Skip to main content

Författare: haninge

Det borgarna LOVar håller inte måttet

Skrivet av haninge den . Postad i Äldreomsorg, Vinster i välfärden.

”Att ge vård är en konjunkturstabil verksamhet och inträdesbarriärerna är höga för nya aktörer. Demografiska trender talar för vårdgivarna då en åldrande världsbefolkning kräver allt mer omsorg högre upp i åldrarna.” Här kan alltså oligopol-företag skära guld med täljkniv på en mycket stabil och stadigt ökande marknad. Det de här företagen som är de riktiga vinnarna på LOV – inte våra seniorer.

Det högernationalistiska styret i Haninge har nu beslutat att man vill införa LOV, lagen om valfrihetssystem, i kommunens äldreomsorg. Att äldre ska få möjlighet att välja utförare av hemtjänst eller boende kan inledningsvis låta som att det ökar de äldres frihet och ger möjlighet att välja bort dåliga aktörer, men erfarenheten från andra kommuner visar snarare på motsatsen.

Det den nuvarande kommunledningen tittar på just nu är att införa LOV för äldreboenden. Men enligt SKR är det bara 25 kommuner i hela Sverige som har det. Den överväldigande majoriteten av våra kommuner har inte tyckt att det skulle gynna dem att införa det systemet.[1] 

De senaste åren har trenden dessutom vänt, och 2021-2022 avslutade många kommuner sitt arbete med LOV medan inga nya påbörjades. LOV är ett system på tillbakagång, som låter bättre än vad det är. I en utredning från Botkyrka kommun 2019 då man avsåg att införa LOV inom hemtjänsten backade man då det visade sig att LOV skulle bli 30 miljoner kronor dyrare.[2]

På ytan låter det som att valfriheten för våra seniorer kommer öka, men i praktiken kan det bli tvärt om. Upplands Väsby är en kommun i Stockholmsregionen som införde LOV för äldreboenden redan 2014. Nu är man den kommun som ger näst mest avslag i hela Sverige på begäran från äldre att få komma till ett äldreboende.[3]

Det finns en valfrihet, men bara för den som passerar nålsögat och blir beviljad en plats. Hur kunde det bli så här? För en kommun är det ganska lätt att planera för behovet av platser på äldreboenden. Hur kommunens invånare åldras är ingen jättesvår ekvation, och så länge kommunen driver det i egen regi är över-/underkapacitet en marginell företeelse.

Även borgerliga politiker som är mer pragmatiska än ideologiska har insett tillkortakommandet med privat drift inom äldreomsorgen. I Lomma, där Moderaterna varit största parti 26 år och där all hemtjänst och alla äldreboenden var privata, bytte man 2022 fot och tog tillbaka rubbet i kommunal regi. Det var ohållbart av ekonomiska och kvalitémässiga skäl att driva äldreomsorgen privat.[4]

Med LOV finns fri etableringsrätt. Det är fritt fram för vem som helst att etablera sig. Det är också fritt fram för vem som helst att inte etablera sig. Så hur ska kommunen planera? Man kan riskera att planera för att fler bolag etablerar sig än vad det verkligen gör och plötsligt står man med en underkapacitet och får börja ge neka äldre p g a platsbrist. Eller tvärt om; att fler etablerar sig, så både kommunen och de privata bolagen står med överkapacitet vilket gör verksamheten dyrare. Oftast är en permanent överkapacitet på tomma platser en grundförutsättning för att olika val och byten av äldreboende ska kunna hanteras inom den tid man garanterar (t ex inom tre månader).

Den överkapaciteten på tomma platser måste kompenseras ekonomisk genom lägre bemanning och/eller ökade utgifter för kommunen.

LOV har länge kritiserats på grund av att det helt enkelt är omöjligt att avgöra vilka som är bra aktörer i äldreomsorgen innan man valt dem, och då är skadan ofta redan skedd. Erfarenheten säger oss också att det ofta i praktiken är väldigt liten skillnad mellan olika privata aktörer, och att många av de viktigaste måtten på en välfungerande äldreomsorg generellt är sämre än i det offentliga. Vi kan till exempel se en lägre personaltäthet, högre andel tidsbegränsat- och deltidsanställda, och större andel av personalen som inte vill jobba kvar – dåliga förutsättningar för en stabil äldreomsorg där den enskilde får utrymme till en meningsfull tillvaro. Vad är då poängen med att välja, när alla dina alternativ blir sämre av möjligheten?

