Den 14 mars fick vi i Vänsterpartiet Haninge tillfälle att besöka Källbrinksskolan i Huddinge. Källbrinksskolan är en kommunal grundskola med årskurserna 7-9 och här finns cirka 500 elever och 45 medarbetare. Skolan präglas av positiv elevsyn, relationellt arbete och höga förväntningar på såväl elever som medarbetare. 

NPF-säkrad skola

Vi har hört mycket gott om denna skola, som en NPF-säkrad skola. Det som framkom under vår träff med skolans rektor Caroline Gustafsson och några medarbetare var mycket överraskande. Källbrinksskolan är ingen resursskola eller specialskola. Det är en vanlig, kommunal högstadieskola. Att skolan har blivit NPF-säkrad har sitt ursprung att en handlingskraftig rektor tog saken i egna händer, utan medverkan av politiken eller förvaltningen, och ändrade arbetssättet i skolan. I stora drag har de vänt på perspektivet, och utgår från de barn som har extra behov av stöd och anpassning i skolan. Arbetssätt och attityder är anpassade utifrån att fungera för de som har utmaningar, men gynnar alla ungdomar i skolan.

På Källbrinksskolan arbetar de efter devisen: 

• att kunskap uppstår i möten mellan människor
• att elever som förstår syftet med skolarbetet blir motiverade och lyckas därigenom med sina studier
• att kunskap kan uttryckas på många olika sätt.

Detta innebär att de arbetar mycket med att göra eleverna aktiva i varandras lärande. De tydliggör alltid syftet med arbetsuppgifter och utvecklar hela tiden alternativa examinationsformer. Källbrinksskolan är femparallellig och har också tre mindre undervisningsgrupper. Skolan har gjort stora satsningar på fortbildning av skolans personal, men anser att det är en investering. Det skulle vara ännu dyrare att inte göra det, etersom elever som inte lyckas i skolan, som inte kommer vidare, som inte känner sig sedda och hörda och starka, innebär en stor kostnad – både för samhället och individerna själva längre fram.

Gott och blandat

I dagens skola räknar man med att minst 5-10 procent av eleverna har neuropsykiatriska funktionsuppsättningar, som till exempel ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), ASD (Autismspektrumdiagnos), OCD (Obsessive Compulsive Disorder), dyslexi eller dyskalkyli. Många av dessa elever upplever skolgången som svår och problematisk. Detta kan leda till känslor av utanförskap och uppgivenhet. På Källbrinksskolan, berättar de, har cirka 30 procent av eleverna NPF eller andra funktionsnedsättningar som innebär utmaningar i skolan. Enligt deras erfarenhet kan det till och med vara så många som 50 procent av eleverna. På Källbrinksskolan har de valt att kalla detta för “Gott och blandat”.

Skolans verksamhet ska anpassas och fungera för dessa elever, men betydligt fler än så gynnas av anpassningarna i skolan. Att stärka elevers egenmakt i skolan, och tillsammans med dem hitta strategier som ger möjlighet att må bra och att lära, är något som förbereder alla elever för framtiden. Källbrinksskolans vision är “Elevhälsa som genomsyrar verksamheten”, “En skola för alla” och “Ge plats åt allas olikheter”.

Alla är delaktiga

En stor skillnad på Källbrinksskolan, jämfört med andra grundskolor är att all personal arbetar efter samma modell, och att alla är delaktiga. Källbrinksskolan beskriver det som ett nyfiket, lösningsfokuserat och prestigelöst förhållningssätt. De lyssnar på elevernas egna tankar om sitt lärande och vägen dit, och de arbetar tillsammans med eleverna för att ringa in behov och hitta strategier. De arbetar också kompensatoriskt för att skapa en tillgänglig och likvärdig lärmiljö, genom både generella och individuella anpassningar av den. Man har exempelvis tillsammans med eleverna  identifierat vilka behov som finns i ett klassrum.

Vi lämnade besöket inspirerade och med en varm känsla i bröstet. Det är imponerande vilket enormt arbete som är nedlagt för att få till denna struktur i en helt vanlig grundskola. Det är otroligt vad en eldsjäl till rektor kan åstadkomma!

Varför är inte alla skolor som Källbrinksskolan?

Men, efter vårt besök kom också såklart funderingen kring varför inte alla skolor arbetar på samma sätt som Källbrinksskolan? Varför ska det krävas en eldsjäl för att skolan ska uppfylla skollagen? Skollagen är tydlig i att elever, som en följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns, ska få det stöd som krävs för att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. (Skollagen 3kap3§).

Alla Haninges barn ska klara skolan

Vänsterpartiet i Haninge har sedan tidigare lagt in en motion om NPF-säkra skolor i Haninge. Vi vill att Haninge kommun satsar på att införa NPF-säkrade skolor i kommunen och möter de behov som våra elever har för att bättre kunna tillgodogöra sig sin undervisning. Vi vill att alla Haninges barn ska klara skolan. Oavsett var du bor, och vilka behov du har ska du kunna gå i en bra skola, trivas och lära för livet.

Källbrinksskolan har också vänt trenden med problematisk skolfrånvaro, och fått tillbaka många med hög frånvaro till skolan (Så har Källbrinksskolan fått tillbaka hemmasittarna ). Tre av fyra elever med hög skolfrånvaro kan ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, och barn och unga med autism eller adhd har det ofta svårast i skolan. (Många med hög frånvaro har NPF).

Det är här Källbrinksskolans modell tydligt gör skillnad, eftersom det är samspelet mellan eleven och den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön som är avgörande. Haninge har länge haft hög elevfrånvaro och att NPF-säkra skolor i Haninge skulle bidra till att fler elever kommer till skolan och får den utbildning de har rätt till.

Vill varmt tacka Oppositionsrådet Nujin Alacabek(V) från Huddinge som såg till att vi kunde besöka Källbrinksskolan.
Vi tar med oss många lärdomar och mycket inspiration för hur vi vill att Haninges skolor ska fungera framöver!

Uppdaterades: 03 apr 2024