Skip to main content

Etikett: vänsterpartiet

Vad vill kommunledningen med Haninges äldreomsorg?

Skrivet av haninge den . Postad i Äldreomsorg, Personal, Vänsterpartiet Haninge, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till Vad vill kommunledningen med Haninges äldreomsorg?

På Äldrenämndens möte 22:a november skulle kommunledningens (M, SD, KD & L) plan och budget för äldreomsorgen 2024 upp till beslut.  Vänsterpartiet lämnade följande yttrade:

Vänsterpartiet deltar inte i beslut under den här punkten då vi har ett eget förslag till budget.

I Vänsterpartiets budget var nämndens ekonomiska ram 2024: 937 855 tkr. Det var drygt 42 miljoner mer än de 895 800 tkr kommunledningen gav äldrenämnden. Efter att budgeten för 2024 togs i juni i år har de beräknade skatteintäkterna ökat i kommunen med drygt 61 miljoner. Så det finns gott om resurser att tillgå för att vidareutveckla verksamheten och utan att några nedskärningar eller försämringar behöver göras.

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har tillsammans en majoritet i äldrenämnden. Det märks att det är många kockar som varit framme och rört i grytan. En sådan fråga är vad som ska göras med skatten.

Samma skatt eller sänkt skatt?

Skatten bestäms av kommunfullmäktige, men vad ska äldrenämnden jobba för framåt? När man beskriver förutsättningarna för kommande år säger man att “utgår från en oförändrad skattesats under 2024-2027”. Samtidigt säger man senare i nämndplanen att “på sikt ska kommunalskatten sänkas”. Det är två rätt motstridiga budskap i en och samma plan.

Om man tänker sig en “skattesänkning på sikt”, och “på sikt” betyder 2028 eller senare, bör det ju knappast vara med i några planer som rör den här mandatperioden. Har man tänkt sig en skattesänkning den här mandatperioden så blir det ju mer bekymmersamt. Då brinner det lite i knutarna och Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna är svaret skyldig att rätt omgående tala om för väljarna vilka nedskärningar i äldreomsorgen som ska finansiera den tänkta skattesänkning.

Har man mål för verksamheten?

Det finns två mål för Äldrenämnden som är jättemärkliga:

  • Man har tagit som mål att andelen äldre som har möjlighet att komma utomhus i äldreboendena ska öka från 58% (2023) till 59% (2026). Är det verkligen en målsättning? Bara att skriva ned den målsättningen kostar förmodligen mer än satsningen på att få 1% till av de boende att komma ut.

Rimligtvis borde ju målsättningen vara att alla som vill och kan komma ut utanför äldreboendet också kan få det. 

  • Den andra målsättningen man lanserar är att äldre som deltar i sociala aktiviteter på äldreboenden ska öka från 59% (2023) till 60% (2026). Också här tar man sig för pannan; är det här en målsättning på riktigt? I sann NPM-anda kommer man förmodligen bara att bokföra Jens Davidssons verksamhetsbesök på äldreboendena som en “social aktivitet” och vips är målsättningen uppfylld.

Måste de äldre digitaliseras?

En av kommunledningens käpphästar i effektiviseringen av verksamheten är parollen “digitalt först” där man ska “öka andelen digitala interaktioner med nämndens målgrupper”.

Visst kommer det finnas många äldre som behärskar den digitala miljön och den andel kommer givetvis öka på sikt. Men samtidigt finns det en större grupp äldre som vill ha en människa att prata med när det gäller ens behov och den service kommunen kan erbjuda.

Vi måste också tänka på den grupp där det kognitiva sviktar. Där är möjligheten att lära sig använda nya digitala verktyg ganska små och behovet att få prata med en riktig människa väldigt stor.

LOV är fel fokus

Att äldre ska få möjlighet att välja utförare av hemtjänst eller boende kan inledningsvis låta som att det ökar de äldres frihet och ger möjlighet att välja bort dåliga aktörer, men erfarenheten från andra kommuner visar snarare på motsatsen.

De senaste åren har trenden dessutom vänt och 2021-2022 avslutade många kommuner sitt arbete med LOV medan inga nya påbörjades. LOV är ett system på tillbakagång, som låter bättre än vad det är. I en utredning från Botkyrka kommun 2019 då man avsåg att införa LOV inom hemtjänsten backade man då det visade sig att LOV skulle bli 30 miljoner kronor dyrare.

På ytan låter det som att valfriheten för våra seniorer kommer öka, men i praktiken kan det bli tvärt om. Upplands Väsby är en kommun i Stockholmsregionen som införde LOV för äldreboenden redan 2014. Nu är man den kommun som ger näst mest avslag i hela Sverige på begäran från äldre att få komma till ett äldreboende.

Det finns en valfrihet, men bara för den som passerar nålsögat och blir beviljad en plats. Hur kunde det bli så här? För en kommun är det ganska lätt att planera för behovet av platser på äldreboenden. Hur kommunens invånare åldras är ingen jättesvår ekvation, och så länge kommunen driver det i egen regi är över-/underkapacitet en marginell företeelse

Med LOV blir det precis tvärt om. I och med att kommunen inte kan styra över etableringarna kommer vi i vågor ha väldigt stor över- alternativt underkapacitet till priset av mindre valfrihet för de äldre och större kostnader för kommunen.

