Vänstern i Haninge – nytt nummer av vår tidning är ute nu. 7 000 exemplar kommer delas ut under vecka 9. Ladda ner hela tidningen här.
Ledarartikel:
Nästa val kommer vinnas i Brandbergen och Jordbro
– Nu måste alla samlas mot högerpolitiken
Vi har fått en kommunledning som är en kopia av regeringen; en högernationalistisk koalition bestående av L, KD, M och SD. Angreppen på välfärden lär inte vänta på sig. Men vi ska göra deras tid vid makten kort.
Äldreomsorgen ska privatiseras. Ett nytt kultur- och föreningshus i Jordbro skrotas. Planerna på ett badhus i Västerhaninge skrotas också. Bor man i kommunens bostadsbolag kommer man få höga hyreshöjningar.
Kommunledningen säger sig vilja satsa på villor, men struntar fullständigt i de över 30 000 som står i Haninge Bostäders bostadskö och efterfrågar en prisvärd hyresrätt.
”Kulturkriget” handlar inte om olika kulturer – det kommer handla om man är för eller emot kultur över huvud taget. Kulturparken och Handens museum och smedja är hotade. Haninge riskerar bli en kommun med mindre kultur av alla slag.
Kommunledningen följer Sverigedemokraternas retorik. Den högsta politikern i kommunen, Sven Gustafsson (m), säger att invandringen är en stor förlust för Sverige. Ett väldigt trevligt budskap till de 30 % av Haninges invånare som är födda utanför Sverige och till alla barn som har invandrade föräldrar.
Med den högernationalistiska kommunledningen har Haninge satt kurs mot en kommun som är mer auktoritär, främlingsfientlig med ökade klyftor och sämre välfärd.
Högernationalistiskt styre i Haninge – nej tack!
Så här behöver det inte vara. Haninge är bättre än så här.
I Jordbro samlar det högernationalistiska blocket 25% av rösterna. Oppositionen fick över 70%. Men tyvärr har vi ett valdeltagande i Jordbro som är så lågt som 39,5%. Proportionerna är liknande också i Brandbergen. Skulle valdeltagandet se ut som i övriga Haninge skulle vi ha en annan kommunledning.
Vi kampanjar mot nedläggningen av Apoteket i Jordbro, för ett nytt kultur- och föreningshus, mot de höga hyreshöjningarna, för ett allaktivitetshus i Brandbergen, mer resurser till skolorna och fritidsgårdarna i Brandbergen och Jordbro bör vara öppna 7 dagar i veckan istället för 3-5 dagar.
Vi kommer att informera om vilka rättigheter man har – rösträtten. Långt fler har rösträtt i kommunalvalet än som vet om det och allt för få utnyttjar den. Lyckas vi med det, så kommer den här högernationalistiska kommunledningen bara bli en tråkig parentes i Haninges historia.
Patrik Olofsson, ordförande Vänsterpartiet Haninge
De senaste dagarna har vi i Vänsterpartiet Haninge besökt Kulturparken i centrala Handen och flera av de fantastiska föreningar som bedriver verksamheter där.
Kulturparken ligger som en kil mellan järnvägsspåret och de moderna flerfamiljshusen utmed Nynäsvägen i centrala Handen.
Här finns också Gula villan, Bagarvillan samt Alpvillan & Funkisvillan där ABF Södertörn bedriver verksamhet. Byggnaderna är uppförda under första hälften av 1900-talet, med tyngdpunkt mellan 1920- och 1940-tal. Området utgör den mest välbevarade kulturmiljön i Handen.
Områdets och verksamheternas historia
Under våra besök har vi fått lära oss om områdets och verksamheternas historia och fått ökad förståelse för områdets kulturhistoriska värde.
Vänsterpartiet i Haninge representerat av Patrik Olofsson (politisk sekreterare), Åsa Levin (förtroendevald) och Ruben Isberg (praktikant).
RoJ-teaterns verksamhet innefattar allt som har med teater, och teaterproduktion att göra.
Här får deltagarna göra såväl dramaövningar och repetera in repliker som att sy kostymer, snickra kulisser och planera en produktion.
RoJ-teatern bedriver sin verksamhet i Gamla Folkets hus fån 1928
RoJ-teatern ger också Haninges barn och undomar en möjlighet att få se teater genom rabatterade föreställningar för skolor.
