Lördagen den 19:e november 2016 hade Vänsterpartiet Haninge ett halvdagsseminarium på temat Jämställdhet i teori och praktik. Det här är en bearbetad version av Patrik Olofssons inledning till de teoretiska bakgrunderna till patriarkatets framväxt.

Varje samhälle har sina maktstrukturer. Vissa grupper ockuperar de högsta positionerna i samhället. Och andra står på de lägsta pinnarna av samhällsstegen. De styrande har avlöst varandra i form av slavägare, adel och kapitalister. Likaså varierar de underordnade; trälar, bönder, proletärer.

Det religiöst förtryck har också varierat. Huruvida det varit asatron, katolicismen, judendomen eller islam som lidit spott och spe från först kristendomen och sedan dess speciella inriktning; protestantismen, har skiftat genom de senaste 1000 åren (1).

Även nationellt förtryck, och dess tvillingsjäl rasismen, har kommit och gått. Finnar, samer och norrmän har alla på nära håll upplevt det mindre gemytliga, storsvenska umgänget. På 30-talet var det judarna. Idag är det romer och muslimer som bedöms som grupp efter andra måttstockar än personliga kvalitéer.
Trots tusentals år av civilisation har vi en maktstruktur som varit konsekvent och inte riktigt velat ge med sig, och som överlevt alla typer av klassamhällen, alla typer av religioner och kulturer. Det handlar om mäns överordning och kvinnors underordning; det som kallas patriarkatet (2).

Även nationellt förtryck, och dess tvillingsjäl rasismen, har kommit och gått. Finnar, samer och norrmän har alla på nära håll upplevt det mindre gemytliga, storsvenska umgänget. På 30-talet var det judarna. Idag är det romer och muslimer som bedöms som grupp efter andra måttstockar än personliga kvalitéer.
Trots tusentals år av civilisation har vi en maktstruktur som varit konsekvent och inte riktigt velat ge med sig, och som överlevt alla typer av klassamhällen, alla typer av religioner och kulturer. Det handlar om mäns överordning och kvinnors underordning; det som kallas patriarkatet (2).

Det råder hyfsad konsensus i forskarvärlden att den förkrossande majoriteten av världens ca 5 000 kända civilisationer de senaste 6 000 åren varit patriarkala. Några har varit hybrider med, där männen haft den politiska makten medan släktskap och arvskifte gått på moderns sida, d v s matrilinjärt (3). Några vet man inte. Man är relativt säker på att det inte funnits några renodlade matriarkat under den här perioden. Det beror givetvis på hur man definierar ett matriarkat. Ett matriarkat, enligt min mening, ska inte ses som en rak motsatts till ett patriarkat.

I ett matriarkat är inte männen underordnade så som kvinnorna är underordnade i ett patriarkat. I ett matriarkat finns det inget mansförtryck. Ett matriarkat är inte patriarkat där männen bytts ut mot kvinnor. Matriarkat är en helt egen ordning. Och om vi definierar ett matriarkat som ett icke-hierarkiskt, jämlikt samhälle, där allt arbete i och utanför hemmet värderas lika, där släktskap följer moderslinjen och i fall det existerar någon religion så är det i regel (fruktbarhets)gudinnor, så är det något som stämmer överens med större delen av den period i människans utveckling där vi var jägare och samlare, från 200 000 år sedan fram till jordbrukets genombrott för 11 000 år sedan.

Människans utveckling

Om man vill få en förklaring till varför män som grupp idag har en överordnad ställning i samhället i förhållande till kvinnor, finns det en uppsjö av synpunkter som är av ren hobbykaraktär. Det är inte sällan idéer som gener och alfahannar kommer upp. Och det kan vara lika bra att stryka det från listan direkt.

Gener styr inte samhällelig organisation. Det kan inte varit en plötslig mutation på en gen för 6 000 år sedan som gav upphov till att män såg möjligheten att förskansa en större del av makten i samhället. Det är en orimlig tanke. I och med att vårt mänskliga DNA är kartlagt och med tanke på att vi kan utvinna DNA från våra förfäder bör detta i så fall ha iakttagits.

