Det kan kännas tidigt att komma ut med ett förslag till valplattform redan ett år före valet. Vi är först med det av alla partier! Men det finns några rätt tydliga skäl till det: Vänsterpartiet kanske är det parti som bryr sig mest om att demokrati ska råda. För oss är det viktigt, inte bara att medlemmar i partiet skall ha inflytande och tid att diskutera, utan att fler personer skall veta vad Vänsterpartiet vill och gör. Nu startar vi en bred diskussion om hur Sverige kan bli rättvist. Ju fler som engagerar sig i den, desto klokare idéer kan vi komma fram med. Var med i debatten om hur vi bygger en bättre framtid för alla – inte bara några få!
Onsdag11 oktober kl 18:00 har vi därför medlemsmöte och motionsverkstad på Pizzeria Napolitano. Adress: Klockargatan 2 (Vårdcentralens hus),
Kvällen ägnas åt att fundera kring eventuella motioner vi borde skicka till Vänsterpartiets kongress i februari. Vad vill vi att Vänsterpartiet ska jobba med de kommande åren? Medans vi klurar ut det bjuder vi på pizza och alkoholfri dryck. Det man på denna kongress främst kan motionera om är partiets valplattform. I länken nedan kan ni läsa plattformen, hur motioner skrivs och mycket mer. Vi kommer även gå igenom några motioner som föreningen fått skickade till sig. Mötet beslutar ifall föreningen ställer sig bakom motionerna. Om du har en läsplatta eller laptop – ta gärna med den så kan vi gå igenom texterna tillsammans. Har du ingen kan du sitta bredvid någon som har.
Så läs gärna igenom så mycket du hinner av valplattformen och varmt välkommen att diskutera på onsdag!
Jonas Sjöstedt kommer till Haninge måndagen den 23/10, kl 18:00. Passa på att träffa, lyssna till och diskutera med Vänsterpartiets partiledare, som kommer prata om hur vi kan få en ekonomi för alla, inte bara för de rikaste.
Lyssna också till Elelta Elnam från Jordbro läser sina egna spoken word-texter.
Vi ser en mängd konflikter på svensk arbetsmarknad idag. Den gemensamma nämnaren är privatiseringar, illa genomförda upphandlingar och outsourcing av kärnverksamhet i kommuner och landsting.
Varje upphandling, varje outsourcing, bygger på att nästa entreprenör ska skruva anställningsvillkoren ytterligare ett snäpp nedåt, eller hyvla bemanningen ytterligare lite. Till slut blir det oanständigt och de anställda måste sätta ned foten.
De senaste 25 åren har Sveriges arbetare varit tillbakapressade. Pressen har aldrig bestått i öppen konfrontation i avtalsrörelserna, utan all press har skett genom ständiga upphandlingar, ständiga konkurrensutsättningar och att arbetare ställts mot arbetare genom användningen av bemanningsföretag. Den med lägst bemanning och sämst villkor gynnas alltid i ett system med ständiga upphandlingar och hårdnad konkurrens.
Stockholms läns landsting har dessutom, vad beträffar t ex upphandlingen av färdtjänsten, ständigt favoriserat bolag utan kollektivavtal.
Kommuner och landstings upphandlingar har blivit ett självspelande piano för arbetsgivarna och håller arbetarna i schack. Varje fackligt krav på bättre villkor eller högre bemanning leder ofelbart till arbetslöshet genom att den egna arbetsköparen kommer förlora det offentliga kontraktet till någon med lägre personalkostnader, om det inte går i konkurs direkt. Offentliga upphandlingar är ett effektivt sätt att tysta personalen och fackliga strävanden. Ofta räcker hotet om konkurrensutsättning för att tysta personalen och kväsa facket.
Samtidigt är dessa ständiga upphandlingar källan till problematiken med vinster i välfärden, vilket lägger ytterligare en press på arbetarna. Arbetarnas villkor ska inte bara pressas för att anbud ska vinnas – det ska pressas för att ge plats till vinst åt arbetsköparen också. I RenoNordens fall handlar det främst om att mjölka den svenska ”sopmarknaden” på skattepengar för att kapitalförsörja ett konkursmässigt norskt moderbolag. Är det en uppgift för skattebetalarna i Stockholm att hålla ett konkursmässigt bolag i Norge under armarna?
