten backade man då det visade sig att LOV skulle bli 30 miljoner kronor dyrare.

På ytan låter det som att valfriheten för våra seniorer kommer öka, men i praktiken kan det bli tvärt om. Upplands Väsby är en kommun i Stockholmsregionen som införde LOV för äldreboenden redan 2014. Nu är man den kommun som ger näst mest avslag i hela Sverige på begäran från äldre att få komma till ett äldreboende.

Det finns en valfrihet, men bara för den som passerar nålsögat och blir beviljad en plats. Hur kunde det bli så här? För en kommun är det ganska lätt att planera för behovet av platser på äldreboenden. Hur kommunens invånare åldras är ingen jättesvår ekvation, och så länge kommunen driver det i egen regi är över-/underkapacitet en marginell företeelse

Med LOV blir det precis tvärt om. I och med att kommunen inte kan styra över etableringarna kommer vi i vågor ha väldigt stor över- alternativt underkapacitet till priset av mindre valfrihet för de äldre och större kostnader för kommunen.

De äldres inflytande

Att ha valfriheten att välja vilken huvudman som bedriver ens äldreboende är näst intill irrelevant valfrihet. Det betyder knappast särskilt mycket för någon. Verklig valfrihet är att ha inflytande på sitt boende och i sin vardag.. Att själv kunna bestämma när och hur man vill göra saker på äldreboendet.

Man skriver väldigt vältaligt om att “det finns ingen åldersgräns som upphäver rätten att bestämma över sin vardag” och att “äldre ska få känna välbefinnande och ha inflytande över vilka omsorgsinsatser som ges”. Jo, det låter sig sägas. Men när sådana ord inte kopplas till konkreta förslag så kommer bara att stanna vid ord.

De äldre kommer knappast få inflytande över vilka omsorgsinsatser som ges i en organisation av pressade biståndshandläggare där ribban för att godkänna insatser blir högre för varje år. Eller i en hemtjänst där alla insatser är minutstyrda.

Det finns ingen struktur för “brukarinflytande” i Haninge. När SKR gjorde genomlysningen av Haninge alldeles nyligen i Kommunkompassen, så konstaterade man torrt:

“I mallen för medarbetarsamtal, så finns mål och resultat som rubrik. Här borde också tillgänglighet och bemötande gentemot brukarna kunna finnas med. Så är inte fallet idag. Inom området brukarservice och bemötande finns förbättringsmöjlighet för Haninge.”

Men det är “brukarservice” – “brukarinflytande” går inte riktigt att utvärdera om det inte finns en struktur för det.

Kommunen måste respektera personalen

Det är lite besvärande att personalpolitiken lyser med sin frånvaro i nämndplanen. Personalen är kommunens viktigaste resurs när det gäller omhändertagandet av vår äldre. Vill vi att personalen ska ta hand om våra äldre på ett bra sätt, måste kommunen ta hand om sin personal på ett bra sätt.

Kommunen måste säkerställa att man är en bra arbetsgivare och har en bra arbetsmiljö. För att ge en bra vård ska arbetsplatsen:

  • Ta bort 12-timmarspassen och genomför en schemaläggning i dialog med personalen.
  • Ökad personalstyrkan. Säkerställa en rimlig arbetsbörda genom att anställa tillräckligt med personal för att möta olika behov som finns hos äldre.
  • Skapa en trygg och säker arbetsplats genom att förbättra arbetsplatsernas fysiska miljö; t ex ergonomiska verktyg och minimera risker för arbetsskador.
  • Förhindra utbrändhet och förbättra arbetsbalansen. 
  • Stöd för välbefinnande. Erbjuda möjlighet till fysisk träning/mental hälsa.
  • Stödprogram för att hantera stress och förbättra personalens välbefinnande.
  • För att behålla en bra och kunnig personalstyrka måste personalen känna sig respekterad och lyssnade på.

Arbetet mot välfärdsbrott

Det hade varit bra om nämndplanen i alla fall i korthet hade berört frågan om välfärdsbrott, speciellt när man har ambitionen att ta in fler privata aktörer.

