Författare: haninge

Idag firar vi den internationella barndagen!

Skrivet av haninge den 20 november, 2021. Postad i Barnomsorg, Barnrätt, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Idag firar vi den internationella barndagen!

Idag är det den internationella barndagen. Idag och alla andra dagar framför oss kommer vi att fortsätta arbeta för att alla barns rättigheter ska tillgodoses och att barnets bästa ska sättas i främsta rummet i alla beslut.

Historisk bakgrund

FN:s generalförsamling antog en resolution om barnets rättigheter 1954 och i samband med det så rekommenderades alla länder att inrätta en internationell barndag för att uppmärksamma barns situation runt om i världen. Den första måndagen i oktober rekommenderades då som en barndag, men regeringarna fick själva välja datum. Sverige valde den första måndagen i oktober månad som internationella barndagen (i år var den 4 oktober den första måndagen) och UNICEF har valt att instifta den internationella barndagen den 20 november, samma datum som barnkonventionen antogs.

Den 20 november firar vi därför den internationella barndagen i Sverige och runt om i världen då FN: s konvention om barnets rättigheter antogs den 20 november 1989.

Denna dag uppmärksammas barns situation världen över och barnrättsorganisationer samlas, håller aktiviteter för barn och unga samt föreläser om barn och ungas villkor i samhället.

Haninge kommun och barns rättigheter

Haninge kommun har i samarbete med UNICEF deltagit i ett projekt tillsammans med fem andra kommuner under år 2017-2019 om hur man kan arbeta som en barnrättskommun och säkra barns rättigheter. Projektet har sin grund i UNICEFs Internationella Child Friendly Cities – program som har tillämpats i hundratals städer runt om i världen sedan 1996. År 2019 efter att projektet var över så diplomerades Haninge kommun som en barnrättskommun av UNICEF. Diplomeringen gäller i två år.

En barnrättskommun tar på sig uppgiften att arbeta utifrån barnkonventionens anda och ska säkerställa att alla som arbetar inom kommunen ska känna till barns rättigheter och beakta dessa i sitt arbete och i sina beslut. En barnrättskommun ska alltid utgå ifrån barnets bästa och ska vara självkritiska och implementera arbetssätt där barnets bästa sätts i främsta rummet (artikel 3 i barnkonventionen). I en barnrättskommun är barns delaktighet och inflytande alltid viktigt i beslut där barn berörs (artikel 12 i barnkonventionen).

Målsättning för en barnrättskommun:

1. Barnkonventionen är väl känd för alla i kommunen.
2. Barnkonventionen efterlevs på alla nivåer i kommunen.
3. Barn kan delta i planeringen, utformningen och utvärderingen av den verksamhet som är avsedd för dem.
4. Barn kan påverka frågor som är viktiga för dem.
5. Barn kan delta i medborgardialoger.
6. Barn upplever en känsla av trygghet i sin kommun
7. Barnets bästa beaktas alltid i alla ärenden som rör barn.

Att vara barnrättskommun och bära denna titel är ett stort åtagande som bör respekteras och bäras ansvarsfullt. Har Haninge kommun levt upp till sin titel som barnrättskommun?

Inte enligt Rädda barnen och den ideella föreningen Barnens träd. I en artikel i Mitt i Haninge den 30 november 2019 kritiseras Haninge kommun för att inte involvera ungdomarna i kommunen kring beslutet att lägga ner hälften av fritidsgårdarna. Ett beslut taget av ledningen (S+C+L+KD) som totalt strider mot barnkonventionens anda och barns bästa och som kom kort efter att kommunen blivit diplomerad som barnrättskommun av UNICEF. Förbundet Attention Haninge – Tyresö framförde också sin kritik kring detta beslut och menar att beslutet påverkar deras medlemmar, barn och unga med neuropsykiatriska funktionsvariationer på ett påtagligt negativt sätt. För stora fritidsgårdar och för långa resvägar är stora trösklar för unga med neuropsykiatriska funktionsvariationer, där många med stor sannolikhet kommer att bli isolerade hemma och inte ta sig till en annan fritidsgård i en annan del av kommunen.