Varje gång arbetare gör motstånd mot försämring öser högern och borgerlig media moralkakor över oss om bortskämda arbetare och ”lyxstrejker”. Det spelar ingen roll vilka arbetare som protesterar, alla, allt ifrån piloter, städare, elektriker, vårdpersonal, tjänstemän, personal i skärgårstrafiken och lokförare (för att nämna några som gått ut i konflikt till försvar för sin villkor senaste tiden) har samtliga stämplats som oproportionerliga konflikter av giriga och bortskämda arbetare. Värt att notera är att de som talar om ”lyxstrejk” är samma personer som aldrig någonsin funnit något krav från någon arbetare berättigat.
Och varför ska arbetare frivilligt gå med på lönesänkningar och sämre villkor, när andra personer, särskilt i samhällets elit, aldrig någonsin skulle kunna tänka sig bromsa sin egen löneutveckling. Ericsson har, exempelvis, de senaste 15 åren sparkat 30 000 anställda i Sverige, p g a urusel skötsel av företaget. Samtidigt har 1,3 miljarder kronor betalats ut till Ericssons ledning i bonusar för väl utfört arbete. Den som får den logiken att gå ihop är nog ännu inte född. Allt medan vi, utan vidare, ska acceptera sådana excesser av överheten, förväntas vårt blod koka av ilska så fort en sopgubbe eller hamnarbetare kommer upp i över 30 000/mån med hjälp av ackord, OB och övertidsersättning. Problemet är inte att några arbetare kommer över 30 000/mån. Problemet är att det är för få arbetare som gör det.
Vi stödjer alla arbetares ansträngningar att förbättra sina villkor. Inte minst inom offentlig sektor och de kvinnodominerade yrkena finns det mycket att göra. Där kan man t o m tala om en existerande lönediskriminering. Självfallet blir inte lönerna bättre i offentlig sektor bara för att man sänker hamnarbetarnas och sopgubbarnas löner.
Vi vill att det offentliga avkommersialiseras, att det är människors och samhälleliga behov och inte privata företags vinstintressen som ska stå i centrum. Det är av strategiskt stor betydelse att dräneringen av skattemedel till privata intressen inom offentlig sektor stoppas.
Självklart måste det finnas utrymme för kommuner och landsting att anlita privata företag, men då ska det handla om perifera uppgifter som det skulle vara uppenbart onödigt att ha en egen organisation för och som behöver speciell kompetens.
Grunden för en hållbar vänsterpolitik är att det som är kommuner och landstings uppdrag skall också drivas i egen regi.
Tjänsteproduktionen organiseras mer effektivt i offentlig regi om målsättningen är en jämlik fördelning av tillgång till kvalificerad samhällsservice. Den ska styras och utvecklas demokratiskt med utgångspunkten att människorna är medborgare i ett samhälle och brukare av välfärdstjänster – inte kunder på en marknad.
Även ur medborgarperspektivet är det samhälleliga ägandet avgörande. Genom kommunalt eller statligt ägande ges de demokratiskt valda församlingarna ett övergripande ansvar för produktion av varor och tjänster. Därmed blir det möjligt att låta samhällsnyttan styra verksamheten i stället för kortsiktigt vinstmaximerande. Om samhällsnyttan får råda är det lättare att styra mot ett mer ekologiskt och socialt hållbart samhälle. En längre tidshorisont i samband med produktion av varor och tjänster gör det naturligt att ta hänsyn till hur verksamheten påverkar miljön.
Privatiseringar och entreprenader innebär därför ett allvarligt hot mot den offentliga sektorns grundidé och i lösningen på konflikterna, förutom att alla angrepp på arbetarna dras tillbaka, ingår att verksamheterna återgår i kommunal regi. Men det kan inte stanna där. Att återgå till hur det var förut räcker inte. Samhällsägda företag/verksamheter ska ha en demokratiskt beslutad ägarstrategi där samhällsnyttan, medborgarnas och personalens bästa står i centrum. Samhällsägda företag ska vara föredömen när det gäller de anställdas villkor och deltagande i företagens förvaltning och ledning.
Allt stöd till de arbetare som kämpar för sina villkor och sina jobb!
Syntolkning: Foto på flera exemplar av boken Ett kollektiv av röster. På rosa bakgrund är tecknat ett demontrationståg med kvinnor som ropar. De håller en banderoll med texten ”Ett kollektiv av röster”.
Imorgon 6 juni är det Brandbergfestivalen och nationaldagsfirande. Vänsterpartiet Haninge finns på plats hela dagen från 10 till 16. Kom gärna förbi och snacka med oss och andra kamrater, ta en fika eller dela flygblad om du har lust. Klockan 14 har vi picknick där var och en tar med eget att äta och dricka. Vi går då också igenom huvuddragen i den budget vi gjort för Haninge.
