Författare: haninge

Bra att fler partier tycker som Vänsterpartiet – inför totalförbud mot barnäktenskap

Skrivet av haninge den 27 mars, 2018. Postad i Feminism.

(Nedan följer ett detaljerat blogginlägg för att tydliggöra hur Vänsterpartiet har agerat kring frågan om förbud mot barnäktenskap).

15 miljoner flickor gifts bort varje år enligt Human Rights Watch

Vi har i dagarna kunnat läsa att bland annat Moderaterna i Nacka vilseleder kring förbud mot barnäktenskap på facebook. Inlägget har fått stor spridning. Paolo Roberto och moderaten Lars Beckman har också spridit det här påstående på twitter vilket fått stor spridning.

Robert Hannah (L) var också uppeldad i frågestunden i riksdagen då han ställde en fråga till migrationsminister Heléne Fritzon:

Riksdagen körde i går över regeringen och riktade ett tillkännagivande om totalförbud mot barnäktenskap. Som liberal är min inställning i frågan glasklar: Barn ska vara barn i Sverige, och de ska inte vara gifta.

De rödgröna valde i går att rösta mot kravet på ett heltäckande skydd mot barnäktenskap med motiveringen att de ännu inte tagit ställning till den utredning som kom förra året. Reaktionerna är starka. Tunga remissinstanser, Sveriges Kommuner och Landsting med flera, protesterar.

Min fråga till statsrådet Heléne Fritzon är ganska enkel: I vilka situationer anser ni att det ska finnas särskilda undantag som gör att vuxna män ska ha rätt att ha sex med barn?

Men påståendet att S+MP+V skulle vara emot ett förbud mot barnäktenskap stämmer inte. Aftonbladet förklara hur det ligger till:

Det var förra året som frågan väcktes då de borgerliga partierna och SD röstade fram ett tillkännagivande i civilutskottet. Men regeringen hade redan tillsatt en utredning om ett liknande lagförslag, därför röstade regeringspartierna inte för.

– Det är regeringens mycket tydliga besked att det är förbjudet med barnäktenskap i Sverige och ska vara det. Vi ämnar återkomma före sommaren med det konkreta förslaget när remissvaren är analyserade, sa migrationsminister Heléne Fritzon i torsdags under riksdagens frågestund.

Samma sak förklaras av Mathias Tegnér (S) i ett blogginlägg:

Det hela kan sammanfattas så här (se längre text med länkar nedan)

Riksdagen röstar 2014 igenom ny lagstiftning mot barnäktenskap på proposition från regeringen Reinfeldt. (Alla röstade för utom V, som om jag förstått protokollen rätt ville ha hårdare regler)

Det visar sig att lagen inte räcker och den S-ledda regeringen tillsätter en snabbutredning av frågan våren 2017.

Utredaren lämnar ett betänkande december 2017.

Frågan skickas på remiss december 2017, där svar senast ska inkomma i mars 2018.

M, L, C, KD, SD röstar igenom ett tillkännagivande till regeringen att den ska komma med ett lagförslag om barnäktenskap. S röstade nej, eftersom regeringen redan arbetar med frågan, se ovan.

En lagrådsremiss kommer läggas på riksdagens bord innan sommaren.

Att Robert Hannah (L) och Nackamoderaterna är upprörda över barnäktenskap är väldigt bra och välkommet. Det är också väldigt bra att de inte vill ha några undantag. Men de borde veta så pass mycket om processen kring lagstiftning för att veta att man väntar på att remissrundan är klar och att ett förslag läggs efter det. Sedan tar man ställning till lagförslaget. Man börjar inte om mitt i… om det inte är av populistiska skäl.

Och om de verkligen var emot ett förbud mot barnäktenskap borde de ha röstat för att täppa till det hålet 2014 när frågan var uppe. Vänsterpartiet var det enda partiet som röstade för ett totalförbud 2014.

Marianne Berg (V) argumenterar 2014 för Vänsterpartiets reservation som syftar till att ta bort undantag. (Regeringen som åsyftas är den dåvarande Alliansregeringen).

Men som jag sade, herr talman, räcker det inte att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap när ni i regeringen samtidigt godkänner att det finns kryphål. Det är inte konsekvent av er att göra så. Vänsterpartiet anser att det över huvud taget inte ska få förekomma barnäktenskap, tvångsäktenskap eller fullmaktsäktenskap. Barn är barn och ska så förbli. Det ska inte finnas några undantagsregler. Jag kan inte förstå att vi är ensamma om den åsikten i Sveriges riksdag och att ni tillåter att det finns kryphål.