Idén om manlig dominans och Alfahannar är lånad från våra kusiner; gorillor, schimpanser och babianer m fl. Den har ingen som helst relevans för oss idag. Vi tillhör huvudgruppen Homo Sapiens (Den visa/vetande/tänkande människan). Den har tre undergrupper, varav vi, Homo Sapiens Sapiens, är den enda nu levande. Homo Sapiens Sapiens skulle kunna översättas till människan som vet att hon vet. Eller mer poetiskt; människan som kan reflektera.

Då kan vi reflektera över detta; det är möjligt att det fanns en social ordning med alfahannar som styrde flocken. Den amerikanske professorn i paleoantropologi, Tim D White, som gjort sig känd genom utgrävningarna och arbetet med Lucy (4), vill dock placera förekomsten av alfahannar i det mänskliga släktträdet ca 7 miljoner år bakåt i tiden. Lucy levde för 3,5 miljon år sedan och Tim D White hittar inga belägg för att ”Mr Lucy” skulle vart en alfahanne, bland de 120 individer av Lucys och ”mr Lucys” som man känner från den perioden. En alfahanne bör ju efterlämna sig spår som något större kropp och inga tecken på näringsbrist (eftersom alfahannen i regel får äta först), skador som kommer av strid med andra om att nå alfapositionen eller mot utmanare, eller mot fiender till flocken, rovdjur o s v.

Har ni oturen att idag stöta på någon som utger sig för att vara alfahanne ska ni omedelbart kräva ett han donerar sin kropp till vetenskapen. Det smäller kanske inte lika högt som Jurassic Park, men att något som varit utrangerat av evolutionen och dött i 7 miljoner år plötsligt poppar upp bland dagens moderna män är något som vetenskapen onekligen skulle kasta sig över med hull och hår.
Sedan är det en sanning med modifikation det här med alfahannar hos våra kollegor bland primaterna. Beroende på omständigheterna finns det i huvudsak sex stycken former av social struktur (5) man observerat bland primater:

Materiella grunder

Försöken att koppla samman dagens patriarkat med något evolutionärt ursprung är den vanligaste formen av socialdarwinism (6) och oerhört fjärran från det socialistiska synsättet. Idén att det skulle ligga naturligt, i gener och människans utveckling, är ju också oerhört pessimistisk. Det innebär att ingen förändring är möjlig och att mannen är ”fittest” att regera. Jämlikhet mellan könen skulle vara att göra våld på naturen. Givetvis är det inte så. Social darwinism har också en fascistoid sida där man betraktar förtryck och utrensning av socialt svagare element som lika oundvikligt, och t o m nödvändigt, som naturens biologiska urval av ”the survival of the fittest”.

Primaters val av social organsation sker mot bakgrund av dess omgivning. Är det varmt eller kallt, finns det mycket eller lite mat och finns det fiender och hot. Det är den materiella grunden för den sociala organisationen.

När vi ska titta på människans val av organisation finns det ytterliga en dimension. Människan skapar ytterligare en materiell grund som kommer styra valet av social organisation; det ekonomiska systemet. Och att vara jägare-samlare är ett ekonomiskt system, om än primitivt. Det kräver produktion av jaktvapen, fisknät m m. Det krävdes en arbetsfördelning och det behövdes regler för fördelning av produktionsresultatet; det döda djuret eller den ihopsamlade frukten.

När väl människan börjar ingå ekonomiska transaktioner med varandra, även om det är på en väldigt basal nivå (”om du går och hämtar bananer, så går jag och skjuter en ekorre, sen gör vi en banan-ekorresallad ihop”), så tar darwinismen slut och marxismen tar vid.

Jämför detta t ex gorillan som bara interagerar med sin omgivning. Bortsett från en och annan myra är gorillan vegetarian och en stor hane behöver ca 15-20 kg mat om dagen; frukt, örter, blad, skott och bark. Och när de ätit vilar de. De kanske umgås, putsar varandras päls, leker med ungarna. Sedan rör de sig, i snitt 1 km om dagen, till ett nytt ställe. Och sedan äter de igen. De har ingen ekonomisk aktivitet sinsemellan som kan utgöra en materiell grund för en annan social organisation än den naturen ger utrymme till.

