Skip to main content

Författare: haninge

Vasemman puolueen edustaja Suomen neuvostossa

Eylem Sütcü, Vänsterpartiet

Poliittinen neuvonpitoryhmä (på svenska längre ner).

Mitä sinulle merkitsee se, että Haninge on suomen kielen hallintoalue?

Minulle on Haningen asukkaana erityisen tärkeää, että kunta tarjoaa suomenkielisille asukkailleen tietoa heidän äidinkielellään ja viestittää heille suomeksi. Se on tärkeää siksi, koska se mahdollistaa aktiivisen osallistumisen yhteiskuntaan. Hallintoalueiden kuntien on luotava kansallisille vähemmistöille mahdollisuus käyttää omaa äidinkieltään ollessaan yhteydessä viranomaisiin, sekä suullisesti, että kirjallisesti.

Kuinka Haninge voi toimia aktiivisesti tuodakseen suomen kielen asiat paremmin esille?

En ole aivan varma siitä, että kaikki Haningen asukkaat ovat tietoisia oikeudesta saada tietoa suomeksi. Kunnan on pyrittävä aktiivisemmin tiedottamaan tästä mahdollisuudesta. Oikeuksista on kerrottava ihmisille ja viranomaisten on pystyttävä vastaamaan suomeksi, saameksi sekä meänkieleksi. Laissa sanotaan selvästi, mitä hallintoalueen viranomaisilta vaaditaan.

Tämä on meille vasemmistopuoluelaisille erittäin tärkeä kysymys ja meidän tuellamme kunnanvaltuusto asetti joulukuussa 2020 kunnalle vaatimuksen täyttää suomen kielen käyttämiselle vaadittavat tuki- ja toimenpidetarpeet. Neuvonpitoryhmän tehtäviin kuuluu meidän mielestämme auttaa kuntaa näiden tarpeiden kartoittamisessa.

Miten suhtaudut omaan rooliisi suomen kielen hallintoalueen neuvonpitoryhmän jäsenenä?

Omiin tehtäviini kuuluu toimia suomalaistaustaisten henkilöiden edestä – kuunnella heidän toivomuksiaan, mielipiteitään ja tarpeitaan niin pitkälle kuin mahdollista. Toivon tässä tehtävässäni voivani vaikuttaa siihen, että suomalaisen vähemmistöryhmän oikeudet huomioidaan ja että kunta kantaa vastuunsa suomen kielen hallintoalueena.

Mitkä asiat ovat mielestäsi tärkeimpiä suomen kielen kannalta Haningen kunnassa juuri nyt?

Juuri tällä hetkellä minusta tuntuu erityisen tärkeältä lisätä ihmisten tietoisuutta oikeudesta tiedon saantiin vähemmistökielillä. Vähemmistöjen kulttuuri- ja kielitaitojen lisääminen on nähtävä mahdollisuutena, sekä yksilön itsensä, että kunnan näkökulmasta. Kun nyt esimerkiksi olemme eläneet pandemian kanssa yli vuoden, tajuan entistä paremmin, kuinka tärkeää on, että tieto kulkee kaikille. Kaikkien on voitava ymmärtää mitä yhteiskunnassa tapahtuu, mitä suosituksia tulisi noudattaa ja minkälaista apua tarjolla on.

Miten haluat itse toimia Haningen kunnan suomenkielisen vähemmistön hyväksi seuraaviin vaaleihin saakka?

Haningen kunnassa on paljon ruotsinsuomalaisia ja Haningen suomalaiset yhdistykset ovat tärkeitä toimijoita. Kaikki eivät kuitenkaan ole aktiivisia yhdistyksissä ja kunnan olisi löydettävä muitakin viestityskanavia, joiden kautta tavoittaa myös ei-aktiiviset. Tiedottamista on sopeutettava, koska kaikilla ei ole käytettävissään tietokonetta ja internet-liitäntää. Tietoa pitää levittää toimintaesteisille tavalla, joka on heille sopivin, esimerkiksi lyhytelokuvina.

På svenska

Vad betyder det för dig att Haninge tillhör det finska förvaltningsområdet?

För mig känns det extra viktigt som Haningebo att kommunikation och information på det finska modersmålet är tillgängligt för våra finsktalande kommuninvånare. Det känns viktigt då det möjliggör att man kan ta en aktiv del i samhället. Kommuner som ingår i förvaltningsområdena ska möjliggöra för de nationella minoriteterna att kunna använda sitt språk i kontakt med myndigheter, både muntligen och skriftligen.