Privatiseringar genom t ex LOV innebär ökade risker. Särskilt hemtjänsten är sårbar. En kommun som har upptäckt välfärdsbrott, genom till exempel överfaktureringar och uteblivna besök hos hemtjänstkunder, är Sollentuna. Bara under 2022 räknar kommunen med att det var runt 15 miljoner kronor som hamnade i fel händer. Nu har de därför – som så många andra kommuner – lämnat lagen om valfrihet, LOV, i hemtjänsten.

Vill man minimera risken för välfärdsbrott ska man ju självklart driva så mycket som möjligt i egen regi. Även om privata utförare låter attraktivt i början, så måste man ju också ta med i beräkningen administrationen och kontrollapparaten som kommunen måste ha när man inte själv har kontroll på verksamheten. Då förändras ganska snabbt den ekonomiska kalkylen och det privata alternativet kanske inte blir så attraktivt längre.

Sverigedemokraterna har blivit dörrmatta i Haninge

Innan valet profilerad Sverigedemokraterna sig som arbetarvänner, ett parti som ”inte skulle vara som alla andra” i ”etablissemanget”, utan bry sig om ”vanligt folk”. Särskilt vände man sig till Haninges kommunanställda och lovade att ta bort 12-timmarspassen inom äldreomsorgen och till förskolans anställda och lovade Sverigedemokraterna att ta bort karensdagen när man är sjuk.

Men det är väl inte så lätt att få igenom det här om man inte har majoritet, kan man kanske ursäkta sig med? Det är dock värre än så.

1) 12-timmarspassen inom äldreomsorgen

Avskaffandet av 12-timmarspassen har Sverigedemokraterna drivit sedan 2019. Det var och är en viktig fråga för alla som jobbar inom äldreomsorgen att inte tvingas till allt för dåliga scheman med allt för långa arbetspass. 12-timmar är i regel för långt pass och kräver väldigt mycket återhämtning.

Den motion till kommunfullmäktige man lade fram var i och för sig bara en kopia på den motion som Vänsterpartiet redan skrivit om 12-timmarspassen.

Efter att 12-timmarspassen dragits i långbänk av förra kommunledningen kom det på senaste kommunstyrelsen (4/9 i år) upp en punkt om ännu ej slutbehandlade motioner. Döm då om vår förvåning när vi såg att Sverigedemokraterna dragit tillbaka sin motion om 12-timmarspassen. Man vill alltså inte gå vidare med den och den kommer därför att aldrig behandlas av kommunfullmäktige.

Av allt av att döma så har man vikt sig för sina kollegor i kommunledning – framför allt Kristdemokraterna – som försvarar 12-timmarspassen med näbbar och klor.

Nu står Vänsterpartiet kvar som det enda parti som vill ta bort 12-timmarspassen från äldreomsorgen i Haninge.

2) Slopad karensdag

2021 lämnade Sverigedemokraterna in en motion om att ta bort karensdagen för kommunens anställda inom förskolan; ”Personalen gör ett fantastiskt jobb i förskolan och med detta sätt kan vi tacka dessa för deras insats som de gör för våra barn”, skriver man i motionen. Det kan man verkligen skriva under på.

Sverigedemokraternas motion om slopad karensdag var uppe till behandling på kommunfullmäktige 2023-05-29. Det blev en märklig föreställning. Det visade sig att tre partier; Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centern var positivt inställda till tanken i Sverigedemokraternas motion och ville utreda hur man skulle kunna kompensera kommunanställda i s k ”kontaktyrken” – där man i sitt arbete möter en stor mängd människor och därmed ofta blir smittade.

Då yrkade Sverigedemokraterna inte ens bifall till sin egen motion och än mindre röstade de för att utreda hur karensdagen skulle kunna avskaffas, alternativt hur man kompenserar anställda som får många karensdagar.

Kommunfullmäktige beslutade i alla fall – mot Sverigedemokraternas vilja – att frågan skulle utredas. Så frågan kommer komma upp igen på nästa kommunfullmäktige. Sverigedemokraterna kommer återigen sätta sig på hälarna och för allt i världen se till att deras motion inte går igenom. Och ingenting annat heller som är i motionens anda.