Vänsterpartiet Haninge var starkt kritiska till detta beslut när det var uppe i kommunfullmäktige för beslut. Vår kamrat Samuel Skånberg (ledamot i kommunfullmäktige och socialnämnden) la även en motion 2019-11-04 om att upphäva beslutet om nedläggning av fritidsgårdarna. Men motionen kom upp för beslut i kommunfullmäktige 2021-03-08 (ca 1,5år senare) långt efter rekommenderad tid för när en motion ska beslutas om (inom 1år) och tyvärr efter att beslutet om nedläggningarna trätt i kraft. När motionen dock var uppe för beslut i kommunfullmäktige röstades motionen ner av ledningen. Vi som röstade för att behålla fritidsgårdarna var Vänsterpartiet, Moderaterna och partilösa Lage Öhlund, Eva Karlsson och Magnus Malmberg. Vi begärde en votering men förlorade tyvärr den med 38 röster mot 22, så beslutet om nedläggning av fritidsgårdarna blev tyvärr ett faktum.

Vilka frågor driver Vänsterpartiet Haninge för barn och ungdomar?

Vänsterpartiet har alltid varit ett parti som stått upp för de svaga i samhället, de vars röster tystas ner och de som inte får sina rättigheter tillgodosedda.

Barnen är en samhällsgrupp som sällan får sin röst hörd, även vid beslut som rör en själv, och representeras oftast av en vuxen eller myndighet. Barnen är naturligt beroende av omsorg och vård av vuxna för att leva ett värdigt liv och ha en god hälsa. Men det är sorgligt nog inte alla barn som lever under säkra och hälsosamma livförhållanden. I dessa fall är det extra viktigt att samhället tar sitt ansvar, ser och hör barnen och hjälper de till ett tryggare liv.

Vänsterpartiet Haninge menar att vi som barnrättskommun har ett stort åtagande och mycket att leva upp till för att bära denna titel. Mycket mer behöver göras än vad vi gör idag i Haninge kommun.

Vi kommer alltid att vara på barnens sida!

Några frågar som vi driver för barn och ungdomar i kommunen och som vi har budgeterat för i vår budget 2022-2023 är dessa:

• Återstarta familjecentralerna i Brandbergen och Jordbro
• Satsa på förebyggande insatser
• Värna föreningarna och ideella krafter
• Inför en lokal barnombudsman i Haninge kommun
• NPF- säkra skolor i Haninge
• Mindre barngrupper i förskolan
• Behåll Nattugglan – Upphäva beslutet om avveckling av förskolan Nattugglan – den enda kommunala barnomsorgsverksamheten på obekväm arbetstid
• Insatser för att alla ska klara skolan
• Behåll fritidsgårdarna – Upphäva beslutet om nedläggning av fyra fritidsgårdar i kommunen
• Gratis sl-kort till barn boende i Haninge kommun som går i grundskolan
• Rätt till heltid i förskolan för alla barn oavsett vårdnadshavares sysselsättning
• Ferieplatser och ungdomsjobb
• Gratis simskola för elever i åk 4, 5, 6
• Kommunen ska öppna en fritidsgård i Sågen-området
• Kommunen ska dubbla antal fältassistenter på 2år
• Återställ timmarna i förskola för barn till arbetslösa och föräldralediga under pandemin samt kompensera för extra debitering
• Kostnadsfri frukost till alla barn och elever i Haninge kommuns förskolor och skolor
• Feministiskt självförsvar och workshops i maskulinitetsnormer
• Upphäva beslutet om att lägga ner Jordbro kultur- och föreningshus

Viktiga brytpunkter för barns rättigheter i Sverige:

1979: Sverige blir först i världen med att förbjuda alla former av barnaga. Författaren Astrid Lindgren var en stark frontfigur i denna fråga under 1970 talet.
1990: Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. När ett land har ratificerat en konvention innebär det att landet har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den.
2020: Barnkonventionen blir svensk lag, barn rättigheter förstärks på ett tydligare sätt i alla beslut kring barn.
2021: Barnafrid blir strafflag. Första fällande domen för detta brott är ett fall i Haninge kommun.

Sevim Celepli, ledamot i kommunfullmäktige, grund- och förskolenämnden samt Beredningen för social hållbarhet.

Idag och alla dagar, firar vi barn och ungas rättigheter!

Sevim Celepli, Vice gruppledare

Vad är framtiden för skärgårdstrafiken?