Från Brandbergsfestivalens Facebook: ”Brandbergsfestivalen på och vid DANSBANAN i Brandbergen även i år på Nationaldagen, med mycket sång, musik, dansuppvisningar. Knallar, loppis, tivoli, ponnyridning, ansiktsmålning, ballongfigurer, föreningar som visar upp sig, godis och glassutdelning m.m. Happy hour kl.10-11. Fri entré.”
Passa på att bläddra i den jättefina boken om kvinnorna i partiet som nyligen givits ut för att fira att Vänsterpartiet fyller 100 år i år. Vi har några ex till försäljning för 150 kronor styck. Ta gärna med jämna pengar.
Förlaget Leopard beskriver boken såhär:
Ett kollektiv av röster är en unik samling texter skrivna av ett åttiotal skribenter. I artiklar, dikter, personporträtt och intervjuer skildras kvinnor som under Vänsterpartiets historia har gjort avtryck, skapat politik och brunnit för sitt parti. Det är ett stycke historieskrivning, en hundraårig genomgång av pionjärer som Kata Dalström, viktiga inspiratörer som Eivor Marklund, Barbro Backberger och Gudrun Schyman samt föregångare som Ulla Hoffmann och Ingrid Burman. Genom de enskilda ödena målas en bild av feminismen, stoltheten, inspirationen, motgångarna och segrarna fram.
Här skildras också de kvinnor som är aktiva i dag och som kan berätta om samtidens utmaningar och styrkor—om arbetet mot rasism, det fackliga arbetet, om HBTQ-frågorna och om feminismens framväxt. Medverkar i boken gör bland andra Ida Gabrielsson, Annika Cullberg, Jonas Sjöstedt, Cecilia Torudd, Anna Herdy, Nooshi Dadgostar, Jenny Wrangborg, Hediye Güzel och Karolina Ramqvist.
Syntolkning: Tecknad bild med röda, rosa, gula toner. På en scen står boken Ett kollektiv av röster uppställd. På omslaget syns kvinnor som ropar något och håller upp en banderoll.
13 maj fyller Vänsterpartiet 100 år. Det firas med seminarier på dagen på ABF och releasefest för bok om kvinnorna i partiet på kvällen.
I samband med Vänsterpartiets hundraårsdag lördag 13 maj 2017 anordnas en halvdag med seminarium, kultur och andra inslag på ABF-huset i Stockholm. Du är hjärtligt välkommen!
Program:
➤ 12.00 Invigning
☞ Jenny Wrangborg, poet
☞ Vänsterpartiets blåsorkester
☞ Ida Gabrielsson, ordförande Vänsterpartiets kvinnonätverk
➤ 13.00 Samtal: Hur har vänstern påverkat samhället och vilka är de framtida utmaningarna?
☞ Anna Herdy, chefredaktör Flamman
☞ Jenny Lindahl, chef Arena Opinion
☞ Nooshi Dadgostar, riksdagsledamot (V) …
☞ Jörn Svensson, tidigare riksdagsledamot (V)
➤ Paus för fika i mitten
➤ 15.00 Avslutningstal
☞ Jonas Sjöstedt, partiordförande Vänsterpartiet
Anordnas i samarbete mellan Vänsterpartiet, Vänsterpartiet Storstockholm och ABF. Föranmälan krävs ej.
➤ 13 maj
➤ ABF-huset, Z-salen, Sveavägen 41
➤ 12.00-15.30
➤ Vänsterpartiet bjuder på fika
På kvällen blir det fest och dans. Releasefest för boken Ett kollektiv av röster – 100 år av systerskap, om kvinnor i Vänsterpartiets historia. Festen är på Bar Brooklyn, Hornstulls strand 4, i Stockholm.
☞ Dansa till vänster-DJs: Rossana Dinamarca, Clara Lindblom, Anna Herdy, Ulla Hoffmann, Karin Rågsjö och Nooshi Dadgostar
☞ Köp ditt ex av boken, swish och kontanter gäller!
☞ 18.30, Bar Brooklyn, Hornstulls strand 4 (T: Hornstull)
☞ Mat och dryck finns att köpa på plats
☞ 18-årsgräns
Arrangeras av Vänsterpartiet och Vänsterpartiet Storstockholm i samarbete med Leopard Förlag. Fritt inträde. Enligt uppgift ska lokalen vara tillgänglig för rörelsehindrade. Facebookevenemang för festen.