Det måste fresta på att skriva motioner, som man sen när Moderaterna morrar tvingas backa ifrån. Priset att ingå i ett borgerligt styre är ju att du tvingas föra borgerlig politik. Och till borgerlig politik hör inte att driva saker som är bra för arbetare och deras arbetsvillkor. Bättre arbetsvillkor är vänsterpolitik. Lämna det åt dem som med glädje driver det alla dagar om året. Sverigedemokraternas imitation av vänsterpolitik är bara populism som har bäst före-datum valdagen.

3. Simhall i Västerhaninge

Sverigedemokraterna drev under valrörelsen att det skulle byggas en simhall i Västerhaninge. Det är flera partier som är positiva till den idén om en simhall i Västerhaninge. Hittar man en bra mark så har Vänsterpartiet inget emot den idén. Vi har tagit med frågan om en simhall i vår budget för nästa år.

Socialdemokraterna har drivit frågan i decennier. Det har dock gått trögt för man har alltid varit i opposition; ibland mot ett borgerligt styre – ibland till sig själva.

2017 fick Socialdemokraterna igenom ett beslut i kommunstyrelsen om att man skulle bygga en simhall i Västerhaninge. Man blev så glada för att man äntligen gått i mål med frågan så man gick ut med en julhälsning till Västerhaningeborna:

Nu är det ju tyvärr så i Haninge att ett beslut i kommunstyrelsen ibland inte betyder ett endaste jota. Inget är klart förrän allt är klart.

Det här vet Sverigedemokraterna om. Om Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna skulle enas om en simhall i Västerhaninge skulle de ha majoritet i kommunfullmäktige. Om fler partier ansluter sig är det bara bonus.

Haken för Sverigedemokraterna är att Nicole Forslund (L) ville ha ett skrytbygge på 800 miljoner kronor i Torvalla, som ska invigas lagom till valrörelsen 2026 (och kanske en selfie med Sarah Sjöström), som villkor att sätta sig i kommunstyre med Sverigedemokraterna. Så då är det bara att bita i det sura äpplet och inse att det aldrig kommer bli någon simhall i Västerhaninge.

Varför inte bara säga som det är till väljarna?

Sverigedemokraterna gör nu sin första mandatperiod som dörrmatta åt ett borgerligt styre. Facit imponerar inte. Priset för att få vara i de fina salongerna kommer vara väljarnas förtroende. Man förespeglade vissa saker före valet och gör nu andra saker efter valet.

Vänsterpartiet har många gånger anklagats för att vara dörrmatta på vänsterkanten. Lyckligtvis har vi växt ifrån det. Om Sverigedemokraterna gör detsamma återstår att se. Men det ser inte ljust ut.

Kommunledningen får stå till svars för den begränsade vistelsetiden på förskolan

Sevim Celepli sitter i kommunfullmäktige för Vänsterpartiet Haninge.

 På senaste kommunfullmäktigemöte den 13 september så hade jag en interpellation ställd till grund- och förskolenämndens ordförande Tobias Hammarberg om beslutet att begränsa vistelsetiden på förskolan för barn till arbetslösa och föräldralediga från 30h till 15h med oförändrad taxa.

Jag var redo att ta striden för de vårdnadshavare som har drabbats av detta beslut och för de barn som har fått ta konsekvenserna. Jag var redo att vara deras röst. Efter mitt första anförande väntade jag på en replik från Tobias Hammarberg, men det kom inget. Det var helt tyst i kommunfullmäktige salen och tiden på den stora skärmen tickade på. Ja, vad kan man säga. Vissa beslut är så pass dåliga och omotiverade att det inte ens är en idé att försvara de. Jag gissar att det var därför det inte blev en debatt. Men då vill jag ge replik här på de skriftliga svar jag fick på min interpellation.

Jag ställde bl a frågan hur det motiveras från ledningen att vårdnadshavare får betala full avgift för en service de till fullo inte får del av.

Tobias Hammarberg svarar i interpellationen att en av de största utmaningarna som förskolan har haft under pandemin har varit den höga sjukfrånvaron bland personalen. Han menar vidare att det var en av de enskilt viktigaste pandemiåtgärder som gjorts inom förskolan, dvs att begränsa vistelsetiden för barn till arbetslösa och föräldralediga med argumentet att förskolorna då på ett säkert sätt har kunnat vara igång trots stor personalfrånvaro.