Många av problemen med LOV i äldreomsorgen är samma som syns efter valfrihetsreformerna i skolan; de privata aktörerna är inte intresserade av de kostsamma brukarna, vilket leder till att det offentliga (om det finns kvar) blir överbelastat samtidigt som pengar går till de privata som bara tar sig an de lättaste mest lönsamma brukarna. Privat etablering är inte bara sämre än det offentliga, det gör även det offentliga sämre.

Andra kommuner har även sett att det uppstår en ojämlik geografisk etablering, de privata aktörerna placerar sig där de kan göra störst vinst – i rika, folktäta områden. Medan glesbygd och arbetarklassområden blir utan äldreboenden, och de äldre härifrån får flytta långt ifrån sina hem och familjer för att få plats.

Både PRO[5] och Kommunal[6] har skarpt kritiserat LOV och menar att det måste göras om eller avslutas. Detta borde mana oss att ställa frågan – när varken de äldre själva eller arbetarna vill ha “valfriheten”, vem gör vi det då för?

Vi menar att verklig frihet som äldre snarare kommer från saker som att det finns tillräckligt med personal på äldreboenden, så att man kan bli sedd som person med individuella behov. Istället för att för att allt vad livskvalitet heter sparas in på för att förbättra välfärdskapitalisters vinstmarginaler.

En friare omsorg i praktiken kan vi se exempel på i det nya arbetssättet LEIF som man infört i Värnamo[7], där omsorgen utformas efter de äldres egna önskemål. Vi finner även inspiration i arbetet med önskescheman i Junosuando[8], i Pajala kommun, som har gett personalen tillräckligt med tid för alla sina arbetsuppgifter och gjort upp med personalbristen. 

När omsorgen bara får handla om människorna kan vi så mycket bättre än LOV.

Patrik Olofsson & Ruben Isberg

Fler lästips:

Katzin, Valfrihet istället för jämlikhet?

https://socvet.se/article/view/2408/1732

Moberg, Marketization in swedish eldercare

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1087105/FULLTEXT01.pdf

Vänstern i Haninge – nytt nummer av vår tidning ute nu

Skrivet av haninge den . Postad i Antirasism, Brandbergen, Demokrati, Jordbro, Kommunfullmäktige, Kultur och fritid, Rasism, Vänsterpartiet Haninge.

Vänstern i Haninge – nytt nummer av vår tidning är ute nu. 7 000 exemplar kommer delas ut under vecka 9. Ladda ner hela tidningen här.

Ledarartikel:

Nästa val kommer vinnas i Brandbergen och Jordbro

– Nu måste alla samlas mot högerpolitiken

 

Vi har fått en kommunledning som är en kopia av regeringen; en högernationalistisk koalition bestående av L, KD, M och SD. Angreppen på välfärden lär inte vänta på sig.  Men vi ska göra deras tid vid makten kort.

Äldreomsorgen ska privatiseras. Ett nytt kultur- och föreningshus i Jordbro skrotas. Planerna på ett badhus i Västerhaninge skrotas också. Bor man i kommunens bostadsbolag kommer man få höga hyreshöjningar.

Kommunledningen säger sig vilja satsa på villor, men struntar fullständigt i de över 30 000 som står i Haninge Bostäders bostadskö och efterfrågar en prisvärd hyresrätt.

”Kulturkriget” handlar inte om olika kulturer – det kommer handla om man är för eller emot kultur över huvud taget. Kulturparken och Handens museum och smedja är hotade. Haninge riskerar bli en kommun med mindre kultur av alla slag.

Kommunledningen följer Sverigedemokraternas retorik. Den högsta politikern i kommunen, Sven Gustafsson (m), säger att invandringen är en stor förlust för Sverige. Ett väldigt trevligt budskap till de 30 % av Haninges invånare som är födda utanför Sverige och till alla barn som har invandrade föräldrar.

Med den högernationalistiska kommunledningen har Haninge satt kurs mot en kommun som är mer auktoritär, främlingsfientlig med ökade klyftor och sämre välfärd. 