Den som mest ihärdigt argumenterar för att undantag ska kunna göras är Johan Linander (C):

Huvudregeln är att ett äktenskap som har ingåtts i Sverige också ska gälla i alla andra länder. På samma sätt är huvudregeln att ett äktenskap som man har ingått i något annat land också ska gälla i Sverige. Det är ganska logiskt. Det vore väldigt opraktiskt om man skulle tvingas gifta om sig bara för att man flyttar till ett annat land. Så ska det inte fungera.

Sedan följer ett replikskifte mellan Marianne Berg (V) och Johan Linander (C) om undantag ska kunna göras. Marianne Berg (V) vidhåller att inga undantag ska göras även om det innebär att man måste gifta om sig (frivilligt så så klart) när man kommer till Sverige.

En till som går på linjen att ha vissa undantagsfall är Ewa Thalén Finné (M). Hon säger:

I dagsläget finns undantagsfall när det gäller utländska barn och tvångsäktenskap, som vid särskilda skäl kan godkännas i Sverige. Grundregeln är den som Johan Linander tog upp, nämligen att ett äktenskap som ingås i Sverige eller i ett annat land ska räknas också i andra länder. Det är rimligt. Jag är gift med min man, och om jag reser till ett annat land för att bo där är det rimligt att äktenskapet räknas.

[…]

Men för att vara glasklart tydlig, för jag tror att det är viktigt att vi signalerar detta också i vårt svenska samhälle, är det så att om man genomför ett tvångsäktenskap eller barnäktenskap döms man till fängelse – punkt slut. Jag tycker att det är oerhört viktigt. Sedan finns det mänskliga fall. Vi kan ta paret som gifte sig innan de var 18 år, för över 20 år sedan, och nu har kommit hit. Då kan det någonstans bli helt orimligt att detta äktenskap inte gäller när de kommer till Sverige.

[…]

Herr talman! Vi har 39 000 barn om året som tvingas in i äktenskap. Alla tvingas dock inte in, men grundsynen är att man tvingas in om man är barn. Där är vi helt överens. Detta är ett stort problem. Man kan alltid ha den utgångspunkt som Vänsterpartiet och Marianne Berg har här: Aldrig någonsin ska det finnas ett endaste skäl. Men jag tror att för enskilda individer skulle detta kunna få helt orimliga konsekvenser. Någonstans måste man ha med den enskilda individen; jag tror att det är viktigt. Men det ska vara ytterst få fall.

Johan Pehrson (FP nuvarande L) deltar en gång i debatten och nämner inte ens undantagen från förbudet.

Här kan man se voteringsresultatet. Bara Vänsterpartiet röstar för att det inte ska finnas undantag för barnäktenskap:

Resultat i omröstningen om Vänsterpartiets reservation som innebär att ta bort undantagsregler för barnäktenskap

Så att anklaga Vänsterpartiet för att inte vara emot barnäktenskap är så fel det kan bli. Vänsterpartiet är det enda parti som konsekvent stått upp för ett förbud mot barnäktenskap utan undantag. De som direkt har argumenterat för undantag är Centerpartiet och Moderaterna.

Läs mer om vad Vänsterpartiet tycker om barnäktenskap, våld mot kvinnor, hedersförtryck, prostitution och mycket annat i den feministiska plattformen.

Åsa Bååth vill förbättra situationen för hemtjänstpersonalen

Skrivet av haninge den 24 mars, 2018. Postad i Äldreomsorg, Arbetsrätt, Personal.

Åsa Bååth, nytillträdd ersättare i äldrenämnden för Vänsterpartiet, har länge jobbat inom hemtjänsten. Under sitt arbetsliv har hon och hennes arbetskamrater fått jobba under konstiga förhållanden. De får lägga ner onödig tid på att jaga parkeringsplatser, tid som går ut över brukarens tid. Men nu tar hon steget in i politiken och har redan sett till att Vänsterpartiet har skrivit in en motion om frågan.

V: Hej Åsa! Du lyfte problemet om parkeringstillstånd i hemtjänsten som sedan resulterat i en motion. Vill du berätta mer om vad den handlade om?

Åsa: Motionen handlar om att de bilburna hemtjänstgrupperna inte har parkeringstillstånd i kommunen utan måste själva betala parkering. Man måste leta parkeringsplatser och tiden räcker inte till.

V: Finns det inte tid för det?

Åsa: Man har en transporttid med den är väldigt lågt tilltagen. Och om man inte hittar en parkeringsplats inom den tiden så får man ta av brukarens tid.