Hammarberg argumenterar vidare i sitt interpellationssvar att Haninge kommun inte har någon differentierad taxa när det kommer till barnomsorgsavgiften och att det inte har varit möjligt att utreda detta under pågående pandemi.

Först och främst, barnens behov ska komma i främsta rummet, vilket inte har skett här.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar på sin hemsida att barnens behov av förskolan väger tungt och att den generella regeln bör vara att barn går i förskolan under pandemin.

Förskolan är viktig:

”Barns behov av, samt möjlighet till, att vara i förskolan väger tungt. Därför bör den generella regeln vara att barn går i förskolan under pandemin. Barn driver inte smitta på samma sätt som vuxna gör. Personal som arbetar på förskolor har inte heller diagnostiserats för covid-19 i högre utsträckning än andra yrkesgrupper som har kontakt med många människor, exempelvis serviceyrken.”

Folkhälsomyndigheten

Så om man skulle vilja utgå ifrån barnets behov och bästa, så skulle man försöka lösa denna situation på annat sätt än att begränsa vistelsetiden för en viss barngrupp. Vi skulle ha kunnat ta in vikarier för att lösa sjukfrånvaron och samtidigt låta barnen få gå kvar.

Vi har idag i Stockholms län ca 450 arbetslösa förskolelärare och drygt 4000 arbetslösa barnskötare. Det finns därmed andra sätt att lösa det på än att barnen ska få ta konsekvenserna.

Utifrån ett barnperspektiv är det mycket som kan ifrågasättas. För barn som ska inskolas i förskolan blir inskolningen svår och utdragen med så få timmar som 15h i veckan, dvs 3h/dag, barnen får ingen ordentlig kontinuitet.  Och för de barn som redan har haft en bra rutin i förskolan med 30h pedagogisk verksamhet, får gå ner i tid med hälften pga sin familjesituation. Att plötsligt minska på dessa barns timmar och exkludera de från så många aktiviteter i förskolan förändrar gruppdynamiken helt och påverkar barnets pedagogiska utveckling.

Det skulle vara en annan sak om det endast handlade om en kort period på en till två månader, men för vissa barn kan denna begränsade vistelsetid ha varat i nästan två år från start i april 2020 till att de får återgå till 30h i januari 2022. Det är en väldigt lång period. Det innebär också att de föräldrar som inte har sagt upp sin plats trots begränsningen av vistelsetiden, kommer att ha fått betala i nästan två år för full verksamhet som de endast fått till hälften del av. Det känns inte rimligt. Dessutom är det en samhällsgrupp som redan har sänkta inkomster genom föräldraledighet och arbetslöshet, vilket gör att denna extra debitering känns ännu mer omotiverat.

Hammarberg svarar vidare att det inte har varit möjligt att utreda en differentierad taxa under pågående pandemi. Det är förståeligt att det var svårt att göra allt rätt när pandemin bröt ut, med det kaos och panik som utbröt i världen är vi nog alla överens om att inget kändes säkert längre. Men det går att rätta till det som blev fel längs vägen eller i varje fall nu och göra rätt för de vårdnadshavare som har fått betala mer.

Man hade t.ex. kunnat applicera den allmänna förskoleprincipen för denna grupp redan i ett tidigt skede, om detta inte hanns med under våren 2020 så kom Moderaterna med ett tilläggsförslag om just detta med avgiftsfri förskola för denna barngrupp i nämnden december 2020, när beslutet om begränsad vistelsetid förlängdes ytterligare. Men det förslaget röstades ner. Efter det gavs det en till chans att rätta till detta. I juni månad under grund- och förskolenämndens möte la Vänsterpartiet ett eget förslag i ärendet, som även resterande partier i oppositionen röstade för. Förslaget var bl.a. att kommunen retroaktivt ska utbetala det som vårdnadshavarna har fått betala för mycket i avgift eller inte debitera dessa vårdnadshavare framöver fram tills dess att det som dragits extra i avgift utjämnas.

Men ingen av dessa förslag ansågs vara ett alternativ.

I detta läge känns det främst som att kommunen har gynnats ekonomiskt av hur det här har hanterats och barnen samt vårdnadshavarna har fått ta kommunens ansvar för den kris som pandemin bidrog med till förskolorna.

