Skip to main content

Vänsterpartiet vill ha ett miljövänligt Haninge där folk har råd att bo

I måndags var det kommunfullmäktigemöte i Haninge. En av de stora punkterna som skulle beslutas om var stadsutvecklingsplanen. Stadsutvecklingsplanen är en fördjupning av översiktsplanen i områdena Handen, Vega och delar av Brandbergen eftersom man tänker att dessa områden kommer utgöra stadskärna.

Framsidan på stadsutvecklingsplanen

Vänsterpartiet tycker att stadsutvecklingsplanen i många delar var bra men att man missar några viktiga delar. Därför la vi i Vänsterpartiet ett eget förslag till stadsutvecklingsplanen med ändringsförslag men det gick tyvärr inte igenom. Det var bara Vänsterpartiet och Rättvisepartiet socialisterna som röstade på Vänsterpartiets förslag.

Här nedan kan du läsa om vad vi tyckte fattades.

Det behövs fler billiga hyresrätter

Vänsterpartiet vill satsa på hyresrätter som vanligt folk har råd till.

I stadsutvecklingsplanen fanns det förslag på att fördelningen av upplåtelseformer skulle vara:

  • 30 procent hyresrätter
  • 50 procent bostadsrätter
  • 20 procent äganderätter

Men behovet av hyresrätter är mycket större! Det är stor brist på hyresrätter. Vänsterpartiet har länge drivit frågan om att Haninge Bostäder ska bygga fler allmännyttiga hyresrätter till rimlig hyra och att man i marköverlåtelseavtal ska ställa krav på en stor del hyresrätter. Vi har debatterat den här frågan flera gånger i kommunfullmäktige, senast i december.

Bostäder som byggs av Haninge Bostäder

Vårt förslag till fördelning var istället:

  • 50 procent hyresrätter
  • 40 bostadsrätter
  • 10 procent äganderätter

Bygg kollektivhus

Det finns väldigt många som vill bo i en egen lägenhet men ha bra kontakt med grannar och träffa folk med andra bakgrund, från andra generationer och med annan livssituation.

Kollektivhus i allmännytta är ett bra sätt att få fler hyresrätter i egen regi samtidigt som det skapar goda förutsättningar för en väldigt god granngemenskap och tillhörighet. Varje hushåll har sin egen lägenhet men det finns gemensamma ytor som delas tillsammans av de boende. Stockholm, Huddinge, Linköping och många andra kommuner har kollektivhus.

CC-BY-SA Holger Ellgard
Kollektivhuset Hässelby familjehotell

Därför ville vi att det skulle framgå tydligt i stadsutvecklingsplanen att kommunen skulle verka för att det skulle byggas kollektivhus.

CC-BY-SA https://www.flickr.com/photos/32106285@N08/
Stolplyktan kollektivhus i Linköping

Vi har tidigare skrivit en motion om att Haninge Bostäder ska bygga kollektivhus med hyresrätter.

Gör inte offentliga områden privata

I planen föreslås i huvudsak bebyggelsetyp ”Kvartersstad” men även andra alternativ borde lyftas fram som exempel på bra stadsrum. Man måste titta på varje område för sig vad som passar. Kvartershus kan fungera på vissa ställen men ”privatiserar” mycket mark i innergårdarna. Vi vill att det skapas trygga områden men att de ändå känns öppna och inte privata.

Bygg hållbart – bygg i trä

Vi tycker att planen borde beskriva uttalade ambitioner att bygga mer i trä där både ekonomi och miljö/klimat är argument för en sådan satsning. Det mesta som byggs nu är hus med betong i grunder och väggar. Betong kräver flera ändliga material för att framställa och det är inte försvarligt att så ensidigt bygga på det sättet. Det finns moderna flerfamiljshus i trä som skulle kunna bli det nya hållbara sättet att bygga på då trä är ett förnyelsebart material. Det måste tydliggöras inte bara att trä är ett sätt att bygga hållbart på utan att det ska uppmuntras och premieras.

Används feministisk stadsplanering

Utgångspunkten för en feministisk stadsbyggnad kan vara en ensamstående förälder med barnvagn utan bil. Hur kan hon/han/hen utnyttja kollektivtrafik? Finns affärer nära? Är det nära och lätt att hämta/lämna på dagis? Är det nära och lätt att ta sig till fritidsaktiviteter? Är det ljust och tryggt på kvällarna? Är det bara män som dominerar i det offentliga rummet eller känner sig kvinnor trygga och bekväma att röra sig och ta plats? Vi tror att man ska undvika den hårda arbetsdelningen i staden; man bor och sover på ett ställe, affärer finns på ett annat ställe, alla restauranger ligger på ett tredje ställe, fritidsaktiviteter koncentreras till ett fjärde ställe, osv.