RoJ-teaterns kommande föreställning Skrattmännsikan av Victor Hugo, med premiär 18 mars
Handens museum och smedja har också många skolor på besök i sin verksamhet. Här kan de uppleva historiska miljöer och få kunskap om bygdens historia och forntiden.
Handens museum & smedja
Utöver bokade besök håller museet öppet för allmänheten på utsatta tider. Museet och smedjan anordnar också marknader och olika evenemang. Dessa har ofta koppling till historia, eller lokalsamhället.
I smedjan verkar flera smeder som producerar bruksföremål och konsthantverk.
Bild inifrån Handens museumSmidesföremål
Kamp för att bevara kulturparken
Under besöken har vi haft mycket lärorika samtal.
Vi har fått ta del av visioner som verksamheterna har för området men också den kamp de fört- och fortfarande för mot Haninge kommun för att bevara byggnaderna och kulturparken.
Verksamheterna hyr av kommunen på så kallade rivningskontrakt. Detta innebär att kontrakten kan sägas upp när som helst, och att verksamheterna då står utan lokaler. Flera gånger har de fått höra att finns planer för området, och att deras verksamhet, och kulturparken är hotad.
Vikten av ett levande Haninge
RoJ-teatern vill bland annat återuppföra en dansbana intill teatern, en plats för dans och musik. De vill också utöka belysningen runtom byggnaderna för ökad trygghet.
Smedjan vill bygga en portal som välkomnar in till kulturparken, och har tankar på en park för rekreation i anslutning till smedjan och museet.
Båda verksamheterna talar med värme om vikten av ett levande Haninge, med kulturutbud, och aktiviteter för invånarna.
Varje sommar anordnas en kulturparksfestival i området, med syfte att bevara kulturparken.
Vänsterpartiet i Haninge kommer att kämpa för ett bevarande av kulturparken, vilket vi även tidigare skrivit om.
Vi vill se att kulturmiljön får leva, att föreningslivet har en plats för kulurverksamhet, och att området utvecklas till en levande och tillgänglig plats.
Kommunledningen vill ta ”ett samlat grepp” om omådet
På Kommunstyrelsen 23 januari ville vi i Vänsterpartiet att Bagarvillan skulle tillgänglighetsanpassas. Detta skulle möjliggöra att hyra ut lokalen, och få aktivitet i delar av kulurparken som i dag ligger öde. Omgivningarna har blivit ett otryggt område, som borde fyllas med folk och aktiviteter istället.
Beskedet från kommunledningen var dock att man inte kommer göra någon tillgänglighetsanpassning av Bagarvillan. Istället vill man ta ett samlat grepp om området för att hitta hyresvärd eller köpare av kulturparken. Detta anser vi är väldigt oroande.
Kulurhistoriska värden kan inte återskapas
I Haninges Kulturmiljöprogram 2020-2030 står:
”Hela samhällets historia – varje generation, och olika grupper i samhället – ska speglas i den yttre miljön. (…)
Kulturhistoriska värden som förstörts kan inte återskapas. Kommunen och andra aktörer behöver därför ta ansvar för och handskas varsamt med de särskilt värdefulla kulturmiljöerna så att även framtidens invånare kan ta del av deras historier och upplevelser. (…)
Värdefulla kulturmiljöer behöver användas aktivt genom olika verksamheter för att ge både ekonomisk bärkraft och för att deras mervärden ska vara tillgängliga för invånarna.”
Dock är det tyvärr inte särskilt troligt att Haningalliansen tar hänsyn till detta styrdokument, eller att deras ”samlade grepp” är att satsa på en lånsiktig lösning för kulturparkens bevarande.
I skrivande stund har inte den tilltänkta kommunledningen publicerat något politiskt manifest. Och det avtal som finns mellan ”Haningealliansen” (M, KD & L) och Sverigedemokraterna är heller inte offentligt. Det kanske finns skäl för det. Det skulle kanske skulle bli pinsamt för Liberalerna om det blir offentligt vilka eftergifter man gjort till SD. Nu ska det mörkas och SD:s politik ska portioneras ut pö om pö.
När det gäller ”Haningealliansens” utläggningen av den sverigedemokratiska politiken säger Christian Lindefjärd, gruppledare för Sverigedemokraterna, i senaste numret av Mitt i Haninge att ”det kommer att börja märkas på sikt, kanske inte första året men efter ett år. Vi kommer då att basunera ut vilka punkter det är som vi fått igenom”.