Kampen om överskottet

För att det alls ska finnas ojämlikhet mellan könen, och för att det ska finnas klasskillnader, måste det finnas något att snedfördela. Det måste finnas ett överskott. Människan måste ha blivit så skicklig och specialiserad på det hon gör att hon kan producera mer än hon själv förbrukar för att överleva.
Vän av ordning kanske invänder att orättvis fördelning kan väl alltid ske. Nja, försök har säkert gjorts, men med ganska magert resultat.

Om vi tänker oss en flock människor på 100 personer. 100 % av det de producerar, jagar eller samlar ihop behöver de konsumera direkt för att överleva. Det finns bra och dåliga dagar, men inget regelmässigt uppkommet överskott som går att konservera och ackumulera för framtiden. Om då t ex 20 personer vill att saker ska vara mer orättvist; att de 20 personerna ska arbeta halva tiden, men konsumera 40% av flockens produktion. Det enda som händer är att övriga 80 personerna sakta men säkert kommer dö av undernäring och de 20 personerna som ställt in sig på en lyxtillvaro får gå tillbaka till samma arbetsmängd som tidigare och samma konsumtion som tidigare. Med den skillnaden att de är en svagare flock nu.

På den låga ekonomiska aktiviteten som jägare-samlarsamhället var skulle det ha varit ett självmord att försöka skapa en orättvis fördelning av resurserna. Det är onekligen en stor förtjänst hos marxismen att vi hittar källan till både klassamhällets och patriarkatets framväx i den fas av mänsklighetens historia där kampen om överskottet börjar.

Den låga ekonomiska aktiviteten gjorde också att man kunde inte kosta på sig att ett kön var begränsad i sin aktivitet och förpassad till hemmet. I de jägare-samlaresamhällen man stött på i Afrika och Sydamerika i modern tid är kvinnorna aktiva i jakten. Där man fiskar är det kvinnorna som producerar näten och fiskar. På land har ofta kvinnorna ansvaret att spåra bytet, ibland med domesticerad hund som hjälp. Männen är i huvudsak ansvariga för att fånga eller döda bytet.

Neolitiska revolutionen

Övergången från jägar- och samlare till bofasta, jordbrukande och djurhållande samhällen brukar kallas den neolitiska revolutionen (7) och myntades på 1920-talet av en marxistiskt influerad arkeolog vid namn Vere Gordon Childe som var verksam i Storbritannien (8). Med revolution menas en radikalt annorlunda livsstil, ekonomisk och socialt. Det innebar inte att alla gjorde likadant, för parallellt har det hela tiden, t o m fram till våra dagar, funnits civilisationer som levt kvar som jägare och samlare. Men den stora majoritet förändrade sitt levnadsmönster.

Den första neolitiska revolutionen skedde för 11 000 år sedan i den bördiga halvmåne (9) som sträcker sig från Persiska gulfen, upp längst med Tigris och Eufrat och ned till Nilens delta. För runt 9 000 år sedan skedde samma sak i Kina med de civilisationer som befolkade de bördiga områdena längst med Gula floden och Yangtze. Nord- och Sydamerika var sist ut där det skedde för ca 5 000 – 3000 sedan.

I och med den neolitiska revolutionen ökade människan sin produktivitet så att man kontinuerligt producerade ett överskott. Detta inbar inte automatiskt att det blev en kamp om överskottet och att vi hade patriarkat och klassamhälle från dag ett. Det skapade den materiella förutsättningen för patriarkatet och klassamhället. Mekaniska och dogmatiska marxister hoppar säkert av otålighet och kräver ett automatiserat historieförlopp så fort de materiella förutsättningarna uppstår. Men så förlöper inte historien.

Det mesta tyder på att det först uppstod icke-hierarkiska och icke-patriarkala städer, som Çatalhöyük (10)(11) i nuvarande Turkiet.