Sevim Celepli

Nu ska det byggas fler prisvärda hyresrätter i Haninge

Äntligen och glädjande kommer det byggas 74 mindre och billigare hyresrätter i Västerhaninge. Frågan klubbades igenom på kommunfullmäktige 13/9. Det var V, S, C, KD, L och Lage Öhlund, partilös, som röstade för, men M och SD röstade mot. Det är bra att det är kommunens  allmännyttiga bostadsbolag  Haninge Bostäder som kommer bygga.

Kommunfullmäktiges handlingar i ärendet här!

Man har även sökt statliga lån vilket innebär att hyran kan hållas lägre.

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge. Haninge bostäders VD har lovat att hyran för en  1:a på 32 kvm inte ska överstiga 4133 kr/mån. Men det behövs billiga 3-4 rummare också för barnfamiljerna.

Vänsterpartiet har under många år drivit frågan om att det måste byggas fler billigare hyresrätter i Haninge. Det är en skriande brist på mindre lägenheter för unga, ensamboende och pensionärer. Dessa grupper har också svårt att få bostadslån för inkomsterna är för låga.

Det behövs även 3 – 4 rummare med billiga hyror så familjer med barn inte behöver vara trångbodda. Trångboddhet har ju visat sig vara en konsekvens för den snabba spridningen av Corona. Ett annat problem som framkommit med trångboddhet är att barnen har svårt att få studiero i hemmet.

I de “fina rummen” som byggs som t ex Vega finns det hyresrätter men där hyran för en två:a ligger på 12 000 kr och uppåt. Det utestänger många grupper som inte har råd. Vilket i sin tur leder till segregering och utanförskap.

Höga hyror påverkar även kommunens ekonomi när det gäller försörjningsstöd. Med den massarbetslöshet vi har kommer det vara en tung post för ekonomin i kommunen.

  • Vänsterpartiet har som mål att det i varje kommundel ska finnas bestånd av allmännyttan och vi vill höja takten på Haninge Bostäders byggnations takt. Hyreslägenheter med billigare hyror ska ges samma volym antal som hyreslägenheter med dyrare hyror. Det är även viktigt för samhällsstrukturen att alla olika boendeformer är inkluderande i alla områden oavsett om det är förtätning av befintliga områden eller i nybyggnation.
Åsa Bååth, gruppledare

Carina Wellton 1964 – 2020

Carina Wellton In memoriam

20 februari 1964 – 26 april 2020

 

Tänk på Carina Welltons minnesfond till förmån för Solrosuppropet och en mänskligare sjukförsäkring.

Lämna gärna en sista hälsning till Carina i lokaltidningen Mitt i Haninge.

 

Fler hyllningar till Carina kan också läsas här: Arbetet, Solrosuppropet, Flamman, Feministiskt perspektiv, Jonas Sjöstedt, Nooshi Dadgostar & lillasysters hyllning på Netstyle.

Carina Wellton har lämnat oss, det känns tungt. Hon var en kämpe med stor energi. Aktiv vänsterpartist och känd för sitt envisa arbete för en mänsklig sjukförsäkring. Vi kommer att sakna dig!

Jonas Sjöstedt

Det finns dagar som är gråa. Det finns dagar som är trista. Och sedan finns det dagar som är så eländiga att man önskar att de aldrig fanns.

Vår kära ordförande Carina Wellton gick bort på eftermiddag söndagen den 26 april.

En oerhörd smärta för hennes make Erik, hennes mor, barn, barnbarn, nära och kära, som vi känner kolossalt starkt för.

Carina var en virvelvind genom livet. De vars liv hon berört och påverkat till det bättre kan räknas i tusentals och det är en förlust som rör många. Det är en förlust som känns i partiet, i Solrosuppropet, hos arbetarrörelsen i stort, och för alla människor som strävar efter ett rättvisare samhälle har en mycket stark röst tystnat.

För partiet i Haninge var hon ett vallokomotiv i fyra valrörelser; 2014, 2018 samt EU-valen 2014 och 2019. Och varje dag däremellan också. Vi fick gå i skift för att hänga med i hennes tempo!

Hon beskrev sig själv som en person med funktionsvariationer. Det enda vi andra i partiet märkte av var att ibland gick det i 180 och ibland i 200. Det måste vara den variationen hon menade.