Skrivet av haninge den 13 oktober, 2021. Postad i Hållbarhet, Kollektivtrafik, Miljö. Inga kommentarer till Vad är framtiden för skärgårdstrafiken?

Region Stockholm har skickat sin sjötrafikutredning på remiss. För en skärgårdskommun som Haninge är det här en viktig fråga vilka strategier det finns för sjötrafiken i Stockholms skärgård och att vi får en sammanhållen kollektivtrafik.

Svar på remiss: Sjötrafikutredning del 1

Vi i Vänsterpartiet Haninge är i grunden positiva till den gedigna och informativa sjötrafikutredningen del 1, den andra remissrundan. I det stora hela ger det intryck av att vara en väl avvägd kompromiss av de två tidigare förslagen väl avvägt i relation till behoven av linjer och tonnage som de ser ut idag. Det är viktigt att utveckla sjötrafiken som en del av kollektivtrafiksystemet för att utnyttja dess fulla potential.

Ett kollektivtrafiksystem

Vänsterpartiet har i stockholmsregionen länge drivit frågan om att regionens kollektivtrafik borde ha ett gemensamt taxesystem, och då SL:s system. Tidtabeller och gränssnitt gentemot resenärerna skulle också integreras. Det skulle underlätta för resenärerna och tillgängliggöra skärgården för fler som idag inte har råd eller kunskapen om hur resande i skärgårdstrafiken fungerar. Utredningen lyfter upp att perspektivet ”hela resan” för resenären är en bärande del av förslaget, och att tidtabellerna för pendellinjer och skärgårdstrafiken måste integreras för att undvika ineffektivitet. Helheten kan bli bättre.

Det tillsammans med att skärgårdstrafiken från Strömkajen under lågsäsong föreslås reduceras och därmed ökar behovet av kompletterande bussresor visar på behovet av en total integrering av kollektivtrafiken i regionen avseende taxa, tidtabeller och gränssnitt. Kollektivtrafikens tillgänglighet och konkurrenskraft skulle öka och därmed bidra till uppfyllelse av målet om ökat kollektivt resande i trafikförsörjningsplanen. Vi delar således utredningens rekommendation och förslag att fortsätta utreda biljettsortiment, taxor samt försäljningskanaler och gränssnitt mot resenärer.

Mycket fokus nu, liksom i det tidigare utredningsförslaget, ägnas effektiv trafik för arbetspendlare mellan öarna och replipunkter. Det är angeläget men där är trovärdigheten svajig. Båtresan är en del i resan, men alla länkar i resan måste fungera. Finns förutsättningar för behövliga vägförbättringar? Och för ökad trafikering med bussar med ökad bagagekapacitet? Om nu folk inte ska välja att ta bilen och ytterligare korka igen vägar och parkeringar. Därtill behövs förbättringar av replipunkterna, där inblandade parter allt som oftast försinkar lösningar och skyller på varandra. För att ta ett aktuellt exempel borde väl en huttrande skärgårdstrafikant kunna förvänta sig att det offentliga ordnar ett väderskydd vid bryggan oavsett om det bekostas med hans skattepengar till stat, region eller kommun.

Ett viktigt medskick inför det fortsatta arbetet med sjötrafikutredningen är att samråda med de anställda i sjötrafiken och deras fackliga representanter. De besitter unika kunskaper och erfarenheter om trafiken och befintligt tonnage, som är värda att beakta i arbetet med att utveckla framtidens sjötrafik.

En kollektivtrafik för alla

Undersökningar, som bl a Funktionsrätt Stocholm har gjort, visar att resenärer med funktionsnedsättningar oftast är nöjda med båtarnas beskaffenhet och med bemötandet och servicen i den kollektiva sjötrafiken. Vi har sett över tillgänglighetsaspekterna och hur de beskrivs i utredningen. Tillgängligheten är inte garanterad och inte tillräckligt utredd. I återkopplingen ser vi att en viss otrygghet upplevs vid resa med båtarna /fartygen. Utredningen föreslår en förstärkt bastrafik som behovsanpassats; mindre fartyg, bättre restider, högre turtäthet. Vi är oroliga för de mindre fartygens bristande tillgänglighet. Vi vet att båtarna är olika, och detta skapar otrygghet hos resenärerna. Alla kan inte komma ombord och/eller nyttja toaletten/salongen m m. Kollektivtrafiken måste vara till för alla medborgare.

