Skip to main content

Etikett: förskola

Kommunledningen får stå till svars för den begränsade vistelsetiden på förskolan

Sevim Celepli sitter i kommunfullmäktige för Vänsterpartiet Haninge.

 På senaste kommunfullmäktigemöte den 13 september så hade jag en interpellation ställd till grund- och förskolenämndens ordförande Tobias Hammarberg om beslutet att begränsa vistelsetiden på förskolan för barn till arbetslösa och föräldralediga från 30h till 15h med oförändrad taxa.

Jag var redo att ta striden för de vårdnadshavare som har drabbats av detta beslut och för de barn som har fått ta konsekvenserna. Jag var redo att vara deras röst. Efter mitt första anförande väntade jag på en replik från Tobias Hammarberg, men det kom inget. Det var helt tyst i kommunfullmäktige salen och tiden på den stora skärmen tickade på. Ja, vad kan man säga. Vissa beslut är så pass dåliga och omotiverade att det inte ens är en idé att försvara de. Jag gissar att det var därför det inte blev en debatt. Men då vill jag ge replik här på de skriftliga svar jag fick på min interpellation.

Jag ställde bl a frågan hur det motiveras från ledningen att vårdnadshavare får betala full avgift för en service de till fullo inte får del av.

Tobias Hammarberg svarar i interpellationen att en av de största utmaningarna som förskolan har haft under pandemin har varit den höga sjukfrånvaron bland personalen. Han menar vidare att det var en av de enskilt viktigaste pandemiåtgärder som gjorts inom förskolan, dvs att begränsa vistelsetiden för barn till arbetslösa och föräldralediga med argumentet att förskolorna då på ett säkert sätt har kunnat vara igång trots stor personalfrånvaro.

Hammarberg argumenterar vidare i sitt interpellationssvar att Haninge kommun inte har någon differentierad taxa när det kommer till barnomsorgsavgiften och att det inte har varit möjligt att utreda detta under pågående pandemi.

Först och främst, barnens behov ska komma i främsta rummet, vilket inte har skett här.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar på sin hemsida att barnens behov av förskolan väger tungt och att den generella regeln bör vara att barn går i förskolan under pandemin.

Förskolan är viktig:

”Barns behov av, samt möjlighet till, att vara i förskolan väger tungt. Därför bör den generella regeln vara att barn går i förskolan under pandemin. Barn driver inte smitta på samma sätt som vuxna gör. Personal som arbetar på förskolor har inte heller diagnostiserats för covid-19 i högre utsträckning än andra yrkesgrupper som har kontakt med många människor, exempelvis serviceyrken.”

Folkhälsomyndigheten

Så om man skulle vilja utgå ifrån barnets behov och bästa, så skulle man försöka lösa denna situation på annat sätt än att begränsa vistelsetiden för en viss barngrupp. Vi skulle ha kunnat ta in vikarier för att lösa sjukfrånvaron och samtidigt låta barnen få gå kvar.

Vi har idag i Stockholms län ca 450 arbetslösa förskolelärare och drygt 4000 arbetslösa barnskötare. Det finns därmed andra sätt att lösa det på än att barnen ska få ta konsekvenserna.

Utifrån ett barnperspektiv är det mycket som kan ifrågasättas. För barn som ska inskolas i förskolan blir inskolningen svår och utdragen med så få timmar som 15h i veckan, dvs 3h/dag, barnen får ingen ordentlig kontinuitet.  Och för de barn som redan har haft en bra rutin i förskolan med 30h pedagogisk verksamhet, får gå ner i tid med hälften pga sin familjesituation. Att plötsligt minska på dessa barns timmar och exkludera de från så många aktiviteter i förskolan förändrar gruppdynamiken helt och påverkar barnets pedagogiska utveckling.

Det skulle vara en annan sak om det endast handlade om en kort period på en till två månader, men för vissa barn kan denna begränsade vistelsetid ha varat i nästan två år från start i april 2020 till att de får återgå till 30h i januari 2022. Det är en väldigt lång period. Det innebär också att de föräldrar som inte har sagt upp sin plats trots begränsningen av vistelsetiden, kommer att ha fått betala i nästan två år för full verksamhet som de endast fått till hälften del av. Det känns inte rimligt. Dessutom är det en samhällsgrupp som redan har sänkta inkomster genom föräldraledighet och arbetslöshet, vilket gör att denna extra debitering känns ännu mer omotiverat.