Högernationalistiskt styre i Haninge – nej tack!

Så här behöver det inte vara. Haninge är bättre än så här.

I Jordbro samlar det högernationalistiska blocket 25% av rösterna. Oppositionen fick över 70%. Men tyvärr har vi ett valdeltagande i Jordbro som är så lågt som 39,5%. Proportionerna är liknande också i Brandbergen. Skulle valdeltagandet se ut som i övriga Haninge skulle vi ha en annan kommunledning.

Vi kampanjar mot nedläggningen av Apoteket i Jordbro, för ett nytt kultur- och föreningshus, mot de höga hyreshöjningarna, för ett allaktivitetshus i Brandbergen, mer resurser till skolorna och fritidsgårdarna i Brandbergen och Jordbro bör vara öppna 7 dagar i veckan istället för 3-5 dagar.

Vi kommer att informera om vilka rättigheter man har – rösträtten. Långt fler har rösträtt i kommunalvalet än som vet om det och allt för få utnyttjar den. Lyckas vi med det, så kommer den här högernationalistiska kommunledningen bara bli en tråkig parentes i Haninges historia.

Patrik Olofsson, ordförande 
Vänsterpartiet Haninge

Kulturparken i centrala Handen

Skrivet av haninge den . Postad i Demokrati, Kultur, Kultur och fritid, Kulturparken, Miljö, Trygghet, Vänsterpartiet Haninge.

De senaste dagarna har vi i Vänsterpartiet Haninge besökt Kulturparken i centrala Handen och flera av de fantastiska föreningar som bedriver verksamheter där.
Vi har fått rundvandringar både på  RoJ-teatern och Handens museum och smedja.
Kulturparken ligger som en kil mellan järnvägsspåret och de moderna flerfamiljshusen utmed Nynäsvägen i centrala Handen.
Här finns också Gula villan, Bagarvillan samt Alpvillan & Funkisvillan där ABF Södertörn bedriver verksamhet. Byggnaderna är uppförda under första hälften av 1900-talet, med tyngdpunkt mellan 1920- och 1940-tal. Området utgör den mest välbevarade kulturmiljön i Handen.
Områdets och verksamheternas historia

Under våra besök har vi fått lära oss om områdets och verksamheternas historia och fått ökad förståelse för områdets kulturhistoriska värde.

Vänsterpartiet i Haninge representerat av Patrik Olofsson (politisk sekreterare), Åsa Levin (förtroendevald) och Ruben Isberg (praktikant).

RoJ-teaterns verksamhet innefattar allt som har med teater, och teaterproduktion att göra.
Här får deltagarna göra såväl dramaövningar och repetera in repliker som att sy kostymer, snickra kulisser och planera en produktion.

RoJ-teatern bedriver sin verksamhet i Gamla Folkets hus fån 1928

RoJ-teatern ger också Haninges barn och undomar en möjlighet att få se teater genom rabatterade föreställningar för skolor.

RoJ-teaterns kommande föreställning Skrattmännsikan av Victor Hugo, med premiär 18 mars

Handens museum och smedja har också många skolor på besök i sin verksamhet. Här kan de uppleva historiska miljöer och få kunskap om bygdens historia och forntiden.

Handens museum & smedja

Utöver bokade besök håller museet öppet för allmänheten på utsatta tider. Museet och smedjan anordnar också marknader och olika evenemang. Dessa har ofta koppling till historia, eller lokalsamhället.
I smedjan verkar flera smeder som producerar bruksföremål och konsthantverk.

Bild inifrån Handens museum
Smidesföremål
Kamp för att bevara kulturparken

Under besöken har vi haft mycket lärorika samtal.
Vi har fått ta del av visioner som verksamheterna har för området men också den kamp de fört- och fortfarande för mot Haninge kommun för att bevara byggnaderna och kulturparken.

Verksamheterna hyr av kommunen på så kallade rivningskontrakt. Detta innebär att kontrakten kan sägas upp när som helst, och att verksamheterna då står utan lokaler. Flera gånger har de fått höra att finns planer för området, och att deras verksamhet, och kulturparken är hotad.