Det är av stor vikt att personal i båttrafiken har kunskap om bemötande av resenärer med funktionsvariationer. Det är en rättighet att bli bemött i trafiken och att känna sig trygg med kollektivtrafikens personal om en får ett plötsligt sjukdomstillstånd som till exempel andningsproblem, epilepsi, hjärtklappning, eller har psykosomatiska problem som ångest.

Det är absolut väsentligt att personalen erbjuds utbildningar i de här frågorna.

Funktionsrätt Stockholm rapporterar ´rapportera t ex att det kan vara en snäv marginal att byta färdmedel när de stiger av en båt och ska byta till buss. Tidsåtgången vid byten måste ta höjd för försenade båtar, detta gäller särskilt vid replipunkter då bussarnas turer är få. Vi måste belysa – ”Hela resan” – när detta koncept används. Hur lång är den estimerade bytestiden? Är denna anpassad så att alla hinner byta? Detta är särskilt viktigt vid replipunkter. Hur ser SL på reglertider i samspel mellan båt och buss? På ändstationer med tunnelbana har föraren ofta kontakt med bussar. Kan det finnas ett liknande samspel mellan förarna av båt och buss? Kan båtens personal förmedla för SL hur många som kommer? Eller att en person med elrullstol är på väg? Kan man vänta in alla trafikanter? Vi föreslår trafikvärdar vid replipunkter som ser över bryggorna och flödet av trafikanter.

Den blågöna regionledningen är bra på att skapa bombastiska rubriker. Men när man lusläser artikeln i Mitt i Haninge framgår det att i den kommande regionbudgeten finns avsatt pengar för att utreda hur skärgårdstrafiken kan bli mer miljövänlig. Det är ett ganska långt steg mellan att ***utreda*** något och faktiskt ***göra*** något.

Konsekvenser för miljön

Sjötrafiken har miljöpåverkan på klimat, natur och hälsa. Sjötrafiken har utsläpp av växthusgaser som är högre jämfört med övriga kollektivtrafikslag. Sjötrafiken har inte ställt om i lika snabb takt till förnybar energi som t ex busstrafiken. Till viss del är det inte förvånande att branscher där investeringar görs mer sällan, och där t ex livslängden på motorerna är jämförelsevis ganska långa, innebär att omställningen går långsammare. Men det är ju också ett skäl varför man måste ligga i framkant med tydliga krav och tydliga mål för att driva på den långsamma omställningen i snabbare tempo.

I Region Stockholm tog man fram ett antal miljömål 2017:

Andelen förnybar energi inom sjötrafiken ska öka
Sjötrafiken ska energieffektiviseras
Sjötrafikens utsläpp av partiklar och kväveoxider ska minska
Sjötrafiken ska minska yttre negativ miljöpåverkan i form av vågor, svall och stranderosion

Dessa mål skulle vara uppnådda i år! Ok; det är tre månader kvar av året, men vad kan hända på så kort tid. Ett annat problem med målen är; vad mäter vi? Målen är alltför diffusa för att göra någon värdering om det är bra eller dåligt.

Andelen förnybar energi inom sjötrafiken ökade från 17% 2018 till 18% 2019 (senaste siffrorna). Det är ju bra. Men är det tillräckligt bra? Ökar vi andelen förnybart med 1% om året kommer det ta 80 år till innan omställningen är klar. Det är inte tillräckligt bra.

Bra miljömål i Region Stockholm måste vara kvantitativa och beskriva det tempo som omställningen behöver ha.

En storskalig elektrifiering av regionens sjötrafik behöver en utbyggd laddinfrastruktur respektive tankinfrastruktur för vätgas när bränslecellslösningar börjar implementeras. För att åstadkomma detta behövs gott samarbete mellan regionen, Haninge och de andra berörda kommunerna, elnätsägare och leverantörer. Vänsterpartiet ser fram emot att Region Stockholm utvecklar planerna för att det ska kunna ske.

