I måndags var det kommunfullmäktige igen. Då debatterades Vänsterpartiets motion Feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer och hbtq. Vår motion gick ut på att skolan ska tillhandahålla feministiskt självförsvar, workshops i maskulinitetsnormer och workshops kring hbtq i skolan. Syftet med feministiskt självförsvar är primärt att öka självkänslan och självrespekten hos tjejer och att skapa trygghet. Syftet med workshops i maskulinitetsnormer är att killar ska få reflektera kring vad de tycker är manligt och ifrågasätta destruktiva machonormer som är ett hinder för jämställdhet och respekt.

Vänsterpartiet har i egen regi anordnat feministiskt självförsvar som har varit mycket uppskattat, något som vi vill att elever i skolan också få ta del av.

M, L, KD och SD yrkade på avslag på motionen. Kommunledningen (S, MP, C) yrkade på att motionen skulle anses vara besvarad. V, RS och Anna Ragnar (-) yrkade på att motionen skulle bifallas. I slutändan så blev motionen avslagen.

Men det blev en bra diskussion kring jämställdhet, normer och #MeToo. Petri Salonen (C) företrädde kommunledningen och menade att det var en väldigt bra motion men att som den var utformad så ville de inte bifalla den. Det lät som att kommunledningen var positiva till feministiskt självförsvar och workshops i maskulinitetsnormer och hbtq så länge det låg utanför schemalagd tid i skolan. Det gläder oss i Vänsterpartiet att kommunledningen vill jobba med de här frågorna och vi kommer återkomma med fler förslag.

Moderaterna var upprörda över att vi föreslog feministiskt självförsvar. De verkar vara av uppfattningen att alla separatistiska forum är av ondo. Men de verkar inte ha förstått att många tjejer och kvinnor upplever att de aktiv tystas ned när de tar upp frågor kring jämställdhet i olika forum. Många vittnar om hur separatistiska forum hjälper speciellt tjejer och kvinnor att ta plats, våga göra sin röst hörd och organisera sig. I Jordbro ordnar t.ex. några tjejer separatistiska tjejkvällar i Jordbro kulturhus:

I svallvågorna av #metoo arrangeras just denna fredagskväll en helkväll bara inriktad på unga kvinnors upplevelser av sexuella trakasserier och övergrepp.

 

– Vi kvinnor behöver en plats där vi kan känna systerskap och slippa bli dömda, slippa bli emotsagda, säger arrangören Kelly Sika, 18, själv från Jordbro.

 

För Kelly är det enkelt.

 

En ung kvinna som varit med om något traumatiskt, utsatts för övergrepp eller vill problematisera något i samhället, kan ofta dra sig för ett berätta om det när män är närvarande, menar hon.

 

– ”I ”orten” är det alltid fokus på pojkar, män och kriminalitet, och männen har alltid tagit mest plats i samhället. Därför behövs tjejkvällarna, säger Kelly.

I Vänsterpartiet vill vi så klart att alla människor ska kunna delta på lika villkor tillsammans. Men tyvärr är det så i samhället att det finns sexism, rasism, homofobi, funkofobi och andra människofientliga synsätt som gör att vissa personer behöver separatistiska forum för att dela erfarenheter och stärka varandra. Målsättningen är så klart att vi ska kunna göra upp med de här problemen men så länge de påverkar hur vissa personer agerar och hur andra upplever situationer så kommer separatistiska forum vara ett viktigt verktyg för att skapa positiv förändring.

Något som verkar ha gått Moderaterna helt förbi är att i princip alla uppropen under #MeToo har kommit till i separatistiska kvinnoforum. Det blir svårt att få ihop inställningen att separatistiska forum är dåliga men att uppropen under #MeToo är bra.

Moderaterna och Kristdemokraterna tyckte inte om att vi använde begrepp som feminism, maskulinitetsnormer och patriarkat/könsmaktsordning. Att den breda vänstern har gått i bräschen för feminism är säkert bidragande till att högern inte vill använda sådana begrepp. Men det hela är mycket enkelt. Från Vänsterpartiets feministiska plattform:

Att vara feminist är att erkänna att det finns en könsmaktordning och att vilja avskaffa den.

Så om man går med på att det finns en könsmaktordning (eller patriarkat), dvs att kvinnor som grupp underordnas män som grupp (i familjen, på arbetet, i myndighetsövning, osv), och om man vill avskaffa den orättvisan, då bör man kalla sig feminist.

Om man däremot inte tror på forskningen och statistiken som visar att kvinnor har lägre lön, inkomst och pension än män, kvinnor tar ut större del av föräldraledighet och därför får svårare att få högre löner, kvinnor prioriteras lägre i vården, 35 procent av världens kvinnor har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld och många andra studier och inte tror det finns några problem med jämställdheten, då kanske man inte kallar sig feminist.

Nedan följer ett referat av Samuel Skånbergs (V) anförande i kommunfullmäktige:

31 procent av kvinnorna känner sig otrygga i området där de bor. Men det gäller även i hemmet, även där är många kvinnor otrygga och har ökad risk för att utsättas för våld. När män blir utsatta för våld är det huvudsakligen av okända personer. När kvinnor blir utsatta är det ofta av närstående eller bekanta.

