Skip to main content

Besök på NPF-säkra Källbrinksskolan i Huddinge

Skrivet av haninge den . Postad i Barnrätt, Demokrati, Funktionsvariation, Skolan, Skolfrågor, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Besök på NPF-säkra Källbrinksskolan i Huddinge

Den 14 mars fick vi i Vänsterpartiet Haninge tillfälle att besöka Källbrinksskolan i Huddinge. Källbrinksskolan är en kommunal grundskola med årskurserna 7-9 och här finns cirka 500 elever och 45 medarbetare. Skolan präglas av positiv elevsyn, relationellt arbete och höga förväntningar på såväl elever som medarbetare. 

NPF-säkrad skola

Vi har hört mycket gott om denna skola, som en NPF-säkrad skola. Det som framkom under vår träff med skolans rektor Caroline Gustafsson och några medarbetare var mycket överraskande. Källbrinksskolan är ingen resursskola eller specialskola. Det är en vanlig, kommunal högstadieskola. Att skolan har blivit NPF-säkrad har sitt ursprung att en handlingskraftig rektor tog saken i egna händer, utan medverkan av politiken eller förvaltningen, och ändrade arbetssättet i skolan. I stora drag har de vänt på perspektivet, och utgår från de barn som har extra behov av stöd och anpassning i skolan. Arbetssätt och attityder är anpassade utifrån att fungera för de som har utmaningar, men gynnar alla ungdomar i skolan.


På Källbrinksskolan arbetar de efter devisen: 

  • att kunskap uppstår i möten mellan människor
  • att elever som förstår syftet med skolarbetet blir motiverade och lyckas därigenom med sina studier
  • att kunskap kan uttryckas på många olika sätt.

Detta innebär att de arbetar mycket med att göra eleverna aktiva i varandras lärande. De tydliggör alltid syftet med arbetsuppgifter och utvecklar hela tiden alternativa examinationsformer. Källbrinksskolan är femparallellig och har också tre mindre undervisningsgrupper. Skolan har gjort stora satsningar på fortbildning av skolans personal, men anser att det är en investering. Det skulle vara ännu dyrare att inte göra det, etersom elever som inte lyckas i skolan, som inte kommer vidare, som inte känner sig sedda och hörda och starka, innebär en stor kostnad – både för samhället och individerna själva längre fram.

Gott och blandat

I dagens skola räknar man med att minst 5-10 procent av eleverna har neuropsykiatriska funktionsuppsättningar, som till exempel ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), ASD (Autismspektrumdiagnos), OCD (Obsessive Compulsive Disorder), dyslexi eller dyskalkyli. Många av dessa elever upplever skolgången som svår och problematisk. Detta kan leda till känslor av utanförskap och uppgivenhet. På Källbrinksskolan, berättar de, har cirka 30 procent av eleverna NPF eller andra funktionsnedsättningar som innebär utmaningar i skolan. Enligt deras erfarenhet kan det till och med vara så många som 50 procent av eleverna. På Källbrinksskolan har de valt att kalla detta för “Gott och blandat”.

Gott och blandat enligt Källbrinksskolan. Blandningen av diagnoser och utmaningar som kan komma med dessa.

Skolans verksamhet ska anpassas och fungera för dessa elever, men betydligt fler än så gynnas av anpassningarna i skolan. Att stärka elevers egenmakt i skolan, och tillsammans med dem hitta strategier som ger möjlighet att må bra och att lära, är något som förbereder alla elever för framtiden. Källbrinksskolans vision är “Elevhälsa som genomsyrar verksamheten”, “En skola för alla” och “Ge plats åt allas olikheter”.

Alla är delaktiga

En stor skillnad på Källbrinksskolan, jämfört med andra grundskolor är att all personal arbetar efter samma modell, och att alla är delaktiga. Källbrinksskolan beskriver det som ett nyfiket, lösningsfokuserat och prestigelöst förhållningssätt. De lyssnar på elevernas egna tankar om sitt lärande och vägen dit, och de arbetar tillsammans med eleverna för att ringa in behov och hitta strategier. De arbetar också kompensatoriskt för att skapa en tillgänglig och likvärdig lärmiljö, genom både generella och individuella anpassningar av den. Man har exempelvis tillsammans med eleverna  identifierat vilka behov som finns i ett klassrum.