Konsekvenser för näringslivet

Vänsterpartiet anser också att man bör ta Haninge kommuns kommunstyrelseförvaltnings synpunkter på allvar när det det gäller konsekvenserna för näringslivet i Skärgården. Förvaltningen skriver:

“Det finns dock en uppenbar risk att det ger en försämring för de företagare i skärgården som är beroende av godsleveranser med skärgårdsbåtarna. Redan idag har Trafikförvaltningen byggt om flera fartyg med resultat att de i minskad omfattning, eller inte alls, kommer att kunna transportera gods till skärgårdens företagare. Under 2021 har denna situation varit uppe för diskussion och bland annat har flera företagare på Ornö och kringliggande öar drabbas. Leveranser med bil till företagare på Ornö är dock inte ett realistiskt alternativ. Det är för tids- och kostnadskrävande för de mindre leveranser som det oftast handlar om och flera verksamheter på Ornö är beroende av båtleveranserna.”

Det som påpekas har ju också en miljöaspekt; för att få ner transporterna gäller det ju att ha så få lastbärare som möjligt. Teoretiskt kan de flesta företagare ute på öarna hämta och lämna de flesta varor med sina personbilar. Men det skulle generera många transporter och det är, som påpekas, föga effektivt ekonomiskt.

Att de varor som ska transporteras till och från öarna enkelt kan gå med båt är helt avgörande för att få ner onödiga transporter.

Utökad sommarsäsong för turismen

Skärgårdstrafiken under sommaren skiljer sig från resten av året genom mycket större passagerarmängder, huvudsakligen turister och besökare till vår fantastiska skärgård, kunder till besöksnäringen. Sommartrafiken är viktigt, men lika viktig för en levande skärgård är trafiken under resten av året. Förra remissrundan visade att för många både fastboende, deltidsboende och sommargäster är det viktigt att långlinjer finns kvar, inte minst under mellansäsong.

En viktig fråga därvid som utredningen inte berör är perioderna för årets olika turlistor. WÅABs sommarsäsong omfattar för närvarande knappt två månader, från midsommar till mitten av augusti. Att förlänga sommarsäsongen är angeläget för skärgårdens näringsliv och för turister som vill uppleva skärgården.

Ovanstående synpunkter kommer Vänsterpartiet Haninge delge Region Stockholm för beaktande.

Tack till Tomas Ekman, Vänsterpartiet Region Stockholm, Petter Nilsson, Vänsterpartiet Stockholms stadshus och Röda Lanternan för tips och idéer.

Kommunledningen får stå till svars för den begränsade vistelsetiden på förskolan

Skrivet av haninge den 6 oktober, 2021. Postad i Barnomsorg, Barnrätt, Kommunfullmäktige. Inga kommentarer till Kommunledningen får stå till svars för den begränsade vistelsetiden på förskolan

Sevim Celepli sitter i kommunfullmäktige för Vänsterpartiet Haninge.

På senaste kommunfullmäktigemöte den 13 september så hade jag en interpellation ställd till grund- och förskolenämndens ordförande Tobias Hammarberg om beslutet att begränsa vistelsetiden på förskolan för barn till arbetslösa och föräldralediga från 30h till 15h med oförändrad taxa.

Jag var redo att ta striden för de vårdnadshavare som har drabbats av detta beslut och för de barn som har fått ta konsekvenserna. Jag var redo att vara deras röst. Efter mitt första anförande väntade jag på en replik från Tobias Hammarberg, men det kom inget. Det var helt tyst i kommunfullmäktige salen och tiden på den stora skärmen tickade på. Ja, vad kan man säga. Vissa beslut är så pass dåliga och omotiverade att det inte ens är en idé att försvara de. Jag gissar att det var därför det inte blev en debatt. Men då vill jag ge replik här på de skriftliga svar jag fick på min interpellation.

Jag ställde bl a frågan hur det motiveras från ledningen att vårdnadshavare får betala full avgift för en service de till fullo inte får del av.

Tobias Hammarberg svarar i interpellationen att en av de största utmaningarna som förskolan har haft under pandemin har varit den höga sjukfrånvaron bland personalen. Han menar vidare att det var en av de enskilt viktigaste pandemiåtgärder som gjorts inom förskolan, dvs att begränsa vistelsetiden för barn till arbetslösa och föräldralediga med argumentet att förskolorna då på ett säkert sätt har kunnat vara igång trots stor personalfrånvaro.

Hammarberg argumenterar vidare i sitt interpellationssvar att Haninge kommun inte har någon differentierad taxa när det kommer till barnomsorgsavgiften och att det inte har varit möjligt att utreda detta under pågående pandemi.