Hur kan Haninge jobba aktivt med att lyfta fram de finska språkfrågorna?

Jag är inte så säker på att alla som bor i Haninge vet om att de har rätt att få information på finska. Kommunen bör arbeta mer aktivt och sprida information om den möjligheten.

Enskilda måste informeras om sina rättigheter och myndigheterna ska kunna svara på finska, samiska och meänkieli. Lagen är tydlig med vilka krav som ställs på myndigheterna inom förvaltningsområdena.

Det här är en väldigt viktig fråga för oss i Vänsterpartiet och vi såg till att kommunfullmäktiga i december 2020 satte krav på Kommunen att tillgodose dem behov att stöd och åtgärdar som användningen finska språket kräver. Vi anser att det är samrådsgruppen uppgift att hjälpa kommunen inventera dem behoven.

Hur ser du på din roll som medlem i samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde?

Min roll inkluderar att verka för personer med finsk bakgrund, lyssna och återhämta deras önskemål, åsikter och behov så långt som möjligt. I min roll hoppas jag kunna verka för att den finska minoritetsgruppens rättigheter efterföljs och att kommunen tar sitt ansvar som ett finskt förvaltningsområde.

Vilka frågor ser du som de viktigaste att ta tag i just nu, när de gäller finskan i kommunen?

Just nu tycker jag att det känns extra viktigt att sprida medvetenhet om människors rätt till information på minoritetsspråk. Att öka deras kultur och språkkunskaper måste ses som en möjlighet, både för individen själv och för kommunen. Nu när vi t.ex. har befunnit oss i en pandemi i mer än ett år, inser jag ännu mer hur viktigt det är med information som alla kan ta del av. Det är viktigt att alla förstår vad som sker i samhället, vilka rekommendationer som råder och vilken hjälp man kan få.

Hur vill du personligen verka till förmån för Haninges finskspråkiga minoritet fram till nästa mandatperiod?

Det finns många svenska finländare i Haninge kommun och finska föreningar i Haninge är viktiga aktörer. Samtidigt är inte alla aktiva i föreningar och kommunen behöver hitta andra kanaler för att sprida information till dem också. Information behöver också anpassas, eftersom inte alla har tillgång till en dator samt internet. Personer med funktionsvariationer måste få tillgång till information på de sätt som är lämpligast för de, t ex kortfilmer.

Låt oss bevara Handens museum och smedja!

 

William Friström
Ledamot i kommunfullmäktige
Ersättare i Kultur- och demokratinämnden
Ersättare i kommunfullmäktiges valberedning
Ombud till folkets husförening

 

Handens Museum och smedja i norra folkparken är hotad av flytt. Med de nya detaljplanerna som just nu arbetas fram för Norra folkparken så är tanken att Handens museum och smedja, som har sin verksamhet där, inte ska få vara kvar. Museet står för en rad event varje år och ligger just nu i en gammaldags oas bland moderna höghus och shoppingcenter (Haninge centrum gallerian och Port 73). Här finns bl.a. en gammal byggnad från 20-talet du inte längre kan finna någon annanstans i gamla Handen. Haninge centralt har snabbt utvecklats till ett stort centrum till en kommun som snart blir stad. Då är dessa kulturella oaserna än viktigare att bevara och förvalta. När det väl är raserat så finns det ingen återvändo.

 

Vad innebär en flytt?

Förutom att området i sig är värt att bevara så är vi likt museet självt oroliga för vad en flytt skulle innebära. Tidigare erfarenheter säger oss att den kommer att rivas innan nytt kan tänkas byggas upp igen. Men var skulle den hamna? Hur lång tid skulle det ta? När Jordbro kultur och föreningshus revs så gav vissa föreningar upp. Kommer en dåligt planerad flytt i praktiken innebära museets och smedjans nedläggning? Eller som Handens museum och smedja själva uttrycker det i sin namnlista:

 

“Att försöka flytta verksamheten inom Handen är konstaterat förenat med stora svårigheter. (Är det ö.h.t. möjligt?) Smedjan ligger ett stenkast från den gamla smedjan som ursprungligen bar namnet ”Handen”, att riva detta vore som att döda en del av orten Handens själ.”

 

Vad vill Vänsterpartiet Haninge?