Carina hade en egen stil; medan den högra näven var knuten höll den vänstra i ett champagneglas.
Alltid, alltid stridbar – alltid, alltid fabulous!

Carina & Solrosupproret

Carina Wellton var med och startade föreningen Solrosuppropet.se i den form den fortfarande finns.
Med sin styrka, engagemang och otroliga värme var hon från början en självklar ordförande för oss och var det sedan under hela tiden.

Lisbeth Lippe Forsberg, Anette Forssander, Lotta Larsson, Christine Holmberg och Ina Hallström

Carina Wellton var med och startade föreningen Solrosuppropet 2012, och som ordförande har hon varit en röst för utförsäkrade och en ständig granskare av försäkringar som påverkar långtidssjukskrivna.

Hon hade själv en kronisk neurologisk sjukdom sedan 1998. Innan dess hade hon jobbat många år som konditor och motorcykelmekaniker.

Solrosuppropet härstammar ur gräsrotsrörelsen Påskuppropet som 2011 samlade tusentals landet runt i protest mot utförsäkringarna. Ett år då tiotusentals personer utförsäkrats och fråntagits rätten till vår gemensamma välfärd.

Hur hennes engagemang i Solrosuppropet började skriver Carina:

Hade en nära vän som for väldigt illa av sin utförsäkring. Därför engagerade jag mig 2010 i Påskuppropet. Först bara på Facebook, sen som talare 2011 i Stockholm. Ordförande sedan föreningens start 2012. Har själv varit sjuk sedan 1998.

Carina Wellton

 

Carina & Vänsterpartiet

Carina gick med i Vänsterpartiet i Haninge 2012 där hon genast förde med sig en känsla av nyväckt entusiasm för en förening som då behövde ett tillskott av energi och kamplust. Det dröjde inte länge innan Carina valdes in i föreningens styrelse där hon snart förklarade sig intresserad av att ta uppdraget som ordförande.

Som ordförande blev Carina kvar ända till och med 2018. Under denna period fick partiföreningen ett stort uppsving, med många nya medlemmar och en stor aktivitet på många områden. Till detta bidrog Carina i mycket hög grad genom sin optimism, energi och kamplust – ”hur svårt kan det va” är ett uttryck som vi ofta hörde från Carina när vi stod inför olika slags beslut…

Något som kännetecknade Carina var en stor dos av samhällsengagemang, inte minst i sin roll som ordförande och inspiratör till funkisnätverket ”Solrosuppropet”. På samma sätt var hon en källa till aktiviteter och ”jävlaranamma” för vårt parti i Haninge. Hennes envishet, uppslagsrikedom att hitta nya sätt att lyfta politiska frågor och också att vara med i att genomföra våra beslut var karakteristiskt för Carina.

Några exempel på möten och sammankomster där Carina var en mycket drivande kraft lokalt var de årligen återkommande Brandbergsfestivalen 6 juni och Haningedagen senare under hösten där Haninges alla föreningar medverkade på olika sätt. Och lita på att Carina satte avtryck på våra tält,  banderoller och bokbord – överallt kunde man se Carinas färggranna uppenbarelse och aktiva sätt att förmedla våra budskap. Trots sina begränsningar i rörelseförmåga och muskelstyrka tog hon alltid del i det praktiska genomförandet av allehanda manifestationer.

Andra tillfällen där Carina tog initiativ till ett aktivt deltagande var Vänsterdagarna i Malmö och Göteborg, kongresserna och distriktsårskonferensen där hon argumenterade för några av sina hjärtefrågor.

Carina medverkade vidare med konstruktiva synpunkter på de årliga träffarna för närliggande partiföreningar som hålls på partiets kursgård i Syninge.

Ett annat lyckat evenemang med Carina som drivande var det bostadsseminarium vi genomförde 7 okt 2015 med fokus på klimatsmarta och billiga hyresrätter.

Inför Internationella kvinnodagen 8 mars och 1 maj kunde vi alltid se Carina i spetsen för demonstrationer i sin rullstol, ofta iklädd stilenlig och färgrik klädsel, försedd med aktuella plakat och inte sällan en megafon där Carinas röst introducerade Internationalen eller andra eggande ramsor.