Alla olika behov som kan finnas i ett klassrum, identifierade av elever och lärare tillsammans.

Vi lämnade besöket inspirerade och med en varm känsla i bröstet. Det är imponerande vilket enormt arbete som är nedlagt för att få till denna struktur i en helt vanlig grundskola. Det är otroligt vad en eldsjäl till rektor kan åstadkomma!

Varför är inte alla skolor som Källbrinksskolan?

Men, efter vårt besök kom också såklart funderingen kring varför inte alla skolor arbetar på samma sätt som Källbrinksskolan? Varför ska det krävas en eldsjäl för att skolan ska uppfylla skollagen? Skollagen är tydlig i att elever, som en följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns, ska få det stöd som krävs för att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. (Skollagen 3kap3§).

Alla Haninges barn ska klara skolan

Vänsterpartiet i Haninge har sedan tidigare lagt in en motion om NPF-säkra skolor i Haninge. Vi vill att Haninge kommun satsar på att införa NPF-säkrade skolor i kommunen och möter de behov som våra elever har för att bättre kunna tillgodogöra sig sin undervisning. Vi vill att alla Haninges barn ska klara skolan. Oavsett var du bor, och vilka behov du har ska du kunna gå i en bra skola, trivas och lära för livet.

Källbrinksskolan har också vänt trenden med problematisk skolfrånvaro, och fått tillbaka många med hög frånvaro till skolan (Så har Källbrinksskolan fått tillbaka hemmasittarna ). Tre av fyra elever med hög skolfrånvaro kan ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, och barn och unga med autism eller adhd har det ofta svårast i skolan. (Många med hög frånvaro har NPF).

Det är här Källbrinksskolans modell tydligt gör skillnad, eftersom det är samspelet mellan eleven och den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön som är avgörande. Haninge har länge haft hög elevfrånvaro och att NPF-säkra skolor i Haninge skulle bidra till att fler elever kommer till skolan och får den utbildning de har rätt till.

Vänsterpartiets besökare på Källbrinksskolan: Petar Kotljarevski (Haninge), Päivi Verdier (Upplands Väsby), Nujin Alacabek (Huddinge)

Vill varmt tacka Oppositionsrådet Nujin Alacabek(V) från Huddinge som såg till att vi kunde besöka Källbrinksskolan.
Vi tar med oss många lärdomar och mycket inspiration för hur vi vill att Haninges skolor ska fungera framöver!

Kommunledningens påskägg till barnen – Båtsmansskolan ska läggas ned

Skrivet av haninge den . Postad i Barnrätt, Demokrati, Skolan, Skolfrågor, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Kommunledningens påskägg till barnen – Båtsmansskolan ska läggas ned

Den 12:e april lämnade protesterande föräldrar och barn över en namninsamling till kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (m).

Den 19:e april ska Grundskolenämnden fatta beslut om Båtsmansskolan ska läggas ned eller inte. 

Ladda ner underlagen till beslutet här:

Tjänsteskrivelse nedläggning av Båtmansskolan

Risk och konsekvensanalys (personalen)

Vägen mot beslutet har varit högst tvivelaktigt ur demokratisk synpunkt. Det nämndmöte som kallades till den 19:e april är ett extrainsatt nämndmöte. Kallelsen gick ut till ledamöterna den 23 mars, dock utan att säga vad mötet skulle handla om. Det är klart att ledningen visste vad mötet skulle handla om, men man ville inte ge oppositionen någon chans att förbereda sig på ett rimligt sätt. 

Grundskolenämndens arbetsutskott som ska bereda ärendet träffas en timme innan nämndmötet för att titta på frågan. På en timme ska man avgöra om en nedläggning av en skola är ett bra beslut eller ej. 