Çatalhöyük är intressant i flera avseenden. Det är en av första stora städer efter den neolitiska revolutionen. Man har beräknat det till att upp emot 7 000 invånare kunde ha bott där. Arkitekturen var egalitär. Alla bostäder, drygt tusen till antalet, låg på ca 25 kvadratmeter. Det finns inga palats eller herresäten. De byggnader som inte var bostäder kan ha varit tempel, med stora väggmålningar, 12-18 meter långa, med kvinnor (kanske gudinnor) som föder, jagar m m.

I utgrävningar har man också hittat en mängd frodiga kvinnliga figurer i keramik.

James Mellaart (12), som var den arkeolog som ledde utgrävningarna, trodde själv att stadens civilisation byggdes runt dyrkan av den Stora Gudinnan. Han ansåg det också högst sannolikt att de flesta ritualer i Çatalhöyük leddes av prästinnor. James Mellaart är kontroversiell som arkeolog och slutsatserna kanske är för långtgående, men det är värt att notera att man inte hittat belägg för klasskillnader i samhället och att väggmålningarna fokuserar på kvinnor och förlossningen.

Det är i alla fall en antydan till gudinnekultur. För i gudinnekulturer är havandeskapet centralt, då kvinnan, i motsats till mannen, ses som den fertila och ”bär frukt”, som allt annat i naturen, och på vart samhällets fortbestånd vilar.

Vi är naturligtvis begränsade och beroende av att göra korrekta tolkningar av arkeologiska utgrävningar av bostäder, gravar, målningar, statyetter, figurer o s v. Det blir oerhört enklare att ha en bestämdare uppfattning om civilisationernas karaktär efter skriftspråkets genombrott för 5 200 år sedan.

Första lagarna – patriarkatet träder fram

Det första kända skriftspråket är det Sumeriska (idag i södra Irak). Som marxist får man lite bekräftelse av sin materialistiska historiesyn när man tittar på de äldsta lertavlor med sumerisk kilskrift; ekonomisk och administrativ prosa, lagerinventeringar och köpehandlingar för mark. Först uppstår det materiella behovet av ett skriftspråk, sedan levererar den mänskliga kulturen ett svar på det behovet.

Men samtidigt blir man lite frustrerad. Det finns ett glapp på 2 500 år mellan de egalitära civilisationer som uppstod efter den neolitiska revolutionen för 11 000 år sedan, och som i exemplet Çatalhöyük ändå existerade fram till 7 700 år sedan innan bosättningen övergavs, och fram tills dess att skriftspråket gjorde entré för 5 200 år sedan. Och under dessa 2 500 åren händer något. För när skriftspråket tas i bruk finns redan privategendom, man köper och säljer land, det finns påtagliga sociala skillnader och man kan också i de lagstiftande texterna se att patriarkatet är på plats.

En av de tidigaste och bevarade lagstiftningarna är den Assyriska lagstiftningen. Här råder det ingen tvekan om att män haft den politiska makten att skriva lagtexter. Och vad skriver då dessa män om när de väl får chansen att skapa lagar? Jo, pungen. Det är rigorösa regler om hur pungen ska behandlas och försvaras. En kvinna som bråkar och gör illa en man i ena pungkulan ska plikta med att bli av med ett finger. En kvinna som bråkar och gör illa en man i bägge pungkulorna ska få bägge ögonen utstuckna.

Man behöver inte höra mer om den lagstiftningen för att dra slutsatsen att patriarkatet är på plats och att det nu sitter män och stiftar lagar. Men lagen nämner också några andra intressanta saker; man har ett välutvecklat penningsystem, i o m att man kan få böter för vissa förseelser. Vissa kvinnor är prostituerade, eftersom lagen kräver att gifta kvinnor ska ha slöja och prostituerade får inte ha slöja. Har kan vi alltså ana ett ursprung till varför slöjan fått symbolisera ärbarhet. Det är också faderns uppgift att bestraffa en dotters lagbrott.

Men vad hände då i det här glappet mellan de egalitära neolitiska högkulturerna och de patriarkala klassamhällena som dyker upp när skriftspråket kommer in på scen? Självklart måste vi i slutändan hoppas på att arkeologin gräver fram svaren och att vi tolkar dem rätt. Men det går ju att ha teorier.
Det måste finnas rimliga ekonomiska drivkrafter. När den politiska eliten – präster, som ursprungligen var jordbrukare med ceremoniella uppdrag som bifirma, och administratörer) undandrar sig produktivt arbete, måste det möjliggöras/kompenseras genom att färre behöver göra mer. Produktiviteten måste höjas. Några måste tvingas producera mer och konsumera mindre. Här kommer konceptet slav väl till hands.