V: Men betyder inte det att brukaren då får mindre tid?

Åsa: Jo, brukaren får mindre tid det den är bedömd att få hjälp med.

V: Det lät ju inte bra. Men vad ser du för lösning?

Åsa: Min lösning är att Haninge kommun tillsammans med övriga fastighetsägare gör ett generellt parkeringstillstånd för hemtjänst-, stödgrupps-, och nattpatrullsbilar.

V: Tror du att det skulle vara lätt att införa?

Åsa: Ja, det tror jag. Jag har själv genomfört det i min bostadsrättsförening. Och det finns även bostadsrättsföreningar som själva har tagit initiativ och satt upp egna p-platser för hemtjänstbilar.

V: Men Haninge kommun och Haninge Bostäder måste väl redan ha det?

Åsa: Nej, tyvärr måste vi även där betala för p-platser.

V: Vad händer om ett besök tar längre tid än planerat och parkeringstiden går ut?

Åsa: Då får vi själva som personal stå för de p-böter vi får. Och det är helt orimligt att vi ska avbryta ett ärende för att gå ner och lägga i mer p-pengar!

V: Har du själv betalat p-bot någon gång?

Åsa: Nej, men jag har betalat diverse småsummor i parkeringsavgifter. Men det är några arbetskamrater som jag har träffat på som har behövt betala p-böter som ett resultat av arbetet.

V: Då får vi hoppas att motionen går igenom!

Åsa: Ja, det får vi!

(Du kan läsa motionen här).

Inför parkeringstillstånd för en bättre arbetsmiljö

Skrivet av haninge den 24 mars, 2018. Postad i Äldreomsorg, Arbetsrätt, Motion, Personal.

Idag så jobbar personal inom äldreomsorgen med pressat schema och korta ledtider. Det går ut över brukarna och över personalens arbetsmiljö och till och med plånböcker!

Vi kan inte ha en situation där personal lever under konstant press som en följd av högerns krav på ”effektiviseringar” vilket är ett finare ord för nedskärningar och högre krav.

Personalen ska ha tillräckligt med tid att kunna utöva det arbete som brukaren har rätt till samt tid för parkering och annan tid runtomkring besöket. Att personalen inte ska behöva lägga ner lång tid på att hitta parkeringsplats eller gå ner till bilen för att fylla på parkeringsavgiften borde vara en självklarhet. Lika självklart är det att personal aldrig ska behöva betala p-böter som tillkommer som ett resultat av att utföra sitt arbete. Därför har vi lagt nedanstående motion i kommunfullmäktige.

Motion om parkeringstillstånd till personal

Vi har många brukare inom äldreomsorgen som är beroende av kommunens bilburna hemtjänstpersonal. Tyvärr är det i många bostadsområden svårt att hitta p-plats. Personalen har en transporttid mellan de olika ärendena och i den ingår parkering. Många gånger måste de leta efter parkering och kan komma rätt långt från den adress man ska till. Då blir det tyvärr ärendetiden hos brukaren som förkortas. Om p tiden går ut, för att ärendet tar längre tid än beräknat, är det personalen som får betala eventuell p-bot.

En lösning på detta problem är att kommunen i samverkan med Haninge Bostäder och med de bostadsrättsföreningar och privata hyresvärdar som finns upplåter generella parkeringstillstånd på befintliga gästparkeringar. Vi har pratat med personal inom hemtjänsten som själva har tagit upp problemet i deras respektive bostadsrättsföreningar och de var mycket positiva och gav direkt tillstånd. Tillståndet bör åtminstone gälla hemtjänst-, stödgrupp- och nattpatrullens bilar.

Därför föreslår vi kommunfullmäktige besluta:

att Haninge tecknar avtal med bostadsrättsföreningar och andra ägare av parkeringsplatser så att personal kan använda parkeringsplatserna utan att betala för parkeringstid
att uppdatera relevanta dokument och riktlinjer så att det framgår att personal aldrig ska behöva betala p-böter som uppstår som en konsekvens av jobbet

Samuel Skånberg, Vänsterpartiet Haninge

Haningevänstern skänker 2 000 kr till Fristadsfonden

Skrivet av haninge den 15 mars, 2018. Postad i Antirasism, Flyktingpolitik, Internationell solidaritet, Vänsterpartiet Haninge.

I måndags tog styrelsen beslut om att stötta Fristadsfonden med 2 000 kr. Läs Fristadsfondens Ulla Hoffmans brev om varför fonden behövs. Och sätt gärna in ett eget bidrag om du kan.

