Skip to main content

Etikett: budget

Vad vill kommunledningen med Haninges äldreomsorg?

Skrivet av haninge den . Postad i Äldreomsorg, Personal, Vänsterpartiet Haninge, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till Vad vill kommunledningen med Haninges äldreomsorg?

På Äldrenämndens möte 22:a november skulle kommunledningens (M, SD, KD & L) plan och budget för äldreomsorgen 2024 upp till beslut.  Vänsterpartiet lämnade följande yttrade:

Vänsterpartiet deltar inte i beslut under den här punkten då vi har ett eget förslag till budget.

I Vänsterpartiets budget var nämndens ekonomiska ram 2024: 937 855 tkr. Det var drygt 42 miljoner mer än de 895 800 tkr kommunledningen gav äldrenämnden. Efter att budgeten för 2024 togs i juni i år har de beräknade skatteintäkterna ökat i kommunen med drygt 61 miljoner. Så det finns gott om resurser att tillgå för att vidareutveckla verksamheten och utan att några nedskärningar eller försämringar behöver göras.

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har tillsammans en majoritet i äldrenämnden. Det märks att det är många kockar som varit framme och rört i grytan. En sådan fråga är vad som ska göras med skatten.

Samma skatt eller sänkt skatt?

Skatten bestäms av kommunfullmäktige, men vad ska äldrenämnden jobba för framåt? När man beskriver förutsättningarna för kommande år säger man att “utgår från en oförändrad skattesats under 2024-2027”. Samtidigt säger man senare i nämndplanen att “på sikt ska kommunalskatten sänkas”. Det är två rätt motstridiga budskap i en och samma plan.

Om man tänker sig en “skattesänkning på sikt”, och “på sikt” betyder 2028 eller senare, bör det ju knappast vara med i några planer som rör den här mandatperioden. Har man tänkt sig en skattesänkning den här mandatperioden så blir det ju mer bekymmersamt. Då brinner det lite i knutarna och Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna är svaret skyldig att rätt omgående tala om för väljarna vilka nedskärningar i äldreomsorgen som ska finansiera den tänkta skattesänkning.

Har man mål för verksamheten?

Det finns två mål för Äldrenämnden som är jättemärkliga:

  • Man har tagit som mål att andelen äldre som har möjlighet att komma utomhus i äldreboendena ska öka från 58% (2023) till 59% (2026). Är det verkligen en målsättning? Bara att skriva ned den målsättningen kostar förmodligen mer än satsningen på att få 1% till av de boende att komma ut.

Rimligtvis borde ju målsättningen vara att alla som vill och kan komma ut utanför äldreboendet också kan få det. 

  • Den andra målsättningen man lanserar är att äldre som deltar i sociala aktiviteter på äldreboenden ska öka från 59% (2023) till 60% (2026). Också här tar man sig för pannan; är det här en målsättning på riktigt? I sann NPM-anda kommer man förmodligen bara att bokföra Jens Davidssons verksamhetsbesök på äldreboendena som en “social aktivitet” och vips är målsättningen uppfylld.

Måste de äldre digitaliseras?

En av kommunledningens käpphästar i effektiviseringen av verksamheten är parollen “digitalt först” där man ska “öka andelen digitala interaktioner med nämndens målgrupper”.

Visst kommer det finnas många äldre som behärskar den digitala miljön och den andel kommer givetvis öka på sikt. Men samtidigt finns det en större grupp äldre som vill ha en människa att prata med när det gäller ens behov och den service kommunen kan erbjuda.

Vi måste också tänka på den grupp där det kognitiva sviktar. Där är möjligheten att lära sig använda nya digitala verktyg ganska små och behovet att få prata med en riktig människa väldigt stor.

LOV är fel fokus

Att äldre ska få möjlighet att välja utförare av hemtjänst eller boende kan inledningsvis låta som att det ökar de äldres frihet och ger möjlighet att välja bort dåliga aktörer, men erfarenheten från andra kommuner visar snarare på motsatsen.

De senaste åren har trenden dessutom vänt och 2021-2022 avslutade många kommuner sitt arbete med LOV medan inga nya påbörjades. LOV är ett system på tillbakagång, som låter bättre än vad det är. I en utredning från Botkyrka kommun 2019 då man avsåg att införa LOV inom hemtjänsten backade man då det visade sig att LOV skulle bli 30 miljoner kronor dyrare.

På ytan låter det som att valfriheten för våra seniorer kommer öka, men i praktiken kan det bli tvärt om. Upplands Väsby är en kommun i Stockholmsregionen som införde LOV för äldreboenden redan 2014. Nu är man den kommun som ger näst mest avslag i hela Sverige på begäran från äldre att få komma till ett äldreboende.