På julfesterna i början av december hade Carina alltid förberett en aktuell quiz som förgyllde tillfället, inte sällan kunde vi också avnjuta något gott bakverk som hon hade åstadkommit hemma i köket i Landfjärden. Detta i sin roll som f d konditor, en av många yrkesroller som Carina har antagit under årens lopp. Bland annat var Carina Sveriges första kvinnliga mc-mekaniker innan hon i slutet av 90-talet drabbades av den neurologiska muskelsjukdom som följde henne resten av livet.

Andra tillfällen där vi kunde räkna med Carina som aktivist var de röda lördagar som vi började med i Jordbro hösten 2015. Inför EU-valet och riksdagsvalet 2014 var Carina förstås en ledande aktör, med  bl a Blåsorkestern som formidabel inspiratör ute i bostadsområdet i Jordbro.

Vid flera tillfällen samlades vi ute hos Carina i Landfjärden inför olika slags aktiviteter. Det kunde gälla att klistra affischer, ta fram lokala handlingsprogram eller diskutera politik inom olika arbetsgrupper. Där fick vi då ta del av maken Eriks vällagade lunch medan eftermiddagens kaffe oftast ledsagades av Carinas hembakade kakor eller andra bakverk.

För det interna styrelsearbetet i partiföreningen tog Carina som ordförande ett stort ansvar för att skapa förutsättningar för att alla skulle kunna medverka utifrån sina egna förutsättningar. Några av hennes egna hjärtefrågor var feminism – inte minst internfeminism – arbetsrättsliga aspekter, bostadsfrågan, kulturens roll i samhället och funktionhindersrörelsen. Carina tog också flera initiativ till att utbilda föreningen bl a i feministiskt självförsvar.

Carina tog vidare, så långt henne ork och tid räckte till, mycket aktiv del i att uppdatera hemsida och sociala medier. Likaså att hålla kontakt med representanter olika partier och föreningar, som ett led i en ständigt pågående dialog för det politiska arbetet i samhället.

Som alla nog förstår är Carinas bortgång en enorm förlust för Vänsterpartiet i Haninge. Carinas obändiga energi, engagemang och omvittnade arbetsförmåga kommer att saknas. Hennes ständiga beredskap till att ställa sig i spetsen för allehanda aktiviteter till stöd för en progressiv politik berörde många.

Carina besatt en okuvlig optimism som, tillsammans med hennes glädje, vänfasthet och ofta burleska humor medförde en aktivitet som gör att partiet fått ett brett erkännande för sitt politiska arbete. Detta kommer att vara ett bestående intryck av den tid som Carina lät oss ta del av hennes inspirerande ledarskap i Vänsterpartiet i Haninge.

Carina & musiken

Carina älskade musik. Musiksmaken var bred, men det anades en bakgrund i punken och rock av mer rebellisk art.

Hon gillade gamla punk, som bl a fanns med på samlingsplattan med kanske den bästa skivtiteln i historien: Vägra raggarna benzin.

Hela Thåström-katalogen, inklusive Ebba och Imperiet, gillades skarpt. Men även tidigare band som Pink Floyd och Queen finns med i skivbacken.

Patti Smith -People have the power gick varm på torgmötena under valrörelserna.

Ur musiken kan mycket styrka hämtas. Punken var ju en urkraft för en marginaliserad del av 60-talisternas ungdomsgeneration.  Inte minst för ungdomarna i förorten.

Men också mycket tröst i en situation som denna. I bland kan man låta rocklyriken sätt ord på vad man känner i stunder av sorg. Få är så träffsäker som Kate Bush i Running up that hill:

Ooh, there is thunder in our hearts
Say, if I only could
I’d make a deal with God
And I’d get him to swap our places
I’d be running up that road
Be running up that hill
With no problems
With no problems

Det bästa versionen står att finna i en cover gjord av Placebo.

Nu lever Carina vidare i oss. I våra minnen och tankar.

Och man kanske i sammanhanget får kosta på sig en dröm; att Carina – fri från alla eländiga sjukdomar – skulle få sätta sig på hojen en sista gång och få uppleva friheten att dundra iväg längst med landsvägarna. I hörlurarna har hon Manic Street Preachers på högsta volym.

Orthodox dreams and symbolic myths
From feudal serf to spender
This wonderful world of purchase power

Ride in peace