Första informationen gick ut till föräldrarna den 5 april; dagen innan påskhelgen och efterföljande påsklov. Man hade hoppats på att många föräldrar skulle vara bortresta och att valet av tidpunkt skulle förhindra att föräldrarna skulle träffas och utnyttja sina medborgerliga rättigheter att opinionsbilda i frågan. Som tur är finns ju internet och folk kan hålla kontakt ändå. 

Bland annat har man lyckats skapa den här namninsamlingen på Skiftet. 

Hela tidsplanen påminner mer om hur man planerar en statskupp, än om hur man säkerställer en bra demokratisk process. Om det vore så att kommunledningen verkligen trodde på det här beslutet skulle man naturligtvis inte vara det minsta rädd ge oppositionen underlagen i god tid och inte det minsta rädd att ta debatten på nämnden inför de åhörare som vill delta på sammanträdet.

Nämnden bestämmer

I den senaste informationen till föräldrarna säger utbildningsdirektören att nämndmötet den 19:e april kommer vara stängt. Det ankommer inte på någon i förvaltningen att besluta om att ett nämndmöte skall vara stängt. Det är bara nämnden själv som kan besluta om en sådan sak. Tillsvidare är grundskolenämndens möte öppna tills annat är beslutat. Så det är fortfarande en god idé att komma till kommunhuset den 19:e april, t ex 16:30 och prata med de beslutande politikerna innan nämndmötet börjar 17:00. 

Att utbildningsdirektören går ut med att mötet är stängt, trots att han inte har befogenheter att besluta om det, är naturligtvis att han tycker att det är jobbigt att möta de föräldrar som drabbas av beslutet. Fattar man beslut man inte tror på är det jobbigt att se folk i ögonen. 

Barnkonsekvensanalysen 

Alltid när man fattar beslut som berör barn ska man göra en barnkonsekvensanalys och se till vad som är bäst för barnen. 

Den som är gjord är tämligen luddig och många argument känns väl krystade. Som exempel säger man att det är positivt att barnen får längre till skolan efter som det leder till att barnen får bättre motion. Att stänga en skola för att barnen ska få längre att gå och bättre motion känns som en rätt omständlig åtgärd. 

Vad det egentligen handlar om 

I och med den hastighet man driver ärendet om nedläggning måste man fråga sig vad det egentligen handlar om? Det är något som känns lurt. 

Det verkar handla om två saker. Dels kommer man gå back rätt rejält på mastodontskolan i Vega i år. Det är i sig inget konstigt. Det kommer ta några år tills alla hus är färdigbyggda och alla barnfamiljer flyttat in. Men lyckas man flytta över Båtsmansskolans elever redan i år så minskar man Vega skolas förlust med nästan 3 miljoner kronor. Det är därför man inte informerade föräldrarna innan skolvalet i februari (då hade ju föräldrarna kanske valt helt andra skolor), utan min vill ha över hela stocken elever till Vega skola för att reducera förlusten där. 

Sedan är det inte riktigt sant att all personal från Båtsmansskolan ska över till Vega. Man räknar med att minska personalen med nästan 3 miljoner kronor i samband med nedläggningen. Hur man kommit fram till den saken är lite oklart; möjligtvis en kombination av att lärare säger upp sig alternativt att man sparkar några. 

Den andra frågan man misstänker är att det finns en spekulant på skolan. Det finns skolkoncerner som vill etablera sig i Haninge, men det är inte alla som vill bygga en ny från grunden utan kanske hellre köper en redan befintlig. 

Vad annars ska man ha en tom skola till? Det är sant att om man stänger Båtsmansskolan så försvinner lokalkostnaden från grundskolenämnden, men samma kostnad dyker då upp på kommunstyrelsens konto som övertar ansvaret för lokalerna. För kommunen som helhet är det ju ingen större vits att flytta kostnaden från ett konto till ett annat – vi får ju inte som kommun lägre kostnader. 

Är det fel att hålla Båtsmanskolan under armarna? 