Det finns en valfrihet, men bara för den som passerar nålsögat och blir beviljad en plats. Hur kunde det bli så här? För en kommun är det ganska lätt att planera för behovet av platser på äldreboenden. Hur kommunens invånare åldras är ingen jättesvår ekvation, och så länge kommunen driver det i egen regi är över-/underkapacitet en marginell företeelse

Med LOV blir det precis tvärt om. I och med att kommunen inte kan styra över etableringarna kommer vi i vågor ha väldigt stor över- alternativt underkapacitet till priset av mindre valfrihet för de äldre och större kostnader för kommunen.

De äldres inflytande

Att ha valfriheten att välja vilken huvudman som bedriver ens äldreboende är näst intill irrelevant valfrihet. Det betyder knappast särskilt mycket för någon. Verklig valfrihet är att ha inflytande på sitt boende och i sin vardag.. Att själv kunna bestämma när och hur man vill göra saker på äldreboendet.

Man skriver väldigt vältaligt om att “det finns ingen åldersgräns som upphäver rätten att bestämma över sin vardag” och att “äldre ska få känna välbefinnande och ha inflytande över vilka omsorgsinsatser som ges”. Jo, det låter sig sägas. Men när sådana ord inte kopplas till konkreta förslag så kommer bara att stanna vid ord.

De äldre kommer knappast få inflytande över vilka omsorgsinsatser som ges i en organisation av pressade biståndshandläggare där ribban för att godkänna insatser blir högre för varje år. Eller i en hemtjänst där alla insatser är minutstyrda.

Det finns ingen struktur för “brukarinflytande” i Haninge. När SKR gjorde genomlysningen av Haninge alldeles nyligen i Kommunkompassen, så konstaterade man torrt:

“I mallen för medarbetarsamtal, så finns mål och resultat som rubrik. Här borde också tillgänglighet och bemötande gentemot brukarna kunna finnas med. Så är inte fallet idag. Inom området brukarservice och bemötande finns förbättringsmöjlighet för Haninge.”

Men det är “brukarservice” – “brukarinflytande” går inte riktigt att utvärdera om det inte finns en struktur för det.

Kommunen måste respektera personalen

Det är lite besvärande att personalpolitiken lyser med sin frånvaro i nämndplanen. Personalen är kommunens viktigaste resurs när det gäller omhändertagandet av vår äldre. Vill vi att personalen ska ta hand om våra äldre på ett bra sätt, måste kommunen ta hand om sin personal på ett bra sätt.

Kommunen måste säkerställa att man är en bra arbetsgivare och har en bra arbetsmiljö. För att ge en bra vård ska arbetsplatsen:

  • Ta bort 12-timmarspassen och genomför en schemaläggning i dialog med personalen.
  • Ökad personalstyrkan. Säkerställa en rimlig arbetsbörda genom att anställa tillräckligt med personal för att möta olika behov som finns hos äldre.
  • Skapa en trygg och säker arbetsplats genom att förbättra arbetsplatsernas fysiska miljö; t ex ergonomiska verktyg och minimera risker för arbetsskador.
  • Förhindra utbrändhet och förbättra arbetsbalansen. 
  • Stöd för välbefinnande. Erbjuda möjlighet till fysisk träning/mental hälsa.
  • Stödprogram för att hantera stress och förbättra personalens välbefinnande.
  • För att behålla en bra och kunnig personalstyrka måste personalen känna sig respekterad och lyssnade på.

Arbetet mot välfärdsbrott

Det hade varit bra om nämndplanen i alla fall i korthet hade berört frågan om välfärdsbrott, speciellt när man har ambitionen att ta in fler privata aktörer.

Privatiseringar genom t ex LOV innebär ökade risker. Särskilt hemtjänsten är sårbar. En kommun som har upptäckt välfärdsbrott, genom till exempel överfaktureringar och uteblivna besök hos hemtjänstkunder, är Sollentuna. Bara under 2022 räknar kommunen med att det var runt 15 miljoner kronor som hamnade i fel händer. Nu har de därför – som så många andra kommuner – lämnat lagen om valfrihet, LOV, i hemtjänsten.

Vill man minimera risken för välfärdsbrott ska man ju självklart driva så mycket som möjligt i egen regi. Även om privata utförare låter attraktivt i början, så måste man ju också ta med i beräkningen administrationen och kontrollapparaten som kommunen måste ha när man inte själv har kontroll på verksamheten. Då förändras ganska snabbt den ekonomiska kalkylen och det privata alternativet kanske inte blir så attraktivt längre.

Sverigedemokraterna – från kulturkrig till potthål

Skrivet av haninge den . Postad i Äldreomsorg, Barnomsorg, Förebyggande, Kommunfullmäktige, Kultur och fritid. Inga kommentarer till Sverigedemokraterna – från kulturkrig till potthål

Kommunfullmäktige 2023-06-12 avhandlade vilken budget som ska gälla för kommunen 2024.

