På kommunfullmäktige 2017-10-09 antogs det klimat- och miljöpolitiska programmet. Här kan du läsa de konkreta målen som programmet innehåller.

Programmet går att ladda ner här i sin helhet.

Fossilfria resor och transporter

Mål

Kommunens resor och transporter är fossilfria år 2025. I Haninge är alla resor och transporter fossilfria år 2030.

Etappmål

• År 2020 har andelen köpt fossilfritt bränsle ökat till totalt 50 procent.
  Indikator: Andel inköpt fossilfritt bränsle (procent).
• År 2025 har andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ökat till 55 procent av färdmedelsfördelningen.
  Indikator: Färdmedelsfördelning i Haninge enligt resvaneundersökningen (RVU) Stockholm.
• År 2022 har antalet publika laddplatser och tankställen för förnybara drivmedel tredubblats jämfört med 2016.
  Indikator: Antal laddstoplar för elbilar och biogastankställen.
• År 2022 har växthusgasutsläppen från transporter minskat jämfört med 2014.
  Indikator: Växthusgasutsläpp från transporter jämfört med 2014 (förändring i procent)

Hållbar stadsutveckling

Mål

Planering och byggande sker resurseffektivt och klimatanpassat samt bidrar till en god och hälsosam livsmiljö. Ekosystemtjänster i den byggda miljön värnas och utvecklas.

Etappmål

• År 2020 har energianvändningen i kommunala lokaler och bostäder effektiviserats med 20 procent jämfört med 2009
• År 2030 har energianvändningen i kommunala lokaler och bostäder effektiviserats med 20 procent jämfört med år 2020.
  Indikator: Energianvändning i kommunala lokaler och bostäder (kilowattimmar/kvadratmeter, A-temp, normalårskorrigerat).
• År 2018 sker bebyggelseutvecklingen på ett sådant sätt att negativ påverkan på områden med betydelse för biologisk mångfald undviks.
  Indikator: Antal antagna detaljplaner som medför negativ påverkan på områden som finns upptagna i Naturkatalogen, klass 1-4 eller motsvarande, utan att relevanta kompensationsåtgärder beslutats
  Indikator: Antal beviljade bygglov utanför detaljplanerat område som medför negativ påverkan på områden som finns upptagna i Naturkatalogen, klass 1-4 eller motsvarande, utan att relevanta kompensationsåtgärder beslutats.
• År 2020 har en grönstrukturplan, inkluderande en plan för kompensationsåtgärder vid förlust av värdefull natur, tagits fram.
  Indikator: ja/nej
• År 2018 har riktlinjer för hållbart byggande i Haninge tagits fram.
  Indikator: ja/nej
• År 2020 har en plan för klimatanpassning tagits fram.
  Indikator: ja/nej
• År 2018 har en bullerkartläggning för Haninge tagits fram.
  Indikator: ja/nej
• År 2020 har en plan för att hantera misstänkt förorenad kommunalägd mark tagits fram.
  Indikator: ja/nej
• Senast år 2027 är dag- och spillvattenhantering i Haninge sådan att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas samt att betydande skador till följd av översvämningar inte uppstår.
  Indikator: Fördröjd regnvolym från hårdgjorda ytor på mark som detaljplanelagts tidigast år 2017 (millimeter).
  Indikator: Antal bräddningar och bräddad volym från reningsverk och pumpstationer per år.
  Indikator: Andel enskilda avlopp som uppfyller kraven jämfört med år 2010 (procent).

Rent vatten och naturens mångfald

Mål

Naturvärden, biologisk mångfald och ekologiska spridningssamband skyddas och utvecklas. Samtliga vatten uppnår god status.