Så för att inte uppröra ”Haningealliansens” liberala väljare och möjligheten att sälja in det här projektet, så kommer SD vara tyst första året och acceptera bara ett fåtal punkter. Först år två ska man ”basunera ut” de politiska segrarna. Då har Liberalerna investerat för mycket i ”Haningealliansen” för att lämna styret – så är tanken.
Demokratiskt är det lite tveksamt att det finns politiska kontrakt mellan partierna i fullmäktige som inte är offentliga. Väljarna borde kunna förvänta sig mer transparens och klara besked om vilken politik som de kan förvänta sig kommande mandatperiod.
Men vad kan vi förvänta oss att Sverigedemokraterna har fått igenom för politik? Det är ingen hemlighet vilka frågor de prioriterat i sitt valmanifest och som de vill få genomslag för:
1) Tiggeriförbud
Sverigedemokraterna har länge drivit frågan om tiggeriförbud i Haninge. Både Moderaterna och Kristdemokraterna stödjer idén om ett tiggeriförbud. Idén om tiggeriförbud handlar, likt den gamla lösdriverilagen, om att fattigdomsbekämpning handlar om repressiva åtgärder. Ju mer man bekämpar de fattiga – ju färre blir de. Det är den skruvade logiken bakom idén.
Liberalerna har traditionellt varit emot ett tiggeriförbud och inget som bör hanteras på nationell nivå; man har hela tiden velat ha lösningar på EU-nivå och bidrag till länder som Bulgarien och Rumänien för att ta hand om de delar av befolkningen som inte kan försörja sig i landet.
Christian Lindefjärd, Sverigedemokraterna och Nicole Forslund, Liberalerna
Det är också frågan om det är tiggande människor som alla de nya väktarna och poliserna ska jaga? Är det väl använda resurser? Amnesty International har ocksåmånga goda argument varför ett tiggeriförbud inte är rätt väg att gå. Att be om hjälp – vilket det i grunden handlar om – ska aldrig kriminaliseras. Det vore galet.
2) Återvändarombudsman
Vad sänder det för signal från kommunen till sina invandrade kommunmedlemmar? För det är signalpolitik det handlar om. Rent praktisk finns redan hjälp att få av Migrationsverket om för dem som vill återvända till sitt forna hemland och rent principiellt är det ju bäst om staten sköter migrationspolitiken. Sverigedemokraterna vill dessutom plussa på med ett kommunalt återvändarbidrag (oklart hur mycket av kommunens resurser som ska läggas på det), för att tydliggöra signalpolitiken att man verkligen inte vill ha invandrare i kommunen. Det ska också gå att få yrkesutbildningar för att kunna få jobb i sitt forna hemland.
Här någonstans kreverar ironin. Skulle vi kunna tänka tvärt om? Hur vore det om vi såg till att det fanns SFI kombinerat med yrkesutbildningar för alla som verkligen vill komma in på den svenska arbetsmarknaden? Det vore verkligen något att lägga kommunens resurser på!
Liberalerna har i alla fall gått till val på man anser att invandringen har berikat Haninge, gett oss större möjligheter och att det är positivt att vi blir fler – inte färre. Hur rimmar en Återvändarombudsman med liberal politik?
3) Kultur med ”folklig” förankring
Det är väl kul med kultur som är uppskattad i breda folklager. Problemet är bara när politiker ska börja definiera vilken kultur som är önskvärd eller mindre önskvärd. Det är en sak att uppmuntra kultur och göra kultur lättillgänglig. Politikens uppgift är aldrig att styra kulturen.
Om man vill börja uppmuntra kulturyttringar som har ”folklig” förankring (vilken är en lite luddig kategori) så utesluter man per definition ny kultur. Ny kultur behöver oftast tid på sig att nå en större publik. August Strindberg blev på 1880-talet så kritiserad och häcklad i Sverige att kände sig tvungen att lämna landet. Idag har man rest statyer över honom och han är nästan en institution inom svensk litteratur.
Sverigedemokraterna i Haninge vill ha en ”kulturbevarande” politik som bygger på ”kulturarvet”. Hade man varit ”kulturbevarande” på 1880-talet så hade nog August Strindberg aldrig fått komma tillbaka till Sverige.