Vikten av ett levande Haninge

RoJ-teatern vill bland annat återuppföra en dansbana intill teatern, en plats för dans och musik. De vill också utöka belysningen runtom byggnaderna för ökad trygghet.
Smedjan vill bygga en portal som välkomnar in till kulturparken, och har tankar på en park för rekreation i anslutning till smedjan och museet.
Båda verksamheterna talar med värme om vikten av ett levande Haninge, med kulturutbud, och aktiviteter för invånarna.
Varje sommar anordnas en kulturparksfestival i området, med syfte att bevara kulturparken.

Vänsterpartiet i Haninge kommer att kämpa för ett bevarande av kulturparken, vilket vi även tidigare skrivit om.
Vi vill se att kulturmiljön får leva, att föreningslivet har en plats för kulurverksamhet, och att området utvecklas till en levande och tillgänglig plats.
Kommunledningen vill ta ”ett samlat grepp” om omådet

På Kommunstyrelsen 23 januari ville vi i Vänsterpartiet att Bagarvillan skulle tillgänglighetsanpassas. Detta skulle möjliggöra att hyra ut lokalen, och få aktivitet i delar av kulurparken som i dag ligger öde. Omgivningarna har blivit ett otryggt område, som borde fyllas med folk och aktiviteter istället.

Beskedet från kommunledningen var dock att man inte kommer göra någon tillgänglighetsanpassning av Bagarvillan. Istället vill man ta ett samlat grepp om området för att hitta hyresvärd eller köpare av kulturparken. Detta anser vi är väldigt oroande.

Kulurhistoriska värden kan inte återskapas

I Haninges Kulturmiljöprogram 2020-2030 står:
”Hela samhällets historia – varje generation, och olika grupper i samhället – ska speglas i den yttre miljön. (…)
Kulturhistoriska värden som förstörts kan inte återskapas. Kommunen och andra aktörer behöver därför ta ansvar för och handskas varsamt med de särskilt värdefulla kulturmiljöerna så att även framtidens invånare kan ta del av deras historier och upplevelser. (…)
Värdefulla kulturmiljöer behöver användas aktivt genom olika verksamheter för att ge både ekonomisk bärkraft och för att deras mervärden ska vara tillgängliga för invånarna.”

Dock är det tyvärr inte särskilt troligt att Haningalliansen tar hänsyn till detta styrdokument, eller att deras ”samlade grepp” är att satsa på en lånsiktig lösning för kulturparkens bevarande.

Läs gärna mer om arbetet med att rädda Kulturparken på Facebook och skriv under deras namninsamling.

Aftonbladet odlar en dolkstötslegend

Skrivet av haninge den . Postad i Vänsterpartiet Haninge.

Aftonbladet odlar en dolkstötslegend

– hur socialdemokraterna tappade bort makten i Haninge

 

Aftonbladet lanserar en dolkstötslegend – om Vänsterpartiet inte erbjuder sina mandat till Socialdemokraterna automatiskt och gratis, så är det vårt fel om Socialdemokraterna tappar makten. Kravet från Vänsterpartiet på förhandlingar innan vi släppte fram något S-styre var tydligen för fräckt.

Socialdemokraterna i Haninge schabblade bort möjligheterna till fortsatt styre efter valet. Förutsättningarna såg rätt så goda ut, så det är lite av ett mirakel hur man kunde tappa bollen.

Beklagligt nog analyserar man inte de egna tillkortakommandena, utan anlitar en brödskrivare från Sveavägen 68 att koka ihop en dolkstötslegend. Anders Lindberg firade julafton genom att publicera en rätt virrig ledare i Aftonbladet om Vänsterpartiet Haninge.

Dolkstötslegenden går ut på att så fort Vänsterpartiet inte erbjuder Socialdemokraterna parlamentariskt understöd; a) automatiskt och b) gratis, så är det Vänsterpartiets fel vad andra partier gör. Att Vänsterpartiet besitter magiska egenskaper, genom att vi späker oss själva, styr hur andra partier agerar är nog ingen framkomlig argumentationslinje.