Etappmål

• År 2027 har alla vattenförekomster god status. Status försämras inte för något vatten under tiden.
  Indikator: Andel vattenförekomster som uppnår god status.
• År 2024 har åtgärdsplaner för Haninges vattenförekomster tagits fram.
  Indikator: ja/nej
• År 2022 har kommunen skyddat ytterligare minst 600 hektar mark med höga naturvärden exempelvis genom reservatsbildning eller biotopskyddsområde.
  Indikator: Areal skyddad natur (hektar).
• År 2020 bedrivs naturvårdande skötsel på minst 30 hektar naturmark utanför detaljplan.
  Indikator: Areal med pågående naturvårdande skötsel (hektar).
• År 2018 och framåt pågår bekämpning av jätteloka på alla fastigheter med känd förekomst i Haninge.
  Indikator: Andel fastigheter med känd förekomst av jätteloka där bekämpning pågår (procent).

Hållbar konsumtion och resurseffektiva kretslopp

Mål

Kommunens konsumtion bidrar till en hållbar utveckling, en minskad resursanvändning och en cirkulär ekonomi. År 2030 är kommunen klimatneutral.

Etappmål

• År 2018 har en processtruktur för att hantera hållbarhetsfrågor vid upphandling tagits fram. Vid varje upphandling används processtrukturen för att bestämma nivån på klimat- och miljökraven så att kommunens mål nås.
  Indikator: ja/nej
• År 2018 begär kommunen information om innehåll av ämnen uppsatta på EUs kandidatförteckningen9 vid all upphandling av varor och kemiska produkter.
  Indikator: Andel upphandlingar där information om ämnen på kandidatförteckningen begärts in (procent).
• År 2022 har kommunens förskolor tagit bort material som kan misstänkas innehålla skadliga ämnen.
  Indikator: Andel förskolor som vidtagit åtgärder enligt handlingsplan (procent).
• År 2020 ska alla kommunala verksamheter sortera ut matavfall.
  Indikator: Andel kommunala verksamheter som sortera ut matavfall (procent).
• År 2020 har andelen hushåll som sorterar matavfall ökat till minst 70 procent.
  Indikator: Andel hushåll som har möjlighet att sortera ut matavfall (procent).
  Indikator: Mängd insamlat matavfall i Haninge kommun
  (kilogram/capita).
• År 2022 har klimat- och miljöpåverkan från kommunens livsmedelsinköp minskat. Andelen ekologiska livsmedel har ökat till 60 procent. All ren köttråvara som köps in är från djur uppfödda i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning. Mängden inköpt kött, relativt antalet offentliga måltider, har minskat med 25 procent jämfört med år 2017.
  Indikator: Andel inköpta ekologiska livsmedel (procent, baserat på kostnad).
  Indikator: Andel inköpt ren köttråvara från djur uppfödda i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning (procent).
  Indikator: Mängden inköpt kött jämfört med år 2017 (förändring i procent)

Kommunikation och samverkan

Mål

Alla som bor och verkar i Haninge kan göra klimat- och miljösmarta val som bidrar till en hållbar utveckling

Etappmål

• År 2022 har kommuninvånarnas nöjdhet med kommunens miljöarbete ökat.
  Indikator: Kommuninvånarnas nöjdhet med kommunens miljöarbete (nöjd medborgarindex).
• År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Haninge minskat med 40 procent jämfört med 1990.
  År 2030 har utsläppen av växthusgaser i Haninge minskat med 63 procent jämfört med 1990.
  Senast år 2045 sker inga nettoutsläpp.
  Indikator: Utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990 (förändring i procent).

Idag röstade vi igenom det klimat- och miljöpolitiska programmet för Haninge kommun!

Vänsterpartiet har suttit med i Hållbarhetsberedningen som lade fram förslaget till programmet. Det är det förslaget som nu har röstats igenom. Vi har varit väldigt aktiva i processen, varit närvarande på alla möten (vissa partier var där endast ett fåtal gånger) och fått igenom flera förslag som annars inte hade kommit med.

Arbetet att ta fram programmet har gått bra! Vi har haft olika ingångar och tryckt på olika saker men i stort har det varit samsyn. Vissa partier ville försvaga programmet i olika avseenden och göra målen mindre ambitiösa. Tack vare Vänsterpartiet och några andra partier så försvagades inte målen bortsett från i ett fall där Vänsterpartiet stod själva.

Vi inkluderade många mål i programmet. Om du vill läsa alla mål och ladda ner programmet kan du surfa hit. Här nedan lyfter vi några viktiga mål.