I Haninge har det varit budgetdebatt i kommunfullmäktige. Utöver kommunledningen med M, KD och L, har alla partier har presenterat sina budgetar för Haninge kommun. Alla har redovisat sina prioriteringar och hur man vill spendera de 6,5 miljarder som Haninges skattebetalare anförtrott kommunen.

Sverigedemokraternas budget är onekligen intressant. Dels blandas det friskt mellan uppgifter som helt klart inte är en kommunal angelägenhet; att kommunen ska ”verka för en ansvarstagande flyktingpolitik” – det politikområdet sköts av staten – eller att ”etablera en kriminalvårdsanstalt i Haninge” – vilket är en uppgift för Kriminalvården snarare än kommunen.

Det har varit väldigt mycket prat om en kriminalvårdsanstalt i Haninge. Problemet är att Kriminalvårdens strategi snarare är att bygga ut på platser de redan finns, hellre än att etablera helt nya anläggningar. Så förhoppningen att det ska byggas något i Haninge är inte så god.

”Kulturkriget”

Dels har vi diffusa kulturkrigsgrejer som att ”religiösa friskolor får inte behandla flickor och pojkar olika eller på annat sätt verka för värdering som strider mot svensk eller västerländsk kultur”. Nu är det så att man inte får, enligt skollagen, behandla flickor och pojkar olika sätt i någon skolform över huvud taget, så den lagstiftningen är på plats. Skolinspektionen – inte kommunen – kontrollerar efterlevnaden. Vi har inga ”kulturdomstolar” i Sverige som avgör om något ”strider mot svensk eller västerländsk kultur”, utan alla krav vi ställer på verksamheter så som skolan m m sker via lagstiftning och den parlamentariska instansen för lagstiftning är riksdagen.

Vänsterpartiets politik är en mycket enklare lösning av problemet; förbjud religiösa friskolor från att verka över huvud taget. Vill man själv bekosta och driva söndagsskola eller liknande på frivillig basis, så är det en sak. Men skattepengar ska inte bekosta religiösa friskolor. Anledningen Sverigedemokraternas kryptiska formulering om friskolor som ”strider mot svensk eller västerländsk kultur” är att Sverigedemokraterna uteslutande vill förbjuda muslimska friskolor:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-vill-forbjuda-muslimska-friskolo

Vänsterpartiet har däremot en principiell ståndpunkt; offentligt finansierad utbildning och religiös påverkan hör inte ihop – oavsett religion.

Även på förskolan ska kulturkriget trappas upp. Barnen ska ”fredas från genuspolitiska experiment – att pojkar och flickor uppträder på olika sätt och föredrar olika typer av lekar kan bara delvis förklaras med samhällsnormer och social påverkan”. Även om det bara delvis skulle förklara med normer och påverkan, så är det väl skäl nog att ta det i beaktande i det pedagogiska arbetet.

Arv eller miljö?

Men Sverigedemokraterna vill ju in på den biologiska förklaringsmodellen. I Sverigedemokraternas teori är det ju så att män som varit intresserad av bilar (särskilt snygga bilar) de sista hundra åren haft en konkurrensfördel i att attrahera kvinnliga partners och därför fått fler avkommor. Det evolutionära trycket har varit så hårt på mänskligheten så fortplantningsförmågan har stått mellan de som har snygg bil och inte har bil/ful bil. Under raggarkulturen – detta darwinistiska megaprojekt – peakade civilisationen. Det evolutionära trycket selekterar alltså fram män som är biologiskt predisponerade att gilla bilar. Därför vill små pojkar leka med bilar. Så måste det givetvis vara.

Eller så kan det vara så att alla som framför bilar, ambulanser, brand- och polisbilar i alla pekböckerna är män och små pojkar snappar snabbt upp vilka könsroller det är som gäller. Vad verkar mest troligt?

Det som Sverigedemokraterna kallar ett ”genuspolitiskt experiment” handlar om att se barnet som individ som fritt väljer vad den är intresserad av – inte att man tittar på könstillhörighet och utgår schablonmässigt från att barnet ska vara intresserad av vissa saker. Det är inte krångligare än så.

SFI – en livsstil?

På SFI går det i regel mycket invandrare och därför ådrar den sig naturligtvis SFI Sverigedemokraternas intresse. Ingen större skräll. Det som får det sverigedemokratiska blodet att koka är att SFI blir ”en livsstil” som folk harvar runt på år ut och år in (som om det vore möjligt).

