Nu i valrörelsen kommer många partier här i Haninge kommun gå fram med många vallöften om vad de skulle vilja göra. Idéer råder det ingen brist på, men har partierna backat upp sina förslag med pengar så det finns någon reell chans att genomföra förslagen?
Ta skolan. Vad hade respektive parti för budget när det kommer till skolan?
På kommunens ekonomikonferens 2018-03-06 äskade Utbildningsförvaltningen på en budget om 1 965 692 tkr för Grund- och förskolenämndens ansvarsområde. Dessa pengar skulle innebära att verksamheten skulle kunna bedrivas med på samma sätt 2019, som 2018, och skulle kompensera för pris- och lönehöjningar. Det matchade partierna med följande partibudgetar. För Utbildningsförvaltningens äskade behov ska man dra av 8 133 tkr som man kommer få 2019 från ett överskott man gjorde 2017.
Tkr = tusen kronor. 1 000 tkr = en miljon kr.
Grund- och förskolenämndens äskande 6/3 -18
1 965 692 tkr (-8 133 tkr)
Vänsterpartiet
1 960 000 tkr
Liberalerna
1 940 000 tkr
Kristdemokraterna
1 905 000 tkr
Moderaterna
1 904 000 tkr
S+C+MP
1 898 000 tkr
Sverigedemokraterna
1 880 000 tkr
Man kan även titta på vad partierna lade på skolpengen för F-6 respektive 7-9. Det är nästan identisk utläggning från samtliga partier utom Liberalerna (mer om deras budget längre ner). Vänsterpartiet föreslår ett annat system där socioekonomisk förhållanden vägs in. Men det är näst till ingen skillnad mellan partierna i den skolpeng de ger. KD, S, C, MP & SD är på kronan överens. Man lyfter lite på ögonbrynen.
Skolpengen per elev och år i kronor.
Skolpeng
F-6
7-9
Vänsterpartiet
Annat system
Annat system
Liberalerna
69000 kr
91500 kr
Kristdemokraterna
66906 kr
89737 kr
Moderaterna
67226 kr
89742 kr
S+C+MP
66906 kr
89737 kr
Sverigedemokraterna
66906 kr
89737 kr
Vänsterpartiet är det parti som lagt mest pengar bakom orden i sin skolpolitik. Vart får Vänsterpartiet sina pengar ifrån? Vänsterpartiets kommunbudget går 38,4 milj i överskott. Det är det minsta överskottet bland alla andra partier. Alla andra partier har överskottsmål som pendlar mellan 111,9 milj (Liberalerna), via 120,9 milj (Socialdemokraterna) till 132,9 milj (Moderaterna). Vänsterpartiet gör ett lägre överskott och lägger ut mer på skolan och den övriga kommunala verksamheten.
Minst ger Sverigedemokraterna. Hur kan Sverigedemokraternas skolpolitik bli så billig? Den enda uttalade besparingen i Sverigedemokraternas budget är modersmålsundervisningen, som stryker en aningen på foten:
”Den så kallade modersmålsundervisningen (hemspråksundervisning) bör, utom för de nationella minoritetsspråken, vara så måttlig som möjligt och inte genomföras på ordinarie skoltid. Den ska inte heller bekostas av skattepengar utöver det som lagstiftningen förskriver.”
Idag gör Haninge tydligen ”för mycket”, men vad det riktigt skulle bestå i får vi aldrig reda på i Sverigedemokraternas budget. Man chansar mest att det finns pengar att spara här.
Sedan vill man införa lite ekonomisk apartheid mellan kommunens olika barn. Barn som har varit här länge får den utbildning och det stöd de behöver från kommunens budget. Nyanlända barns utbildning görs beroende av statsbidrag:
”nyanländas skolgång måste särredovisas och hålla sig inom ramen för erhållna statsbidrag.”