Viktiga mål för klimatet och miljön

Den största utsläppskällan inom kommunens gränser är resor och transporter. 2/3 av utsläppen kommer därifrån. Därför är det roligt att vi har ordentliga mål för resor och transporter:

Kommunens resor och transporter är fossilfria år 2025. I Haninge är alla resor och transporter fossilfria år 2030.

Det här är ambitiösa mål! Det innebär att kommunen (som organisation) har fossilfria resor 2025. Och Haninge (som kommun, geografiskt område) har fossilfria resor år 2030.

För att veta att vi är på rätt väg så finns det en del etappmål, t.ex.

År 2020 har andelen köpt fossilfritt bränsle ökat till totalt 50 procent.

Det är ett viktigt mål och visar på att vi är på rätt väg. Då har vi fem år kvar att få det till 100%.

Vänsterpartiet drev på hårt för att få ett mål för alla resor i Haninge (dvs inte bara de resor som kommunen som organisation gör, utan alla invånares resor). Det målet blev:

År 2025 har andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ökat till 55 procent av färdmedelsfördelningen.

Det är ett väldigt viktigt mål att få med! Om det visar sig att invånarna inte resor på så sätt att målet uppfylls så måste vi som kommun jobba politiskt för att göra det enklare och billigare att resa på ett hållbart sätt. Det här målet är tyvärr lågt sagt. Vi i Vänsterpartiet föreslog ett mer ambitiöst (men välbehövligt) mål som skulle innebära att år 2023 har bilåkandet minskat till till 30% av färdmedelsfördelningen. (54% 2015). Detta gick tyvärr inte igenom.

Det sattes mer konkreta mål för energieffektivisering av kommunala lokaler och bostäder som är förankrade hos de kommunala bolagen Tornberget (för kommunens lokaler) och Haninge Bostäder (för kommunens bostäder) vilket det tidigare målet i mål och budget inte var.

År 2020 har energianvändningen i kommunala lokaler och bostäder effektiviserats med 20 procent jämfört med 2009

År 2030 har energianvändningen i kommunala lokaler och bostäder effektiviserats med 20 procent jämfört med år 2020.

Målet för 2030 är förankrat med bolagen men väldigt utmanande enligt dem. Moderaterna och Kristdemokraterna pekar ut att vi tar bort det nuvarande målet för energieffektivisering från mål och budget och lägger in dessa två nya mål. Målet som nu finns i mål och budget är inte förankrat och förvaltningen vet inte vart det kommer ifrån. (Det gäller dessutom bara Tornbergets lokaler). M och KD lyckas med konststycket att i sitt egna förslag anklaga oss i Hållbarhetsberedningen (där de själva finns representerade) att vara utopiska samtidigt som de inte vill att vi ska ersätta mål som inte har någon förankring med bolagen och som det inte finns möjlighet att nå. Det blir inte speciellt seriöst.

Andra mål är framtagande av olika dokument som grönstrukturplan, riktlinjer för hållbart byggande, plan för klimatanpassning, bullerkartläggning och en del annat.

Det finns också mål om att skydda områden med höga naturvärden. Det är viktigt och går helt i linje med Naturvårdsplanen. Målen ser till att vi kommer igång:

År 2022 har kommunen skyddat ytterligare minst 600 hektar mark med höga naturvärden exempelvis genom reservatsbildning eller biotopskyddsområde.

Områdena som finns nedtecknade i Naturvårdsplanen som skyddsvärda och som som finns med i planen att skydda övergår dessa 600 hektarer med råge.

För att nästa generation inte ska växa upp med farliga ämnen har vi mål kring det också:

År 2022 har kommunens förskolor tagit bort material som kan misstänkas innehålla skadliga ämnen.

Miljö- och klimatutsläpp för mat är viktigt. Därför har vi följande mål:

År 2022 har klimat- och miljöpåverkan från kommunens livsmedelsinköp minskat.

Andelen ekologiska livsmedel har ökat till 60 procent.

All ren köttråvara som köps in är från djur uppfödda i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning.