1) Privatiseringen av jorden skedde genom att jorden gick från att vara gemensam egendom till Guds egendom. Turligt nog hade Gud representanter på plats att agera ombud för hen.
2) Handel med andra folk gör skörden och boskapen till varor som ska bytas och/eller säljas. Någon eller några måste ha sådan kontroll över vad som ska bytas/säljas och mot vad, att den kontrollen ligger nära äganderätten.
3) Uppkomsten av slavar kan ha skett gradvis. I början kanske behovet av slavar kunde täckas av de ändringar i lagstiftningen man gjorde, där man som straff kunde dömas till att bli slav – på del- eller livstid – åt prästerskapet. Man kunde också lösa sina skulder genom att sälja sina barn som slavar.
4) Förekomsten av slavar i större skala i Mesopotamien handlar om att fånga kvinnor utanför staden. Första skrivtecknet för slav var en vulva och tre bergstoppar. Den första nedtecknade inventeringen av slavar var i en stad på ca 1 000 invånare, där det fanns 240 slavar. 205 av dem var kvinnor. Det går inte att generalisera utifrån detta enda exempel. Men skulle vi få fler belägg för att 80-90 % av de första slavarna var kvinnor, så är det väldig stark bevisning som pekar mot att klassamhället och patriarkatet reste sig som en man.
5) Egalitära neolitiska högkulturer gick under på grund av tryck utifrån. Exemplet ovan, Çatalhöyük, hade inga murar och man har inte hittat några vapen, sköldar eller liknande. Man kan ha varit ett lätt byte för plundras av nomadstammar norrifrån, som dessutom hade domesticerat hästen och därmed kunde jaga/strida ridande.
6) Efter Çatalhöyük, börjar befästa städer dyka upp, med ringmur och torn. Exempelvis Uruk i nuvarande Irak för 6 000 år sedan (13).
7) En del pekar på att patriarkatet uppkommit i ovan nämnda nomadstammar. Orsaken skall ha varit att nomadstammen inte har så lätt att öka sin produktion för att möta en eventuell befolkningstillväxt, och att det därför fanns behov av att kontrollera kvinnans sexualitet. Men om det skulle vara orsaken till patriarkatet, skulle då inte patriarkatet försvinna när de kom i kontakt med jordbruksfolkens överskott? Jag vill nog hålla denna punkt inom parentes tills dess vetenskapen levererar oss mer material.

Hederskulturen i Romarriket

En konsekvens av patriarkatets intåg i den mänskliga historien är också uppkomsten av sociala koder, heder och ära m m, som kommit att omgärda familjelivet. Patriarkatets grundelement är att kontrollera reproduktionen, och därför kontrollera kvinnans sexualitet. Därför behöver patriarkatet inte bara lagstiftning som befäster könsmaktsordningen, utan också sociala koder som beskriver kontrollen som något gott, ärofyllt för bägge könen och hedersamt för hela familjen.

Ibland finns det en glidning bort från patriarkatet, där heder och ära ska förklaras med religion eller kultur eller ska förklaras som något som uppstått av sig självt och är för sig självt stående. Uppkomsten av hederskulturer runt om på jorden får då mera karaktären av otur, än en logisk konsekvens av patriarkatet.

Hederskultur har funnits väl före dagens världsreligioner och före dagens kulturer. Den uppkommer där patriarkatet är stark och det finns oerhört lite av motkrafter/motmakter i civilsamhället. Allt som finns är den ekonomiska makten, den politiska makten och fadersmakten (Pater familia, som det hette i Rom).