Först och främst, barnens behov ska komma i främsta rummet, vilket inte har skett här.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar på sin hemsida att barnens behov av förskolan väger tungt och att den generella regeln bör vara att barn går i förskolan under pandemin.

Förskolan är viktig:

”Barns behov av, samt möjlighet till, att vara i förskolan väger tungt. Därför bör den generella regeln vara att barn går i förskolan under pandemin. Barn driver inte smitta på samma sätt som vuxna gör. Personal som arbetar på förskolor har inte heller diagnostiserats för covid-19 i högre utsträckning än andra yrkesgrupper som har kontakt med många människor, exempelvis serviceyrken.”

Folkhälsomyndigheten

Så om man skulle vilja utgå ifrån barnets behov och bästa, så skulle man försöka lösa denna situation på annat sätt än att begränsa vistelsetiden för en viss barngrupp. Vi skulle ha kunnat ta in vikarier för att lösa sjukfrånvaron och samtidigt låta barnen få gå kvar.

Vi har idag i Stockholms län ca 450 arbetslösa förskolelärare och drygt 4000 arbetslösa barnskötare. Det finns därmed andra sätt att lösa det på än att barnen ska få ta konsekvenserna.

Utifrån ett barnperspektiv är det mycket som kan ifrågasättas. För barn som ska inskolas i förskolan blir inskolningen svår och utdragen med så få timmar som 15h i veckan, dvs 3h/dag, barnen får ingen ordentlig kontinuitet. Och för de barn som redan har haft en bra rutin i förskolan med 30h pedagogisk verksamhet, får gå ner i tid med hälften pga sin familjesituation. Att plötsligt minska på dessa barns timmar och exkludera de från så många aktiviteter i förskolan förändrar gruppdynamiken helt och påverkar barnets pedagogiska utveckling.

Det skulle vara en annan sak om det endast handlade om en kort period på en till två månader, men för vissa barn kan denna begränsade vistelsetid ha varat i nästan två år från start i april 2020 till att de får återgå till 30h i januari 2022. Det är en väldigt lång period. Det innebär också att de föräldrar som inte har sagt upp sin plats trots begränsningen av vistelsetiden, kommer att ha fått betala i nästan två år för full verksamhet som de endast fått till hälften del av. Det känns inte rimligt. Dessutom är det en samhällsgrupp som redan har sänkta inkomster genom föräldraledighet och arbetslöshet, vilket gör att denna extra debitering känns ännu mer omotiverat.

Hammarberg svarar vidare att det inte har varit möjligt att utreda en differentierad taxa under pågående pandemi. Det är förståeligt att det var svårt att göra allt rätt när pandemin bröt ut, med det kaos och panik som utbröt i världen är vi nog alla överens om att inget kändes säkert längre. Men det går att rätta till det som blev fel längs vägen eller i varje fall nu och göra rätt för de vårdnadshavare som har fått betala mer.

Man hade t.ex. kunnat applicera den allmänna förskoleprincipen för denna grupp redan i ett tidigt skede, om detta inte hanns med under våren 2020 så kom Moderaterna med ett tilläggsförslag om just detta med avgiftsfri förskola för denna barngrupp i nämnden december 2020, när beslutet om begränsad vistelsetid förlängdes ytterligare. Men det förslaget röstades ner. Efter det gavs det en till chans att rätta till detta. I juni månad under grund- och förskolenämndens möte la Vänsterpartiet ett eget förslag i ärendet, som även resterande partier i oppositionen röstade för. Förslaget var bl.a. att kommunen retroaktivt ska utbetala det som vårdnadshavarna har fått betala för mycket i avgift eller inte debitera dessa vårdnadshavare framöver fram tills dess att det som dragits extra i avgift utjämnas.

Men ingen av dessa förslag ansågs vara ett alternativ.

I detta läge känns det främst som att kommunen har gynnats ekonomiskt av hur det här har hanterats och barnen samt vårdnadshavarna har fått ta kommunens ansvar för den kris som pandemin bidrog med till förskolorna.

