Skip to main content

Privatisering av äldreomsorgen och polisanmäla barn – ”Haningealliansen” visar på klassisk högerpolitik med auktoritära drag

 

Eylem Sütcü

Anförande på kommunfullmäktige 2022-12-12 angående ”Haningealliansens” reviderade Mål och budget 2023-2024.

Vänsterpartiet har tidigare presenterat ett eget förslag till mål och budget som vi hänvisar till. Vi deltar därför inte i beslut.

Det finns anmärkningsvärda och oroande formuleringar och målsättningar i Haningealliansens reviderade budget. 

“Förskolan ska vara en trygg plats för lek och lärande med det svenska språket i fokus.” 

Förskolan ska utgå från en helhetssyn på barnet och dess behov, och barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, enligt skollagen. Haninge kommun ingår också i ett förvaltningsområde för nationella minoriteter och minoritetsspråk och ska enligt lagen erbjuda plats i förskola där hela eller en stor del av utbildningen bedrivs på finska. Att Haninges förskola ska ha  “svenska språket i fokus” är inte förenligt med svensk lagstiftning och kan inte vara rimligt att godkänna!

“Ej uppnådd straffbarhetsålder ska inte utgöra ett generellt hinder för att polisanmäla elever som begår brott.”

Barnkonventionen är numera lag i Sverige och barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. Att polisanmäla barn för brott är inte barnets bästa! Straffrättsliga åtgärder är knappast den bästa vägen att bryta en kriminell utveckling hos barn. Stöd och vård genom sociala insatser är det som främst är effektivt för barn enligt forskning. Justitieombudsmannen har flera gånger riktat kritik mot att skolor polisanmäler unga elever och menar att det rent av är olämpligt att skolor har det som rutin.
Grundtanken är att ansvaret, i första hand ska vila på socialtjänsten för barn och ungdomar som begår brott och skolpersonal har också anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen. Att öppna upp för att polisanmäla fler barn är inte rätt väg att gå för ett tryggare Haninge!

“Tornberget höjer hyrorna till kommunen 2023 med i snitt 8,0 procent”

Alla påverkas av effekterna av inflationen, höjda energipriser och kraftigt ökande kostnader. Så även Haninge kommuns många verksamheter, varav många hyr sina lokaler av Tornberget. Att höja hyran så kraftigt anser vi i Vänsterpartiet skulle kunna påverka många verksamheter negativt då mycket större belopp måste skjutas till lokalkostnader. I 2023 års budget är de ökade lokalkostnaderna kompenserade men, under kommande år kommer den nya högre hyresnivån att kvarstå- men inte kompensationen. Här bör Tornberget, och i förlängningen Haninge kommun ta sitt ansvar för att verksamheter som exempelvis skolor, förskolor och äldreboenden kan bedriva goda verksamheter och inte behöva strama åt budgeten för att kunna betala sin hyra. Vi anser att en alternativ finansiering av Tornbergets ökande kostnader bör ses över, som inte riskerar påverka kvaliteten av kommunens välfärdsinsatser.

“Reducerat eller indraget studiebidrag till följd av ogiltig skolfrånvaro ska inte kompenseras av försörjningsstöd.”

Idag har en av tio unga vuxna mellan 20–25 år så dålig ekonomi att de inte har råd att betala nödvändiga omkostnader, och studenter är bland de mest drabbade. Om vi minskar möjligheterna till att få hjälp inom “systemet” riskerar vi att unga tvingas ut i ekonomisk utsatthet där försörjningen måste ske utanför systemet. Här kan den unga exempelvis tvingas skuldsätta sig, eller begå brott för att lösa sin försörjning. Haningealliansen pratar gärna om trygghet, men glömmer visst ekonomisk trygghet! 
Haninge kommun har antagit ett program för social hållbarhet med ett trygghetsperspektiv som bas. Trygghetsperspektivet utgår från en helhetssyn som inbegriper fysisk, social och ekonomisk trygghet i Haninge.
Vi i Vänsterpartiet vill såklart att våra unga ska vara närvarande i skolan och klara sin skolgång, men vi anser att kommunen ska arbeta förebyggande och utifrån orsakerna till frånvaron, hellre än att straffa och riskera att ställa unga utanför samhället! 