På riktigt; är det någon som träffat någon som har SFI som ”en livsstil”? Nej, Sverigedemokraterna vill att SFI-utbildningen ska vara ”snabb och effektiv” och klarar man inte det ”bör det resultera i ekonomiska konsekvenser”. Vad det då ska bli för ekonomiska konsekvenser är oklart. Böter? Och vilket lagstöd har kommunen för det? Man kan ju inte hitta på egna regler för att göra sin budget intressantare. I och för sig; kan kan man väl, men det är ju inte superseriöst.

Offentlig konst

En av Sverigedemokraternas fränaste finter i budgeten kommer till frågan om konstnärlig utsmyckning av det offentliga rummet. Haninge kommun har sedan 1999 avsatt en procent av investeringsbudgeten till konst, både utomhus och inomhus. I första hand riktas uppdragen mot ny- och ombyggnationer samt vid upprustning av befintliga områden.

I sin budget ansluter sig Sverigedemokraterna till 1%-målet för konstnärlig utsmyckning. Men när man läser lite noggrannare så vill de införa ett tak på 1,5 miljoner kronor till konsten. Med lite matematik så kan vi alltså dra slutsatsen att alla investeringar efter 150 miljoner kronor inte genererar något till konsten. Begreppet ”folklig förankrad konst” har nu fått betydelsen; ingen konst.

Budgeten för offentlig konst 2022 var 20,2 miljoner kronor.

Put your money where your mouth is

Som vi sett är Sverigedemokraterna passionerade kring religiösa friskolor, SFI, förskolor, konst, trygghet m m. Då kan man ju tro att det läggs en massa pengar på projekt inom dessa områden för att röra om i grytan och styra upp ett och annat.

Men icke! Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) så kommer kommunernas ökade kostnader för pris- och löneökningar ligga på 4%. Så alla nämnder i kommunen som får en lägre ökning av sin budget än 4% måste skära ned.

Hur fördelar sig då Sverigedemokraternas budget?

Äldrenämnden + 2,2%. Det innebär nedskärningar på 1,8%. Sverigedemokraterna poserar gärna som beskyddare av våra äldsta i samhället. Med harm och gråt i halsen brukar de ondgöra sig över kvalitén på äldreomsorgen. Många gånger har det varit befogat.

Men gamla farmor som varit med och byggt upp Sverige får inte sylt till pannkakorna den här mandatperioden heller p g a Sverigedemokraterna. Man har också röstat på Haningealliansen budget på kommunfullmäktige och är nu direkt ansvariga för nedskärningarna i äldreomsorgen, som man kan läsa mera om i senaste Mitt i Haninge.

Sverigedemokraterna har röstat för M, KD & L:s budget som innebär kraftiga nedskärningar inom äldreomsorgen. Både Alliansens och SD:s budgetmotioner var identiska för äldreomsorgen (Från Mitt i Haninge).

Idrott-, kultur- och fritidsnämnden + 3,14%. Inte heller denna nämnd får kompensation för pris- och löneökningar. Så allt tal om Haninge som idrottskommun, simhall i Västerhaninge och nya idrottsanläggningar kommer det helt enkelt inte bli något av. Vi kommer att ha det vi har idag, fast lite mindre.

Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden + 3,8%. Allt prat om ökad personaltäthet, att stärka gymnasieskolornas yrkesprogram, samarbetet med Berga Naturbruksgymnasiet o s v finns det inte pengar till. Också här kommer man bara kunna bedriva den verksamhet man har idag, fast lite mindre.

Barn- och förskolenämnden och Socialnämnden får täckning för de tänkta pris- och löneökningarna. Men de får inga pengar till någon utveckling av verksamheten. Alla fina ord om att slopa karensdagen för förskolepersonalen, öka antalet behöriga förskolelärare, ökat stöd till brottsofferjouren och kvinnojouren och stärka arbetet mot hedersförtryck är jättebra. Men vart är pengarna? Sverigedemokraterna ger dessa nämnder precis så mycket att de klarar av att göra det de gör idag. De kan inte ta på sig nya uppdrag.

Grundskolenämnden får en uppräkning med 8,23%. Mest beroende på att man ökar elevpengen för högstadiet med 11,5%. Säkerligen välbehövligt.

Men vad är haken? Om alla nämnder utom grundskolenämnden får dra i svångremmen; vart kommer då Sverigedemokraternas stora satsningar?

Jo, håll i hatten! I Stadsbyggnadsnämnden. Där ökar man budgeten med 13,12%! Man slänger på hela 27,5 miljoner extra. Vad är det då som Sverigedemokraterna brinner för inom stadsbyggnad? Bostadsbristen? Nya industriområden? Fler naturreservat som skyddar Haninges unika miljö? Inte? Men en satsning på att bevara Haninges vikingatida historia, då? Vikingar – kom ingen nu SD!