Om vissa barns utbildning görs beroende av en typ av finansiering, och andra barns utbildning har en i grunden annan finansiering kommer det sluta med att lika rätt till utbildning upphör och kvalitén på utbildningen börjar glida isär. Det vore extremt olyckligt. Speciellt kontraproduktivt skulle det vara om nyanländas skolgång skulle bli av sämre kvalité. Det är oerhört viktigt för integrationen att de nyanlända barnen klarar skolan.
Liberalerna då? Hur kan de ha så mycket pengar till skolan? Mest av alla de partier som prioriterat höga överskottsmål för kommunens budget.
Ja, svaret finns längre bak i Liberalernas budget. Liberalerna är nämligen det parti som i särklass satsar minst på äldreomsorgen. Liberalerna ger 800 milj till äldreomsorgen. Det är 24,8 milj mindre än vad Äldreförvaltningen bad om för att klara verksamheten 2019. Med Liberalernas politik kommer det bli kraftiga nedskärningar inom äldreomsorgen.
Liberalernas valslogan är ”Skolan först”. Då bör man vara ärlig och också säga ”De äldre sist”. Därför det är de två grupperna Liberalerna spelar ut mot varandra i sin budget.
Kommunledningens program mot våldsbejakande extremism
På kommunfullmäktige 2018-06-11 antogs ett program mot våldsbejakande extremism. Vänsterpartiet röstade för det. Det är ganska tunt och bristfälligt, men det är bättre än ingenting. Vänsterpartiet valde att lägga ett särskilt yttrande till kommunfullmäktiges protokoll.
Programmet skulle ha varit på plats redan 2017, men arbetet förhalades av de borgerliga partierna. Genom att ständigt yrka på återremiss har man försenat arbetet mot våldsbejakande extremism med cirka ett år.
Borgerligheten har en liten annan uppfattning hur hotbilden ser ut. Inom borgerligheten cirkulerar det nästan uteslutande om muslimer och papperslösa. Detta trots att i undersökningar bland Sveriges kommuner så anger kommunerna själva att högerextremism är dubbelt så frekvent och det i särklass största problemet.
Den främsta konkreta insatsen man vill göra är att strypa föreningsbidragen till odemokratiska och religiösa föreningar, som man uppfattar som grogrunden för våldsbejakande extremism. Lyckligtvis så är bidragsreglementet sådant i Haninge att det bara ska gå till föreningar som accepterar ”demokratins principer” och som ”motverka kränkningar och diskriminering utifrån de sju diskrimineringsgrunderna” i svensk lagstiftning. Särskilt tydligt är bidragsreglementet mot religiösa och politiska föreningar:
Bidrag ges inte till:
– religiösa föreningar, religiösa organisationer och religiös samfundsverksamhet
– religiösa aktiviteter och verksamheter som förvaltningen bedömer föra ett religiöst budskap
– politiska föreningar och politiska organisationer
– politiska aktiviteter och verksamheter som förvaltningen bedömer föra ett politiskt budskap.
(Reglemente för föreningsbidrag i Haninge kommun)
Det är lite typiskt för borgerligheten att välja formuleringar som låter bra, är lite alarmistiska och kan ge rubriker. Att det sedan är att fullständigt slå in öppna dörrar, är för borgerligheten att sekundär fråga (om det ens är en fråga). Naturligtvis är det inte fel att kontrollera att det kommunala regelverket följs, men det är ju något man kan säga om all kommunal verksamhet och är inget särskilt tungt bidrag att lämna till ett kommunalt program mot våldsbejakande extremism.
Den som är observant noterar gärna att varken Anders Behring Breivik eller Rakhmat Akilov startade någon suspekt kulturförening, studiecirkel eller liknande innan utförde sina dåd. Ska man peka på specifika miljöer som är extra farliga finns de tyvärr på nätet. Om det sägs sorgligt nog ingenting.
Ett annat bidrag som borgerligheten ville lämna till programmet var att rangera ut allmänna förebyggande åtgärder, som att kommunen skulle ”erbjuda meningsfull fritid till barn och unga”. Det hör ju vem som helst att sånt riskerar att bli ett hinder för framtida skattesänkningar! Borgerligheten är uppenbarligen allergisk mot alla formuleringar som pekar på att stabila och gynnsamma sociala förhållanden kan vara en del i en strategi mot våldsbejakande extremism. I sitt eget förslag vill man bort från allmänna förebyggande åtgärder till mera specifika åtgärder på individnivå.