“Parkeringsstrategin ska revideras för att säkerställa goda parkeringsmöjligheter. Beslutet om parkeringsavgifter i Handen ska upphävas.”

Kommunernas insatser är nödvändiga för att begränsa Sveriges klimatpåverkan och vi har en nyckelroll i klimatarbetet genom vår omfattande verksamhet.
Att ändra parkeringsstrategin för att underlätta bilåkande och att ta bort parkeringsavgifter, är ett stort steg bakåt! Haninge kommun bör ta klimatkrisen på allvar, och – sitt ansvar! Haningealliansen har själva angett att de ska ha “ambitiösa miljömål” men detta verkar bara vara tomma ord kopplat till den faktiska politik de vill föra.
Vi har i kommunfullmäktige antagit ett miljö- och klimatpolitiskt program för Haninge som anger att kommunen behöver arbeta för ett transportsnålt samhälle, öka andelen fossilfria resor och underlätta valet av klimatsmarta alternativ. Det kan vi inte uppnå med fler gratis parkeringsplatser. Vänsterpartiet anser i linje med detta program att mindre fokus och pengar bör läggas på att möjliggöra och finansiera bilåkande, och större fokus ska läggas på att utveckla kollektivtrafiken, och möjligheterna att cykla och gå i Haninge. 

“Kommunen ska framöver fokusera mer på det ägda boendet i stadsbyggnadsarbetet där småhus och bostadsrätter prioriteras.”

Bostadsbristen är ett faktum. Människor bor allt trängre i de fattigaste och billigaste områdena. Samtidigt bor människor i de välbärgade områdena på allt större ytor. Bostadsbristen och trångboddheten är alltså en fråga om ekonomisk ojämlikhet där de med lägre inkomster drar nitlotten. Många tvingas bo för trångt eller med otrygga och dyra andra- och tredjehandskontrakt och unga inte kan flytta hemifrån. Länsstyrelsen i Stockholm har beräknat att det bara i Stockholms län behöver det byggas 16.000 bostäder per år fram till 2030 för att inte förvärra bostadsbristen. I den regionala utvecklingsplanen “RUFS 2050” står också att “tillgången till bostäder för alla, oavsett inkomst, behöver säkras liksom ett utbud av bostäder som passar i livets olika skeden”. Fokus på det ägda boendet med småhus och bostadsrätter riskerar att förvärra bostadskrisen, och öka den sociala utsattheten i Haninge långt ifrån den trygghet Haningealliansen pratar om.

“Kommunen ska börja planera för ett införande av Lagen om Valfrihet för särskilt boende.”

Våra välfärdstjänster ska inte säljas ut! Vi i Vänsterpartiet är inte emot valfrihet, men tills valfriheten är befriad från vinstjakt vill vi se att våra välfärdstjänster drivs i egen regi.  Det är tydligt att Kommunal i Haninge också är emot den föreslagna utvecklingen med ökad andel privata aktörer i Haninge.
Rapporter vittnar om att att lönerna är lägre, och deltids- och visstidsanställningarna är fler inom privat äldreomsorg.  De många otrygga anställningarna inom sektorn var en starkt bidragande faktor till att pandemin drabbade den svenska äldreomsorgen så hårt.
Det finns många exempel på konkurser, missförhållanden och underbemanning som har drivits fram av girighet hos privata ägare som velat få upp vinsterna.Våra skattepengar behövs i verksamheterna för att fortsätta driva vård och omsorg av god kvalitet, med hög personaltäthet och trygghet för våra äldre. De ska inte landa som vinster på de privata vårdföretagarnas konton!

Eylem Sütçü (V)

”Ett borgerligt styre med sverigedemokratisk politik” – vad betyder det?

I skrivande stund har inte den tilltänkta kommunledningen publicerat något politiskt manifest. Och det avtal som finns mellan ”Haningealliansen” (M, KD & L) och Sverigedemokraterna är heller inte offentligt. Det kanske finns skäl för det. Det skulle kanske skulle bli pinsamt för Liberalerna om det blir offentligt vilka eftergifter man gjort till SD. Nu ska det mörkas och SD:s politik ska portioneras ut pö om pö.