I Rom fanns en stark hederskultur som kretsade kring Auctoritas och Dignitas – auktoritet och heder. Fadersmakten – Pater familia – fick auktoriteten, jurisdiktionen, över hushållets alla medlemmar (fru, barn, fria tjänstefolk och slavar). I romersk lag (och även i Sverige under lång tid) användes begreppet Bonus Pater familia – den goda fadersmakten. Den innebar att alla handlingar fadern hade vidtagit mot familjemedlemmarna för att främja familjens heder och ära, ordning, välstånd o s v, skulle han erhålla ansvarsfrihet för; d v s en Pater familia var så gott som åtalsimmun för sina handlingar inom familjen.

Om en kvinna i hushållet, särskilt om det gällde hans fru, agerade på ett sätt som skadade familjens heder och ära, var det mannens uppgift att utmäta straff; diciplinera eller döda. Om mannen inte gjorde det, kunde han själv bli fredlös i förhållande till andra män. Den man som inte var Pater cum dignitas, kunde själv råka väldigt illa ut.

Till skillnad från dagens hederskulturer där det är familjen (i vid mening) som hanterar heder och ära, så var det under Romarriket män som grupp som upprätthöll de sociala koderna. Men det ändrar inte grunden att vi måste söka hederskulturerna som former av patriarkal makt.

Patriarkatet under feodalism och kapitalism

 

”Patriarkatet är ingen biprodukt av kapitalismen utan en självständig maktfaktor i samhället.”

 

Vänsterpartiets partiprogram

Det stämmer mycket väl att patriarkatet inte är en biprodukt av varken feodalismen eller kapitalismen. Och partiprogrammets inledande kapitel om klass och kön är synnerligen välformulerade. Patriarkatet har, precis som de ekonomiska maktstrukturerna, egna ”rörelselagar” som måste studeras och förstås.

”Det patriarkala maktmönstret genomsyrar förhållandet mellan könen på alla områden, i familjen, på arbetsmarknaden, i statsapparaten, i myndighetsutövning och i de politiska församlingarna. Kvinnoförtrycket förekommer både öppet och dolt, medvetet och omedvetet. Det återskapas ständigt i nya former.”

 

Vänsterpartiets partiprogram

Man skulle kunna expandera ämnet i riktning mot att ytterligare förklara att patriarkatet, även om det måste förstås som en egen maktordning, fyller en utomordentlig viktig funktion för både feodaladeln och kapitalägarklassen.

De patriarkala ”rörelselagarna” är förmågan hos patriarkatet att reproducera sig självt. Det har en självständig funktion. Den är inte beroende av någon konspiration för att hålla sig själv vid liv. Den reproducerar bl a sig genom patriarkal religion. I patriarkal samhällen är manliga gudar mer betydelsefulla, eller om det bara är en så är det en fadersgestalt; Gud fader, Allah o s v. Profeter, påvar, lärljungar, präster o s v är män. I samhällen där kvinnor haft en stark ställning fanns det mera inslag av gudinnor. Men i patriarkala samhällen förmedlas manlig auktoritet bl a genom religionen.

På det politiska planet har kungamakten historiskt haft en successionsordning från far till son. Det har vi i Sverige nu ändrat, men i gengäld har vi kvar adelns fideikommiss (14), där äldste sonen ärver hela kakan. Adelns makt går alltid från far till son. I och med att manlig makt ärvs har det varit tvunget att kontrollera kvinnans sexualitet. Hon ska producera söner åt en given man. Det är ärbart, allt annat beteende från kvinnan omgärdas av sociala koder och socialpsykologiska föreställningar om synd, omoral o s v.

Borgarklassen äger produktionsmedel; kapital, råvaror och fabriker. Om patriarkatet inte fanns skulle dessa resurser fördelas lika mellan könen i o m att fördelningen på borgarklassens barn är 50/50 mellan flickor och pojkar. Några generationers arvskifte och jämställdheten inom borgarklassen skulle vara klar. Men så ser det inte ut.

Flickorna får visserligen pengar, men den mervärdesskapande produktionen går från far till son. Marcus Wallenberg (d ä) hade två söner och en dotter. Vilka övertog den mervärdesskapande delen förmögenheten? Marcus Wallenberg (d y) hade också två söner och en dotter. Vilka har tagit över affärsverksamheten? Kamprad; de tre sönerna tar över företaget. Dottern är utköpt för 90 milj. Det är inte ett dugg synd om flickorna i överklassen, men de tar inte över produktionsmedlen. Stefan Persson, H&M: äldste sonen förbereds ta över och sitter nu i styrelsen för bolaget. Dottern får ta hand om en stiftelse som jobbar med välgörenhet. Sen slumpar det sig ibland att man inte har någon son eller åtminstone inte en son som är redo att ta över, som t ex Stenbeck. Men det är mera undantaget som bekräftar regeln.