Nuvarande kommunledning klagar högljutt på att tidigare kommunledningar hållit skolan under armarna och skjutit till pengar. Men det beror ju inte på att man varit dum i huvudet och bara strött pengar omkring sig. Det har ju byggt på den befolkningstillväxt man har utgått ifrån på basis av de byggplaner som funnit, som t ex Norrby.

I början av förra mandatperioden var planen att Båtsmansskolan skulle ha 450–460 elever den här mandatperioden, istället för de 300 man har nu. Nu har det inte byggts i den takten man har tänkt sig och andra planer har prioriterats. Men när planerna genomförs så kommer det ju finnas ett mycket bra underlag för en skola som Båtsmansskolan. 

Det är inte Båtmansskolans fel att det är som det är – det beror på hur kommunledningen prioriterat stadsutvecklingen.

Frågan är om inte lite is i magen är bästa recept just.

Finns det inget man kan göra?

Vänsterpartiet har länge krävt att vi ska ha en NPF-säkrad/-certifierad skola i Haninge. Runt om i Stockholm finns det ca 20 skolor som är specialister på NPF. Men vi har ingen sådan skola i Haninge. Värt att notera är att barn som inte har NPF tycker också om att gå på NPS-säkrad skola; det är lugnare, bättre studiero och lättare att få hjälp.

Varför skulle man inte t ex kunna göra Båtsmansskolan till en profilskola där man är specialister på NPF. Det skulle säkert vara många föräldrar som skulle åka från andra kommundelar för att få han sina barn på en sådan skola. Det skulle inte vara någon brist på elevunderlaget i alla fall.

Det som är tråkigt med den här ärendehanteringen från kommunledningen är att det inte lämnar utrymme för några kreativa diskussioner där man kan titta på alternativ till nedläggning.

Boven i dramat

Under ytan på det här problemet är finansieringssystemet för skolan; skolpengen.

Skolpengen innebär att varje skola får en viss peng per elev man har på skolan. Har man många elever får man mycket pengar – har man få får man mindre.

Skolpengen bygger på att alla elever är stöpta i samma form och att alla skolor är lika och har samma förutsättningar. Ironiskt är ju att de partier som säger sig framhäva individen har ett väldigt planekonomiskt synsätt på skolans finansiering – alla är lika och alla får samma peng.

Vi har stora skillnader i skolan idag. Stora skolor har naturligtvis lite lättare att få ekonomi i verksamheten än små skolor. Men små lugna skolor kan ha andra värden för eleverna. Skolor där många elever har svenska som andraspråk, och deras föräldrar kanske inte en så omfattande egen skolgång, är naturligtvis mer resurskrävande än skolor där barnen har svenska som första språk och deras föräldrar är akademiker.

Men så länge systemet går ut på att alla är lika och varje enhet ska bära sig själv kommer den här kommunledningen lägga ned fullt fungerande skolor.

Det viktiga är att utbildningssystemet som helhet i Haninge går plus. 2022 gjorde vi 45 miljoner i vinst på kommunens skolverksamhet. Man måst kunna ha tolerans för att vissa skolor går bra och vissa skolor går (tidvis) mindre bra, så länge totalen ser bra ut.

Haninge kommun som helhet gick med 625 miljoner i vinst 2022. Så vi har verkligen inte någon ko på isen ekonomiskt. Det finns ingen som helst anledning till dessa panikartade beslut.

Gör om – gör rätt. Låt det inte gå prestige i det här.

Feminism- ett skarpt vapen mot våldet

Skrivet av haninge den . Postad i Artiklar, Feminism, Förebyggande, Jämlikhet, Mäns våld mot kvinnor, Skolan, Skolfrågor, Socialpolitik. Inga kommentarer till Feminism- ett skarpt vapen mot våldet

Året i Haninge började mörkt med en dödsskjutning i Jordbro. Det dödliga, väpnade våldet har ökat i Sverige. Det skördar ständigt nya offer, och det är vanligt att det finns kopplingar till kriminella nätverk. Debatten om dödsskjutningarna har ofta rasistiska undertoner och bland de lösningarna som föreslås finns längre straff, utvisningar, begränsad invandring och ökad övervakning.