Vi i Vänsterpartiet förstår att platser måste utvecklas. Fler människor kommer till och vi kan inte konservera tid och rum överallt. Men, vi menar också på att utvecklingen måste ske med invånarnas och föreningarnas samtycke och menar vidare på att Handen centralt inte lider av för mycket kulturhistoria och föreningsliv, utan snarare tvärtom. Vi vill inte riva upp planerna för norra folkparken utan vi vill förändra dem en smula så att Handens museum och smedja kan få vara kvar. Låt delar av vår dåtid vara med oss i vår nutid. Bevara Handens museum och smedja!

 

Glöm inte att skriva under deras namnlista för att bevara platsen: https://www.skrivunder.com/lat_handens_museum_och_smedja_leva

Äldre personer får betala ett högt pris när privata demensboenden får ekonomiska problem

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun och ledamot i äldrenämnden

Nu har det hänt det som inte får hända, ett demensboende i privat regi i kommunen har stora ekonomiska problem och stänger sin verksamhet. Det är mycket olyckligt för de personer som bor där och deras anhöriga. Detta är det problematiska med privat driven välfärd. Oavsett om det är demensboenden eller skolor som går i konkurs är det de boende eller elever som får betala priset.

Det har varit mycket uppmärksamhet på privata demensboendet  Lovisagården som är ett hemtrevligt boende med bra vård, men nu står det klart att företaget väljer att avsluta  sin verksamhet för de har ekonomiska problem.  Många vårdboenden inom äldreomsorgen har problem för att många avlidit av Corona pandemin och att färre söker till boenden.

I Haninge kommun är det kommunens egna boenden som man i första hand flyttar till. Sedan kommer de privata boenden som finns i kommunen. Det finns mycket tydligt skrivet i de avtal företagen skriver med kommunen när man startar sin verksamhet i Haninge. Det finns också en konkret plan hur platserna fördelas mellan de olika privata företagen och är ett boende fullbelagt när turen kommer går frågan vidare till nästa företag. Företaget har även avtal med andra kommuner att kunna erbjuda platser till.

När det gäller Lovisagården uppfyller de inte kraven som gäller angående hygienutrymmen, då två personer får dela på samma hygienutrymme. Detta innebär att företaget får betala en avgift för bristerna till kommunen. Företaget ser det som en straffavgift.

Vad man inte yppar från företaget är att man sedan 2010 och fram till 2020 tagit ut 35 miljoner i vinst och att det funnits  ett ekonomiskt utrymme för att bygga om boendet till gällande riktlinjer angående hygienutrymmen.

Vad innebär det här beslutet för de boende?

Personer med demens diagnoser är mycket sårbara för förändringar i deras liv p g a de hjärnskador som följer med sjukdomen. Att byta boende och att byta personal kan väsentligt försämra deras allmäntillstånd.

– Ofta tar det lång tid innan man känner sig trygg med nya människor som tar hand om omvårdnaden. Därför är det en katastrof att privata aktörer med vinstintresse får driva demensvård som kan gå i konkurs, säger Åsa Bååth, gruppledare och ledamot i äldrenämnden.

Kommunens roll och företagets roll

Ägarna till Lovisa gården har nu ekonomiska problem och anser att de inte kan driva verksamheten längre och att kommunen ska rädda Lovisagården. Man har tre nya personer som velat flytta in i maj, men företaget har tackat nej och väljer hellre att stänga.

Haninge kommuns beslut är att inte gå in och täcka privata företags ekonomiska problem. Det är företagets egna beslut att stänga verksamheten. Kommunen kan inte ta ekonomiskt ansvar för ett privat företag för likställighetsprincipen gäller och då måste man även ta ansvar för alla privata företags ekonomier som agerar i kommunen.

Däremot tar kommunen fullt ansvar för de boende. De får erbjudande om nytt boende med samma kunskap och  inriktning på demensvård.

Problematiken med privat driven äldreomsorg

Det har sedan början av nittiotalet genomförts en modell inom äldreomsorgen som heter New Public Management, vilket innebär att man sätter en prislapp på olika diagnoser och att ersättningssystemet för vård följer dessa priser. Det innebär i sin tur att man kan ta ut stora vinster på olika typer av vård och omsorg.