Arbetarklassen besitter inte produktionsmedel: kapital, råvaror och fabriker. Därför kan inte den aspekten av patriarkatet vara identiskt mellan borgarklass och arbetarklass. I den mån den arbetande befolkningen i tidigare klassamhällen ägde produktionsmedel; bönder – jord, hantverksskrån – verktyg, så gick de från far till son. Det unika för det kapitalistiska systemet är att arbetaren bara har sin arbetskraft som tillgång och den kan inte föras vidare från far till son. Är man död så är också tillgången död. Sådan är det proletära patriarkatets lott.

Patriarkatet är kopplat till privategendomen som ett sätt att administrera och koncentrera makt och rikedomar mellan könen och genom generationer. Och det är därför patriarkatet överlevt slavsamhället, feodalsamhället och kapitalismen. Patriarkatet är kopplat till privategendomen – inte något särskilt ekonomisk system. Det är den materiella grunden. Patriarkatet går inte under om den härskande klassen byts mot en annan. Endast ett system som upphäver privategendomen, upphäver patriarkatet.

Man får gärna vara kritisk mot kulturella och religiösa företeelser man anser är reaktionära. Men förstår man inte de övergripande sammanhangen; att den överordnade kampen är kampen för socialism och mot patriarkatet, blir man ohjälpligt själv en reaktionär, storsvensk bromskloss på mänskligt framåtskridande, och som egentligen bara erbjuder kvinnorna ett byta en patriarkal tillvara mot ett annat, ”svenskt” patriarkat i mysbyxor. Det är gott så, men inte gott nog.

Om man bortser från att patriarkatet i borgarklassen och arbetarklassen inte fungerar identiskt; finns det några aspekter som är gemensamt för gruppen män i förhållande till gruppen kvinnor? Ja, och det är detta allt kokar ner till:

Det finns en skev arbetsfördelning mellan män och kvinnor i förhållande till arbetet i hemmet och arbetet utanför hemmet.

Det finns en skev fördelning av makt och pengar, mellan män och kvinnor, som delvis beror på att arbete i och utanför hemmet värderas ojämlikt.

Det här innebär att marxismen lämnar två omistliga bidrag till feministisk vänsterpolitik; alla förslag som jämnar ut skillnader på kvinnor och mäns deltagande i arbete i och utanför hemmet är progressiva. Och; alla förslag som jämnar ut ekonomisk och juridisk ojämlikhet är progressiva.
Dessa två aspekterna är centrala och universella, för de är rätt idag och de skulle varit rätt i Mesopotamien. De är rätt i Sverige, Pakistan och Argentina. De är rätt vart som helst och när som helst man vill bekämpa patriarkatet.

Det är heller ingen slump att liberala feminister attackerar dessa två slutsatserna särskilt hårt. Man raljerar gärna om att marxister tror att hederskulturen skulle påverkas nämnvärt om man fick en vårdcentral i Skärholmen och om kvinnors disponibla inkomst skulle vara några tusen högre. Det finns, som tidigare sagts, inga mekaniska sammanhang. Men om man strukturellt ökar tillgängligheten till hälsovård för kvinnor och om man strukturellt skulle öka kvinnors ekonomiska makt, så skulle patriarkala strukturer försvagas. Dessa två åtgärderna i exemplet räcker ju i praktiken inte långa vägar, men eftersom könsmaktsordningen är strukturell behöver också motåtgärderna vara strukturella.