Haninges styre, Haniningealliansen (M, KD och L med stöd av SD) har samma utgångspunkt i sin plan för ett tryggare Haninge under kommande fyra år.

Vi i Vänsterpartiet är väldigt oroade över det dödliga våldet och de kriminella nätverken. Vi vill skapa ett tryggt samhälle här och nu genom akuta insatser, men anser att förebyggande arbete med de normer och strukturer som ligger bakom våldet inte får försvinna i debatten.

Mäns våld är ett enormt samhällsproblem

Strålkastarna måste riktas bort från förenklade förklaringsmodeller såsom etnicitet. Vi måste istället rikta dem mot den grupp som står bakom nästan alla våldsbrott- männen! Det är, nästan uteslutande män som misshandlar, kidnappar, torterar, hotar, dödar och ingår i kriminella nätverk. Mäns och killars våld är ett enormt samhällsproblem som kostar samhället mångmiljardbelopp varje år, utöver den skada och rädsla det sprider.

Kompensatorisk manlighet

Killar som tidigt hamnar utanför, exempelvis på grund av familje- eller skolförhållanden är de som söker sig till gängen. Gängen blir som blir som deras nya familj. De killar och män som inte har tillgång till normativ manlighet som personliga tillgångar, trygghet, makt, frihet och heterosexuella relationer, kan istället uppväga sin låga status genom ökad aggressivitet, sexism, homofobi, hederstänkande och andra hypermaskulina drag, så kallad kompensatorisk manlighet.
Kompensatorisk manlighet ger oss alltså en förklaring till varför socialt utsatta män tenderar att vara överrepresenterade i kriminalstatistiken och våldsutövningen.

Starka kopplingar mellan våld och maskulinitetsnormer

Pojkar lär sig tidigt att leva upp till förväntningar om hur man ska vara som kille, och det finns starka kopplingar mellan våld och maskulinitetsnormer.
En studie som MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) gjorde 2015 visar att killar som är negativt inställda till jämställdhet, med stereotypa föreställningar om könsroller, löper 4,4 gånger så stor risk att begå våldshandlingar, jämfört med de med mer jämlika attityder. Politiska beslut behöver gå i linje med aktuell kunskap kring våldsprevention och normkritiskt arbete mot destruktiva manlighetsnormer.

Förebygga mäns och killars våld

Vi i Vänsterpartiet Haninge vill, utöver sociala reformer för ökad rättvisa och jämlikhet att maskulinitetsnormer ska bli en återkommande, schemalagd del i undervisningen för (de som identifierar sig som) killar från årskurs 6 och uppåt i alla Haninges grundskolor, och gymnasieskolor.
Vi vill se insatser för att främja jämställdhet och våldsförebyggande arbete, genom exempelvis MVP (Mentorer i våldsprevention). MVP’s syfte är att motverka stereotypa könsnormer och förebygga mäns och killars våld. Metoden utvecklades USA på 1990-talet och bygger på teori om social rättvisa och ett feministiskt perspektiv på våld och makt.

Insatser som främjar jämställdhet och utmanar stereotypa könsroller gör män och killar mer motiverade att ändra sitt våldsamma beteende jämfört med program utan normkritiska perspektiv enligt forskning. Att arbeta för jämställdhet är helt enkelt avgörande för att bekämpa våldet vi ser i samhället!

Feminismen är ett skarpt vapen mot våldet!

Text: Åsa Levin (V)

Privatisering av äldreomsorgen och polisanmäla barn – ”Haningealliansen” visar på klassisk högerpolitik med auktoritära drag

Skrivet av haninge den . Postad i Äldreomsorg, Allmännyttan, Barnrätt, Bostäder, Ekonomi, Kommunfullmäktige, Miljö, Minoritetspolitik, Skolfrågor, Socialpolitik, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till Privatisering av äldreomsorgen och polisanmäla barn – ”Haningealliansen” visar på klassisk högerpolitik med auktoritära drag

 

Eylem Sütcü

Anförande på kommunfullmäktige 2022-12-12 angående ”Haningealliansens” reviderade Mål och budget 2023-2024.