De äldres inflytande

Att ha valfriheten att välja vilken huvudman som bedriver ens äldreboende är näst intill irrelevant valfrihet. Det betyder knappast särskilt mycket för någon. Verklig valfrihet är att ha inflytande på sitt boende och i sin vardag.. Att själv kunna bestämma när och hur man vill göra saker på äldreboendet.

Man skriver väldigt vältaligt om att “det finns ingen åldersgräns som upphäver rätten att bestämma över sin vardag” och att “äldre ska få känna välbefinnande och ha inflytande över vilka omsorgsinsatser som ges”. Jo, det låter sig sägas. Men när sådana ord inte kopplas till konkreta förslag så kommer bara att stanna vid ord.

De äldre kommer knappast få inflytande över vilka omsorgsinsatser som ges i en organisation av pressade biståndshandläggare där ribban för att godkänna insatser blir högre för varje år. Eller i en hemtjänst där alla insatser är minutstyrda.

Det finns ingen struktur för “brukarinflytande” i Haninge. När SKR gjorde genomlysningen av Haninge alldeles nyligen i Kommunkompassen, så konstaterade man torrt:

“I mallen för medarbetarsamtal, så finns mål och resultat som rubrik. Här borde också tillgänglighet och bemötande gentemot brukarna kunna finnas med. Så är inte fallet idag. Inom området brukarservice och bemötande finns förbättringsmöjlighet för Haninge.”

Men det är “brukarservice” – “brukarinflytande” går inte riktigt att utvärdera om det inte finns en struktur för det.

Kommunen måste respektera personalen

Det är lite besvärande att personalpolitiken lyser med sin frånvaro i nämndplanen. Personalen är kommunens viktigaste resurs när det gäller omhändertagandet av vår äldre. Vill vi att personalen ska ta hand om våra äldre på ett bra sätt, måste kommunen ta hand om sin personal på ett bra sätt.

Kommunen måste säkerställa att man är en bra arbetsgivare och har en bra arbetsmiljö. För att ge en bra vård ska arbetsplatsen:

  • Ta bort 12-timmarspassen och genomför en schemaläggning i dialog med personalen.
  • Ökad personalstyrkan. Säkerställa en rimlig arbetsbörda genom att anställa tillräckligt med personal för att möta olika behov som finns hos äldre.
  • Skapa en trygg och säker arbetsplats genom att förbättra arbetsplatsernas fysiska miljö; t ex ergonomiska verktyg och minimera risker för arbetsskador.
  • Förhindra utbrändhet och förbättra arbetsbalansen. 
  • Stöd för välbefinnande. Erbjuda möjlighet till fysisk träning/mental hälsa.
  • Stödprogram för att hantera stress och förbättra personalens välbefinnande.
  • För att behålla en bra och kunnig personalstyrka måste personalen känna sig respekterad och lyssnade på.

Arbetet mot välfärdsbrott

Det hade varit bra om nämndplanen i alla fall i korthet hade berört frågan om välfärdsbrott, speciellt när man har ambitionen att ta in fler privata aktörer.

Privatiseringar genom t ex LOV innebär ökade risker. Särskilt hemtjänsten är sårbar. En kommun som har upptäckt välfärdsbrott, genom till exempel överfaktureringar och uteblivna besök hos hemtjänstkunder, är Sollentuna. Bara under 2022 räknar kommunen med att det var runt 15 miljoner kronor som hamnade i fel händer. Nu har de därför – som så många andra kommuner – lämnat lagen om valfrihet, LOV, i hemtjänsten.

Vill man minimera risken för välfärdsbrott ska man ju självklart driva så mycket som möjligt i egen regi. Även om privata utförare låter attraktivt i början, så måste man ju också ta med i beräkningen administrationen och kontrollapparaten som kommunen måste ha när man inte själv har kontroll på verksamheten. Då förändras ganska snabbt den ekonomiska kalkylen och det privata alternativet kanske inte blir så attraktivt längre.

Sverigedemokraterna har blivit dörrmatta i Haninge

Skrivet av haninge den . Postad i Äldreomsorg, Antirasism, Arbetsrätt, Barnomsorg, Kommunfullmäktige, Kultur och fritid, Motion, Personal. Inga kommentarer till Sverigedemokraterna har blivit dörrmatta i Haninge

Innan valet profilerad Sverigedemokraterna sig som arbetarvänner, ett parti som ”inte skulle vara som alla andra” i ”etablissemanget”, utan bry sig om ”vanligt folk”. Särskilt vände man sig till Haninges kommunanställda och lovade att ta bort 12-timmarspassen inom äldreomsorgen och till förskolans anställda och lovade Sverigedemokraterna att ta bort karensdagen när man är sjuk.

Men det är väl inte så lätt att få igenom det här om man inte har majoritet, kan man kanske ursäkta sig med? Det är dock värre än så.