Anders Lindberg börjar sin ledartext med att konstatera att det är dåligt att i val splittra rösterna. Exemplet som ges det amerikanska presidentvalet 2000 där republikanen George W Bush, demokraten Al Gore och miljöpartisten Ralph Nader stod mot varandra. Hade inte Ralph Nader ställt upp hade (i teorin) hans väljare i stället valt Al Gore och därmed skulle vi haft en demokratisk president i stället för Bush. [1]

Ok. Det kan finnas en poäng med det. Det finns dock två problem med Anders Lindbergs resonemang; 1) Al Gore fick ju de facto flest röster i det amerikanska presidentvalet 2000. Han vann i ”fel” delstater och fick för få elektorsröster. USA har ett trasigt valsystem och flest röster garanterar inte valseger. 2) Hur i hela friden är detta exempel tillämpbart på Vänsterpartiet i Haninge?

Det kan naturligtvis av vissa socialdemokrater upplevas som ett fullständigt övergrepp att Vänsterpartiet över huvud taget ställer upp i val. Det är inte bara de vänsterpartistiska mandaten som ska tillfalla Socialdemokraterna per automatik och utan motprestation. Anders Lindberg kanske tycker att det är en bättre ordning om Vänsterpartiet inte ställer upp alls och att Vänsterpartiets väljare röstar på Socialdemokraterna direkt.

Om det är så att man vill gnälla om ”splittrade röster” i Haninge, så är det inte Vänsterpartiet man ska gå på. Då bör man ju snarare titta på Miljöpartiet (2,62 %) och Rättvisepartiet (2,28 %) som bägge tillhör den vänstra halvan av det politiska spektrat och hamnade under den kommunala spärren på 3 %. Det är nästan 5 % av rösterna som inte gav några mandat. Hade dessa partier kommit in hade det inte spelat någon roll att Liberalerna och Kristdemokraterna förenats med Moderaterna och Sverigedemokraterna – det högernationalistiska blocket hade haft en majoritet emot sig.

Vänsterpartiet ser ingen poäng i att gnälla om ”splittrade röster”, men om Anders Lindberg nu vill göra det så kan han lämna Vänsterpartiet utanför.

Anders Lindberg har även ett tunt resonemang om pliktetik och konsekvensetik, som om det bara gäller Vänsterpartiet. Hur skulle det vara med att börja etikdiskussionen med att klargöra ansvarsfördelningen?

Alla partier ansvarar för sitt eget agerande. Om Socialdemokraterna aspirerar på att styra kommunen, så är det deras ansvar att se till att man har ett parlamentariskt underlag. För Liberalernas och Kristdemokraternas del så är det deras ansvar att stå för att man har lättare att samarbeta med Sverigedemokraterna än med Vänsterpartiet. Det kan omöjligt vara på annat sätt än att ansvarsfördelningen faller så.

Detta gör att konsekvensetiken i allra högsta grad även gäller de andra partierna. Vilka mått och steg har de tagit för att en annan utveckling skulle varit möjlig? Varken Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna eller Kristdemokraterna (de som utgjorde den tänkta kommunledningen) har lagt två strån i kors för att det skulle materialiseras. Har man som ”princip” att man inte förhandlar med Vänsterpartiet, så får man skylla sig själv.

Det som i själva verket hände var att vi hade två korta möten med koalitionen S, C, L & KD i slutet av oktober där vi presenterade att vår utgångspunkt i förhandlingarna var att vi skulle ingå i styret och ha reellt politiskt inflytande. Vi hade gått framåt i valet, vi är större än C, L & KD och det fanns ingen majoritet för koalitionen utan oss. Vi ansåg att vi hade en mycket god position att förhandla utifrån och att det vore högst rimligt för koalitionen att förhandla med oss.

Det fanns inget erbjudande från koalitionen av någon som helst materiell karaktär. I bästa fall skulle de kunna lova att lyssna på oss mer. Och där bröt man kontakten, då man inte var intresserade av att över huvud taget förhandla med Vänsterpartiet. Det var under de andra partiernas ”värdighet”.

Det är inget vi gråter över. Vill man inte förhandla så vill man inte. Men då finns det inte på kartan att man kan lämpa över ansvaret på oss. Avbryter man förhandlingarna, utan att ens komma med ett motbud så tar man också själv ett huvudansvar för att man saknar parlamentariskt stöd.

Det som hände sedan var kanske det mest märkliga i hela processen. Inför kommunfullmäktige 7 november gick koalitionen ut med ett pressmeddelande om att de ”utgör det största organiserade samarbetet i kommunfullmäktige efter valet 2022 och är utifrån det villiga att fortsätta ta ansvar framåt och dessutom fortsatt söka stöd brett bland alla fullmäktiges partier.”