”Kamrater! Fristadsfonden behöver er hjälp för att kunna hjälpa!

Under 2015 välkomnade vi cirka 160 000 kvinnor, män och barn till Sverige. Många hade flera månaders flykt bakom sig. De kom till fots genom sex länder till oss. Sverige var det sjunde landet – alla andra stängde sina dörrar, till slut gjorde även Sverige det. Över 35 000 av de asylsökande 2015 var ensamkommande barn från Afghanistan, Somalia och Syrien.

Många har varit utsatta för förföljelse och tortyr eller har traumatiska krigsupplevelser bakom sig. De som Fristadsfonden hjälper, hyser en välgrundad fruktan för att återvända till de länder de flytt ifrån. Regeringen införde en tillfällig lag vilken ytterligare begränsade möjligheten att få stanna i Sverige. I praktiken innebär den att humanitära skäl är borttaget – även för barn.

Idag är många av dem vi hjälper ensamkommande ungdomar från Afghanistan. Med stöd av ovetenskapliga åldersbedömningar skriver Migrationsverket upp ungdomarnas ålder för att de ska betraktas som vuxna och därmed kunna skickas tillbaka.

Besluten blir makabra när man vet hur det ser ut i AFghanistan. De flesta av ungdomarna har inte ens bott i Afghanistan eftersom de tvingades fly landet till Iran eller Pakistan därför att de är hazarer och shiamuslimer. Genom att Migrationsverket skriver upp åldern till över 18 år gör man det lagligt möjligt att skicka dem till Kabul.

Fristadsfonden är en del av Vänsterpartiets solidaritetsarbete och en del av Vänsterpartiet. Nu behöver vi din hjälp för att kunna fortsätta att hjälpa. Pengarna börjar ta slut och som det ser ut nu kan Fristadsfonden bara hjälpa ett par tre månader till. Anledningen är att de som kom till Sverige under 2015 nu börjar få sitt tredje avslag och inte längre får något juridiskt stöd betalt av staten. Det är då Fristadsfonden går in. Men utan din hjälp kan vi inte hjälpa mer än ett par, tre månader till och sedan får vi avsluta detta Solidaritetsarbete.

I styrelsen för Fristadsfonden sitter Ulla Hoffmann, Anita D’Orazio, Thord Kristiansson, Marjan Garmroudi, Kalle Larsson, Birthe Karlsson och Elin Morén. Du kan maila oss på [email protected] om du undrar över något.

Under de drygt 20 år som Fristadsfonden funnits har vi – tack vare medlemmarnas pengar – räddat livet på över ettusen medmänniskor. Fristadsfonden vädjar till alla kamrater i partiet att ge gåvor till fonden så att vi kan fortsätta att rädda liv.

Sätt därför in pengar på vårt plusgiro 26 31 25-7, swisha till 1230410191 eller teckna ett autogiro genom att maila [email protected] och be att få en blankett.

För Fristadsfonden

Ulla Hoffmann, ordförande”

Ett Sverige för alla – inte bara för de rikaste

Skrivet av haninge den 10 mars, 2018. Postad i Vänsterpartiet Haninge.

Nedan följer inledningen till Vänsterpartiets valplattform för 2018. Läs hela här.

Vänsterpartiet vill inget mindre än allas frihet. Frihet från våld och fattigdom. Frihet från diskriminering och rasism. Frihet till våra kroppar och till vår kärlek. Frihet för barn att växa upp i trygghet och få den kunskap och det stöd som behövs för att utveckla just deras förmågor. Frihet till ett gott och meningsfullt arbetsliv med bra lön. Frihet till en värdig och innehållsrik ålderdom med rättvis pension. Frihet att leva och utvecklas i en hållbar värld.

Frihet och jämlikhet är förutsättningar för varandra. Varje enskild människas frihet hänger samman med alla människors frihet. Med ett samhälle som tillåter och gör den möjlig för alla.

För några decennier sedan var Sverige världens mest jämlika land. Så är det inte längre. Vi vet att jämlika samhällen ger större frihet och mer möjligheter till alla människor. Länder som är jämlika är också bättre på att lösa större samhällsutmaningar som klimatförändringar, rasism eller en otillräcklig välfärd. Därför arbetar Vänsterpartiet för att skapa ett samhälle för alla – inte bara några få.

Den samlade rikedomen i Sverige är större än någonsin. Möjligheterna att skapa ett gott liv för alla oss som lever här borde vara stora. Trots detta är det många som inte får ta del av den ekonomiska framgången. Sedan 1990-talet är Sverige ett av de länder i västvärlden där klassklyftorna ökat snabbast. En liten ekonomisk elit har dragit ifrån oss andra.