1) 12-timmarspassen inom äldreomsorgen

Avskaffandet av 12-timmarspassen har Sverigedemokraterna drivit sedan 2019. Det var och är en viktig fråga för alla som jobbar inom äldreomsorgen att inte tvingas till allt för dåliga scheman med allt för långa arbetspass. 12-timmar är i regel för långt pass och kräver väldigt mycket återhämtning.

Den motion till kommunfullmäktige man lade fram var i och för sig bara en kopia på den motion som Vänsterpartiet redan skrivit om 12-timmarspassen.

Efter att 12-timmarspassen dragits i långbänk av förra kommunledningen kom det på senaste kommunstyrelsen (4/9 i år) upp en punkt om ännu ej slutbehandlade motioner. Döm då om vår förvåning när vi såg att Sverigedemokraterna dragit tillbaka sin motion om 12-timmarspassen. Man vill alltså inte gå vidare med den och den kommer därför att aldrig behandlas av kommunfullmäktige.

Av allt av att döma så har man vikt sig för sina kollegor i kommunledning – framför allt Kristdemokraterna – som försvarar 12-timmarspassen med näbbar och klor.

Nu står Vänsterpartiet kvar som det enda parti som vill ta bort 12-timmarspassen från äldreomsorgen i Haninge.

2) Slopad karensdag

2021 lämnade Sverigedemokraterna in en motion om att ta bort karensdagen för kommunens anställda inom förskolan; ”Personalen gör ett fantastiskt jobb i förskolan och med detta sätt kan vi tacka dessa för deras insats som de gör för våra barn”, skriver man i motionen. Det kan man verkligen skriva under på.

Sverigedemokraternas motion om slopad karensdag var uppe till behandling på kommunfullmäktige 2023-05-29. Det blev en märklig föreställning. Det visade sig att tre partier; Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centern var positivt inställda till tanken i Sverigedemokraternas motion och ville utreda hur man skulle kunna kompensera kommunanställda i s k ”kontaktyrken” – där man i sitt arbete möter en stor mängd människor och därmed ofta blir smittade.

Då yrkade Sverigedemokraterna inte ens bifall till sin egen motion och än mindre röstade de för att utreda hur karensdagen skulle kunna avskaffas, alternativt hur man kompenserar anställda som får många karensdagar.

Kommunfullmäktige beslutade i alla fall – mot Sverigedemokraternas vilja – att frågan skulle utredas. Så frågan kommer komma upp igen på nästa kommunfullmäktige. Sverigedemokraterna kommer återigen sätta sig på hälarna och för allt i världen se till att deras motion inte går igenom. Och ingenting annat heller som är i motionens anda.

Det måste fresta på att skriva motioner, som man sen när Moderaterna morrar tvingas backa ifrån. Priset att ingå i ett borgerligt styre är ju att du tvingas föra borgerlig politik. Och till borgerlig politik hör inte att driva saker som är bra för arbetare och deras arbetsvillkor. Bättre arbetsvillkor är vänsterpolitik. Lämna det åt dem som med glädje driver det alla dagar om året. Sverigedemokraternas imitation av vänsterpolitik är bara populism som har bäst före-datum valdagen.

3. Simhall i Västerhaninge

Sverigedemokraterna drev under valrörelsen att det skulle byggas en simhall i Västerhaninge. Det är flera partier som är positiva till den idén om en simhall i Västerhaninge. Hittar man en bra mark så har Vänsterpartiet inget emot den idén. Vi har tagit med frågan om en simhall i vår budget för nästa år.

Socialdemokraterna har drivit frågan i decennier. Det har dock gått trögt för man har alltid varit i opposition; ibland mot ett borgerligt styre – ibland till sig själva.

2017 fick Socialdemokraterna igenom ett beslut i kommunstyrelsen om att man skulle bygga en simhall i Västerhaninge. Man blev så glada för att man äntligen gått i mål med frågan så man gick ut med en julhälsning till Västerhaningeborna:

Nu är det ju tyvärr så i Haninge att ett beslut i kommunstyrelsen ibland inte betyder ett endaste jota. Inget är klart förrän allt är klart.

Det här vet Sverigedemokraterna om. Om Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna skulle enas om en simhall i Västerhaninge skulle de ha majoritet i kommunfullmäktige. Om fler partier ansluter sig är det bara bonus.

Haken för Sverigedemokraterna är att Nicole Forslund (L) ville ha ett skrytbygge på 800 miljoner kronor i Torvalla, som ska invigas lagom till valrörelsen 2026 (och kanske en selfie med Sarah Sjöström), som villkor att sätta sig i kommunstyre med Sverigedemokraterna. Så då är det bara att bita i det sura äpplet och inse att det aldrig kommer bli någon simhall i Västerhaninge.

Varför inte bara säga som det är till väljarna?

Sverigedemokraterna gör nu sin första mandatperiod som dörrmatta åt ett borgerligt styre. Facit imponerar inte. Priset för att få vara i de fina salongerna kommer vara väljarnas förtroende. Man förespeglade vissa saker före valet och gör nu andra saker efter valet.

Vänsterpartiet har många gånger anklagats för att vara dörrmatta på vänsterkanten. Lyckligtvis har vi växt ifrån det. Om Sverigedemokraterna gör detsamma återstår att se. Men det ser inte ljust ut.