Man gick alltså till kommunfullmäktige med ambitionen att ta över i minoritet – utan att prata med något annat parti (Vänsterpartiet inkluderat) och med en förhoppning att alla bara skulle falla i gråt av tacksamhet över det axlade ansvaret och släppa igenom koalitionen. För att krydda anrättningen så låg också antalet ledamöter i de kommunala nämnderna på bordet. Om vi i Vänsterpartiet skulle ha röstat med koalitionen skulle vi också ha förlorat alla platser i nämnderna, och därmed vår bästa möjlighet till både insyn och inflytande i politiken de kommande 4 åren.

Skulle vi släppt fram koalitionen riskerade vi alltså att samtidigt förlora allt för egen del.

– Kallt stål! Ge dem kallt stål! Så måste taktiken formulerats i koalitionens ledningscentral. En inte helt okänd socialdemokratisk specialitet. [2]

Vänsterpartiet hade varit uppstudsigt veckorna innan och krävt förhandlingar. Nu skulle vi betala priset för det; genom att ändå krypa till korset och släppa igenom koalitionen och samtidigt förlora våra nämndplatser. Vänsterpartiet skulle förnedras.

Det som hände på kommunfullmäktige den 7 november var att vi bordlade alla valärenden. Då skulle vi få ytterligare några veckor till förhandlingar. Men eftersom koalitionen – av princip – även fortsättningsvis inte förhandlar med Vänsterpartiet, så hände det ändå inte ett jota på den fronten.

Det som istället hände var att koalitionen började falla samman. Liberalerna och Kristdemokraterna började göra allt tätare avstickare till Moderaternas och Sverigedemokraternas gemensamma del av kommunhuset och till slut började regelrätta förhandlingar mellan de fyra partierna.

Haninge kopier det nationella styret; ”Ett borgerligt styre med sverigedemokratisk politik” – M, KD & L tar hand om kommunalrådsposterna. SD tillhandahåller politiken.

Värt att notera är att Liberalerna och Kristdemokraterna, som ansåg sig för fina för att förhandla med Vänsterpartiet inte hade några problem med att förhandla med Sverigedemokraterna. Det finns en politisk uppgörelse mellan L, KD och M med SD som man sagt man ska stämma av en gång i halvåret där SD ska få bocka av sina punkter.

Det är i sig inte konstigt att det är så. Det som är konstigt är att man utåt låtsas som att det inte förhåller sig på det viset. Oklart vem det är man tror man lurar. Mest sig själva verkar det som.

När den nya kommunledningen sedan lanserades hävdade Socialdemokraterna att de blivit tagna på sängen och inte informerats av sina forna kollegor att de bytt fot till högernationalistiska blocket. [3]

Oavsett om det är lögn eller sanning så är det lika talande för Socialdemokraterna i Haninge.

Anders Lindbergs slutsats av hela den här historien är att Vänsterpartiet ”har blivit mer renläriga och kompromisslösa.” När det gäller det ”renläriga” i att vilja ingå i en kommunledning med S, C, L & KD, så skulle nog en korrektare beskrivning vara att Vänsterpartiet knappast varit mer pragmatiskt någonsin än det är idag. När det gäller det ”kompromisslösa” så är det så att vi kompromisslöst kräver förhandlingar. I själva förhandlingar kan ju varken Anders Lindberg eller någon annan socialdemokrat i Haninge kommunhus uttala sig om vår ”kompromisslöshet” i och med att man aldrig förhandlat med oss.

Glädjande nog har vi efter debaclet i kommunhuset haft direkta förhandlingar parti-parti med den socialdemokratiska arbetarekommunen i Haninge. Där lyckades vi komma överens om fördelningen av en del kommunala uppdrag och politiska resurser som båda parter är nöjda med för den kommande perioden i opposition. Tänk vart vi hade varit om dessa förhandlingar förts i oktober i stället?

Kvar blir då den konsekvensetiska frågan för Anders Lindberg; vad blir det av en socialdemokrati som bara ältar en dolkstötslegend? Som inte ser en enda brist i sitt eget agerande? Där alla problem bara skapas av andra? Ett sådant parti tar inte makten 2026.