I feministisk stadsbyggnad ingår också tillgänglighetsperspektivet, och många andra perspektiv. Det Haninge som finns nu brister här på många punkter. Att bygga stora köpcentrum som stänger en viss tid har fått till följd att kvällar och nätter kan upplevas väldigt otrygga på en del ställen. Exempelvis så är Poseidons Torg ett fint torg men nästan helt utan folkliv stora delar av året och dygnet. Enligt planen så ska torget utvecklas, det är positiv och vi ser gärna att affärslokaler och restauranger etablerar sig där. Det kan även locka fler till vårt fina kulturhus. Viktigt att komma ihåg att en stad bör ha mötesplatser som inte är kommersiella, därför bör kulturhusets öppettider bli mer generösa.

Feministisk stadsplanering är något som Vänsterpartiet har fått igenom i Stockholm att man ska arbeta med.

Bygg tillgängligt

Att bo och ta sig fram med en funktionsnedsättning ska göras så lätt som möjligt i Haninge. Det byggs fortfarande för otillgängligt och föreskrifter och råd tummas på då det ska byggas nytt. Argumentet att det räcker att handikappanpassa några utvalda lägenheter håller inte. Alla föds inte med funktionsnedsättning. Den kan komma mitt i livet, den kan vara tillfällig som vid ett brutet ben och på ålderns höst blir de flesta funktionsnedsatta på något sätt. Det är lättare att bygga för alla från början än att anpassa ett boende i efterhand. När vi planerar staden ska vi inte bara se till att alla kan bo bra utan även att de har möjlighet att hälsa på sina vänner. Därför anser vi att Haninge ska våga inlemma ovanstående föreskrifter fullt ut i Plan- och bygglagen.

Gällande utomhusmiljöer så är det av stor vikt att den som har svårt att röra och orientera sig har ett tillgängligt Haninge. Fler funktionshindrade skulle då kunna delta i arbetslivet, det sociala livet och kunna utnyttja sina demokratiska rättigheter. Vi ser gärna olika typer av markbeläggningar, viktigast är att de är så släta som möjligt och att kullersten, grus och andra ojämna beläggningar används mycket sparsamt. En plan för hur tätt offentliga toaletter ska ligga bör tas fram. Toaletterna bör vara åtkomliga dygnet runt.

Bygg bort bilberoendet – satsa på kollektivtrafik, cykel och gång

Vi måste bli av med bilberondet och stoppa massbilismen! Riktlinjen måste alltid vara att det ska bli lättare att åka kollektivtrafik, cykla eller gå istället för att ta bilen. Och vi måste skapa fler zooner där privatbilismen helt enkelt inte tillåts.

CC-BY-SA https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Kungsgatan,_Ume%C3%A5s_g%C3%A5gata.jpg

Vi tycker det är beklämmande att man tassar på tå när det gäller att minska massbilismen. Det pratas om att det ska vara attraktivt att ta cykeln istället för att ta bilen. Det mest radikala i stadsutvecklingsplanen är ”Det betyder att bilar ibland måste avstå från ytor” men inte mer än så. Grunden måste vara att vi bygger samhället så att bilen inte behövs och att vissa delar i staden behöver personbilen inte alls kunna åka. Vi måste vara tydligare.

CC-BY https://www.flickr.com/photos/21110936@N05/3169907243

De mål vi har i klimat- och miljöpolitiska programmet som vi tog förra året är bra.

Det övergripande målet är:

Kommunens resor och transporter är fossilfria år 2025. I Haninge är alla resor och transporter fossilfria år 2030.

Några av delmålen är:

År 2025 har andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ökat till 55 procent av färdmedelsfördelningen.

Det var tack vare Vänsterpartiet som det målet sattes. År 2015 var den siffran 42% (29+3+10, se sidan 39 i rapporten om resvanor i Stockholm län 2015). Det målet borde egentligen vara högre om vi ska hinna ställa om i tid.

Ännu ett delmål är

År 2022 har växthusgasutsläppen från transporter minskat jämfört med 2014.

De målen är utmanande men det går om vi har den politiska viljan. Men med det liggande förslaget till stadsutvecklingsplanen så är risken stor att vi inte kommer nå dem.