Ungdomsverksamheten på Skutans Gård hotas

Skrivet av haninge den . Postad i Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Ungdomsverksamheten på Skutans Gård hotas

Åsa Levin och Petar Kotljarevski från Vänsterpartiet besökte Skutans Gård den 9 juni.

Ungdomsverksamheten på Skutans Gård hotas

Eller: Fem myror är fler än fyra elefanter

 

Så här raserar ungdomarnas glädje i föreningslivet eller aktiviteter. Alliansens försök att framstå som innovativa med verksamheten där huvudmålet egentligen är att spara eller som styret själva säger “effektivisera”.  

På Idrotts-, Kultur- och Fritidsnämndens möte 2023-06-14 klubbades beslutet att inte förlänga partnerskapsavtalet med Ridklubben Mulen och deras socialt inriktade, öppna verksamhet, Umgåsgården på Skutans Gård. Istället ska verksamheten upphandlas.

Idén med upphandlingen är att den del av verksamheten som kommunen ger ett särskilt bidrag för, Umgåsgården, ska upphöra att subventioneras ekonomiskt av kommunen:

“Framtida leverantör ska stå för sina egna driftskostnader och förvaltningen står att ge tillgång till platsen, fastigheterna samt för fastighetsskötsel.”

“För att skapa ekonomiska förutsättningar för en ”umgåsgård” avser förvaltningen därför att i upphandlingen hyresbefria den öppna verksamheten.”

Problemet är att den öppna verksamheten redan idag är hyresbefriad OCH får ca 500 tkr i bidrag för att kunna driva verksamheten i den omfattning den har idag. Kommunledningens förslag är alltså att hyresbefrielsen ska bestå medan de 500 tkr försvinner.

Effekten av upphandlingen

Det innebär att den som vinner upphandlingen måste ha en väldigt bra marginal på ridskoleverksamheten för att kunna finansiera den öppna verksamheten – dyrare ridskola för ungdomarna. Eller så måste omfattningen på den öppna verksamheten minska – minskade fritidsmöjligheter för ungdomar med särskilda behov. Det finns ingen annan ekvation.

Men det fanns en möjlighet att fatta ett annat beslut! På pappret har oppositionen 7 röster och kommunledningen 4 röster i nämnden. Men eftersom Sverigedemokraterna (2 röster) i allt väsentligt ingår i kommunledningen vinner kommunledningen omröstningarna allt som oftast med 6 mot 5. I de lägen Sverigedemokraterna av någon anledning avviker från kommunledningen och – som i detta fall – inte deltar i beslutet har oppositionen ändå ett övertag med 5 röster (S 4 + V 1) mot 4 (M 2 + KD 1 + L 1). Och fem myror är som bekant fler än fyra elefanter. Men den chansen togs inte.

Sverigedemokraterna försökte glida undan ställningstagandet för eller emot Skutans Gård och Umgåsgården genom att inte delta i beslutet på nämnden. Och kanske hade den manöveren fungerat om man bara gjort det och sedan hållit tyst.

Hur SD och S agerade

Men inte då. Man lämnade in ett särskilt yttrande på nämnden där man klargör: “Vi Sverigedemokrater har inget emot den kommande upphandlingen av Skutans gård.” 

Då så! Har man inte ett eget förslag eller på något sätt försöker få till stånd ett annat beslut, så blir ju alla efterföljande åsikter bara pappersprodukter. Sverigedemokraterna fortsätter sitt yttrande med att “denna verksamhet är väldigt uppskattad av många och då framförallt flickor. En del av dem har vissa särskilda behov och speciella hemförhållanden, här får vi ta hänsyn till det. Det är bättre att man håller på med djur än att man hamnar i dåligt sällskap och på sikt blir en stor kostnad för samhället. Här bör vi gå in och titta på att samarbeta med skola och socialförvaltningen framöver.”

Men inget av det kommer att hända. Det här är bara åsikter på en bit papper. Eftersom man släppte igenom beslutet om upphandlingen kommer den genomföras på det sätt som det står i beslutet. Inget förändras för att man skriver ett särskilt yttrande.

Socialdemokraternas agerande är än mer obegripligt. Det kan bara förstås ur ett perspektiv; ett kvart i tre-ragg till ett gammalt ex, där socialdemokraterna slår knut på sig själva för att försöka framstå som mer nyliberala än Liberalerna. Formuleringarna i Socialdemokraternas yttrande är hårresande:

“Vi konstaterar att upphandlingsinriktningen är väl genomarbetad och syftar till att genomföra en strukturerad och transparent upphandling utan att störa [sic] verksamheten på gården.”

“Upphandlingen bör formuleras på ett sådant sätt att uppdraget fortsätter att fokusera på umgänge med tamdjur i varierande former och storlekar…”

Därtill “vill vi socialdemokrater påminna om att en upphandling är ett lämpligt, och ibland nödvändigt förfarande på områden där det finns en etablerad och fungerande marknad. Detta villkor är uppfyllt när det finns ett flertal köpare som säljare, där produkten eller tjänsten är tillräckligt homogen och standardiserad för att bli jämförbar, när informationsfördelningen är symetrisk och avslutsfrekvensen tillräckligt hög för att generera en transparent prissättningsmekanism.”

