Under förra året lade kommunen ut 111 miljoner kronor i konsultkostnader. Dessa summor har det handlat om i flera år:

• 2016: 110 miljoner kronor
• 2017: 119 miljoner kronor
• 2018: 111 miljoner kronor

Kommunen har fyra konton där konsultkostnader bokförs: Tillfälligt inhyrd personal, IT-konsulter, Rekryteringskonsulter och Övriga konsulter.

Vad är det då för fel med konsulter? Nej, det är säkert inget fel på dem, men det är ett väldigt dyrt sätt att få ett arbete utfört. Dels skvallrar det kanske om att den egna organisationen inte har den kompetens den borde ha. Dels kan det också skvallra om att man har rekryteringsproblem i kommunen – man måste hyra in personal för att man inte kan anställa.

2018 var tyngsta posterna ”Övriga konsulter” – 59 miljoner kronor. Den förvaltning som drar mest ”Övriga konsulter” är kommunstyrelseförvaltningen – 19 miljoner – och det är i stort två avdelningar; avdelningen för samhällsutveckling och personalavdelningen, som drar nästan alla konsultkostnader.

Rekryteringsproblem i skolan

Den näst största posten är ”Tillfälligt inhyrd personal”. Här är det utbildningsförvaltningen som sticker ut, inte minst den  delen som lyder under Grund- och förskolenämnden. Utbildningsförvaltningen tar in konsulter för drygt 44 miljoner kronor (2018) och av dem är 27 miljoner kronor för ”Tillfälligt inhyrd personal” – d v s man hyr in lärare och annan pedagogisk personal. 25 miljoner kronor av dessa är i grund- och förskolan.

Vänsterpartiet ställde en interpellation till Grund- och förskolenämndens ordförande Tobias Hammarberg (L) på kommunfullmäktige 2019-11-04 om detta. Hela interpellationen kan ni läsa här (pdf) och hela interpellationssvaret kan ni läsa här (pdf).

Det svar Tobias Hammarberg (L) hade på frågan var.

– Sverige har under de senaste åren haft en omfattande brist på legitimerade lärare, något som förväntas kvarstå under de kommande åren. Även Haninge har under de senaste åren haft svårt att rekrytera lärare med legitimation inom förskola och grundskola. Mot bakgrund av att det är svårt att rekrytera behöriga lärare till förskola och grundskola och att kommunen redan har relativt låg andel behöriga inom dessa grupper är verksamheterna känsliga för personalomsättning och sjukfrånvaro. Det gör att det ibland finns behov av att
tillfälligt hyra in personal för att den löpande verksamheten ska fungera. 

Det är förvisso sant att det generellt är svårt att rekrytera lärare i Sverige. Men Haninge, som ändå rankas som löneledande i Sverige, bör rimligen inte ha rekryteringsproblem. Då är det något annat som skaver. Detta tog Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare, upp i interpellationsdebatten på kommunfullmäktige:

– Skälet till att vi ställer interpellationen är den stora ökningen av konsultkostnaderna inom grund- och förskolenämnden: från 18,5 miljoner 2016, 26 miljoner 2017 och 32,6 miljoner 2018.

I runda slänger en fördubbling på två år.

Det är oroande att höra av Tobias Hammarberg, Liberalerna, att så stor del av konsultkostnaderna – nästan 80% av den totala kostnaden – handlar om att hyra in personal från bemanningsföretag till kommunens kärnverksamhet; att hyra in lärare och annan pedagogisk personal.

Ingen organisation kan ju vara nöjd med att bedriva sin kärnverksamhet på konsultbasis. Speciellt då uppdraget att bedriva grund- och förskola inte är något tillfälligt uppdrag.

Det finns något här som inte går ihop; vi rankas som den kommun som har högst löneläge i landet och samtidigt har vi stora rekryteringsproblem.

Finns det någon analys om varför vi har så stora rekryteringsproblem, trots det höga löneläget?

Hammarberg (L) tog inte debatten

Tyvärr antog inte Tobias Hammarberg (L) utmaningen att diskutera vad som kunde vara grundorsaken till rekryteringsproblemen i skolan, utan satt tyst resterande delen av debatten. Det ger inget bra intryck, för det var ingen konstig fråga vi ville diskutera. Det var bara frågan om vad som kunde vara grundorsaken till rekryteringsproblemen i skolan. Vill man inte diskutera det om man är ordförande i Grund- och förskolenämnden?

Mycket märkligt….

Det går dock att spåra en mindre allvarlig syn på rekryteringsproblem i det skriftliga svar på interpellationen som Vänsterpartiet fick innan kommunfullmäktige av Tobias Hammarberg (L):

– Andelen behöriga förskollärare var år 2018 22 procent och lärare 60,2 procent. Nivåer som varit relativt konstanta de senaste åren. Trots detta stärker vi våra kunskapsresultat och behörigheten till gymnasiet ökar 2019 från 2018. Det visar att allt inte handlar om behöriga lärare, men vi kommer att fortsätta verka för att öka andelen behörig personal i alla våra verksamheter.

Det gör alltså inte så mycket att andelen behöriga lärare bara är på 22 resp 60,2 procent. Haninge ökar sina kunskapsresultat ändå. Och det vore ju väl, om nu detta var 100 procent sant.

Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare, bemötte Tobias Hammarberg (L) med kommunens egen statistik i interpellationsdebatten:

Så 1 av 4 når inte kunskapskraven. Det korrekta svaret är alltså att resultaten gått ned och sedan stagnerat för den stora gruppen elever. Den statistiska uppgång som kan redovisas mellan 2018-19 är att de nyinvandrade som klarar kunskapskraven i alla ämnen är fler. Det är förvisso väldigt bra, men vi måste se hela bilden.

Arbetsmiljön för lärarna

Som vi påpekat innan skvallrar de höga konsultkostnaderna – inhyrning av lärare och annan pedagogisk personal – på rekryteringsproblem i Haninge kommun. Likaså att det är något som skaver om vi har högt (om inte högst) löneläge för lärarna och ändå få som söker sig hit.

Det som skaver är att arbetsmiljön är för tuff. Vänsterpartiet tycker att man ska lyssna på lärarna. Lärarförbundet i Haninge gick nyligen ut i Mitt i Haninge och krävde följande:

• Lärarna i Haninge måste få vara lärare.
• Den dubbla dokumentationen som pågår måste upphöra.
• Lärare få tillbaka tiden för att planera lektioner och även den pedagogiska planeringen.
• Resurserna måste utgå ifrån behoven och inte utifrån beräkningsmodeller som inte tar hänsyn till de faktiska behoven.

Det tycker vi är en bra början. Om lärarna trivs kommer kommunen inte ha några rekryteringsproblem, eleverna kommer få bättre kontinuitet med sina lärare och kommunen kommer slippa dyra kostnader för inhyrd personal.

En win-win-win för kommunen, eleverna och lärarna.

 

Uppdaterades: 07 nov 2019