Vänstern behöver diskutera grunderna för feministisk politik mer och djupare. En diskussion har inte som främsta uppgift att utse vinnare och förlorare. En diskussion ska i första hand ge alla inblandade nya kunskaper och nya insikter. Inom arbetarrörelsen har det alltid funnits ett starkt bildningsideal, med sina studiecirklar och kursgårdar. Den här texten är en produkt av den diskussion som förts de senaste två åren och som inspirerat mig att försöka fördjupa mina kunskaper i ämnet. Nu hoppas jag att jag, i min tur, kan inspirera (eller provocera) någon att gripa sig an ämnet och föra diskussionen vidare.

Patrik Olofsson
Vänsterpartiet Haninge

Den här texten har skrapat lite på ytan av ett enormt ämnesområde. Synpunkter tas gärna emot hur den kan bli bättre, eller om det finns något ni anser är direkt felaktigt. Skriv gärna en rad:
[email protected]
Litteraturtips:

https://www.marxists.org/svenska/marx/1876/20-d043.htm
Engels: Arbetets andel i apans förvandling till människa

https://www.marxists.org/svenska/marx/1884/21-d039.htm
Engels: Familjens, privategendomens och statens ursprung.

https://www.vansterpartiet.se/material/partiprogram
Vänsterpartiets grundinställning till klass & kön.

https://www.vansterpartiet.se/material/feministisk-plattform
Jag är lite ledsen över att den feministiska plattformen slår fast att ”Marxismen förklara dock inte patriarkatet”. Om man betraktar marxismen som en dogm som producerades mellan 1848, från Manifestet till 1894 då sista bandet av Kapitalet kom ut, så var det kanske skral produktion av analyser av patriarkatet. Men om man tillgodogör sig marxismen som analysmetod, är den fullt användbar att penetrera patriarkatet med.

https://vansterhistorikerna.wordpress.com/2010/12/21/fran-gudinnekult-till-slavsamhalle-en-kritisk-lasning-av-engels/
En uppdatering av Engels framställning av Familjens, privategendomens och statens ursprung. Kerstin Alfredsson är nog den i Sverige som kan mest om de tidiga samhällena efter den neolitiska revolutionen. Hon brukar ofta ha seminarier på socialistiskt forum och feministiskt forum som man inte bör missa. Man lär sig alltid något nytt.

https://www.orebro.etc.se/ledare/var-art-egoism-ar-standigt-narvarande
Göran Greider lanserar en intressant tanke att människan lärde sig förtryck genom att domesticerad djur. Jag tror nog att vi skulle fått förtryck, av klass och kön, ändå. Men färdighet underlättade säkert.
”De olika förtrycken hänger samman och bildar en kedja. Det är mycket troligt att förtrycket av människor faktiskt modellerades efter förtrycket av djur. När människan övergick till jordbruk och bofasthet under den neolitiska revolutionen för tiotusen år sedan skaffade vi oss boskap. Vi gjorde det genom att domesticera vissa vilda djur så att vi fick höns, får, grisar, kor, oxar. På sumeriska lär ordet för slavpojke vara ­detsamma som ordet för kastrerad oxe.”

https://monthlyreview.org/2014/06/01/marx-on-gender-and-the-family-a-summary/
I och för sig på engelska, men en väldig bra sammanfattning och översikt på det Marx & Engels skrivit om familjen och feminism.

Noter
1. https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_kristnande
2. https://sv.wikipedia.org/wiki/Patriarkat_(sociologi)
3. https://sv.wikipedia.org/wiki/Matrilinj%C3%A4r_h%C3%A4rstamning
4. https://sv.wikipedia.org/wiki/Australopithecus_afarensis
5. https://anthro.palomar.edu/behavior/behave_2.htm
6. https://sv.wikipedia.org/wiki/Socialdarwinism
7. https://sv.wikipedia.org/wiki/Neolitikum#Den_neolitiska_revolutionen
8. https://sv.wikipedia.org/wiki/Gordon_Childe
9. https://sv.wikipedia.org/wiki/B%C3%B6rdiga_halvm%C3%A5nen
10. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Çatalhöyük
11. https://www.bbc.co.uk/programmes/articles/1dRznJkKZ6DnG0fXMD2hxNP/catalhoyuk-an-example-of-true-gender-equality
12. https://en.m.wikipedia.org/wiki/James_Mellaart
13. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Uruk
14. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Fideikommiss

Uppdaterades: 24 nov 2016