Sverigedemokraterna är ett bilvänligt parti. Sverigedemokraterna vill även att väg- och gatuunderhållet förbättras avsevärt. Därför föreslår vi i vår budget en större uppräkning av anslaget till Stadsbyggnadsnämnden.

Sverigedemokraternas budget 2024-2025, sid 11

Så där har vi det. Den största satsningen i Sverigedemokraternas budget är för gatuunderhållet.

Partiet som många trodde skulle ”röra om i grytan”, röra upp himmel och jord och innebära ett paradigmskifte inom svensk politik. Nu när det kommer till kritan och så ser vi vad Sverigedemokraterna kokar ned till: ett gäng sura bilister i opposition mot potthål.

”Alla får sin beskärda del av lycka och glädje – en del får den dock mer beskuren än andra.”

Privatisering av äldreomsorgen och polisanmäla barn – ”Haningealliansen” visar på klassisk högerpolitik med auktoritära drag

Skrivet av haninge den . Postad i Äldreomsorg, Allmännyttan, Barnrätt, Bostäder, Ekonomi, Kommunfullmäktige, Miljö, Minoritetspolitik, Skolfrågor, Socialpolitik, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till Privatisering av äldreomsorgen och polisanmäla barn – ”Haningealliansen” visar på klassisk högerpolitik med auktoritära drag

 

Eylem Sütcü

Anförande på kommunfullmäktige 2022-12-12 angående ”Haningealliansens” reviderade Mål och budget 2023-2024.

Vänsterpartiet har tidigare presenterat ett eget förslag till mål och budget som vi hänvisar till. Vi deltar därför inte i beslut.

Det finns anmärkningsvärda och oroande formuleringar och målsättningar i Haningealliansens reviderade budget. 

“Förskolan ska vara en trygg plats för lek och lärande med det svenska språket i fokus.” 

Förskolan ska utgå från en helhetssyn på barnet och dess behov, och barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, enligt skollagen. Haninge kommun ingår också i ett förvaltningsområde för nationella minoriteter och minoritetsspråk och ska enligt lagen erbjuda plats i förskola där hela eller en stor del av utbildningen bedrivs på finska. Att Haninges förskola ska ha  “svenska språket i fokus” är inte förenligt med svensk lagstiftning och kan inte vara rimligt att godkänna!

“Ej uppnådd straffbarhetsålder ska inte utgöra ett generellt hinder för att polisanmäla elever som begår brott.”

Barnkonventionen är numera lag i Sverige och barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. Att polisanmäla barn för brott är inte barnets bästa! Straffrättsliga åtgärder är knappast den bästa vägen att bryta en kriminell utveckling hos barn. Stöd och vård genom sociala insatser är det som främst är effektivt för barn enligt forskning. Justitieombudsmannen har flera gånger riktat kritik mot att skolor polisanmäler unga elever och menar att det rent av är olämpligt att skolor har det som rutin.
Grundtanken är att ansvaret, i första hand ska vila på socialtjänsten för barn och ungdomar som begår brott och skolpersonal har också anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen. Att öppna upp för att polisanmäla fler barn är inte rätt väg att gå för ett tryggare Haninge!

“Tornberget höjer hyrorna till kommunen 2023 med i snitt 8,0 procent”

Alla påverkas av effekterna av inflationen, höjda energipriser och kraftigt ökande kostnader. Så även Haninge kommuns många verksamheter, varav många hyr sina lokaler av Tornberget. Att höja hyran så kraftigt anser vi i Vänsterpartiet skulle kunna påverka många verksamheter negativt då mycket större belopp måste skjutas till lokalkostnader. I 2023 års budget är de ökade lokalkostnaderna kompenserade men, under kommande år kommer den nya högre hyresnivån att kvarstå- men inte kompensationen. Här bör Tornberget, och i förlängningen Haninge kommun ta sitt ansvar för att verksamheter som exempelvis skolor, förskolor och äldreboenden kan bedriva goda verksamheter och inte behöva strama åt budgeten för att kunna betala sin hyra. Vi anser att en alternativ finansiering av Tornbergets ökande kostnader bör ses över, som inte riskerar påverka kvaliteten av kommunens välfärdsinsatser.

“Reducerat eller indraget studiebidrag till följd av ogiltig skolfrånvaro ska inte kompenseras av försörjningsstöd.”

