Skip to main content

Bygg kollektivhus i allmännyttan

Vi har en skriande bostadsbrist i Haninge och i Stockholm. Bristen på hyresrätter är extra akut. Det är extra viktigt att det finns en god tillgång på hyresrätter. Varför? Jo, för att alla har möjlighet till att bo i en hyresrätt. Alla har inte råd att ta lån för en bostadsrätt eller har föräldrar som kan gå i borgen för en. Därför är det viktigt med hyresrätter med rimliga hyror. Det är också bra för samhället och bostadsområdet med en bra grannsamverkan och gemenskap. Allt detta främjas med byggandet av kollektivhus, flerbostadshus med vanliga hyreslägenheter i olika storlek men där det också finns ordentligt med gemensamma utrymmen (som matsal, storkök, verkstad och gemensamma vardagsrum). Därför har Vänsterpartiet skickat in en motion om att Haninge Bostäder ska bygga kollektivhus.

Bygg kollektivhus i egen regi

Det är bostadsbrist i Haninge och bristen på hyresrätter är enorm. De hyresrätter kommunens bostadsbolag Haninge bostäder har ligger under snittet för länet. I Haninge är det 25 lägenheter per 1000 invånare jämfört med snittet i kommunen 77 lägenheter per 1000 invånare. Vi behöver verkligen fler hyresrätter i allmännyttan.

Att folk med olika bakgrund, olika inkomstnivåer, olika familjekonstellationer, olika livssituationer och olika åldrar bor blandat är bra. Därför är det viktigt att det finns många olika boendeformer med olika storlek och bra priser. Även hyresrätter kan byggas i olika storlekar, med olika nivå så att vissa lägenheter blir väldigt billiga medan större kostar mer. Att dela upp en stadsdel i olika delar så att villorna eller radhusen är för sig medan hyresrätterna är för sig är inte integrering (även om snittet för stadsdelen kan se bra ut).

Motsatsen till att skapa segregering inom kommunen och inom stadsdelar är att folk bor tillsammans i samma hus och får en gemenskap där. Kollektivhus i allmännytta är ett bra sätt att få fler hyresrätter i egen regi samtidigt som det skapar goda förutsättningar för en väldigt god granngemenskap och tillhörighet. Varje hushåll har sin egen lägenhet men det finns gemensamma ytor som delas tillsammans av de boende.

I Huddinge driver det kommunägda Huge Fastigheter AB kollektivhuset Fullersta Backe. På kollektivhusets hemsida går det att läsa:

“Kollektivhuset Fullersta Backe är ett hyreshus med vanliga hyreslägenheter. Men det är ett annorlunda hyreshus. Vi sköter huset tillsammans; städar och fixar i rabatterna, har fester, lagar mat och äter ihop. Det sistnämnda är viktigt. Utan gemensam mat skulle det inte vara mycket till kollektivhus. Vi har gemensamma lokaler som matsal, storkök, vardagsrum, lekrum, verkstad, bibliotek/gästrum och träningsrum. Här bor människor i alla åldrar för att de vill ha mer gemenskap än det vanligtvis är i andra flerfamiljshus. Det krävs en del jobb, men man får mycket tillbaka. Huset har funnits i 28 år och ligger på fem minuters promenad från Huddinge centrum, en kvarts resa med pendeltåg från centrala Stockholm.”

Många andra kommuner som Lund och Stockholm driver kollektivhus i allmännyttan. Med fler kollektivhus i allmännyttan så skapar vi förutsättningar för fler personer att bo nära och i gemenskap, ökad integrering, bättre grannsamverkan, mer resursnålt boende och frihet för Haningeborna.

Därför föreslår Vänsterpartiet kommunfullmäktige besluta:

Att uppdra Haninge Bostäder att bygga kollektivhus i kommunen

Samuel Skånberg (V) och Tove Ovsiannikov (V)

Interpellation om krisberedskap i kommunen

Vi lever i en sårbar tid. Olika system är tätt sammankopplade och beroende av varandra. När ett system får problem, vare sig det är strömavbrott, brist på drivmedel eller köer på vägar, så får det påverkan på andra system. Vi vill att Haninge kommun ska vara motståndskraftigt mot störningar och att vi inte i onödan är sårbara. På grund av detta så ställde vi i Vänsterpartiet en interpellation, skriftlig fråga, till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S).