Vad betryggande det är att socialdemokraterna i nämnden besitter en sådan specialkunskap så de kan bedöma att “umgänge med tamdjur i varierande former och storlekar” verkar på en homogen och standardiserad marknad med transparent prissättningsmekanism.

Ursäkta, men det här är trams. Högtravande, med icke desto mindre trams. Timbros kurser är förvisso gratis men bör tas med en nypa salt.

V ville förlänga partnerskapet mandattiden ut

Vi i Vänsterpartiet var de enda som tog ställning för Skutan och Umgåsgården, genom att lägga ett eget förslag. Vårt förslag hade inneburit att gården kunde fortsätta drivas på samma sätt som nu, under resten av mandatperioden, förslagsvis genom att förlänga avtalet om Idéburet offentligt partnerskap (IOP) där Umgåsgården hade kunnat få fortsätta vara en mötesplats, och en trygg punkt för många unga. 

Vi hade också en verklig möjlighet att få igenom vårt förslag, eftersom Sverigedemokraterna valde att lägga ned sin röst. Men, i sin iver att hylla marknadens förträfflighet, och hoppas på en nytändning med Liberalerna röstade Socialdemokraterna med styrets förslag, istället för att rädda Skutan. En annan väg att gå hade varit att återremittera eller bordlägga ärendet, för att få en chans att kunna tänka ut en bra, gemensam lösning – men inte heller den vägen valde S att ta.

Sverigedemokraterna – från kulturkrig till potthål

Skrivet av haninge den . Postad i Äldreomsorg, Barnomsorg, Förebyggande, Kommunfullmäktige, Kultur och fritid. Inga kommentarer till Sverigedemokraterna – från kulturkrig till potthål

Kommunfullmäktige 2023-06-12 avhandlade vilken budget som ska gälla för kommunen 2024.

I Haninge har det varit budgetdebatt i kommunfullmäktige. Utöver kommunledningen med M, KD och L, har alla partier har presenterat sina budgetar för Haninge kommun. Alla har redovisat sina prioriteringar och hur man vill spendera de 6,5 miljarder som Haninges skattebetalare anförtrott kommunen.

Sverigedemokraternas budget är onekligen intressant. Dels blandas det friskt mellan uppgifter som helt klart inte är en kommunal angelägenhet; att kommunen ska ”verka för en ansvarstagande flyktingpolitik” – det politikområdet sköts av staten – eller att ”etablera en kriminalvårdsanstalt i Haninge” – vilket är en uppgift för Kriminalvården snarare än kommunen.

Det har varit väldigt mycket prat om en kriminalvårdsanstalt i Haninge. Problemet är att Kriminalvårdens strategi snarare är att bygga ut på platser de redan finns, hellre än att etablera helt nya anläggningar. Så förhoppningen att det ska byggas något i Haninge är inte så god.

”Kulturkriget”

Dels har vi diffusa kulturkrigsgrejer som att ”religiösa friskolor får inte behandla flickor och pojkar olika eller på annat sätt verka för värdering som strider mot svensk eller västerländsk kultur”. Nu är det så att man inte får, enligt skollagen, behandla flickor och pojkar olika sätt i någon skolform över huvud taget, så den lagstiftningen är på plats. Skolinspektionen – inte kommunen – kontrollerar efterlevnaden. Vi har inga ”kulturdomstolar” i Sverige som avgör om något ”strider mot svensk eller västerländsk kultur”, utan alla krav vi ställer på verksamheter så som skolan m m sker via lagstiftning och den parlamentariska instansen för lagstiftning är riksdagen.

Vänsterpartiets politik är en mycket enklare lösning av problemet; förbjud religiösa friskolor från att verka över huvud taget. Vill man själv bekosta och driva söndagsskola eller liknande på frivillig basis, så är det en sak. Men skattepengar ska inte bekosta religiösa friskolor. Anledningen Sverigedemokraternas kryptiska formulering om friskolor som ”strider mot svensk eller västerländsk kultur” är att Sverigedemokraterna uteslutande vill förbjuda muslimska friskolor:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-vill-forbjuda-muslimska-friskolo

Vänsterpartiet har däremot en principiell ståndpunkt; offentligt finansierad utbildning och religiös påverkan hör inte ihop – oavsett religion.

Även på förskolan ska kulturkriget trappas upp. Barnen ska ”fredas från genuspolitiska experiment – att pojkar och flickor uppträder på olika sätt och föredrar olika typer av lekar kan bara delvis förklaras med samhällsnormer och social påverkan”. Även om det bara delvis skulle förklara med normer och påverkan, så är det väl skäl nog att ta det i beaktande i det pedagogiska arbetet.

Arv eller miljö?

Men Sverigedemokraterna vill ju in på den biologiska förklaringsmodellen. I Sverigedemokraternas teori är det ju så att män som varit intresserad av bilar (särskilt snygga bilar) de sista hundra åren haft en konkurrensfördel i att attrahera kvinnliga partners och därför fått fler avkommor. Det evolutionära trycket har varit så hårt på mänskligheten så fortplantningsförmågan har stått mellan de som har snygg bil och inte har bil/ful bil. Under raggarkulturen – detta darwinistiska megaprojekt – peakade civilisationen. Det evolutionära trycket selekterar alltså fram män som är biologiskt predisponerade att gilla bilar. Därför vill små pojkar leka med bilar. Så måste det givetvis vara.

