På senaste kommunstyrelsemötet var frågan om kommunens personalpolitik uppe, samt frågan om att ”revidera” personalens  veckoarbetstid (vilket vi kommenterar här).

Kommunledningens förslag till reviderad veckoarbetstid här.

På kommunstyrelsen lämnade Vänsterpartiet följande yttrande:

Särskilt yttrande

Kommunstyrelsen 2023-12-11

§ 240 Revidering av arbetstidsmått

Vänsterpartiet yrkar avslag på förslaget att revidera arbetstidsmåttet för anställda i kommunen och vi yrkar avslag på förslaget att säga upp kollektivavtal gentemot Kommunal.

Och vi gör det av följande anledningar:

Syftet med “revideringen”/ökningen av arbetstiden sägs vara att skapa ”konkurrensneutralitet” mellan kommunens verksamhet och privata utförare.

Det verkliga syftet är naturligtvis att spara pengar och angripa personalens arbetsvillkor, vilket har varit en kontinuerlig politik allt sedan 12-timmarspassen infördes.

40-timmarsveckan

40-timmarsveckan har sin grund i FN-organet ILO:s konvention 47 från 1935. Det tog många länder flera decennier att leva upp till det och Sverige lyckades med det via lag i början på 70-talet. Via avtal hade det i o f börjat införas redan på 50-talet. Så man kan med rätta säga att 40-timmarsveckan var en ny och fräsch idé på 30-talet. De arbetsgivare i Sverige som ville ligga i framkant i konkurrensen om arbetskraften införde det på 50-talet.

Att idag på 2020-talet ha som mål att återvända till 40-timmarsveckan är inte bara bakåtsträvande – det är horribelt. Det är en jättemärklig arbetsgivarstrategi. Om man betänker hur mycket jobb och slit kommunen lagt ner på sitt “arbetsgivarvarumärke” så kan man nog lugnt konstatera att frukterna av det arbetet är tillintetgjorda nu. 

Den teoretiska förhoppningen är att en höjning av arbetstidsmåttet med 15 minuter per vecka för de anställda ska spara 3,1 miljoner kronor. Försämringar brukar motiveras med att det går ekonomiskt dåligt för verksamheterna, men så är ju inte fallet. Till exempel gick ju äldrenämnden med 18,2 miljoner i vinst 2022.

Resultatet för 2023 vet vi inte och en del pekar på ett sämre resultat, men det är mest av teknisk karaktär då kommunen fått två statsbidrag som ska bokföras som intäkt både 2023 och 2024. När man fick statsbidraget så  bokförde man först allt i år.

Silar mygg

När förvaltningen räknar på den vinst man kan göra räknar man med att en anställd på kommunals avtalsområde kostar 300:-/timmen. Låt säga att en undersköterska tjänar 170:-/timmen. Arbetsgivaravgifter, semester, pensioner o s v innebär sammantaget ca 95:-/timmen i påslag. Det innebär att man räknar med ca 35:-/timmen för övrig arbetsledning och administration. Om man är intresserad av att jaga kostnader, så får man en del ledtrådar här. För den ökade arbetstiden tjänar kommunen in ca 1 kr och 60 öre per timme. Det känns som att man silar mygg och sväljer kameler.

Kan kommunen räkna med fullt genomslag för höjningen av arbetstiden?

Nej, det finns fler frågetecken. Dels är det ju så att kommunen inte kan ändra arbetstiden för de som har anställts på det kortare arbetstidsmåttet. Förvaltningen skriver själva att det kan börja tillämpas på nyanställda efter 1 mars 2024. Det innebär ju att genomslaget rent ekonomiskt materialiserar sig först genom den personalomsättning kommunen har, och då när anställda med gamla arbetstidsmåttet slutar och nya anställs i deras ställe.

A- och B-lag

Det andra problemet är ju hur väl man kommer kunna schemalägga när man kommer ha ett A- och ett B-lag med olika arbetstidsmått i personalgruppen? Kommer man verkligen kunna schemalägga så man får “nytta” av den där extra kvarten?

Slutligen ställs ju frågan om inte de fackliga organisationerna kommer kräva kompensation för förändringen?

Förvaltningen skriver själva att Kommunal avstod lön för att få sänkt arbetstid:

“Den lokala överenskommelsen innebär att arbetstidsmåttet har sänkts med 1 timme och 15 minuter. Det har sin grund i att Kommunal vid regionsektorns löneöversynen 1988–1989 avstod från del av löneökningsutrymmet till förmån för ett lägre arbetstidsmått. En vanlig överenskommelse inom kommunsektorn var därför att förkorta den genomsnittliga veckoarbetstiden till 37 timmar per vecka.”

Det normala är ju att om man tar bort något arbetarna avstått löneutrymme för, så ger man tillbaka det löneutrymmet. Vinsten för kommunen blir i detta läget plus minus noll.

I och med att kommunen också använder så många timanställda (som får betalt timme för timme) så har ju ändringar i arbetstidsmåttet ingen ekonomisk betydelse; arbetar man 37 timmar får man betalt för 37 timmar. Arbetar man 40 timmar så får man betalt för 40.

Vänsterpartiet ställer sig mycket tvivlande till att kommunen som arbetsgivare får ut något av att göra denna försämring för personalen. Det är allt för mycket önsketänkande i kalkylerna.

Konkurrensneutral eller konkurrenskraftig

Målet för Haninge kommun kan inte vara att vara ”konkurrensneutrala” visavi andra arbetsgivare. Det betyder bara att man har ambitionen att vara lika dålig. Om något så borde Haninge kommun lägga sig vinn om att vara konkurrenskraftig som arbetsgivare; att villkoren är så goda att man lockar till sig och behåller personal.

I den budget som antogs av kommunfullmäktige alldeles innan sommaren slogs det fast nio målområden. Ett av dessa målområden var att Haninge kommun skulle vara “En attraktiv arbetsgivare”. Beslutet var inte att kommunen skulle vara “konkurrensneutral” mot andra arbetsgivare. Beslutet var att Haninge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare.

Det beslutet gäller.

Uppdaterades: 15 dec 2023