Patrik Olofsson
Petar Kotljarevski
Åsa Levin
Vänsterpartiet Haninges
förhandlingsdelegation

 

[1] Presidentvalet i USA 2000
[2] Anderssons strategi mot V-ledaren: Dadgostar ska få smaka på ”kallt stål”
[3] Maktskifte: Nytt högerstyre tar över med stöd av SD

Privatisering av äldreomsorgen och polisanmäla barn – ”Haningealliansen” visar på klassisk högerpolitik med auktoritära drag

Skrivet av haninge den . Postad i Äldreomsorg, Allmännyttan, Barnrätt, Bostäder, Ekonomi, Kommunfullmäktige, Miljö, Minoritetspolitik, Skolfrågor, Socialpolitik, Vinster i välfärden.

 

Eylem Sütcü

Anförande på kommunfullmäktige 2022-12-12 angående ”Haningealliansens” reviderade Mål och budget 2023-2024.

Vänsterpartiet har tidigare presenterat ett eget förslag till mål och budget som vi hänvisar till. Vi deltar därför inte i beslut.

Det finns anmärkningsvärda och oroande formuleringar och målsättningar i Haningealliansens reviderade budget. 

“Förskolan ska vara en trygg plats för lek och lärande med det svenska språket i fokus.” 

Förskolan ska utgå från en helhetssyn på barnet och dess behov, och barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, enligt skollagen. Haninge kommun ingår också i ett förvaltningsområde för nationella minoriteter och minoritetsspråk och ska enligt lagen erbjuda plats i förskola där hela eller en stor del av utbildningen bedrivs på finska. Att Haninges förskola ska ha  “svenska språket i fokus” är inte förenligt med svensk lagstiftning och kan inte vara rimligt att godkänna!

“Ej uppnådd straffbarhetsålder ska inte utgöra ett generellt hinder för att polisanmäla elever som begår brott.”

Barnkonventionen är numera lag i Sverige och barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. Att polisanmäla barn för brott är inte barnets bästa! Straffrättsliga åtgärder är knappast den bästa vägen att bryta en kriminell utveckling hos barn. Stöd och vård genom sociala insatser är det som främst är effektivt för barn enligt forskning. Justitieombudsmannen har flera gånger riktat kritik mot att skolor polisanmäler unga elever och menar att det rent av är olämpligt att skolor har det som rutin.
Grundtanken är att ansvaret, i första hand ska vila på socialtjänsten för barn och ungdomar som begår brott och skolpersonal har också anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen. Att öppna upp för att polisanmäla fler barn är inte rätt väg att gå för ett tryggare Haninge!

“Tornberget höjer hyrorna till kommunen 2023 med i snitt 8,0 procent”

Alla påverkas av effekterna av inflationen, höjda energipriser och kraftigt ökande kostnader. Så även Haninge kommuns många verksamheter, varav många hyr sina lokaler av Tornberget. Att höja hyran så kraftigt anser vi i Vänsterpartiet skulle kunna påverka många verksamheter negativt då mycket större belopp måste skjutas till lokalkostnader. I 2023 års budget är de ökade lokalkostnaderna kompenserade men, under kommande år kommer den nya högre hyresnivån att kvarstå- men inte kompensationen. Här bör Tornberget, och i förlängningen Haninge kommun ta sitt ansvar för att verksamheter som exempelvis skolor, förskolor och äldreboenden kan bedriva goda verksamheter och inte behöva strama åt budgeten för att kunna betala sin hyra. Vi anser att en alternativ finansiering av Tornbergets ökande kostnader bör ses över, som inte riskerar påverka kvaliteten av kommunens välfärdsinsatser.

“Reducerat eller indraget studiebidrag till följd av ogiltig skolfrånvaro ska inte kompenseras av försörjningsstöd.”