Eller så kan det vara så att alla som framför bilar, ambulanser, brand- och polisbilar i alla pekböckerna är män och små pojkar snappar snabbt upp vilka könsroller det är som gäller. Vad verkar mest troligt?

Det som Sverigedemokraterna kallar ett ”genuspolitiskt experiment” handlar om att se barnet som individ som fritt väljer vad den är intresserad av – inte att man tittar på könstillhörighet och utgår schablonmässigt från att barnet ska vara intresserad av vissa saker. Det är inte krångligare än så.

SFI – en livsstil?

På SFI går det i regel mycket invandrare och därför ådrar den sig naturligtvis SFI Sverigedemokraternas intresse. Ingen större skräll. Det som får det sverigedemokratiska blodet att koka är att SFI blir ”en livsstil” som folk harvar runt på år ut och år in (som om det vore möjligt).

På riktigt; är det någon som träffat någon som har SFI som ”en livsstil”? Nej, Sverigedemokraterna vill att SFI-utbildningen ska vara ”snabb och effektiv” och klarar man inte det ”bör det resultera i ekonomiska konsekvenser”. Vad det då ska bli för ekonomiska konsekvenser är oklart. Böter? Och vilket lagstöd har kommunen för det? Man kan ju inte hitta på egna regler för att göra sin budget intressantare. I och för sig; kan kan man väl, men det är ju inte superseriöst.

Offentlig konst

En av Sverigedemokraternas fränaste finter i budgeten kommer till frågan om konstnärlig utsmyckning av det offentliga rummet. Haninge kommun har sedan 1999 avsatt en procent av investeringsbudgeten till konst, både utomhus och inomhus. I första hand riktas uppdragen mot ny- och ombyggnationer samt vid upprustning av befintliga områden.

I sin budget ansluter sig Sverigedemokraterna till 1%-målet för konstnärlig utsmyckning. Men när man läser lite noggrannare så vill de införa ett tak på 1,5 miljoner kronor till konsten. Med lite matematik så kan vi alltså dra slutsatsen att alla investeringar efter 150 miljoner kronor inte genererar något till konsten. Begreppet ”folklig förankrad konst” har nu fått betydelsen; ingen konst.

Budgeten för offentlig konst 2022 var 20,2 miljoner kronor.

Put your money where your mouth is

Som vi sett är Sverigedemokraterna passionerade kring religiösa friskolor, SFI, förskolor, konst, trygghet m m. Då kan man ju tro att det läggs en massa pengar på projekt inom dessa områden för att röra om i grytan och styra upp ett och annat.

Men icke! Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) så kommer kommunernas ökade kostnader för pris- och löneökningar ligga på 4%. Så alla nämnder i kommunen som får en lägre ökning av sin budget än 4% måste skära ned.

Hur fördelar sig då Sverigedemokraternas budget?

Äldrenämnden + 2,2%. Det innebär nedskärningar på 1,8%. Sverigedemokraterna poserar gärna som beskyddare av våra äldsta i samhället. Med harm och gråt i halsen brukar de ondgöra sig över kvalitén på äldreomsorgen. Många gånger har det varit befogat.

Men gamla farmor som varit med och byggt upp Sverige får inte sylt till pannkakorna den här mandatperioden heller p g a Sverigedemokraterna. Man har också röstat på Haningealliansen budget på kommunfullmäktige och är nu direkt ansvariga för nedskärningarna i äldreomsorgen, som man kan läsa mera om i senaste Mitt i Haninge.

Sverigedemokraterna har röstat för M, KD & L:s budget som innebär kraftiga nedskärningar inom äldreomsorgen. Både Alliansens och SD:s budgetmotioner var identiska för äldreomsorgen (Från Mitt i Haninge).

Idrott-, kultur- och fritidsnämnden + 3,14%. Inte heller denna nämnd får kompensation för pris- och löneökningar. Så allt tal om Haninge som idrottskommun, simhall i Västerhaninge och nya idrottsanläggningar kommer det helt enkelt inte bli något av. Vi kommer att ha det vi har idag, fast lite mindre.

Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden + 3,8%. Allt prat om ökad personaltäthet, att stärka gymnasieskolornas yrkesprogram, samarbetet med Berga Naturbruksgymnasiet o s v finns det inte pengar till. Också här kommer man bara kunna bedriva den verksamhet man har idag, fast lite mindre.

Barn- och förskolenämnden och Socialnämnden får täckning för de tänkta pris- och löneökningarna. Men de får inga pengar till någon utveckling av verksamheten. Alla fina ord om att slopa karensdagen för förskolepersonalen, öka antalet behöriga förskolelärare, ökat stöd till brottsofferjouren och kvinnojouren och stärka arbetet mot hedersförtryck är jättebra. Men vart är pengarna? Sverigedemokraterna ger dessa nämnder precis så mycket att de klarar av att göra det de gör idag. De kan inte ta på sig nya uppdrag.