Så om en viss social miljö eller situation i en kommundel ger en grogrund för 100 extremister, ska kommunen inte åtgärda den sociala situationen, utan ha en specifik handlingsplan för hur man hanterar de 100 extremisterna….. och de 100 efter det….. och de 100 efter det….. e t c. En dålig social miljö skapar i sig inga extremister, men det gör folk mindre motståndskraftiga mot extremistisk propaganda och konspirationsteorier. Om det inte fanns någon koppling till sociala förhållanden skulle extremism kunna uppstå var som helst, när som helst. Men så är det ju inte. Goda sociala förhållanden är en trygghetsåtgärd och motverkar våldsbejakande extremism.
Kommunledningen går sin egen väg
Vänsterpartiet har tyvärr inte deltagit i något avseende i framtagandet av programmet. Så vi har svårt att bedöma hur diskussionerna gått och varför man fastnat för vissa formuleringar och ordval. Det är ganska olyckligt att kommunledningen inte ens prövar att få bredast möjliga samsyn i viktiga frågor. Vänsterpartiet har varit mer än villiga att delta i en sådan diskussion, så skulden till den uppkomna situationen faller helt på kommunledningen.
Programmet är överraskande tunt på konkreta åtgärder, mer än att det är viktigt att samverka i största allmänhet.
Vi tycker att man kommunledningen inte till fullo lyssnat på de råd som SÄPO och den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism ger i de här frågorna. Säkerhetspolisen skriver själva att, även om man i grova drag kan identifiera tre miljöer, så är det ett stort misstag ”att ha en stereotyp bild av hur en terrorist ser ut och agerar skulle kunna göra att man missar nästa hot”
SÄPO skriver vidare att är det ett misstag att
”utgå från vilka aktörer som syns och hörs mest för tillfället. Ökad synlighet betyder inte automatiskt ökat hot. Vi måste också se kontexten. Det kan till exempel gälla brott som enskilt inte når särskilt högt på straffskalan, men som begås systematiskt i syfte att urholka demokratin.”
(SÄPO, Viktigt att tänka ett steg längre i arbetet mot extremism, 2018-02-22)
Ett exempel på sådant brott som enskilt inte når särskilt högt på straffskalan, men ändå p g a sin volym utgör ett allvarligt hot mot samhällets funktion, är hatbrott.
Den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism skriver att det utförs 190 000 främlingsfientliga hatbrott årligen. Senaste mätningen var 2014. Sett till var och ett kan det tyckas att ett hatbrott inte är en särskilt grov kriminell handling. Men när det handlar om sådana volymer av en specifik brottslighet blir det till slut ett alvarligt samhällsproblem, ett hot mot vår samhällsmodell och beskär väldigt många människors liv.
Denna typ av kriminalitet sker ju i en kontext. De som utför dessa handlingar är nog inte av den kalibern att de på egen hand kan rättfärdiga sina handlingar. De är beroende av en ideologisk överbyggnad som beskriver invandring och invandrare i förklenande ordalag och därmed rättfärdigar våld emot den gruppen. När fler och fler partier använder sig av främlingsfientlig retorik betalar människor ett pris för det på gator och torg, då de blir legitima måltavlor för människor som kanaliserar sin frustration (oavsett orsak) på det sättet.
Det vore oerhört värdefullt för Haninges invånare om kommunen i sitt program inkluderade arbetet mot hatbrott. Inte minst av det skälet att det är den vanligaste formen av extremism kriminalitet som Haninges invånare kommer i kontakt med i det här sammanhanget.