Vi har sett vad dessa strävanden om ”folkligt förankrad kultur” leder till i praktiken där Sverigedemokraterna haft inflytande. Inte minst så blir biblioteken ett viktigt politiskt instrument för ”kulturbevarandet”; litteratur på andra språk ska minska, krav på medborgarskap för att låna böcker, avbrutna samarbeten med icke-svenska kulturföreningar och skulle det – gud förbjude – hänga en prideflagga utanför biblioteket är ju måttet rågat.
Frågan är om Liberalerna orkar hålla en armlängds avstånd mellan politiken och kulturen, eller om det ska in och kladdas med politiska agendor? Man ska också samsas med Kristdemokraterna som i sammanhanget talar om ”fostran och normöverföring” (vad nu exakt det innebär). Det är inte ord som direkt lugnar den bekymrade.
4) Bygg dyrt – bygg vitt
Den nya ”Haningealliansen” har gjort en stor affär av sina planer för den framtida stadsbyggnaden. Bort från de bostäder som faktiskt efterfrågas – billiga hyresrätter. Fram för villor och radhus – den framfantiserade och pittoreskt romantiska ”Trädgårdsstaden” som får Körsbärsdalen i Nangijala att framstå som ett amerikanskt project.
Men det finns en mörk baksida bakom den här bostadsstrategin. Vi är inte födda igår utan vet hur skällan lät förra gången alliansen deklarerade sin bostadspolitik och vad som egentligen ligger bakom.
I den förra bostadsstrategin Alliansen tog fram pratade man om vissa områden som ”svenskglesa” ”fattigdomsfickor”. Vi har alltså två problem i dessa områden 1) Det är för få svenskar. Det verkar vara glest mellan dem och 2) De finns fattiga människor där. Det sistnämnda är givetvis ett problem (men det har inte primärt med bostadspolitiken att göra). Vad det är för problem med det förstnämnda är ytterst oklart.
Bygger man dyrt så slår man två flugor i en smäll; det flyttar bara in höginkomsttagare och bland höginkomsttagare är etniska svenskar mer frekventa. Det skiljer hela 100 000 kr/året i medianinkomst om du är född i Sverige och om du är född utomlands. Om du bygger för att attrahera vissa välbeställda socioekonomiska grupper så får du ”svenskheten” på köpet. Du kommer inte uppleva det som så glest mellan svenskarna i ”Trädgårdsstaden”.
Fattigdomsbekämpningen liknar väldigt mycket idén om tiggeriförbud. Om man bekämpar låginkomsttagares möjligheter att få en bostad, så blir det färre låginkomsttagare. Det är den skruvade logiken.
Frågan är om Liberalerna står kvar vid det nyligen antagna programmet för social hållbarhet, som både Liberalerna och Vänsterpartiet – och majoriteten av partierna – var överens om (för ett halvår sedan i alla fall). Där pratas det inte mycket om ”Trädgårdsstaden”, utan snarare om ”tillgången till en god och ekonomiskt överkomlig bostad” för alla kommuninvånare.
Men nu ska man kampera ihop med Moderaterna och Sverigedemokraterna som bojkottade den beredning i kommunen som tog fram det kommunala programmet för social hållbarhet. Nu kommer det byggas dyrt och för rätt etnicitet.
Haninge är en fantastisk kommun. En underbart vacker kommun full av trevliga människor. Det är också en väldigt välmående kommun.
Totalt får kommunen in 4,2 miljarder in i skatteintäkter och ytterligare 1,3 miljarder in i statsbidrag. För dessa pengar borde det inte vara något större problem att erbjuda den bästa tänkbara välfärden för Haninges invånare. Till på köpet gjorde kommunen också en vinst på 623 miljoner kronor 2021. Så resurser saknas sannerligen inte. Haninge kommun har heller inga lån som belastar ekonomin.
Kommunens vinst motsvarar 11 kr för varje inbetald hundralapp i skatt, som alltså inte gick till de äldre, barnen eller eleverna. Till detta ska läggas den vinst de privata utförarna i de kommunalt finansierade verksamheterna tar ut av de skattepengar de får av kommunen.
Det här är inte olyckliga omständigheter. Vi har en kommunledning med ett fundamentalt feltänk. Hade kommunen varit ett företag kanske man skulle mäta storleken på penningpungen vid årets slut och ju större den är ju bättre har verksamheten gått. Nu är inte kommunen ett företag. Kommunen existerar för att tillhandahålla tjänster till kommuninvånarna – tjänster som många gånger bygger på rättigheter man har som medborgare. Man är med andra ord inte ”kund”.