Grundskolenämnden får en uppräkning med 8,23%. Mest beroende på att man ökar elevpengen för högstadiet med 11,5%. Säkerligen välbehövligt.

Men vad är haken? Om alla nämnder utom grundskolenämnden får dra i svångremmen; vart kommer då Sverigedemokraternas stora satsningar?

Jo, håll i hatten! I Stadsbyggnadsnämnden. Där ökar man budgeten med 13,12%! Man slänger på hela 27,5 miljoner extra. Vad är det då som Sverigedemokraterna brinner för inom stadsbyggnad? Bostadsbristen? Nya industriområden? Fler naturreservat som skyddar Haninges unika miljö? Inte? Men en satsning på att bevara Haninges vikingatida historia, då? Vikingar – kom ingen nu SD!

Sverigedemokraterna är ett bilvänligt parti. Sverigedemokraterna vill även att väg- och gatuunderhållet förbättras avsevärt. Därför föreslår vi i vår budget en större uppräkning av anslaget till Stadsbyggnadsnämnden.

Sverigedemokraternas budget 2024-2025, sid 11

Så där har vi det. Den största satsningen i Sverigedemokraternas budget är för gatuunderhållet.

Partiet som många trodde skulle ”röra om i grytan”, röra upp himmel och jord och innebära ett paradigmskifte inom svensk politik. Nu när det kommer till kritan och så ser vi vad Sverigedemokraterna kokar ned till: ett gäng sura bilister i opposition mot potthål.

”Alla får sin beskärda del av lycka och glädje – en del får den dock mer beskuren än andra.”

Kommunledningens påskägg till barnen – Båtsmansskolan ska läggas ned

Skrivet av haninge den . Postad i Barnrätt, Demokrati, Skolan, Skolfrågor, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Kommunledningens påskägg till barnen – Båtsmansskolan ska läggas ned

Den 12:e april lämnade protesterande föräldrar och barn över en namninsamling till kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (m).

Den 19:e april ska Grundskolenämnden fatta beslut om Båtsmansskolan ska läggas ned eller inte. 

Ladda ner underlagen till beslutet här:

Tjänsteskrivelse nedläggning av Båtmansskolan

Risk och konsekvensanalys (personalen)

Vägen mot beslutet har varit högst tvivelaktigt ur demokratisk synpunkt. Det nämndmöte som kallades till den 19:e april är ett extrainsatt nämndmöte. Kallelsen gick ut till ledamöterna den 23 mars, dock utan att säga vad mötet skulle handla om. Det är klart att ledningen visste vad mötet skulle handla om, men man ville inte ge oppositionen någon chans att förbereda sig på ett rimligt sätt. 

Grundskolenämndens arbetsutskott som ska bereda ärendet träffas en timme innan nämndmötet för att titta på frågan. På en timme ska man avgöra om en nedläggning av en skola är ett bra beslut eller ej. 

Första informationen gick ut till föräldrarna den 5 april; dagen innan påskhelgen och efterföljande påsklov. Man hade hoppats på att många föräldrar skulle vara bortresta och att valet av tidpunkt skulle förhindra att föräldrarna skulle träffas och utnyttja sina medborgerliga rättigheter att opinionsbilda i frågan. Som tur är finns ju internet och folk kan hålla kontakt ändå. 

Bland annat har man lyckats skapa den här namninsamlingen på Skiftet. 

Hela tidsplanen påminner mer om hur man planerar en statskupp, än om hur man säkerställer en bra demokratisk process. Om det vore så att kommunledningen verkligen trodde på det här beslutet skulle man naturligtvis inte vara det minsta rädd ge oppositionen underlagen i god tid och inte det minsta rädd att ta debatten på nämnden inför de åhörare som vill delta på sammanträdet.

Nämnden bestämmer

I den senaste informationen till föräldrarna säger utbildningsdirektören att nämndmötet den 19:e april kommer vara stängt. Det ankommer inte på någon i förvaltningen att besluta om att ett nämndmöte skall vara stängt. Det är bara nämnden själv som kan besluta om en sådan sak. Tillsvidare är grundskolenämndens möte öppna tills annat är beslutat. Så det är fortfarande en god idé att komma till kommunhuset den 19:e april, t ex 16:30 och prata med de beslutande politikerna innan nämndmötet börjar 17:00. 

Att utbildningsdirektören går ut med att mötet är stängt, trots att han inte har befogenheter att besluta om det, är naturligtvis att han tycker att det är jobbigt att möta de föräldrar som drabbas av beslutet. Fattar man beslut man inte tror på är det jobbigt att se folk i ögonen. 

Barnkonsekvensanalysen 

Alltid när man fattar beslut som berör barn ska man göra en barnkonsekvensanalys och se till vad som är bäst för barnen. 

Den som är gjord är tämligen luddig och många argument känns väl krystade. Som exempel säger man att det är positivt att barnen får längre till skolan efter som det leder till att barnen får bättre motion. Att stänga en skola för att barnen ska få längre att gå och bättre motion känns som en rätt omständlig åtgärd. 