Därför föreslog vi skrivningar om att:

  • Riktlinjen ska vara att det alltid ska vara lättare att åka kollektiv, cykla eller gå istället för att ta bilen
  • Att biltrafiken i centrala delarna behöver minska drastiskt, huvudsakligen privatbilismen
  • Satsa på fler bilfria gator och gågator
  • Där personbilstrafik inte går att undvika så ska cykel- och gångtrafikanter ha företräde i trafiken
  • Säkerställ att utryckningsfordon, leveranser och transporter för personer med funktionsnedsättning ges god framkomlighet

I och med Haninges befolkningsökning så blir det ännu viktigare att flytta trafik från privatbilism till hållbara resor som kollektivtrafik, cykel och gång. Annars kommer vi få problem både med köer, sämre luft, högre buller och ännu svårare att nå klimatmål.

Om miljöboven Tvärförbindelse Södertörn dessutom byggs så kommer biltrafiken öka.

Naturvårdsverket konstaterar att Tvärförbindelse Södertörn främst inriktas på ökad framkomlighet för biltrafik och därmed kommer att ge bilen konkurrensfördel jämfört med kollektivtrafik, gång och cykeltrafik. Detta motverkar omställningen till ett långsiktigt hållbart urbant transportsystem såväl som regionala och nationella mål för klimat och miljö.

Naturvårdsverket konstaterar att samrådsunderlaget visar på mycket kraftig trafiktillväxt med bil med utbyggd motortrafikled inom projektet Tvärförbindelse Södertörn. Det är en trafikutveckling som är oförenlig med en utveckling som kan bidra till miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö.

Vi skulle behöva tydliga skrivningar om hur vi hanterar miljöboven Tvärförbindelse Södertörn.

Nästa steg

Vänsterpartiet är ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund. 

CC-BY https://www.flickr.com/photos/breakfree2016/26386551274

Vi kommer fortsätta kämpa för jämlikhet, att alla som behöver hem ska kunna ha någonstans att bo. Vi kommer kämpa för att kvinnor ska ha samma möjligheter i livet och känna sig lika trygga och fria som män gör i samhället. Vi kommer fortsätta att kämpa för att vi ska ställa om samhället till ett hållbart och jämlikt samhälle som hushåller med de naturresurser vi har och att vi håller oss inom planetens gränser.

Välkommen att engagera dig du med! Bli medlem i Vänsterpartiet!

 

Sänk skatten för de med sjukersättning

Syntolkning: Vänsterpartiet Haninges ordförande Carina Wellton. Fotograferad i sitt hus utifrån genom fönstret. Fotograf: Paul Hansen

 

Det är vår tur nu! Så heter Vänsterpartiets senaste kampanj som startar i samband med den internationella kvinnodagen 8 mars. Syftet är att lyfta Vänsterpartiets politik som minskar de ekonomiska klyftorna. För även om det går bra för Sverige som helhet så har de tio procent som har de lägsta inkomsterna stått och stampat eller till och med minskat sina inkomster sen 2006. Andra stora grupper närmast de fattigaste har knappa inkomster, svårt att få ett fast arbete eller arbetar under orimliga arbetsvillkor. En majoritet av de fattiga långtidssjuka är kvinnor, kvinnor är också överrepresenterade på lågavlönade jobb, ungdomar och nyanlända har svårt att komma in på arbetsmarknaden, fattigpensionärerna ökar. Alla vi kan nu med fog säga – det är vår tur nu!

Idag publicerar Dagens Nyheter nya siffror, som de beställt från Försäkringskassan, där det framgår att medianinkomsten före skatt för personer med sjukersättning (tidigare kallat sjukpension) var på 10.642 kronor i månaden i februari 2017. Det är alltså marginellt högre än sjukersättningens garantinivå som är 8.773 kronor i månaden före skatt. Många av de som arbetat stora delar av sitt liv får knappt två tusen mer än de som aldrig kunnat arbeta. Orsakerna till detta är många. Dels så räknas din sjukersättning ut genom att se vad du haft för inkomst 5-8 år tillbaka (beroende på hur gammal du är). Har du haft eget företag så räknas de tre senaste deklarerade inkomståren. De flesta som får sjukersättning har en lång sjukdomshistoria, 5 till 15 års nedsatt arbetsförmåga är inte ovanligt. Det betyder oftast att den inkomst du haft varit antingen sjukpenning på 75 till 85 procent av din lön upp till ett visst belopp, inkomst från deltidsarbete, försörjningsstöd eller ingen inkomst ifall du nekats sjukpenning. Den högre procentsatsen gäller dig som har ett kollektivavtal eller privat försäkring med inkomstbortfallsförsäkring. Den låga inkomst du haft som sjuk multipliceras sen med 64,7 procent. Det är därför inkomsterna för de med sjukersättning hamnar så lågt. Läs hela artikeln här.