Hammarberg svarar vidare att det inte har varit möjligt att utreda en differentierad taxa under pågående pandemi. Det är förståeligt att det var svårt att göra allt rätt när pandemin bröt ut, med det kaos och panik som utbröt i världen är vi nog alla överens om att inget kändes säkert längre. Men det går att rätta till det som blev fel längs vägen eller i varje fall nu och göra rätt för de vårdnadshavare som har fått betala mer.

Man hade t.ex. kunnat applicera den allmänna förskoleprincipen för denna grupp redan i ett tidigt skede, om detta inte hanns med under våren 2020 så kom Moderaterna med ett tilläggsförslag om just detta med avgiftsfri förskola för denna barngrupp i nämnden december 2020, när beslutet om begränsad vistelsetid förlängdes ytterligare. Men det förslaget röstades ner. Efter det gavs det en till chans att rätta till detta. I juni månad under grund- och förskolenämndens möte la Vänsterpartiet ett eget förslag i ärendet, som även resterande partier i oppositionen röstade för. Förslaget var bl.a. att kommunen retroaktivt ska utbetala det som vårdnadshavarna har fått betala för mycket i avgift eller inte debitera dessa vårdnadshavare framöver fram tills dess att det som dragits extra i avgift utjämnas.

Men ingen av dessa förslag ansågs vara ett alternativ.

I detta läge känns det främst som att kommunen har gynnats ekonomiskt av hur det här har hanterats och barnen samt vårdnadshavarna har fått ta kommunens ansvar för den kris som pandemin bidrog med till förskolorna.

Sevim Celepli

Nattugglan ska utvecklas – inte avvecklas

Nattugglan ska få utvecklas – inte avvecklas.

Sevim Celepli, Vänsterpartiets representant i Grund- och förskolenämnden, var tillsammans med William Friström, Vänsterpartiets representant i Kultur- och demokratinämnden, på besök hos Nattugglan.

Nattugglan är den enda kommunalt drivna nattförskolan i Haninge och tar hand om barn mellan ett och tretton år. Även om förskolan är öppen hela natten så är det många som utnyttjar verksamheten för endast någon timme på kvällen eller på morgonen innan den dagliga verksamheten öppnar.

Vi i Vänsterpartiet har varit på studiebesök nu när verksamheten blivit hotad med nedstängning trots stor uppskattning hos föräldrar.

– Vi kände att det var ett nödvändigt och viktigt besök där vi ville höra på vad personalen har att säga om nedläggningen och vilken verksamhet som planeras att läggas ner till årsskiftet 2021-2022. Efter att ha träffat personal, sett den fina verksamheten och fått höra hur viktig funktion den fyller för de vårdnadshavare som jobbar skift, är vi ännu mer besvikna över beslutet om nedläggning, och desto mer drivna att kämpa för att bevara förskolan Nattugglan, säger Sevim Celepli, Vänsterpartiets ledamot i grund- och förskolenämnden.

Kampen har bara börjat. Vi tänker inte stå med händerna i fickorna medan ledningen kör över våra invånare och förskolepersonal. Nattugglan ska få utvecklas – inte avvecklas.

Förskolan i corona-tider – stora barngrupper fortfarande ett problem

En personalgrupp det inte pratas så mycket om i corona-tider är förskolans personal. I lokaltidningen Mitt i Haninge larmar en anställd om att situationen inte är hållbar.

Hur ska man följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att alltid ha rena händer och alltid hålla två meters avstånd på en förskola?

Åtgärderna i Haninge har mest handlat om att uppmana förskolorna att ha verksamhet ute så mycket som möjligt. Och det är klart att det är bra, men det har begränsad effekt om man inte lyckas upprätthålla den sociala distanseringen. Försök förklara för en grupp om 30 barn i förskoleåldern att de måste hålla sig två meter från varandra när de är ute och leker. Det kommer fungera sisådär.

Haninge kommun har också passat på att göra neddragningar i verksamheten. Under perioden 6 april – 31 augusti 2020 minskar man vistelsetiden för barn till föräldralediga och arbetslösa. Timmarna sänks från 30 timmar per vecka till 15 timmar per vecka.