Idag har en av tio unga vuxna mellan 20–25 år så dålig ekonomi att de inte har råd att betala nödvändiga omkostnader, och studenter är bland de mest drabbade. Om vi minskar möjligheterna till att få hjälp inom “systemet” riskerar vi att unga tvingas ut i ekonomisk utsatthet där försörjningen måste ske utanför systemet. Här kan den unga exempelvis tvingas skuldsätta sig, eller begå brott för att lösa sin försörjning. Haningealliansen pratar gärna om trygghet, men glömmer visst ekonomisk trygghet! 
Haninge kommun har antagit ett program för social hållbarhet med ett trygghetsperspektiv som bas. Trygghetsperspektivet utgår från en helhetssyn som inbegriper fysisk, social och ekonomisk trygghet i Haninge.
Vi i Vänsterpartiet vill såklart att våra unga ska vara närvarande i skolan och klara sin skolgång, men vi anser att kommunen ska arbeta förebyggande och utifrån orsakerna till frånvaron, hellre än att straffa och riskera att ställa unga utanför samhället! 

“Parkeringsstrategin ska revideras för att säkerställa goda parkeringsmöjligheter. Beslutet om parkeringsavgifter i Handen ska upphävas.”

Kommunernas insatser är nödvändiga för att begränsa Sveriges klimatpåverkan och vi har en nyckelroll i klimatarbetet genom vår omfattande verksamhet.
Att ändra parkeringsstrategin för att underlätta bilåkande och att ta bort parkeringsavgifter, är ett stort steg bakåt! Haninge kommun bör ta klimatkrisen på allvar, och – sitt ansvar! Haningealliansen har själva angett att de ska ha “ambitiösa miljömål” men detta verkar bara vara tomma ord kopplat till den faktiska politik de vill föra.
Vi har i kommunfullmäktige antagit ett miljö- och klimatpolitiskt program för Haninge som anger att kommunen behöver arbeta för ett transportsnålt samhälle, öka andelen fossilfria resor och underlätta valet av klimatsmarta alternativ. Det kan vi inte uppnå med fler gratis parkeringsplatser. Vänsterpartiet anser i linje med detta program att mindre fokus och pengar bör läggas på att möjliggöra och finansiera bilåkande, och större fokus ska läggas på att utveckla kollektivtrafiken, och möjligheterna att cykla och gå i Haninge. 

“Kommunen ska framöver fokusera mer på det ägda boendet i stadsbyggnadsarbetet där småhus och bostadsrätter prioriteras.”

Bostadsbristen är ett faktum. Människor bor allt trängre i de fattigaste och billigaste områdena. Samtidigt bor människor i de välbärgade områdena på allt större ytor. Bostadsbristen och trångboddheten är alltså en fråga om ekonomisk ojämlikhet där de med lägre inkomster drar nitlotten. Många tvingas bo för trångt eller med otrygga och dyra andra- och tredjehandskontrakt och unga inte kan flytta hemifrån. Länsstyrelsen i Stockholm har beräknat att det bara i Stockholms län behöver det byggas 16.000 bostäder per år fram till 2030 för att inte förvärra bostadsbristen. I den regionala utvecklingsplanen “RUFS 2050” står också att “tillgången till bostäder för alla, oavsett inkomst, behöver säkras liksom ett utbud av bostäder som passar i livets olika skeden”. Fokus på det ägda boendet med småhus och bostadsrätter riskerar att förvärra bostadskrisen, och öka den sociala utsattheten i Haninge långt ifrån den trygghet Haningealliansen pratar om.

“Kommunen ska börja planera för ett införande av Lagen om Valfrihet för särskilt boende.”

Våra välfärdstjänster ska inte säljas ut! Vi i Vänsterpartiet är inte emot valfrihet, men tills valfriheten är befriad från vinstjakt vill vi se att våra välfärdstjänster drivs i egen regi.  Det är tydligt att Kommunal i Haninge också är emot den föreslagna utvecklingen med ökad andel privata aktörer i Haninge.
Rapporter vittnar om att att lönerna är lägre, och deltids- och visstidsanställningarna är fler inom privat äldreomsorg.  De många otrygga anställningarna inom sektorn var en starkt bidragande faktor till att pandemin drabbade den svenska äldreomsorgen så hårt.
Det finns många exempel på konkurser, missförhållanden och underbemanning som har drivits fram av girighet hos privata ägare som velat få upp vinsterna.Våra skattepengar behövs i verksamheterna för att fortsätta driva vård och omsorg av god kvalitet, med hög personaltäthet och trygghet för våra äldre. De ska inte landa som vinster på de privata vårdföretagarnas konton!

Eylem Sütçü (V)