I den enkät som gjordes till kommunerna av Den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism 2016 gav man följande svar på vilken typ av extremism man hade problem man hade:
Högerextremism: 48 %
Islamistisk våldsbejakande extremism: 23 %
Vänsterextremism: 10 %
Vi har en del partier på högerkanten som har en fascistisk demagogi, ett odemokratiskt förflutet och som på intet sätt reflekterat över sin historia. Dessa partier är en grogrund för våldsbejakande extremism. Vi ser också att delar av den fascistiska demagogin, särskilt när det gäller främlingsfientlighet, smyger sig in i många andra partiers agendor och gör problemet än värre.
När det gäller våldsbejakande extremism med religiösa förtecken vore det en fördel om man lyssnar noggrannare på vad SÄPO har att säga och att man tar in hela bilden. Våldsbejakande islamistisk extremism är det största hotet bland våldsbejakande extremism med religiösa förtecken, men beredskapen måste vara större och synfältet bredare. Den värsta terroristen i norden är Anders Behring Breivik, som såg sig som en korsriddare, en försvarare av kristna värden i värld som förfaller och ett nära förestående muslimskt maktövertagande. Anders Behring Breivik hade högerextrema åsikter också, men vi kan inte blunda för att det fanns tydliga religiösa inslag.
Skotten på Utöya syftade till att straffa det politiska parti av ”kulturmarxister” och ”feminister” som ansågs vara ansvarig för detta fantasiscenario.
Soldiers of Odin är, med sina uppskattningsvis 7 000 anhängare, en av de allra största grupperingarna av våldsbejakande extremism med religiösa förtecken vi har i Sverige. Soldiers of Odin är ett hopkok av idéer, där det religiösa inslaget består av att man lånar vissa attribut från Asatron, främlingsfientligheten lånas från högerpartierna och organisationsmodellen från MC-gängen.
Att Soldiers of Odin utövar våld gör å andra sidan inte att vi vill inskränka religionsfriheten för de som tror på bl a Oden. Inte heller vill vi stoppa planerna på det 45 meter långa och 25 meter breda Asatemplet som Nordiska Asa-samfundet vill bygga (under förutsättning att de söker bygglov i vanlig ordning). I dagsläget har de samlat in ca 30 000 kr av de 10 mnkr som behövs till projektet.
Vänsterpartiet tror inte att det är förekomsten av kyrkor och Asatempel som driver fram utvecklingen av terrorister som Anders Behring Breivik eller de hatbrott och gatuvåld som Soldiers of Odin står för. Självfallet är det lika korkat att tro att en Moské skulle ligga i farans riktning.
Terrorns ursprung ligger i de sociala förhållandena. De sociala förhållandena kan aldrig ursäkta terror, bara förklara. Det finns en korrelation där vissa sociala förhållanden manifesterar sig i vissa våldsamma fenomen om och om igen oavsett vart i världen man befinner sig. Receptet för terrorism är tämligen enkelt och lätt att förutse.
Det verkar kommunledningen i grova drag förstå i och med att när man talar om förbyggande åtgärder, så sätter man:
”särskilt fokus på barn och ungdomar. Syftet är att främja och stärka utvecklingen av sociala färdigheter, kritiskt tänkande och kunskap om demokratiska rättigheter och skyldigheter. Kommunen har en viktig roll i att lägga grunden för en god miljö och uppväxt för barn och ungdomar som gör samhället motståndskraftigt mot angrepp på demokratin. Haninge kommuns generella förebyggande insatser är en del av det dagliga arbetet i skolan, i förskolan samt i olika ungdomsverksamheter och fokus ligger på frågor som rör demokrati och delaktighet.”
I den bästa av världar så skulle detta få konsekvenser för kommunledningens handlande. Tyvärr sitter kommunledningen fast i ett dogmatiskt ekonomiskt tänkande och i sin nyss antagna budget slår man som allra hårdast till med nedskärningar mot just utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen, som är just de som arbetar med ungdomars kunskaper och välmåga.
På så sätt är det lite sorgligt att kommunledningens ambition bara tänker stanna vid ord.
Vänsterpartiet lägger egen budget i Haninge kommun!