Mängden inköpt kött, relativt antalet offentliga måltider, har minskat med 25 procent jämfört med år 2017.

Det mest klimatbelastande av alla livsmedlen är kött. Därför var det väldigt viktigt för oss i Vänsterpartiet att det sattes ett konkret mål för det. Målet skulle behöva vara ännu högre. (WWF säger att vi borde halvera vår köttkonsumtion). Men det här är ett bra första steg. Det här målet skulle inte ha varit med om det inte vore för Vänsterpartiet.

Och på ett större plan så är det viktigt att hela Haninge (kommunorganisation och alla invånare) lever på ett sådant sätt så att det vore hållbart om alla i världen levde på. Därför har vi avslutningsvis:

År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Haninge minskat med 40 procent jämfört med 1990.

År 2030 har utsläppen av växthusgaser i Haninge minskat med 63 procent jämfört med 1990.

Senast år 2045 sker inga nettoutsläpp.

Vad kom med tack vare Vänsterpartiet?

Sammanfattningsvis kan man säga att det Vänsterpartiet lyckades med var:

• Behålla de ambitiösa mål som tjänstemännen föreslog de mål som vi tillsammans satt
• Ett mål för att minska köttkonsumtionen
• Ett mål för att öka användning av kollektivtrafik, gång och cykel

Moderaterna och Kristdemokraterna blev väldigt upprörda och irriterade över vårt mål på att minska köttkonsumtionen. Men de invände aldrig i Hållbarhetsberedningen. Inte en enda gång. När förslaget kom till kommunstyrelsen för att besluta så lade de ett eget förslag där de menar att minska köttkonsumtionen är ett trubbigt verktyg och de lyfter fram att skumgodis har lika hög klimatpåverkan som kött. Vi trodde inte att Moderaterna och Kristdemokraterna kunde vara så här oseriösa men vi hade tyvärr fel. Det är dock lätt att motbevisa dem. Att minska köttkonsumtion är det mest effektiva som går att göra för att minska matens klimatpåverkan. Om de vore så att vi varje vardag serverar tallrik efter tallrik med skumgodis skulle det vara värt att ha ett mål om att minska skumgodiskonsumtionen men lyckligtvis serverar kommunens kök inte något skumgodis som mat.

Det är mycket konstigt att de fortsätter framhäva att minskad köttkonsumtion skulle vara ett trubbigt verktyg. Vi har diskuterat frågan om minskad köttkonsumtion vid två olika tillfällen, dels när vi la en egen motion och dels vid en interpellation (för mindre än ett år sen). Vid varje tillfälle har vi i Vänsterpartiet hänvisat till flertalet forskningsrapporter, miljöorganisationer och myndigheter som alla är eniga om att köttkonsumtionen måste minska. Deras partikollegor har som tur en bättre inställning till vetenskap och forskning än i Haninge. Sofia Arkelsten, ledamot för M, skriver att det behövs mer växtbaserad kost och mindre kött. Lennart Bondeson, kommunalråd för KD i Örebro berättar om hur de jobbat i Örebro med att minska andelen kött i måltider. Det är pinsamt att Moderaterna och Kristdemokraterna i Haninge inte lyssnar till vetenskapen.

Vad lyckades vi inte få med?

Tyvärr så fick vi inte gehör för alla våra förslag. Några av de saker vi lyft fram i beredningen och i remissyttranden var:

• Mål för att kommunala byggnader ska vara självförsörjande på energi
• Fler båttömningsstationer
• Fler båtunderredstvättar
• Minska användning av livsmedel som bidrar till skövlad regnskog
• Införa ett mål på växthusgasutsläpp per person, liksom Göteborg har gjort
• Säkerställa att den regionala cykelplanen efterlevs
• Halvera köttkonsumtionen till 2030
• Införa mål på konsumtionsbaserade utsläpp

Vi kommer fortsätta driva miljö- och klimatfrågorna även efter antagandet av det klimat- och miljöpolitiska programmet.

Kontakta oss om du har förslag på miljö- och klimatfrågor som du tycker vi bör driva.

Klimatet kan inte vänta!