Syntolkning: Tabell från DN som visar hur olika skatten blir beroende på om du lönearbetar, är pensionär eller sjuk. Ex en inkomst på 10 000 ger 8 620 efter skatt i lön, 8 640 efter skatt i pension och 7 780 efter skatt till sjuk/arbetslös, föräldraledig – skillnad -840 kronor.

 

På förra årets kongress lämnade Vänsterpartiet Haninge in en motion om just sjukersättningen. Även om motionen inte antogs så har partiledningen lyssnat och att kompensera de med sjukersättning är ett utmärkt sätt att minska klyftorna. I den senaste budgeten fick Vänsterpartiet igenom en höjning av garantibeloppet på 187 kr per månad (fr.o.m. 1 juki 2017) och höjt bostadstillägg. Idag så meddelar Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson, att (v) kommer driva frågan om sänkt skatt för de med sjukersättning i budgetförhandlingarna med Socialdemokraterna. Hela intervjun här. Inslaget går att se på Rapport och Aktuellt idag. Länk kommer då det läggs upp.

”Sänk skatten för de med sjukersättning. Det är det senaste kravet från Vänsterpartiet i de pågående budgetförhandlingarna med regeringen.
– Det kan ju inte vara meningen i ett välfärdsland som Sverige, att den som är sjuk ska betala mest i skatt, säger Ulla Andersson (V) ekonomiskpolitisk talesperson.

Personer med sjukersättning, det som tidigare hette förtidspension, betalar mer i skatt än de som jobbar. Det beror på att de inte får några jobbskatteavdrag och till skillnad från pensionärerna har deras skatt inte sänkts alls.

Nästan 1.000 kronor mer i skatt

En person med en sjukersättning på 11.000 kronor i månaden betalar därför nästan 1.000 kronor mer i skatt varje månad än den som jobbar.

– Vi tycker att det är hög tid att påbörja en utjämning av de skatteskillnader som finns. Då vill vi beskatta de rikaste mer och de som har det ekonomiskt knapert ska få en skattesänkning, säger Ulla Andersson (V).”

 

Syntolkning: Pressbild från TT på Ulla Andersson.

Jag, Carina Wellton, har själv sjukersättning. Det är få som sätter sig in i dessa snåriga regler om man inte drabbas själv men fler borde verkligen göra det. Även om du är frisk idag så vet du aldrig vad som händer imorgon. Det ingick inte i min karriärplan att sluta som sjukpensionär, det är nog ingen som riktigt tror det ska hända dem eller deras närmsta. Dagens Nyheter publicerar idag även en intervju med mig idag, om nån vill läsa om min resa mot fattigdom och min ekonomiska beroendeställning. Tyvärr är båda artiklarna betalartiklar än sålänge. Citat ur intervjun:

”Hon förstod att hon aldrig skulle kunna återgå till arbetet som konditor och hade lärt sig olika datorprogram under sjukskrivningstiden.

Carina Wellton fick arbetslivsinriktad rehabilitering 2006 och började arbeta 25 procent på kontor. Efter tre månader erbjöds hon att fortsätta på villkoret att hon startade eget i stället för att bli anställd.

– Jag gjorde det och kunde så småningom arbeta 50 procent. Men 2011 blev jag kraftigt sämre och var tvungen att sluta, säger hon.

Först hade hon bra inkomster men de sjönk gradvis i takt med att hon blev sämre. Eftersom sjukersättningen beräknas på den inkomst hon haft de senaste åren blev den betydligt lägre än den lön hon hade som konditor.

– I början när jag blev sjuk fick jag en hyfsad ersättning. Felet jag gjorde var att säga upp mig från konditorsjobbet och starta eget trots att jag inte var frisk.”

Läser man hela texten kan man få intrycket att jag tycker en sjuk ska klamra sig fast vid ett jobb den inte klarar av. Det stämmer inte utan jag anser det rimligt att man efter ett tag som sjuk kan behöva byta jobb och bransch för att bäst använda den arbetsförmåga som återstår om den tidigare arbetsplatsen inte går att anpassa. Att starta eget som sjuk avråder jag dock ifrån. När jag blev bättre var jag så sugen på att arbeta men insåg att jag, som varit borta så länge, inte var så attraktiv på arbetsmarknadenlängre. Därför blev jag en ofrivillig F-skattare och tog hela risken själv då min sjukdom stegvis försämrades igen. Huge misstake!