Syntolkning: Gruppledare Nafi Cilgin, politisk sekreterare Patrik Olofsson, föreningsordförande Carina Wellton håller upp den nya budgeten
Denna budget kommer föredras av på Haninge kommunfullmäktige 2018-06-11 kl 13:00.
Budget finns i sin helhet finns på vår hemsida här. Vill du ha en PDF (3 MB) kan du ladda ner den här.
Ekonomiska basfakta
Alla nämnder får full kompensation för löne- och prisökningar
Inga nedskärningar någonstans, utom politikerarvoden
Inga skattehöjningar
Budgetöverskott på 38 milj kr
Ekonomiska besparingar
Om kommunalrådslönen i Haninge skulle, som första steg, justeras ned till en riksdagsledamotslön skulle kommunen spara 1,4 milj. Vänsterpartiet vill dock gå längre.
Vänsterpartiet vill lägga ned Haninge Holding AB. En gång i tiden fyllde det en funktion för kommunen att ha ett holdingbolag. Idag består den enda verksamheten i att betala ut styrelsearvoden på 200 tkr till en liten krets från Koalitionen och Trepartialliansen. Det sticker lite i ögonen hos Haningeborna och riskerar leda till politikerförakt.
Hur skulle Haningeborna märka av en Vänsterpartistisk styrning av Haninge?
80 milj till en Social investeringsfond som finansierar allt förebyggande arbete inom t ex utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Tidiga insatser är investeringar för framtiden och på sikt lönsamma.
6000 nya arbetstillfällen i ett fullt utbyggt industriområde i Albyberg.
500 nya klimatsmarta bostäder per år, varav hälften billiga hyresrätter.
Påbörja en övergång till 6-timmars arbete med bibehållen lön för kommunalt anställda. Vi börjar med personal inom Social- och Äldreförvaltningen.
1 jämställdhetsmiljon öronmärkt för #metoo-arbetet mot sexuella trakasserier och destruktiva normer i skolor och på kommunens arbetsplatser.
Tydliga sociala mål: ingen hemlöshet, ingen barnfattigdom, inget våld mot kvinnor och inget hedersförtryck i Haninge.
Ökad personaltäthet i för- och grundskola. Särskilt satsning på fler specialpedagoger och elevvårdsteam. Särskild satsning på barn med NPF och/eller psykisk ohälsa.
Kostnadsfri parkering i kommunen för hemtjänstpersonalen när de är i tjänst.
Värna miljö och klimat: skydda fler skogar som naturreservat enligt naturvårdsplanen och ta fram klimatbudgetar för alla förvaltningsområden
Syntolkning: kommunala gruppen tar sista besluten om budget och planerar kommande kommunfullmäktige
Vilka investeringar kommer Haningeborna bara hitta i Vänsterpartiets budget?
En ny F-9 skola i Jordbro. Idag kan man bara gå upp till 6:an i Jordbro. Oerhört märkligt att en sådan stor stadsdel ska stå utan alla delar av grundskolan. Vi bygger ytterligare en skola där det finns ett högstadium också.
Ett Kultur- och föreningshus i Jordbro. I Vänsterpartiets budget håller vi öppet för två alternativ: 1) Upprustning av nuvarande Kultur- och föreningshus, enligt Tornbergets förslag, om 100 mnkr. Eller 2) Bygga ett helt nytt. Det måste i så fall bli dubbelt så stort som S-MP-C-förslaget där bara hälften av föreningarna skulle få plats och för det har vi avsatt pengar. Vänsterpartiet förstår inte vitsen med att bygga ett nytt hus där inte alla får plats. Frågan om det ska bli alternativ 1 eller 2 ska avgöras av Jordbroborna själva.
Ett Allaktivitetshus i Brandbergen. Ett Allaktivitetshus är en något bredare definition än Kultur- och föreningshus. Här ska det också finnas bra med plats för idrottsföreningar. Bristen på ickekommersiella mötesplatser är ett stort problem i kommunen. Det är viktigt det finns lokaler som är tillgängliga för föreningar och nätverk till en låg hyra.