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S) om krisberedskap i kommunen

I början av september i år kan vi läsa om att landstinget i Uppsala har stora problem med sitt journalsystem. Tidbokningen fungerar inte och det går inte att förnya recept. De har fått återgå till papper och penna. I slutet av augusti kan vi läsa om att folk boende på Muskö, Värmdö och i Nacka uppmanas att koka vattnet på grund av bakterier i vattnet. I Haninge kommer vi ihåg Storbranden 1999 i Tyresta nationalpark och naturreservat. Senaste året har vi tagit emot många flyktingar på kort tid i evakueringsboenden. Det finns en rad olika händelser som vi behöver vara förberedda på, som kommun och som invånare. Vi som samhälle behöver större resiliens, en större motståndskraft för att klara oss bra när oförutsägbara händelser sker.

Myndigheten för samhällskydd och beredskap skriver på sin hemsida:

“Vi lever i ett sårbart samhälle och i en tid med hot och risker som inte känner några nationsgränser. Allvarliga epidemier, terrorhot, jordbävningskatastrofer och kollapsande IT-system är händelser som vi måste kunna ta hand om, men också försöka att förhindra.

Kommunernas arbete med samhällets krisberedskap är grunden för vår säkerhet, men också myndigheternas samarbete i krisberedskapsarbetet. Vi har alla ett ansvar för att minska riskerna och för att stå bättre förberedda om en kris inträffar. Det är vad krisberedskap handlar om.”

Tidigare hade Sverige beredskapslager av livsmedel, vilka nu är avvecklade. Det finns ingen nationell plan för hur livsmedelsförsörjning ska tryggas. Det finns inte heller någon myndighet som har övergripande ansvar. (Livsmedelsverket har ett ansvar men bara för kortare kriser). Alla invånare ska vara så pass förberedda att de klarar 3 dygn själva utan stöd från myndigheter i en händelse av en kris. Samtidigt svarar ca 2 av 3 att de inte är förberedda i en Sifo-undersökning från 2015. I Tyskland ligger ett nytt förslag om att alla tyskar bör ha mat hemma för tio dagar.

Jag vill därför ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:
1. Hur ser kommunens krisberedskap ut?
2. Ger kommunen krisberedskapsutbildning till invånare i kommunen och till elever i skolan? När utfördes i så fall den senaste utbildningen?
3. Till vilken grad är vi självförsörjande i kommunen på livsmedel, vatten och el?
4. Hur många av invånarna i Haninge uppger att de är förberedda för tre dygn utan stöd för myndigheter i händelse av en kris?

Samuel Skånberg, Vänsterpartiet Haninge


Vi fick ett bra svar från Meeri Wasberg (S) och det roliga var att samma dag som vi fick svara på vår fråga i interpellationsdebatten, så stod Civilförsvarsförbundet i Haninge utanför kommunfullmäktigemötet och informerade om sin verksamhet och gjorde reklam för en krisberedskapsutbildning 24 november på Haninge kulturhus 18:30-21:00. Civilförsvarsförbundet gjorde en jättestor och viktig insats förra hösten i arbetet med evakueringsboenden för flyktingar.

haninge_civil

Svaret vi fick var som sagt mycket positivt. Det går att se i sin helhet här. (Samuels svar är 7:45 in i klippet).

I interpellationsdebatten tar Samuel tar bland annat upp fördelen med att ha lokal elproduktion i kommunen. Dels för att det sprider elproduktionen så att vi inte blir helt beroende av jättarna Vattenfall, Fortum och Eon, men också för att det blir billigare om vi skulle ha ett kommunalt elbolag. Kommunala elnätsbolag har i genomsnitt 24 procent lägre priser än privata och 16 procent lägre priser än Vattenfall, Fortum och Eon. Kommunala fjärrvärmebolag har i snitt 8 procent lägre priser än privata bolag och 12 procent lägre än de tre stora aktörerna.