När det gäller ”Haningealliansens” utläggningen av den sverigedemokratiska politiken säger Christian Lindefjärd, gruppledare för Sverigedemokraterna, i senaste numret av Mitt i Haninge att ”det kommer att börja märkas på sikt, kanske inte första året men efter ett år. Vi kommer då att basunera ut vilka punkter det är som vi fått igenom”.

Så för att inte uppröra ”Haningealliansens” liberala väljare och möjligheten att sälja in det här projektet, så kommer SD vara tyst första året och acceptera bara ett fåtal punkter. Först år två ska man ”basunera ut” de politiska segrarna. Då har Liberalerna investerat för mycket i ”Haningealliansen” för att lämna styret – så är tanken.

Demokratiskt är det lite tveksamt att det finns politiska kontrakt mellan partierna i fullmäktige som inte är offentliga. Väljarna borde kunna förvänta sig mer transparens och klara besked om vilken politik som de kan förvänta sig kommande mandatperiod.

Men vad kan vi förvänta oss att Sverigedemokraterna har fått igenom för politik? Det är ingen hemlighet vilka frågor de prioriterat i sitt valmanifest och som de vill få genomslag för:

1) Tiggeriförbud

Sverigedemokraterna har länge drivit frågan om tiggeriförbud i Haninge. Både Moderaterna och Kristdemokraterna stödjer idén om ett tiggeriförbud. Idén om tiggeriförbud handlar, likt den gamla lösdriverilagen, om att fattigdomsbekämpning handlar om repressiva åtgärder. Ju mer man bekämpar de fattiga – ju färre blir de. Det är den skruvade logiken bakom idén.

Liberalerna har traditionellt varit emot ett tiggeriförbud och inget som bör hanteras på nationell nivå; man har hela tiden velat ha lösningar på EU-nivå och bidrag till länder som Bulgarien och Rumänien för att ta hand om de delar av befolkningen som inte kan försörja sig i landet.

Christian Lindefjärd, Sverigedemokraterna och Nicole Forslund, Liberalerna

Det är också frågan om det är tiggande människor som alla de nya väktarna och poliserna ska jaga? Är det väl använda resurser? Amnesty International har också många goda argument varför ett tiggeriförbud inte är rätt väg att gå. Att be om hjälp – vilket det i grunden handlar om – ska aldrig kriminaliseras. Det vore galet.

2) Återvändarombudsman

Vad sänder det för signal från kommunen till sina invandrade kommunmedlemmar? För det är signalpolitik det handlar om. Rent praktisk finns redan hjälp att få av Migrationsverket om för dem som vill återvända till sitt forna hemland och rent principiellt är det ju bäst om staten sköter migrationspolitiken. Sverigedemokraterna vill dessutom plussa på med ett kommunalt återvändarbidrag (oklart hur mycket av kommunens resurser som ska läggas på det), för att tydliggöra signalpolitiken att man verkligen inte vill ha invandrare i kommunen. Det ska också gå att få yrkesutbildningar för att kunna få jobb i sitt forna hemland.

Här någonstans kreverar ironin. Skulle vi kunna tänka tvärt om? Hur vore det om vi såg till att det fanns SFI kombinerat med yrkesutbildningar för alla som verkligen vill komma in på den svenska arbetsmarknaden? Det vore verkligen något att lägga kommunens resurser på!

Liberalerna har i alla fall gått till val på man anser att invandringen har berikat Haninge, gett oss större möjligheter och att det är positivt att vi blir fler – inte färre. Hur rimmar en Återvändarombudsman med liberal politik?

3) Kultur med ”folklig” förankring

Det är väl kul med kultur som är uppskattad i breda folklager. Problemet är bara när politiker ska börja definiera vilken kultur som är önskvärd eller mindre önskvärd. Det är en sak att uppmuntra kultur och göra kultur lättillgänglig. Politikens uppgift är aldrig att styra kulturen.