I övrigt gör Vänsterpartiet likvärdiga investeringar som Kommunledningen.
Frågor kring budgeten kan besvaras av: Patrik Olofsson, 08-606 47 58 [email protected]
Sevim Celepli är ersättare i grund- och förskolenämnden för Vänsterpartiet och 2:a namn på listan till kommunfullmäktige. Till vardags jobbar hon som socialsekreterare och kommer dagligen i kontakt med personer i svåra livssituationer. Att kunna resa fritt är av stor vikt för alla kommuninvånare, oavsett om anledningen är jobbrelaterad eller annan anledning. Det är viktigt för att bryta social exkludering och skapa gemenskap och delaktighet i samhället. Därför har hon lyft frågan om att inkludera SL-kort i försörjningsstöd inom Vänsterpartiet vilket lett till att partiet lagt en motion om det.
Sevim Celepli (V)
V: Sevim, du tog initiativ till att Vänsterpartiet skulle driva frågan om rätt till SL-kort för de med försörjningsstöd. Vill du berätta mer om hur du kom på idén?
Sevim: Javisst. Jag arbetar idag som socialsekreterare inom försörjningsstöd och stöter på frågan om rätt till SL-kort dagligen i mitt arbete. Jag har fått handlägga ärenden där bl.a. sjukskrivna personer som går på försörjningsstöd och söker SL-kort inte bedöms berättigade till det om det inte framkommer särskilda skäl via t.ex. ett läkarintyg. Min första känsla var att SL-kort möjliggör för människor att ta sig ut hemifrån utanför sitt närområde, träffa andra och socialisera – vara en del av samhället. Så jag presenterade förslaget om rätt till SL-kort för alla som söker försörjningsstöd till några partikamrater som höll med om att det är något som Vänsterpartiet vill stå för och det resultera i den motion som vi har lagt fram till kommunfullmäktige om SL-kort.
V: Du jobbar inom socialtjänsten idag. Hur ser det ut för de som har försörjningsstöd och söker SL-kort?
Sevim: Arbetssökande personer bedöms berättigade till SL-kort för att möjliggöra vägen till arbete utan någon särskild prövning. Men för personer som är sjukskrivna, föräldralediga, går i någon form av rehabiliterande behandling/insats eller unga som går i gymnasium utan försörjningsskyldiga föräldrar, beviljas generellt inte SL-kort om det inte framkommer några särskilda skäl. Särskilda skäl kan t.ex. vara att läkare intygar att det ingår i vårdplanen för en sjukskriven person att komma ut hemifrån och åka i kollektivtrafiken, att bryta social isolering.
V: Det finns ju många saker man kan lägga pengar på. Är det här en bra sak att lägga resurser på?
Sevim: Jag tycker att det absolut är något som kommunen borde satsa på då jag ser vinster i det långsiktigt och kortsiktigt både utifrån ett individperspektiv och ett samhällsperspektiv. Det som det kan kosta kommunen idag i pengar kan det i framtiden ge vinning i att färre av kommunmedborgarna lever isolerade liv och lider av ensamhet och utanförskap. Detta i sin tur kan leda till att allt fler vill vara en del av en gemenskap och ser sig kunna delta i någon aktivitet, vare sig det är arbete, studier eller en rehabiliterande aktivitet. Tänker man utifrån ett större perspektiv och inte bara på att spara på kostnader kortsiktigt, så bör man se det som en vinst att alla i kommunen har likvärdiga förutsättningar till rörlighet och deltagande i ett socialt liv.
V: Varför tror du att Haninge inte redan idag beviljar SL-kort till alla, som Stockholm gör?
Sevim: Jag vet inte, kanske för att det inte belysts som ett problem tidigare. Kanske för att det handlar om en grupp människor som generellt inte är så resursstarka i samhället och inte kunnat föra fram sin talan. Vi stirrar blint på att alla möjligheter ska ges till de som bedöms som arbetsföra, som kan jobba och betala skatt till kommunen. Jag kan uppleva att de grupper som inte står nära arbetsmarknaden får färre privilegier. Så borde det inte vara i Haninge eller någonstans. Jag vill bo i en kommun som ser till alla sina medborgares välmående. Det borde vara främsta fokus innan arbete – människans rätt till likvärdiga förutsättningar för en god hälsa och livskvalité. Det borde inte endast handla om att få ut folk i arbete, utan man bör backa ett steg för att få ett bredare perspektiv och se till helheten.