Förutom det orättvisa i att sjukförsäkringen inte räcker för att försörja sig själv så vet jag att ett mer ekonomisk jämlikt samhälle inte dras isär på det sätt vi ser idag. Där mörka krafter presenterar enkla förklaringar på svåra problem. Där de påstår att ett ”vi” (sjuka, arbetslösa, pensionärer, skolbarn osv) skulle ha det bättre om inte ”de” kostade så mycket. ”De” är alltid invandrare enligt mörkerkrafterna. De glömmer att säga att de själva röstat för försämrad sjukförsäkring, a-kassa, för vinster i välfärden m.m. och mot kollektivavtal i offentliga upphandlingar och nollvision om dödsolyckor på jobben, bara för att ta några exempel. I ett mer jämlikt samhälle sneglar vi inte avundsjukt på varandra, vi sparkar inte nedåt utan uppåt. Om alla som kan har möjlighet att få ett jobb, om de får juste betalt, om alla skolor håller bra standard, om äldreomsorg och sjukvård går att lita på, om alla kan ha råd med ett eget boende – då, och bara då, kommer vi kunna bli av med Sverigedemokraterna och de partier som anpassar sin politik efter dem. Så vägen till ett samhälle som håller ihop är ekonomisk rättvisa och ett samhälle som inte överger människor i de stora frågorna. Vi i Vänsterpartiet vet vägen dit och vi kommer aldrig köpa den nutidsbeskrivning som går ut på att göra människor rädda. Gå inte på den lätta finten, låt dig inte skrämmas utan organisera dig och bjud på motstånd.

 

Carina Wellton, ordförande Vänsterpartiet Haninge

 

Bli medlem

Internationella funktionshindersdagen 3 december

Syntolkning: Lekpark på sommaren. En gungställning med kraftig stomme och en gunga där en rullstol med ett barn i gungas. Fotot från Newsners Facebooksida.
Syntolkning: Lekpark på sommaren. En gungställning med kraftig stomme och gungor där rullstolar med ett barn i gungas. Text: ”Dela om du vill se detta i varje lekpark!” Fotot från Newsners Facebooksida.

 

Idag, 3:e december, uppmärksammas internationellt kampen för att leva som andra oavsett vilket funktionshinder man har. Eller normbrytande funktionalitet som fler och fler säger. För ofta är det så att ens funktionsvariation inte upplevs som ett hinder förrän den ställs i relation mot normen, det är då det blir problem. Då man pratar om tillgänglighet tänker många främst på fysiska hinder. Personer som använder rullstol har problem att ta sig fram i offentliga och kommersiella miljöer, personer med nedsatt syn eller hörsel har sina hinder de måste ta sig förbi. En stor, och ofta förbisedd grupp, är de som har  någon form av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), exempelvis ADD, ADHD eller Aspergers syndrom. En annan är de med psykisk ohälsa som ofta exluderas på olika sätt. Mycket går att lösa med rätt teknik, upplysning och vilja. Lagstiftningen börjar utvecklas åt rätt håll nu även om det finns mycket kvar att göra. Livslängden för personer med funktionshinder är betydligt lägre än för genomsnittet och även om personen har arbetsförmåga är arbetslösheten bland dessa grupper skyhög.

 

För de med störst besvär finns möjligheten att få personlig assistans genom lagen LSS. Vänsterpartiets Maj Karlsson skrev nyligen såhär med anledning av att assistansen nu är under hot:

”I riksdagsmotionen 2015/16:752 Personlig assistans kräver Vänsterpartiet bland annat att § 9a i LSS ändras så att bedömningarna av personlig assistans kan återställas till hur de var före 2008. Det är den viktigaste frågan i personlig assistans idag enligt Maj Karlsson, partiets talesperson i funktionshinderfrågor.
– Vi behöver gå tillbaka till grundintentionen i LSS så att hela det grundläggande behovet åter blir grund för att få assistansersättning.
Ser du någon möjlighet att det kan hända något här?
– Det ingår i min roll att tro det. Regeringen har sagt att de ska se över detta i den kommande LSS-utredningen. Där vill jag att man ställer sig frågan HUR man kan ändra i §9a, inte OM man ska göra det.
Just nu verkar regeringen dock vara mest upptagen av kostnadsutvecklingen konstaterar Maj Karlsson.
– Här har Vänsterpartiet en viktig roll att trycka på så att inte kostnadsfrågan blir det styrande i utredningen, säger Maj Karlsson som ser flera tecken på att regeringen främst prioriterar att minska kostnaderna för personlig assistans.”

Läs hela artikeln här.