Vänsterpartiet har tidigare presenterat ett eget förslag till mål och budget som vi hänvisar till. Vi deltar därför inte i beslut.

Det finns anmärkningsvärda och oroande formuleringar och målsättningar i Haningealliansens reviderade budget. 

“Förskolan ska vara en trygg plats för lek och lärande med det svenska språket i fokus.” 

Förskolan ska utgå från en helhetssyn på barnet och dess behov, och barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, enligt skollagen. Haninge kommun ingår också i ett förvaltningsområde för nationella minoriteter och minoritetsspråk och ska enligt lagen erbjuda plats i förskola där hela eller en stor del av utbildningen bedrivs på finska. Att Haninges förskola ska ha  “svenska språket i fokus” är inte förenligt med svensk lagstiftning och kan inte vara rimligt att godkänna!

“Ej uppnådd straffbarhetsålder ska inte utgöra ett generellt hinder för att polisanmäla elever som begår brott.”

Barnkonventionen är numera lag i Sverige och barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. Att polisanmäla barn för brott är inte barnets bästa! Straffrättsliga åtgärder är knappast den bästa vägen att bryta en kriminell utveckling hos barn. Stöd och vård genom sociala insatser är det som främst är effektivt för barn enligt forskning. Justitieombudsmannen har flera gånger riktat kritik mot att skolor polisanmäler unga elever och menar att det rent av är olämpligt att skolor har det som rutin.
Grundtanken är att ansvaret, i första hand ska vila på socialtjänsten för barn och ungdomar som begår brott och skolpersonal har också anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen. Att öppna upp för att polisanmäla fler barn är inte rätt väg att gå för ett tryggare Haninge!

“Tornberget höjer hyrorna till kommunen 2023 med i snitt 8,0 procent”

Alla påverkas av effekterna av inflationen, höjda energipriser och kraftigt ökande kostnader. Så även Haninge kommuns många verksamheter, varav många hyr sina lokaler av Tornberget. Att höja hyran så kraftigt anser vi i Vänsterpartiet skulle kunna påverka många verksamheter negativt då mycket större belopp måste skjutas till lokalkostnader. I 2023 års budget är de ökade lokalkostnaderna kompenserade men, under kommande år kommer den nya högre hyresnivån att kvarstå- men inte kompensationen. Här bör Tornberget, och i förlängningen Haninge kommun ta sitt ansvar för att verksamheter som exempelvis skolor, förskolor och äldreboenden kan bedriva goda verksamheter och inte behöva strama åt budgeten för att kunna betala sin hyra. Vi anser att en alternativ finansiering av Tornbergets ökande kostnader bör ses över, som inte riskerar påverka kvaliteten av kommunens välfärdsinsatser.

“Reducerat eller indraget studiebidrag till följd av ogiltig skolfrånvaro ska inte kompenseras av försörjningsstöd.”

Idag har en av tio unga vuxna mellan 20–25 år så dålig ekonomi att de inte har råd att betala nödvändiga omkostnader, och studenter är bland de mest drabbade. Om vi minskar möjligheterna till att få hjälp inom “systemet” riskerar vi att unga tvingas ut i ekonomisk utsatthet där försörjningen måste ske utanför systemet. Här kan den unga exempelvis tvingas skuldsätta sig, eller begå brott för att lösa sin försörjning. Haningealliansen pratar gärna om trygghet, men glömmer visst ekonomisk trygghet! 
Haninge kommun har antagit ett program för social hållbarhet med ett trygghetsperspektiv som bas. Trygghetsperspektivet utgår från en helhetssyn som inbegriper fysisk, social och ekonomisk trygghet i Haninge.
Vi i Vänsterpartiet vill såklart att våra unga ska vara närvarande i skolan och klara sin skolgång, men vi anser att kommunen ska arbeta förebyggande och utifrån orsakerna till frånvaron, hellre än att straffa och riskera att ställa unga utanför samhället! 