Vad det egentligen handlar om 

I och med den hastighet man driver ärendet om nedläggning måste man fråga sig vad det egentligen handlar om? Det är något som känns lurt. 

Det verkar handla om två saker. Dels kommer man gå back rätt rejält på mastodontskolan i Vega i år. Det är i sig inget konstigt. Det kommer ta några år tills alla hus är färdigbyggda och alla barnfamiljer flyttat in. Men lyckas man flytta över Båtsmansskolans elever redan i år så minskar man Vega skolas förlust med nästan 3 miljoner kronor. Det är därför man inte informerade föräldrarna innan skolvalet i februari (då hade ju föräldrarna kanske valt helt andra skolor), utan min vill ha över hela stocken elever till Vega skola för att reducera förlusten där. 

Sedan är det inte riktigt sant att all personal från Båtsmansskolan ska över till Vega. Man räknar med att minska personalen med nästan 3 miljoner kronor i samband med nedläggningen. Hur man kommit fram till den saken är lite oklart; möjligtvis en kombination av att lärare säger upp sig alternativt att man sparkar några. 

Den andra frågan man misstänker är att det finns en spekulant på skolan. Det finns skolkoncerner som vill etablera sig i Haninge, men det är inte alla som vill bygga en ny från grunden utan kanske hellre köper en redan befintlig. 

Vad annars ska man ha en tom skola till? Det är sant att om man stänger Båtsmansskolan så försvinner lokalkostnaden från grundskolenämnden, men samma kostnad dyker då upp på kommunstyrelsens konto som övertar ansvaret för lokalerna. För kommunen som helhet är det ju ingen större vits att flytta kostnaden från ett konto till ett annat – vi får ju inte som kommun lägre kostnader. 

Är det fel att hålla Båtsmanskolan under armarna? 

Nuvarande kommunledning klagar högljutt på att tidigare kommunledningar hållit skolan under armarna och skjutit till pengar. Men det beror ju inte på att man varit dum i huvudet och bara strött pengar omkring sig. Det har ju byggt på den befolkningstillväxt man har utgått ifrån på basis av de byggplaner som funnit, som t ex Norrby.

I början av förra mandatperioden var planen att Båtsmansskolan skulle ha 450–460 elever den här mandatperioden, istället för de 300 man har nu. Nu har det inte byggts i den takten man har tänkt sig och andra planer har prioriterats. Men när planerna genomförs så kommer det ju finnas ett mycket bra underlag för en skola som Båtsmansskolan. 

Det är inte Båtmansskolans fel att det är som det är – det beror på hur kommunledningen prioriterat stadsutvecklingen.

Frågan är om inte lite is i magen är bästa recept just.

Finns det inget man kan göra?

Vänsterpartiet har länge krävt att vi ska ha en NPF-säkrad/-certifierad skola i Haninge. Runt om i Stockholm finns det ca 20 skolor som är specialister på NPF. Men vi har ingen sådan skola i Haninge. Värt att notera är att barn som inte har NPF tycker också om att gå på NPS-säkrad skola; det är lugnare, bättre studiero och lättare att få hjälp.

Varför skulle man inte t ex kunna göra Båtsmansskolan till en profilskola där man är specialister på NPF. Det skulle säkert vara många föräldrar som skulle åka från andra kommundelar för att få han sina barn på en sådan skola. Det skulle inte vara någon brist på elevunderlaget i alla fall.

Det som är tråkigt med den här ärendehanteringen från kommunledningen är att det inte lämnar utrymme för några kreativa diskussioner där man kan titta på alternativ till nedläggning.

Boven i dramat

Under ytan på det här problemet är finansieringssystemet för skolan; skolpengen.

Skolpengen innebär att varje skola får en viss peng per elev man har på skolan. Har man många elever får man mycket pengar – har man få får man mindre.

Skolpengen bygger på att alla elever är stöpta i samma form och att alla skolor är lika och har samma förutsättningar. Ironiskt är ju att de partier som säger sig framhäva individen har ett väldigt planekonomiskt synsätt på skolans finansiering – alla är lika och alla får samma peng.

Vi har stora skillnader i skolan idag. Stora skolor har naturligtvis lite lättare att få ekonomi i verksamheten än små skolor. Men små lugna skolor kan ha andra värden för eleverna. Skolor där många elever har svenska som andraspråk, och deras föräldrar kanske inte en så omfattande egen skolgång, är naturligtvis mer resurskrävande än skolor där barnen har svenska som första språk och deras föräldrar är akademiker.

Men så länge systemet går ut på att alla är lika och varje enhet ska bära sig själv kommer den här kommunledningen lägga ned fullt fungerande skolor.

Det viktiga är att utbildningssystemet som helhet i Haninge går plus. 2022 gjorde vi 45 miljoner i vinst på kommunens skolverksamhet. Man måst kunna ha tolerans för att vissa skolor går bra och vissa skolor går (tidvis) mindre bra, så länge totalen ser bra ut.

Haninge kommun som helhet gick med 625 miljoner i vinst 2022. Så vi har verkligen inte någon ko på isen ekonomiskt. Det finns ingen som helst anledning till dessa panikartade beslut.

Gör om – gör rätt. Låt det inte gå prestige i det här.