Sevim Celepli

Tryggare och ljusare framtid för Föreningen Haninge Konstnärer

Skrivet av haninge den 5 oktober, 2021. Postad i Kommunfullmäktige, Kultur och fritid. Inga kommentarer till Tryggare och ljusare framtid för Föreningen Haninge Konstnärer

Det är med glädje vi nu möjliggör ett konstnärshus med ateljéer och galleri i Haninge

Åsa Bååth, gruppledare Vänsterpartiet Haninge

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun.

Måndagens kommunfullmäktige var en glad dag! Med röstantalet 31 Ja och 27 Nej röstade Vänsterpartiet tillsammans med S, C, KD och partilösa Lage Ölund och Eva Karlsson igenom att Föreningen Haninge Konstnärers anhållan om kommunal borgen beviljades. Partierna som sa nej var M, L och SD. Detta är en borgen föreningen behöver för att få ett banklån till en bostadsrätt för konstnärernas verksamhet.

Föreningen Haninge Konstnärer är en förening som bildades 1984 av ca 100 konstnärer. Man startade ett konstnärscentrum i den f d Kyrkskolan i Österhaninge. Efter en anlagd brand 1993 ödelades Kyrkskolan.

Med ideellt arbete från föreningen och med hjälp från kommunen och Skanska kunde man bygga den nuvarande byggnaden belägen vid Österhaninge kyrka. Byggnaden består av en gallerilokal med café,pentry och 10 konstnärsateljéer. Det är en bostadsrätt som föreningen hyr av ett fastighetsbolag, NFG.

Nu har man en köpoption på bostadsrätten som löper ut 2021-12-31. Med den borgen vi nu röstat igenom kan föreningen få ett banklån och köpa bostadsrätten.

Detta kommer att göra en stor skillnad på sikt för föreningens verksamhet då årskostnaden idag som hyresgäster är mycket hög.

Förening bidrar till många attraktiva kulturupplevelser och ett mycket aktivt föreningsliv. Föreningen har mycket gott samarbete med Haninge kommun med olika utställningar och annan verksamhet.

Nu ska det byggas fler prisvärda hyresrätter i Haninge

Skrivet av haninge den 1 oktober, 2021. Postad i Bostäder, Hållbarhet, Kommunfullmäktige. Inga kommentarer till Nu ska det byggas fler prisvärda hyresrätter i Haninge

Äntligen och glädjande kommer det byggas 74 mindre och billigare hyresrätter i Västerhaninge. Frågan klubbades igenom på kommunfullmäktige 13/9. Det var V, S, C, KD, L och Lage Öhlund, partilös, som röstade för, men M och SD röstade mot. Det är bra att det är kommunens allmännyttiga bostadsbolag Haninge Bostäder som kommer bygga.

Kommunfullmäktiges handlingar i ärendet här!

Man har även sökt statliga lån vilket innebär att hyran kan hållas lägre.

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge. Haninge bostäders VD har lovat att hyran för en 1:a på 32 kvm inte ska överstiga 4133 kr/mån. Men det behövs billiga 3-4 rummare också för barnfamiljerna.

Vänsterpartiet har under många år drivit frågan om att det måste byggas fler billigare hyresrätter i Haninge. Det är en skriande brist på mindre lägenheter för unga, ensamboende och pensionärer. Dessa grupper har också svårt att få bostadslån för inkomsterna är för låga.

Det behövs även 3 – 4 rummare med billiga hyror så familjer med barn inte behöver vara trångbodda. Trångboddhet har ju visat sig vara en konsekvens för den snabba spridningen av Corona. Ett annat problem som framkommit med trångboddhet är att barnen har svårt att få studiero i hemmet.

I de “fina rummen” som byggs som t ex Vega finns det hyresrätter men där hyran för en två:a ligger på 12 000 kr och uppåt. Det utestänger många grupper som inte har råd. Vilket i sin tur leder till segregering och utanförskap.

Höga hyror påverkar även kommunens ekonomi när det gäller försörjningsstöd. Med den massarbetslöshet vi har kommer det vara en tung post för ekonomin i kommunen.

Vänsterpartiet har som mål att det i varje kommundel ska finnas bestånd av allmännyttan och vi vill höja takten på Haninge Bostäders byggnations takt. Hyreslägenheter med billigare hyror ska ges samma volym antal som hyreslägenheter med dyrare hyror. Det är även viktigt för samhällsstrukturen att alla olika boendeformer är inkluderande i alla områden oavsett om det är förtätning av befintliga områden eller i nybyggnation.