“Parkeringsstrategin ska revideras för att säkerställa goda parkeringsmöjligheter. Beslutet om parkeringsavgifter i Handen ska upphävas.”

Kommunernas insatser är nödvändiga för att begränsa Sveriges klimatpåverkan och vi har en nyckelroll i klimatarbetet genom vår omfattande verksamhet.
Att ändra parkeringsstrategin för att underlätta bilåkande och att ta bort parkeringsavgifter, är ett stort steg bakåt! Haninge kommun bör ta klimatkrisen på allvar, och – sitt ansvar! Haningealliansen har själva angett att de ska ha “ambitiösa miljömål” men detta verkar bara vara tomma ord kopplat till den faktiska politik de vill föra.
Vi har i kommunfullmäktige antagit ett miljö- och klimatpolitiskt program för Haninge som anger att kommunen behöver arbeta för ett transportsnålt samhälle, öka andelen fossilfria resor och underlätta valet av klimatsmarta alternativ. Det kan vi inte uppnå med fler gratis parkeringsplatser. Vänsterpartiet anser i linje med detta program att mindre fokus och pengar bör läggas på att möjliggöra och finansiera bilåkande, och större fokus ska läggas på att utveckla kollektivtrafiken, och möjligheterna att cykla och gå i Haninge. 

“Kommunen ska framöver fokusera mer på det ägda boendet i stadsbyggnadsarbetet där småhus och bostadsrätter prioriteras.”

Bostadsbristen är ett faktum. Människor bor allt trängre i de fattigaste och billigaste områdena. Samtidigt bor människor i de välbärgade områdena på allt större ytor. Bostadsbristen och trångboddheten är alltså en fråga om ekonomisk ojämlikhet där de med lägre inkomster drar nitlotten. Många tvingas bo för trångt eller med otrygga och dyra andra- och tredjehandskontrakt och unga inte kan flytta hemifrån. Länsstyrelsen i Stockholm har beräknat att det bara i Stockholms län behöver det byggas 16.000 bostäder per år fram till 2030 för att inte förvärra bostadsbristen. I den regionala utvecklingsplanen “RUFS 2050” står också att “tillgången till bostäder för alla, oavsett inkomst, behöver säkras liksom ett utbud av bostäder som passar i livets olika skeden”. Fokus på det ägda boendet med småhus och bostadsrätter riskerar att förvärra bostadskrisen, och öka den sociala utsattheten i Haninge långt ifrån den trygghet Haningealliansen pratar om.

“Kommunen ska börja planera för ett införande av Lagen om Valfrihet för särskilt boende.”

Våra välfärdstjänster ska inte säljas ut! Vi i Vänsterpartiet är inte emot valfrihet, men tills valfriheten är befriad från vinstjakt vill vi se att våra välfärdstjänster drivs i egen regi.  Det är tydligt att Kommunal i Haninge också är emot den föreslagna utvecklingen med ökad andel privata aktörer i Haninge.
Rapporter vittnar om att att lönerna är lägre, och deltids- och visstidsanställningarna är fler inom privat äldreomsorg.  De många otrygga anställningarna inom sektorn var en starkt bidragande faktor till att pandemin drabbade den svenska äldreomsorgen så hårt.
Det finns många exempel på konkurser, missförhållanden och underbemanning som har drivits fram av girighet hos privata ägare som velat få upp vinsterna.Våra skattepengar behövs i verksamheterna för att fortsätta driva vård och omsorg av god kvalitet, med hög personaltäthet och trygghet för våra äldre. De ska inte landa som vinster på de privata vårdföretagarnas konton!