Om kommunen går bra eller inte är ingen är inte fråga om hur mycket vinst man genererat eller hur många invånare kommunen ökat med. Det handlar om kvalitén man ger medborgarna i de kommunala tjänsterna; att ett barn blir sedd på förskolan, att en elev med behov av extra stöd får hjälp och att hemtjänsten kan ta sig tid med våra seniorer och rent av ge dem lite självbestämmande över vad som ska göras på den avsatta tiden.
Vänsterpartiet har under hela mandatperioden 2018-2022 lagt budgetar som varken varit lånefinansierade eller gått med förlust, men vi har alltid prioriterat kvalitén; personaltätheten, mindre barngrupper, studieresultaten och tiden för våra seniorer, framför enorma överskott. Det handlar om politisk vilja att välja den vägen.
Tyvärr mottogs motionen väldigt dåligt av kommunledningen. Man ansåg att man ”ser ett behov av att bygga fler ytor för spontanidrott på nya ställen i kommunen och i dagsläget inte prioriterar en anpassning av utegymmet på Muskö för seniorer.”
Motionen kom upp på kommunfullmäktige i mars 2020 där kommunledningen i form av Meeri Wasberg (S) och Nicole Forslund (L) argumenterad mot motionen, medan vi från Vänsterpartiet argumenterade för motionen.
Samuel Skånberg (V) tryckte särskilt på vikten att inte glömma kommunens ytterområden:
Vi ser på oro på att man lägger ner verksamhet och service i ytterområdena. Den utvecklingen vill vi inte se. Vi anser att förslaget att uppgradera och anpassa utegymmet på Muskö är ett bra förslag.
Samuel Skånberg (V), kommunfullmäktige 2020-03-09
Även motionären Lage Öhlund (-) argumenterade själv för förslaget genom att lyfta fram de äldres behov av rörelse och träning på Muskö utöver den verksamhet som bedrivs inomhus under vintern:
På Muskö under vintertid kör man med gymping och annat för pensionärer inomhus. Anledningen till att jag skrev att det skulle anpassa äldre så att de äldre ska kunna använda det lite mer och bättre under vår, sommar och höst, när vi kan vara utomhus.
Lage Öhlund (-), kommunfullmäktige 2020-03-09
Lyckligtvis slutade omröstningen med en knapp förmån för motionen. Med bara en rösts övervikt, 31-30, gick motionen igenom. Det märkliga var att denna ganska modesta motion, med ett förhållandevis väldigt litet uppdrag till kultur- och fritidsförvaltningen, väckte så negativa känslor hos kommunledningen. Alla ledamöter i de partier som ingår i den styrande alliansen – S, C, L och KD – reserverade sig mot beslutet.
Samtliga ledamöter i S, C, L och KD reserverade sig mot att rusta upp utegymmet på Muskö (protokollsutdrag KF 2020-03-09).
Nu står äntligen utegymmet klart och i slutet av november åkte några av oss från Vänsterpartiet Haninge ut och tittade skapelsen:
Entrén till utegymmet.Motionären själv, Lage Öhlund, och Tony Nicander, politisk sekreterare för Vänsterpartiet Haninge, inspekterar träningsredskapen.
Det upprustade utegymmet har blivit väldigt fint. Det är uppdelat i två delar; ena halvan är träningsdel med många redskap och andra halvan är en lite lugnare del med boulebanor och grillplats. Alltså något för de som vill hålla högt tempo och de som vill ut och röra på sig och umgås.
Vi är helt övertygade om att det upprustade utegymmet blir ett väldigt uppskattat inslag på Muskö. Även besöksnäringen på Muskö tipsar sina gäster att besöka utegymmet hos Muskö IF, så det här kommer inte bara Musköborna till gagn.
Bredvid utegymmet och Muskö IF:s klubbstuga utgår en rad terrängspår.
För den som vill få löpträning eller en trevlig promenad, så finns det flera terrängspår som utgår från utegymmet och Muskö IF:s klubbstuga. Allt ifrån dryga kilometern till milen.
Att allt sånt här finns på plats är en oerhörd vinst för folkhälsan och det till en ytterst blygsam kostnad för kommunen. Från Vänsterpartiet Haninges sida ser vi gärna att vi inventerar fler platser i Haninge där t ex utegym skulle kunna anläggas.