Idag har en av tio unga vuxna mellan 20–25 år så dålig ekonomi att de inte har råd att betala nödvändiga omkostnader, och studenter är bland de mest drabbade. Om vi minskar möjligheterna till att få hjälp inom “systemet” riskerar vi att unga tvingas ut i ekonomisk utsatthet där försörjningen måste ske utanför systemet. Här kan den unga exempelvis tvingas skuldsätta sig, eller begå brott för att lösa sin försörjning. Haningealliansen pratar gärna om trygghet, men glömmer visst ekonomisk trygghet! 
Haninge kommun har antagit ett program för social hållbarhet med ett trygghetsperspektiv som bas. Trygghetsperspektivet utgår från en helhetssyn som inbegriper fysisk, social och ekonomisk trygghet i Haninge.
Vi i Vänsterpartiet vill såklart att våra unga ska vara närvarande i skolan och klara sin skolgång, men vi anser att kommunen ska arbeta förebyggande och utifrån orsakerna till frånvaron, hellre än att straffa och riskera att ställa unga utanför samhället! 

“Parkeringsstrategin ska revideras för att säkerställa goda parkeringsmöjligheter. Beslutet om parkeringsavgifter i Handen ska upphävas.”

Kommunernas insatser är nödvändiga för att begränsa Sveriges klimatpåverkan och vi har en nyckelroll i klimatarbetet genom vår omfattande verksamhet.
Att ändra parkeringsstrategin för att underlätta bilåkande och att ta bort parkeringsavgifter, är ett stort steg bakåt! Haninge kommun bör ta klimatkrisen på allvar, och – sitt ansvar! Haningealliansen har själva angett att de ska ha “ambitiösa miljömål” men detta verkar bara vara tomma ord kopplat till den faktiska politik de vill föra.
Vi har i kommunfullmäktige antagit ett miljö- och klimatpolitiskt program för Haninge som anger att kommunen behöver arbeta för ett transportsnålt samhälle, öka andelen fossilfria resor och underlätta valet av klimatsmarta alternativ. Det kan vi inte uppnå med fler gratis parkeringsplatser. Vänsterpartiet anser i linje med detta program att mindre fokus och pengar bör läggas på att möjliggöra och finansiera bilåkande, och större fokus ska läggas på att utveckla kollektivtrafiken, och möjligheterna att cykla och gå i Haninge. 

“Kommunen ska framöver fokusera mer på det ägda boendet i stadsbyggnadsarbetet där småhus och bostadsrätter prioriteras.”

Bostadsbristen är ett faktum. Människor bor allt trängre i de fattigaste och billigaste områdena. Samtidigt bor människor i de välbärgade områdena på allt större ytor. Bostadsbristen och trångboddheten är alltså en fråga om ekonomisk ojämlikhet där de med lägre inkomster drar nitlotten. Många tvingas bo för trångt eller med otrygga och dyra andra- och tredjehandskontrakt och unga inte kan flytta hemifrån. Länsstyrelsen i Stockholm har beräknat att det bara i Stockholms län behöver det byggas 16.000 bostäder per år fram till 2030 för att inte förvärra bostadsbristen. I den regionala utvecklingsplanen “RUFS 2050” står också att “tillgången till bostäder för alla, oavsett inkomst, behöver säkras liksom ett utbud av bostäder som passar i livets olika skeden”. Fokus på det ägda boendet med småhus och bostadsrätter riskerar att förvärra bostadskrisen, och öka den sociala utsattheten i Haninge långt ifrån den trygghet Haningealliansen pratar om.

“Kommunen ska börja planera för ett införande av Lagen om Valfrihet för särskilt boende.”

Våra välfärdstjänster ska inte säljas ut! Vi i Vänsterpartiet är inte emot valfrihet, men tills valfriheten är befriad från vinstjakt vill vi se att våra välfärdstjänster drivs i egen regi.  Det är tydligt att Kommunal i Haninge också är emot den föreslagna utvecklingen med ökad andel privata aktörer i Haninge.
Rapporter vittnar om att att lönerna är lägre, och deltids- och visstidsanställningarna är fler inom privat äldreomsorg.  De många otrygga anställningarna inom sektorn var en starkt bidragande faktor till att pandemin drabbade den svenska äldreomsorgen så hårt.
Det finns många exempel på konkurser, missförhållanden och underbemanning som har drivits fram av girighet hos privata ägare som velat få upp vinsterna.Våra skattepengar behövs i verksamheterna för att fortsätta driva vård och omsorg av god kvalitet, med hög personaltäthet och trygghet för våra äldre. De ska inte landa som vinster på de privata vårdföretagarnas konton!

Eylem Sütçü (V)

Vänsterpartiets budget för Haninge kommun; stoppa nedskärningarna – utveckla verksamheterna

Skrivet av haninge den . Postad i Äldreomsorg, Barnomsorg, Kommunfullmäktige, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till Vänsterpartiets budget för Haninge kommun; stoppa nedskärningarna – utveckla verksamheterna

Vänsterpartiets mål och budget 2022-2023. Klicka här för att ladda ned hela filen (pdf).