Om man vill börja uppmuntra kulturyttringar som har ”folklig” förankring (vilken är en lite luddig kategori) så utesluter man per definition ny kultur. Ny kultur behöver oftast tid på sig att nå en större publik. August Strindberg blev på 1880-talet så kritiserad och häcklad i Sverige att kände sig tvungen att lämna landet. Idag har man rest statyer över honom och han är nästan en institution inom svensk litteratur.

Sverigedemokraterna i Haninge vill ha en ”kulturbevarande” politik som bygger på ”kulturarvet”. Hade man varit ”kulturbevarande” på 1880-talet så hade nog August Strindberg aldrig fått komma tillbaka till Sverige.

Vi har sett vad dessa strävanden om ”folkligt förankrad kultur” leder till i praktiken där Sverigedemokraterna haft inflytande. Inte minst så blir biblioteken ett viktigt politiskt instrument för ”kulturbevarandet”; litteratur på andra språk ska minska, krav på medborgarskap för att låna böcker, avbrutna samarbeten med icke-svenska kulturföreningar och skulle det – gud förbjude – hänga en prideflagga utanför biblioteket är ju måttet rågat.

Frågan är om Liberalerna orkar hålla en armlängds avstånd mellan politiken och kulturen, eller om det ska in och kladdas med politiska agendor? Man ska också samsas med Kristdemokraterna som i sammanhanget talar om ”fostran och normöverföring” (vad nu exakt det innebär). Det är inte ord som direkt lugnar den bekymrade.

4) Bygg dyrt – bygg vitt

Den nya ”Haningealliansen” har gjort en stor affär av sina planer för den framtida stadsbyggnaden. Bort från de bostäder som faktiskt efterfrågas – billiga hyresrätter. Fram för villor och radhus – den framfantiserade och pittoreskt romantiska ”Trädgårdsstaden” som får Körsbärsdalen i Nangijala att framstå som ett amerikanskt project.

Men det finns en mörk baksida bakom den här bostadsstrategin. Vi är inte födda igår utan vet hur skällan lät förra gången alliansen deklarerade sin bostadspolitik och vad som egentligen ligger bakom.

I den förra bostadsstrategin Alliansen tog fram pratade man om vissa områden som ”svenskglesa” ”fattigdomsfickor”. Vi har alltså två problem i dessa områden 1) Det är för få svenskar. Det verkar vara glest mellan dem och 2) De finns fattiga människor där. Det sistnämnda är givetvis ett problem (men det har inte primärt med bostadspolitiken att göra). Vad det är för problem med det förstnämnda är ytterst oklart.

Bygger man dyrt så slår man två flugor i en smäll; det flyttar bara in höginkomsttagare och bland höginkomsttagare är etniska svenskar mer frekventa. Det skiljer hela 100 000 kr/året i medianinkomst om du är född i Sverige och om du är född utomlands. Om du bygger för att attrahera vissa välbeställda socioekonomiska grupper så får du ”svenskheten” på köpet. Du kommer inte uppleva det som så glest mellan svenskarna i ”Trädgårdsstaden”.

Fattigdomsbekämpningen liknar väldigt mycket idén om tiggeriförbud. Om man bekämpar låginkomsttagares möjligheter att få en bostad, så blir det färre låginkomsttagare. Det är den skruvade logiken.

Frågan är om Liberalerna står kvar vid det nyligen antagna programmet för social hållbarhet, som både Liberalerna och Vänsterpartiet – och majoriteten av partierna – var överens om (för ett halvår sedan i alla fall). Där pratas det inte mycket om ”Trädgårdsstaden”, utan snarare om ”tillgången till en god och ekonomiskt överkomlig bostad” för alla kommuninvånare.

Men nu ska man kampera ihop med Moderaterna och Sverigedemokraterna som bojkottade den beredning i kommunen som tog fram det kommunala programmet för social hållbarhet. Nu kommer det byggas dyrt och för rätt etnicitet.

Liberalismen i Haninge borde gå hem. Du är full.

