Kommunledningen får stå till svars för den begränsade vistelsetiden på förskolan
På senaste kommunfullmäktigemöte den 13 september så hade jag en interpellation ställd till grund- och förskolenämndens ordförande Tobias Hammarberg om beslutet att begränsa vistelsetiden på förskolan för barn till arbetslösa och föräldralediga från 30h till 15h med oförändrad taxa.
Jag var redo att ta striden för de vårdnadshavare som har drabbats av detta beslut och för de barn som har fått ta konsekvenserna. Jag var redo att vara deras röst. Efter mitt första anförande väntade jag på en replik från Tobias Hammarberg, men det kom inget. Det var helt tyst i kommunfullmäktige salen och tiden på den stora skärmen tickade på. Ja, vad kan man säga. Vissa beslut är så pass dåliga och omotiverade att det inte ens är en idé att försvara de. Jag gissar att det var därför det inte blev en debatt. Men då vill jag ge replik här på de skriftliga svar jag fick på min interpellation.
Jag ställde bl a frågan hur det motiveras från ledningen att vårdnadshavare får betala full avgift för en service de till fullo inte får del av.
Tobias Hammarberg svarar i interpellationen att en av de största utmaningarna som förskolan har haft under pandemin har varit den höga sjukfrånvaron bland personalen. Han menar vidare att det var en av de enskilt viktigaste pandemiåtgärder som gjorts inom förskolan, dvs att begränsa vistelsetiden för barn till arbetslösa och föräldralediga med argumentet att förskolorna då på ett säkert sätt har kunnat vara igång trots stor personalfrånvaro.
Hammarberg argumenterar vidare i sitt interpellationssvar att Haninge kommun inte har någon differentierad taxa när det kommer till barnomsorgsavgiften och att det inte har varit möjligt att utreda detta under pågående pandemi.
Först och främst, barnens behov ska komma i främsta rummet, vilket inte har skett här.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar på sin hemsida att barnens behov av förskolan väger tungt och att den generella regeln bör vara att barn går i förskolan under pandemin.
Förskolan är viktig:
”Barns behov av, samt möjlighet till, att vara i förskolan väger tungt. Därför bör den generella regeln vara att barn går i förskolan under pandemin. Barn driver inte smitta på samma sätt som vuxna gör. Personal som arbetar på förskolor har inte heller diagnostiserats för covid-19 i högre utsträckning än andra yrkesgrupper som har kontakt med många människor, exempelvis serviceyrken.”
Folkhälsomyndigheten
Så om man skulle vilja utgå ifrån barnets behov och bästa, så skulle man försöka lösa denna situation på annat sätt än att begränsa vistelsetiden för en viss barngrupp. Vi skulle ha kunnat ta in vikarier för att lösa sjukfrånvaron och samtidigt låta barnen få gå kvar.
Vi har idag i Stockholms län ca 450 arbetslösa förskolelärare och drygt 4000 arbetslösa barnskötare. Det finns därmed andra sätt att lösa det på än att barnen ska få ta konsekvenserna.
Utifrån ett barnperspektiv är det mycket som kan ifrågasättas. För barn som ska inskolas i förskolan blir inskolningen svår och utdragen med så få timmar som 15h i veckan, dvs 3h/dag, barnen får ingen ordentlig kontinuitet. Och för de barn som redan har haft en bra rutin i förskolan med 30h pedagogisk verksamhet, får gå ner i tid med hälften pga sin familjesituation. Att plötsligt minska på dessa barns timmar och exkludera de från så många aktiviteter i förskolan förändrar gruppdynamiken helt och påverkar barnets pedagogiska utveckling.
Det skulle vara en annan sak om det endast handlade om en kort period på en till två månader, men för vissa barn kan denna begränsade vistelsetid ha varat i nästan två år från start i april 2020 till att de får återgå till 30h i januari 2022. Det är en väldigt lång period. Det innebär också att de föräldrar som inte har sagt upp sin plats trots begränsningen av vistelsetiden, kommer att ha fått betala i nästan två år för full verksamhet som de endast fått till hälften del av. Det känns inte rimligt. Dessutom är det en samhällsgrupp som redan har sänkta inkomster genom föräldraledighet och arbetslöshet, vilket gör att denna extra debitering känns ännu mer omotiverat.
Hammarberg svarar vidare att det inte har varit möjligt att utreda en differentierad taxa under pågående pandemi. Det är förståeligt att det var svårt att göra allt rätt när pandemin bröt ut, med det kaos och panik som utbröt i världen är vi nog alla överens om att inget kändes säkert längre. Men det går att rätta till det som blev fel längs vägen eller i varje fall nu och göra rätt för de vårdnadshavare som har fått betala mer.
Man hade t.ex. kunnat applicera den allmänna förskoleprincipen för denna grupp redan i ett tidigt skede, om detta inte hanns med under våren 2020 så kom Moderaterna med ett tilläggsförslag om just detta med avgiftsfri förskola för denna barngrupp i nämnden december 2020, när beslutet om begränsad vistelsetid förlängdes ytterligare. Men det förslaget röstades ner. Efter det gavs det en till chans att rätta till detta. I juni månad under grund- och förskolenämndens möte la Vänsterpartiet ett eget förslag i ärendet, som även resterande partier i oppositionen röstade för. Förslaget var bl.a. att kommunen retroaktivt ska utbetala det som vårdnadshavarna har fått betala för mycket i avgift eller inte debitera dessa vårdnadshavare framöver fram tills dess att det som dragits extra i avgift utjämnas.
Men ingen av dessa förslag ansågs vara ett alternativ.
I detta läge känns det främst som att kommunen har gynnats ekonomiskt av hur det här har hanterats och barnen samt vårdnadshavarna har fått ta kommunens ansvar för den kris som pandemin bidrog med till förskolorna.