Den styrande alliansen i Haninge består av S, C, L & KD. De har styrt Haninge sedan valet 2018.
På ytan kan det tyckas vara liten skillnad mellan den styrande alliansens budget i förhållande till vänsterpartiet. Men en viktig skillnad är att av de satsningar den styrande alliansen gör är 107,4 miljoner kronor “ej ramhöjande” – det vill säga engångssatsningar. 2022 är, som vi alla vet, valår och är det valår då gäller det ju att få saker att se ut som de är bra och fungerande, så man blir omvald. Dessa medel kommer vara borta 2023 och allt kommer vara som vanligt igen; verksamheterna kommer gå på knäna.

I Vänsterpartiets budget ligger dessa medel kvar för verksamhet att planera långsiktigt. Så i realiteten är värdet i Vänsterpartiets budget 116,9 miljoner kronor (skillnaden mellan Vänsterpartiets och den styrande alliansens utläggning till nämnderna) + 107,4 (som Vänsterpartiet inte kommer att ta bort 2023) = 224,3 miljoner kronor som vi ger verksamheterna att kunna planera långsiktigt kring.

Vänsterpartiet kan alltså lägga ut 224,3 miljoner mer än den styrande alliansen utan att höja kommunalskatten och ändå så går vår budget med drygt 34 miljoner i vinst, samt 22 miljoner i reserv för oförutsedda händelser.

Så här har Vänsterpartiet fördelat pengarna:

Utöver dessa satsningar gör Vänsterpartiet investeringar i en social investeringsfond, en F-9 skola i Jordbro, ett Kultur- och föreningshus i Jordbro och medel för lokalförändringar i syfte att skapa ett allaktivitetshus i Brandbergen. Det innebär ytterligare investeringar om 80 000 tkr till kommunstyrelsen, samt 450 000 tkr til grund- och förskolenämnden och 300 000 tkr resp 40 000 tkr till kultur- och demokratinämnden.

Vänsterpartiets viktigaste satsningar:

Inom kommunstyrelsens område:

  • Inrätta en social investeringsfond
  • Utreda möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag
  • Tornberget och Haninge Bostäder ska växla upp arbetet med energieffektivisering och energiproduktion
  • Ökade satsningar och ambitioner i klimat- och miljöarbetet för att nå målen i det klimat- och miljöpolitiska programmet
  • Ta fram en koldioxidbudget för Haninge
  • En storsatsning på klimatsmarta och billiga hyresrätter enligt koncepthus som SABO:s kombohus.
  • Ta fram en åtgärdsplan för att minska sjukfrånvaron i de olika förvaltningarna
  • Ta fram en åtgärdsplan för att öka inflytande för personalen i kommunens förvaltningar, verksamheter  och öka demokratiseringen
  • Arbeta aktivt för att få stora, medelstora och små företag, speciellt inom industrin, att etablera sig i Haninge och därigenom skapa fler arbetstillfällen

Inom grund- och förskolenämnden:

  • 40 miljoner till minskade barngrupper i förskolan
  • Vi river upp beslutet att lägga ned Nattugglan – den enda kommunala barnomsorgen på obekväm arbetstid
  • Vi ger extra stöd (strukturbidrag) till skolor som tagit emot nyanlända elever
  • Stärker elevhälsan för att motverka psykisk ohälsa i tidigt skede
  • NPF-säkra för- och grundskolor och gymnasium

Inom äldrenämnden:

  • Bort med minutscheman inom hemtjänst – inför ramtider där brukarna har inflytande över hemtjänsttiden
  • Mer personalutbildningar och högre medicinsk kompetens
  • Mindre timanställda – högre bemanning med fler fasta trygga anställningar med rätt till sjuklön och semester
  • Bort med påtvingade 12-timmarspass – modernare schemaläggning
  • Inför parkeringstillstånd för hemtjänst-, stöd- och nattpersonal
  • Kollektivhus med billiga hyresrätter för seniorer som bryter ensamhet

Inom socialnämnden:

  • Återstarta familjecentralerna i Jordbro och Brandbergen
  • Minska kostnaderna för externa placeringar genom att bedriva mer i egen regi
  • Ge förutsättningar för långsiktiga avtal och relationer med Haninge kvinnojour, Manscentrum och brottsofferjouren t.ex. genom långa avtal eller IOP-avtal
  • Ge stöd till Haninge kvinnojour så de kan fortsätta med sitt skyddade boende, exempelvis genom avtalade platser
  • Göra en kartläggning av hur pandemin har påverkat våld i nära relation och i  hedersrelaterat våld och förtryck, samt förslag på åtgärder utifrån kartläggningen.