Skälet till det har knappast med smittspridning att göra (om man inte är korkad nog att tro att det främst är föräldralediga eller arbetslösa som sprider smittan).

Däremot finns det ekonomiska och ideologiska skäl till det.

Ett parti i kommunens minoritetsstyre som drivit frågan hårt att få bort barnen till arbetslösa och föräldralediga från förskolan i största möjliga mån är KD. Det gick de till val på 2018 och de ser ut som att övriga partier vikt ner sig.

I Vänsterpartiets budget vi lade för 2020 hade vi 58,5 miljon extra på mer personal i barnomsorgen. Det skulle minska barngrupperna med ett barn per grupp. Lösningen på de stora barngrupperna heter MER PERSONAL, inte som KD tror att man ska få mindre barngrupper genom att trycka ut ungar från arbetslösa och föräldralediga föräldrar.

Förskolan ska vara till för alla. Även barn till arbetslösa och föräldralediga behöver den pedagogiska verksamheten och få träffa sina kompisar.

Vänsterpartiet har träffat en förskolelärare i Haninge och frågat om hur hon ser på barngruppernas storlek.
  • Vi har alldeles för stora barngrupper där Haninge har bland de största i regionen. Vi är ofta underbemannade, 7-8 barn/personal på förmiddagen och det kan ofta bli det dubbla på eftermiddagen. I matsalen tvingas vi vara uppemot 60-talet barn samtidigt, i så kallade ”pedagogiska måltider”. I Haninge betalar personalen för maten, men i många andra kommuner behöver inte personalen betala något alls.

Pedagogiska måltider är när när personalen äter ihop med barnen och personalen pratar med barnen kring maten. Måltiderna är ett tillfälle för elever och pedagoger att mötas och prata med varandra, och det kan också vara ett bra tillfälle för eleverna att lära sig saker. Till exempel kan man diskutera hur transport av livsmedel och matsvinn påverkar klimatet, vad man äter i olika kulturer och inom olika religioner, vad kroppen behöver för att må bra eller vad man äter idag jämfört med förr i tiden.

Går det att ta upp problemet med de stora barngrupperna i Haninge?
  • Del råder en extrem tystnadskultur, ingen vågar säga sin mening eftersom man då kan uppfattas som bråkig och ”ett störande element”. Ingen vågar eller orkar ta på sig rollen som skyddsombud eller fackligt ombud. Detsamma gäller tillbudsrapporteringen – skulle man påtala brister eller avvikelser får man till svar från närmaste chef att ”det är ingen idé att du tar upp sådana saker, då får vi bara dåligt rykte och jag får problem med mina överordnade”.
Det låter inte bra. Kan ni vara med och påverka verksamheten över huvud taget?
  • Personalen tvingas ta till sin fritid för att kunna planera verksamheten på ett relevant sätt. Två tim/vecka parallellt med ordinarie arbetstid är inte nog.
Vad händer om man ändå tar upp frågan om arbetsmiljöproblem i verksamheten?
  • Jag fick höra att ”jag sprider oro och skapar problem och att du har dåligt inflytande på dina kolleger”. Att påtala arbetsmiljöproblem borde ju vara en självklar sak för alla på en arbetsplats men uppfattas istället som ett störande inslag. Här kan man ofta stå alltför ensam i denna process eftersom många är rädda för repressalier om man uttrycker något som kan uppfattas som kritik mot organisation eller ledning. Facket är ju ett värdefullt stöd för att hantera konflikter i t ex arbetsmiljöfrågor men tyvärr kopplas det sällan in, eller i många fall alldeles för sent.
Hur skulle du vilja sammanfatta arbetsmiljön i Haninges förskolor?
  • Sammantaget en tämligen katastrofal arbetsmiljö som gjorde att jag, utan att ha fått något stöd eller förståelse för mina förslag till åtgärder utan tvärtom sågs som ett problem för arbetsplatsen av mina överordnade, såg mig tvingad att söka mig därifrån för att kunna fortsätta mitt högt älskade arbete med förskolan. Jag har aldrig under de tolv år som jag jobbat i förskolan upplevt sämre arbetsmiljö och arbetsvillkor!
Tack för samtalet.
Det är verkligen dags att kämpa för en förändring.