För den som behöver försörjningsstöd så är situationen ofta svår i vardagen. Om man är arbetslös eller utförsäkrad och har dålig ekonomi så räcker sällan pengarna till att köpa ett SL-kort. Men för den som står långt bort från arbetsmarknaden och inte har vardagliga möten med andra människor så riskerar den sociala isoleringen bli stor. SL-kort kan beviljas i Haninge redan idag men man måste ange skäl för det. Men att bryta social isolering menar vi är skäl nog.
SL-kort
Det ger högre livskvalitet att kunna ta sig runt i kommunen och i länet och kunna t.ex. träffa vänner och utöva ett fritidsintresse. Om man är arbetslös så kommer chanserna inte att öka för ett arbete om man sitter fast i sitt hem och inte kan ta sig någonstans. Om man är sjuk så bör man så klart få sjukersättning men med dagens trasiga system så blir många utförsäkrade och får söka försörjningsstöd på grund av det, trots att de är sjuka. Detta finns det åtskilliga berättelser om. En av berättelserna är mer utförligt beskriven i boken Fattigfällan av Charlotta von Zweigbergk. Och man blir inte heller friskare av att inte kunna transportera sig som man behöver.
Vi vill att samma sak ska gälla i Haninge. Så vi skickade in en motion till förra kommunfullmäktigemötet 16 april.
Motion om att inkludera SL-kort i försörjningsstöd
För att vara berättigad försörjningsstöd ska alla andra möjligheter vara uttömda och ekonomiskt bistånd träder in när personen saknar egna medel till sitt uppehälle. Men i nuläget innebär det inte att alla som uppbär försörjningsstöd får rätt till SL-kort.
I Haninge kommun kan den som är arbetssökande eller deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program ha rätt till kostnad för SL-kort. Personer som är sjukskrivna eller deltar i någon behandling av socialmedicinska skäl behöver genomgå individuell prövning för att få SL-kort beviljat. Till grund för ett beviljat beslut behöver särskilda skäl framkomma som att det t.ex. ingår i planering med läkare att ta sig ut hemifrån pga sociala skäl eller att det är nödvändigt med SL-kort pga kontinuerliga besök som innefattar resor när man deltar i behandling.
Vi i Vänsterpartiet menar att alla ska ha samma möjligheter oavsett socioekonomisk situation att kunna ta del av ett aktivt liv och vara inkluderad i sociala sammanhang. SL-kort möjliggör rörlighet och förebygger social isolering för den grupp i samhället som redan befinner sig i en utsatt situation. Personer som har försörjningsstöd löper större risk att hamna i social exkludering pga just begränsade resurser. Man kan ha svårt att betala för ett SL-kort med det försörjningsstöd som har utbetalats för att täcka månadens utgifter som mat, hygien och hushållskostnader.
En positiv bieffekt av en ändring till att alla som söker SL-kort har rätt till det, är att socialsekreterarnas arbete effektiviseras och den arbetstid som individuella bedömningar tar i anspråk kan läggas på annat socialt arbete.
Stockholm stad beviljar bistånd till SL-kort för alla vuxna personer som ansöker om det. En förutsättning är att de i övrigt är berättigade till ekonomiskt bistånd och kan disponera SL-kortet.
Vi vill att alla som söker försörjningsstöd ska ha rätt till SL-kort utan någon form av prövning. Detta med grund i att förebygga samt bryta social isolering och främja ett aktivt och rikt liv för alla kommunmedborgare i Haninge.
Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:
att SL-kort ska beviljas för de som söker det under förutsättningen att de i övrigt är berättigade till
ekonomiskt bistånd och kan disponera SL-kortet