Inom kultur- och demokratinämnden:

  • Säkerställ en ateljé i kommunen
  • Sänk kulturskolans maxtaxa från 1000 kr till 400 kr
  • Renovera kulturparken och med det gör den mer tillgänglig för människor med alla former av funktionsvariationer

Inom idrotts- och fritidsnämnden:

  • Kommunen ska erbjuda gratis simundervisning för elever i årskurs fyra, fem och sex.
  • Kommunen ska dessutom i ett samarbete med SFI erbjuda gratis simundervisning för invandrare.
  • Kommunen ska öppna en fritidsgård i Sågenområdet.
  • Kommunen ska dubbla mängden fältare på 2 år.

Inom stadsbyggnadsnämnden:

  • Vi vill att kommunen ska bygga flera utegym på flera platser för att större delar av haninges befolkning skall ha enkel tillgång till träningsmöjligheter
  • Vi vill att kommunen uppför en modern och väldesignad skejtpark.
  • Vi vill att kommunen bygger ett par padelbanor i haninge. I flera olika delar av kommunen
  • Vi vill även lägga till ytterligare två hundrastgårdar till de redan planerade då vi sett att det finns ett stort behov

Inom näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden:

  • Ungdomsarbetslösheten är nästan 11% – satsa på ferieplatser och ungdomsjobb

Inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden:

  • Införa de teoretiska gymnasiekurserna som togs bort i Centrumvux igen 
  • Fortsätta driva bristyrkesutbildningar kombinerat med SFI
  • Utbilda personal inom NPF
  • Tillsammans med grund- och förskolenämnden tillse att elever med problematisk skolnärvaro från grundskolan får fortsatt stöd i övergången till gymnasieskolan samt i sina fortsatta studier
  • Öka andelen som tar sin gymnasieexamen inom fyra år
  • Utöka platserna till lärstudios, lovskola och sommarlovsskola
  • Tillhandahålla subventionerade läromedel på Komvux
  • Satsa mer på förebyggande och hälsofrämjande insatser inom elevhälsan

Detta var ett axplock ur Vänsterpartiets budget för Haninge kommun 2022-2023. Vi kommer presentera mer aspekter ur den under kommande vecka.

Jackpot för Vänsterpartiet i Haninge – 213 miljoner mer till välfärden genom hoppande majoriteter

Skrivet av haninge den . Postad i Kommunfullmäktige, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Jackpot för Vänsterpartiet i Haninge – 213 miljoner mer till välfärden genom hoppande majoriteter

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet Haninge, och Sevim Celepli, vice gruppledare för Vänsterpartiet Haninge, deltog på kommunfullmäktige 10/5 2021 och röstade fram 213 miljoner mer till välfärden i Haninge.

Vänsterpartiet Haninge säkrar 100 + 50 + (32 + 31) = 213 miljoner till Haninges välfärd!

På kommunfullmäktige i Haninge i går kväll (10/5 2021) kom det att fattas tre avgörande beslut för Haninges välfärd de kommande åren. Vänsterpartiet har sin hand med i alla tre.

Haninge har ett minoritetsstyre bestående av en allians mellan S, L, C & KD. Inget beslut är garanterad majoritet i kommunfullmäktige om inte Vänsterpartiet aktivt röstar för det. 

Det största beslutet är att revidera den kommunala budgeten för 2021, som bygger på att skatteprognoserna ser bättre ut nu än när budgeten togs i november 2020.

Den revideringen ger 100 miljoner mer till kommunens verksamheter. Med Vänsterpartiets röster var denna revidering garanterad majoritet i kommunfullmäktige.

Därefter kom Vänsterpartiet tillsammans med Moderaterna att få igenom en resultatutjämningsreserv på 50 miljoner. Pengarna tas från att vi minskar förra årets vinst i kommunen. Problemet med de överskott som görs i kommunsektorn är att de inte går till att “samla i ladorna”. När en kommun gått med vinst så brinner de pengarna inne för den kommunala verksamheten och får sedan bara användas till att t ex självfinansiera investeringar. Enda sättet att föra över överskott från ett år till ett annat i den löpande verksamheten är genom att inrätta en resultatutjämningsreserv. Det gör vi nu tillsammans med Moderaterna.

Vänsterpartiet har också arbetat för att frigöra driftsmedel som sitter låsta i de kommunala nämnderna – också där överskott från 2020 som nämnderna själva inte får använda om inte kommunfullmäktige fattar ett aktivt beslut i den riktningen.

Med Vänsterpartiets bistånd fick nämndernas överskott från 2020 föras över till nämndernas verksamheter med 32 miljoner 2021 och 31 miljoner 2022 = 63 miljoner kronor till verksamheterna. Ett beslut vi tar tillsammans med kommunledningen.

Allt som allt så kom Vänsterpartiets röster, genom konstruktivt parlamentariskt arbete, att säkra 213 miljoner kronor till Haninges välfärd. Ett minst sagt gott dagsverke!