 

Nu har vi fått ta del av den stora #MeToo-revolutionen. Kvinnor tar upp sexuella trakasserier, övergrepp och våldtäkter. Äntligen bryts tystnaden! Det är tusentals personliga berättelser som kommit fram. De har kommit fram i många separatistiska forum där kvinnor äntligen kan dela med sig av sina berättelser.

 

MeToo är stort i hela världen men i Sverige har Me too har blivit en revolution!

 

Uppropen i MeToo har kommit från flera olika branscher: skådespelare, sångare, jurister, politiker (där flera av Haninges kvinnliga politiker även skrivit under), musiker och många fler upprop. Totalt 30 upprop som samlar 50 000 kvinnor.

 

Vi håller nu på att bryta tystnadskulturen. Vi kan bryta med de patriarkala maktstrukturerna!

 

Samtidigt som modiga kvinnor berättar om sina erfarenheter ut svarar 45% av männen i en enkät om metoo ja på påståendet ”jag känner att det är överdrivet”. 45% av männen tar alltså inte frågan på allvar.

 

Även i skolan har det tillkommit ett upprop – #tystiklassen – 1700 elever i grund och gymnasieskolan skrev under ett upprop. Här är några av barnens vittnesmål:

 

”Min datorkunskapslärare på gymnasiet gav mig högsta betyg för att han tyckte jag hade snygga bröst. Han sa det alltså rakt ut under betygssamtalet…”

 

”7 år: Under kurragömmalek tvingar en kille i sexan mig att klä av mig naken. Han gör detsamma, lägger sig på mig och ”låtsasknullar” mig. Jag är rädd. Mest av allt är jag rädd att någon ska se oss. Skammen för att bli utsatt för sexuella trakasserier fanns redan då, i mitt sjuåriga medvetande.”

 

”11 år: Killarna i klassen klämde tjejerna på brösten och skrek ”balla balla balla”. ”De är väl kära, ta det som en komplimang.” ”

 

Hur kommer vi till rätta med det här?

 

Killarnas agerande är det grundläggande problemet. Det är en fråga om maskulinitetsnormer. Hur ska en kille bete sig? Vad är okej? Vad är inte okej? Barn växer inte upp i ett vacuum. De påverkas av familj, vänner, skolkamrater och lärare. Hur vi som vuxna bemöter barnen påverkar hur de ser på varandra, på flickor och pojkar. Det är viktigt med workshops i maskulinitetsnormer så att vi kan bryta med de destruktiva maskulinitetsnormerna från en tidig ålder.

 

Feministiskt självförsvar är viktigt för att stärka tjejers självkänsla och öka deras känsla av trygghet. Och det är viktigt med workshops i hbtq för att bryta med heteronormer.

 

Kan vi alla vara överens om följande:

 

1. Att vi i samhället uppfostrar och behandlar barn olika – flickor och pojkar olika. Kvinnor och män olika
2. Den här uppfostran och bemötandet påverkar barnen genom hela livet
3. Det drabba flickor, kvinnor och hbtq-personer hårdast. Men det drabbar också pojkar och män negativt
4. För att komma åt problem med jämställdheten måste vi bl.a. som vuxna ändra vårt sätt att bemöta barn, från tidig ålder

Vi har i kommunfullmäktige under mandatperioden röstat igenom att kartlägga sexuella trakasserier inom skolan och kartlägga förekomsten av hedersvåld. Det är bra, då får vi se hur omfattande problemen är. Moderaterna går gärna ut i media och pratar om hedersvåld men har själva inga konkreta förslag för hur de vill komma rätta med problemen. När vi väl kommer med konkreta förslag så röstar dem mot och när vi frågar om vad de själva vill göra för att motverka destruktiva maskulinitetsnormer får vi mumlande svar tillbaka. Det duger inte att bara ta upp problem och förfasas över dem (ofta på ett sätt som för diskussionen bort från våldet som etniskt svenska män utövar) utan att komma med några förslag för att komma till rätta med de underliggande problemen.

För att motverka sexuella trakasserier och hedersvåld så är det aktivt långtgående jämställdhetsarbete från tidig ålder som är nyckeln. Kvinnojourerna är tydliga och Origo (som jobbar med hedersvåld i Stockholm) är tydliga – arbetet med att främja jämställdhet är grunden för att komma till bukt med problemen med sexuella trakasserier, mäns våld mot kvinnor och inskränkande av individers frihet. Därför är det av stor vikt av vi bland annat aktivt jobbar med genuspedagogik i förskolan och fortsätter med att jobba med könsroller och normer genom hela skolan.

Vi i Vänsterpartiet kommer fortsätta kämpa för att alla barn ska ha samma möjligheter, att man ska få vara kär i den man vill, att man får gå klädd i vilka kläder man vill oavsett biologiskt kön, gifta sig med den man vill och att nästa generation kommer ha kommit ännu längre med jämställdhet än vad vår generation har gjort.