Stoppa Haninge bostäders planerade chockhöjning

Haninge bostäder, det allmännyttiga hyresbolaget i Haninge vill höja hyrorna med 6,3% för 2023. En så stor höjning riskerar att slå hårdast mot de som redan kämpar mest!
Att bo i hyresrätt är redan den dyraste boendeformen. Samtidigt har hyresgäster de lägsta inkomsterna i genomsnitt. Inflation, höjda priser i butikerna, höjda räntor och höga elpriser har redan skapat en svår situation för många, där pengarna inte räcker till. 

Fler kan behöva söka stöd

Haninge bostäders hyreshöjning sätter även märket för hyreshöjningar hos privata hyresvärdar i kommunen. De privata värdarnas hyror är ofta redan mycket höga. En procentuell höjning innebär alltså en större höjning sett i kronor. Det är inte rimligt att det allmännyttiga bolaget driver på hyresökningar, som ökar vinster hos privata aktörer på bekostnad av Haninges invånare! Haninge bostäder ska arbeta för social hållbarhet och trygghet. Höga hyreshöjningar riskerar att orsaka motsatsen, eftersom fler kan behöva söka stöd från kommunen för att inte riskera att bli utan bostad eller andra förnödenheter. 

Goda marginaler

Haninge bostäder går bra ekonomiskt. Förra året redovisade bolaget en vinst på närmare 50 miljoner kronor, precis som flera år tidigare. Haninge bostäder menar att höjda hyror ska täcka höjda omkostnader, men enligt deras årsredovisningar har omkostnaderna per kvadratmeter sjunkit stadigt de senaste åren.

Att inte ta ut någon hyreshöjning innebär cirka 13,5 miljoner lägre inkomst för Haninge bostäder 2023. Det finns alltså goda marginaler för dem att driva sin verksamhet, trots ökade omkostnader även om de inte höjer hyrorna!

Vi i Vänsterpartiet Haninge har varit i samtal med Hyresgästföreningen som är mycket oroade för den stora hyreshöjningen, och hur den kan påverka hyresgästerna. Vi vill, precis som Hyresgästföreningen att Haninge bostäder håller ner sina krav på hyreshöjningar för att inte orsaka ökad ekonomisk och social utsatthet.

Ökade boendemöjligheter för Haningebor

Vänsterpartiet Haninge vill också att Haninge bostäders ägardirektiv ändras på flera punkter. Exempelvis har Haninge bostäder höga krav på vinst och avkastning, och får inte kommunal borgen för banklån. De måste själva låna från bankerna, med sämre villkor och högre räntor som följd.
Vi vill se att Haninge bostäder har möjlighet att ta mer fördelaktiga lån genom kommunal borgen, och att avkastningskraven sänks.  Detta kan möjliggöra för bolaget att göra investeringar istället för utbetalningar av vinst.

Vi vill också att Haninge bostäder ska tillåtas växa och öka sitt bostadsbestånd med 1000 bostäder under mandatperioden. Detta är en god investering för lokalsamhället och ger ökade boendemöjligheter för Haningebor, utan att förlita sig på privata aktörers kostsamma alternativ.

Vänsterpartiets budget för Haninge kommun 2023

Ladda ner Vänsterpartiets budget för Haninge här!

Haninge kan bättre

  Valet handlar om vilken kommun vi vill vara

Haninge är en fantastisk kommun. En underbart vacker kommun full av trevliga människor. Det är också en väldigt välmående kommun.

Totalt får kommunen in 4,2 miljarder in i skatteintäkter och ytterligare 1,3 miljarder in i statsbidrag. För dessa pengar borde det inte vara något större problem att erbjuda den bästa tänkbara välfärden för Haninges invånare. Till på köpet gjorde kommunen också en vinst på 623 miljoner kronor 2021. Så resurser saknas sannerligen inte. Haninge kommun har heller inga lån som belastar ekonomin.

Kommunens vinst motsvarar 11 kr för varje inbetald hundralapp i skatt, som alltså inte gick till de äldre, barnen eller eleverna. Till detta ska läggas den vinst de privata utförarna i de kommunalt finansierade verksamheterna tar ut av de skattepengar de får av kommunen. 