Dessa mångmiljonärer har tillsammans med sina lobbyister, banker och storföretag fått en allt större makt över politiken och samhällsutvecklingen. Skattesystemet har riggats för att gynna de rika. Reformer för att underlätta livet för vanligt folk har blivit mindre viktigt.

För att skydda sina intressen söker högern och den ekonomiska eliten allt oftare stöd av rasister som använder flyktingar och muslimer som syndabockar för alla problem. Men att samhället rustats ned och klyftorna ökat är inte en konsekvens av flyktingströmmar. Denna girighetens allians har inga lösningar på samhällets problem, istället leder den till att samhället och sammanhållningen försämras för oss alla. Till våld och rasism mot afrosvenskar, romer, muslimer, judar och många andra. Till otrygghet och ojämlikhet för alla. Till ekonomiska kriser, en bostadsbubbla som riskerar hela Sveriges ekonomi, och till randen av en klimatkatastrof.

Vi kan inte bygga jämlikhet genom att skylla på flyktingar, eller genom att sänka lönerna och höja hyrorna. Vi kan inte ställa om samhället och rädda klimatet utan att utmana de ekonomiska intressen som bygger på olje- och kolberoende. Därför går det aldrig att bygga jämlikhet tillsammans med högern.

Det är bara Vänsterpartiet som på allvar utmanar denna ekonomiska elit. Vi vet vilka som får betala priset för deras lyxliv. För det handlar om oss. Vi är pensionärerna som får vända på slantarna trots ett långt arbetsliv. Vi är kvinnorna i välfärden som sliter med en stressig arbetsmiljö och oskäligt låg lön. Vi är alla de som inte alls får något jobb eller är hänvisade till otrygga deltidsjobb och knappt kan få inkomsten att räcka till. Vi är personerna som mister våra LSS-insatser, vilket får katastrofala följder för oss och våra anhöriga. Konsekvenserna av denna ojämlikhet syns tydligt runt om i Sverige; i städerna, i förorterna och på landsbygden. Så här kan vi inte ha det. Vi har fått nog – det är vår tur nu.

Sverige behöver ett starkare Vänsterparti. För oss är inte politik ett maktspel, en cynisk tävling om vem som kan blockera och sabotera mest, om vem som ska regera med vem. Vi har inte engagerat oss i politiken för att gynna oss själva och göra karriär. För oss handlar hela vår politiska gärning om att skapa ett samhälle som gör livet bättre för alla. För oss hänger ideologi och praktik ihop. Vi är bättre på att bygga ett jämlikt samhälle för att vi är socialister. Vi är bättre på att skapa rättvisa mellan kvinnor och män för att vi är feminister. Vi är antirasisterna som alltid finns på plats för att säga emot, protestera och visa på andra förklaringar när rasistiska åsikter ventileras. Vi var det första partiet i riksdagen som lyfte homosexuellas rättigheter med att bland annat kräva könsneutral äktenskapslagstiftning. I nära nog varje rättvisereform som Sverige har genomfört är det Vänsterpartiet som krävtförändringen först – och det är ofta våra röster i riksdagen som blivit avgörande.

Runt om i världen ser vi starka och framgångsrika rörelser med en jämlikhetspolitik som utjämnar klassklyftorna. I Sverige finns det ett starkt engagemang för solidaritet och rättvisa. Detta skapar goda förutsättningar för Vänsterpartiet att gå framåt i valet 2018. Vänsterpartiet är det enda partiet som tydligt säger att vi vill ha en regering utan borgerliga partier och högerextremister. Om det finns förutsättningar att bedriva vänsterpolitik är vi beredda att ingå i en sådan regering. Vänsterpartiet är alltid redo att förhandla och göra uppgörelser i enskilda sakfrågor, även över blockgränsen, men bara om det gör Sverige till ett mer rättvist och jämlikt land. Många politiker pratar idag om jämlikhet. Men det hjälper inte att bara prata. När det väl gäller måste vi mena allvar och våga åstadkomma förändring. För att skapa jämlikhet måste vi ha en politik och konkreta förslag som faktiskt når målet. Den här valplattformen presenterar en plan för hur Sverige återigen kan bli världens mest jämlika samhälle. Detta kan bli verklighet. Samhällen ändras hela tiden. Men inte av sig självt, utan av människor. Din röst och din insats är det som avgör om Sverige ska vara ett land där vi möts som medmänniskor och jämlikar.

Ett samhälle för alla – inte bara några få.