Eylem Sütçü (V)

Mensskydd ska vara gratis

Skrivet av haninge den . Postad i Artiklar, Demokrati, Ekonomi, Feminism, Jämlikhet, Skolan, Skolfrågor, Trygghet, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Mensskydd ska vara gratis

Viktig insändare

I Mitt i Haninge nr 40, 2022  finns en viktig insändare skriven av Nina i 6A på Svartbäcksskolan.
Nina skriver om att mensskydd borde vara gratis och att det finns personer som inte vågar gå till skolan när de har mens, eftersom de saknar mensskydd.

Vi i Vänsterpartiet Haninge håller med dig, Nina.
Mensskydd ska inte vara en klassfråga. Ditt kön ska inte påverka din ekonomi, eller dina möjligheter!
Forskning  visar att, oavsett orsak till skolfrånvaro så kan den leda till försämrade skolresultat, och långvarig psykisk och fysisk ohälsa. Om mens är en anledning till ökad frånvaro i skolorna är det självklart att det ska finnas gratis mensskyd där!

Lika självklart som toalettpapper

Vänsterpartiet i Haninge vill att mensskydd ska vara lika självklart som toalettpapper, och delas ut gratis.
Vi lade en motion till kommunen 2018 om kostnadsfria mensskydd i skolor och på ungdomsmottagningar. Efter en lång tid besvarades denna av Haninge kommun i två delar.
Socialförvaltningen angav att de inte ansåg att det var kommuners ansvar att tillhandahålla hygienartiklar till allmänheten. De menade att detta vore en ”otillbörlig påverkan på den lokala handeln”. De ansåg att socialtjänstlagen gav tillräckligt med verktyg för att säkra en skälig levnadsnivå för Haningebor.

Orimlig arbetsbörda

Grund- och förskolenämnden,  gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och utbildningsförvaltningen svarade att kommunens skolsköterskor har bindor och tamponger att dela ut till de som har glömt hemma. De skrev att skolorna också kan dela ut menskopp till alla som behöver i en årskurs, exemeplvis vid hälsosamtal med skolsköterskan. Då finns också möjlighet att visa hur menskoppen ska användas.
Utbildningsförvaltningen svarade dock också, att förutom den ekonomiska kostnaden, så skulle det vara en orimlig arbetsbörda för skolsköterskorna om de ska dela ut alla mensskydd som skolornas elever behöver.

Svaren får oss att tro, att de inte gärna sprider informationen om att det finns mensskydd att hämta. De anser ju inte att det är deras ansvar, egentligen.

Svar på insändaren

I ett svar på insändaren i Mitti Haninge nr 43, 2022  skriver centerstundenternas Anthon Gyllensten att han håller med Nina. Han beskriver sin bestörtning över att  kommunfullmäktige röstat nej när motionen var uppe 2018. Det intressanta är att han själv var tjänstgörande ersättare i kommunfullmäktige när motionen om gratis mensskydd var uppe för beslut, och alltså deltog i det nekande beslutet. Om detta nämner han inget i sitt svar.

Undrar såklart vad som hänt

Vi Vänsterpartiet Haninge undrar såklart vad som har hänt i frågan? Har skolorna slutat dela ut mensskydd, eller är de bara dåliga på att informera eleverna?

Vi har varit i kontakt med Haninge kommuns verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser (EMI) som beskriver att skolsköterskorna ska ha mensskydd att dela ut till alla som behöver. Skolorna får också ibland gratisutskick av mensskydd från tillverkare som ser det som bra reklam, och behöver inte alltid stå för kostnaden själva.

Ett större ansvar att informera

Vänsterpartiet Haninge tycker att kommunen och skolorna framöver ska ta ett större ansvar för att informera om att det finns gratis mensskydd, så att alla elever ska känna sig trygga att komma till skolan, och att mens inte ska utgöra ett hinder.

Ingen ska kännas sig tvungen att stanna hemma från skolan för att de inte har mensskydd!
Det ska vara enkelt, gratis och lättillgängligt för elever att kunna få tillgång till mensskydd vid behov.

Åsa Levin (V)
Ledamot i äldrenämnden, deltidsengagerad förtoendevald Vänsterpartiet Haninge