Varför berättar personalen inom äldreomsorgen om att de tvingas till 12-timmarspass och scheman som sliter ut dem, eller att hemtjänstens uppdrag räknas i minuter och att de anställda måste stressa mellan dem man ska hjälpa? Varför vittnar personalen inom förskolan att barngrupperna är orimligt stora? Varför rankas Haninge som Sveriges sämsta skolkommun och varför lämnar 3 av 10 gymnasieelever i Haninge skolan utan examen?

Det här är inte olyckliga omständigheter. Vi har en kommunledning med ett fundamentalt feltänk. Hade kommunen varit ett företag kanske man skulle mäta storleken på penningpungen vid årets slut och ju större den är ju bättre har verksamheten gått. Nu är inte kommunen ett företag. Kommunen existerar för att tillhandahålla tjänster till kommuninvånarna – tjänster som många gånger bygger på rättigheter man har som medborgare. Man är med andra ord inte ”kund”.

Om kommunen går bra eller inte är ingen är inte fråga om hur mycket vinst man genererat eller hur många invånare kommunen ökat med. Det handlar om kvalitén man ger medborgarna i de kommunala tjänsterna; att ett barn blir sedd på förskolan, att en elev med behov av extra stöd får hjälp och att hemtjänsten kan ta sig tid med våra seniorer och rent av ge dem lite självbestämmande över vad som ska göras på den avsatta tiden.

Vänsterpartiet har under hela mandatperioden 2018-2022 lagt budgetar som varken varit lånefinansierade eller gått med förlust, men vi har alltid prioriterat kvalitén; personaltätheten, mindre barngrupper, studieresultaten och tiden för våra seniorer, framför enorma överskott. Det handlar om politisk vilja att välja den vägen.

Vi har ett facit att vara stolta över!

Nu ska det byggas fler prisvärda hyresrätter i Haninge

Äntligen och glädjande kommer det byggas 74 mindre och billigare hyresrätter i Västerhaninge. Frågan klubbades igenom på kommunfullmäktige 13/9. Det var V, S, C, KD, L och Lage Öhlund, partilös, som röstade för, men M och SD röstade mot. Det är bra att det är kommunens  allmännyttiga bostadsbolag  Haninge Bostäder som kommer bygga.

Kommunfullmäktiges handlingar i ärendet här!

Man har även sökt statliga lån vilket innebär att hyran kan hållas lägre.

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge. Haninge bostäders VD har lovat att hyran för en  1:a på 32 kvm inte ska överstiga 4133 kr/mån. Men det behövs billiga 3-4 rummare också för barnfamiljerna.

Vänsterpartiet har under många år drivit frågan om att det måste byggas fler billigare hyresrätter i Haninge. Det är en skriande brist på mindre lägenheter för unga, ensamboende och pensionärer. Dessa grupper har också svårt att få bostadslån för inkomsterna är för låga.

Det behövs även 3 – 4 rummare med billiga hyror så familjer med barn inte behöver vara trångbodda. Trångboddhet har ju visat sig vara en konsekvens för den snabba spridningen av Corona. Ett annat problem som framkommit med trångboddhet är att barnen har svårt att få studiero i hemmet.

I de “fina rummen” som byggs som t ex Vega finns det hyresrätter men där hyran för en två:a ligger på 12 000 kr och uppåt. Det utestänger många grupper som inte har råd. Vilket i sin tur leder till segregering och utanförskap.

Höga hyror påverkar även kommunens ekonomi när det gäller försörjningsstöd. Med den massarbetslöshet vi har kommer det vara en tung post för ekonomin i kommunen.

  • Vänsterpartiet har som mål att det i varje kommundel ska finnas bestånd av allmännyttan och vi vill höja takten på Haninge Bostäders byggnations takt. Hyreslägenheter med billigare hyror ska ges samma volym antal som hyreslägenheter med dyrare hyror. Det är även viktigt för samhällsstrukturen att alla olika boendeformer är inkluderande i alla områden oavsett om det är förtätning av befintliga områden eller i nybyggnation.
Åsa Bååth, gruppledare