Systemet gör att äldreomsorgen blivit en “mjölkko” för olika företag och framförallt intressant för stora företag drivna av riskkapitalister. Varje demensdiagnos är klirr i kassan för de privata företag som driver demensvård. De pengar man har att röra sig med är den ersättning man får för varje boende. Och det är från den ersättningen man tar boendets kostnad och även vinsten. Det innebär att man måste minska utgifterna för att få vinst. De områden man kan spara på är personalfrågor som bemanning och lön, material som  inkontinensskydd, hjälpmedel och de boendes mat – en kvalitetssänkning för de boende.

Vänsterpartiet anser att äldreomsorg ska drivas i kommunal regi för att skydda äldre sjuka personer från att drabbas av negativa konsekvenser p g a vinstkrav. Det är en viktig aspekt för anhöriga att tänka på vid val av boende för sina anhöriga. Man ska inte utsättas för att mista sin bostad för att ett företag går i konkurs.

”Fullt pris för en halv tröja?” – Hel avgift för halv barnomsorg

Sevim Celepli är vice gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och sitter i kommunfullmäktige och grund- och förskolenämnden.

Haninge kommuns orimliga beslut gällande minskningen av timmar i förskolan för barn till föräldralediga och arbetslösa.

Idag börjar den stegvisa återgången i förskolan från 15 timmar i veckan till 30 timmar för barn till vårdnadshavare som är föräldralediga och arbetslösa. Första steget är en ökning med 5 timmar från 15 timmar till 20 timmar i förskolan under perioden 2021-07-01 – 2021-09-30.

När pandemin bröt ut för mer än ett år sedan halverades tiden på förskolan för barn med hemmavarande vårdnadshavare till 15 timmar i veckan från 30 timmar. Beslutet om att minska på tiden på förskolan för denna barngrupp grundade sig i att ge personalen bättre förutsättningar att klara av att driva verksamheterna utifrån de stora sjuktalen som uppstod med smittan.

Detta har vi i Vänsterpartiet full förståelse för, det har varit stora utmaningar och prövningar i alla led på alla verksamheter i kommunen. Något som vi däremot saknar full förståelse för är att barnomsorgsavgiften inte sänktes för dessa vårdnadshavare trots halveringen av tid, utan de har ändå fått betala full avgift för en ”halverad service”.

Beslutet har förlängts flera gånger trots kritik från vårdnadshavare och Vänsterpartiet Haninge. Vår gruppledare Åsa Bååth var tidig med att ifrågasätta beslutet och debatterade om det i kommunfullmäktige under våren 2020 med grund- och förskolenämndens ordförande Tobias Hammarberg.

Än idag, mer än 1 år senare är det många som upprörs av beslutet med full avgift trots minskning av timmarna i förskolan. I debatt delen av mitt i Haninges nummer 22 (5 juni – 11 juni) så skriver en upprörd kommunmedborgare:

”Varför tar Haninge kommun 100 procent avgift för barn i åldrarna 1-2 år i förskola, men som bara får vara där i 15 timmar? Det känns orimligt. Grannkommunerna Huddinge och Tyresö har 50 procent lägre avgifter för barn i samma ålder och tid.”

Och vidare:

Jag tror knappast att någon skulle vilja betala fullt pris för en halv tröja? Kanske är det en dålig liknelse men förstår ni hur jag menar?

Ja, vi förstår verkligen dig.

Detta beslut drabbar en samhällsgrupp som redan har sänkta inkomster genom föräldraledighet och arbetslöshet. Vänsterpartiet har varit väldigt tydlig i denna fråga och vill att kommunen följer lagen som ger rätt till 15 timmars avgiftsfri förskola (allmän förskola) och att man får ha rätten kvar till sitt ursprungliga timantal när vi återgår till det normala. Vi har även lagt detta som en åtgärd i vår budget för år 2022-2023, som ni kan läsa om här.

”Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov” – Skollagen

Vi anser att detta utifrån ett barnperspektiv är negativ särbehandling mot en barngrupp. Det blir skillnad på den service barnen får rätt till utifrån vårdnadshavarnas sysselsättning. Förskolans verksamhet är till för barnen, inte de vuxna. Därför bör beslutet också grunda sig utifrån barnens behov och inte de vuxnas sysselsättning.

Enligt skollagen kapitel 8 paragraf 2 lyder förskolans syfte:

”Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.”

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

Skollag (2010:800)

Under grund- och förskolnämndens möte den 9 juni 2021 kom detta ärende upp där förvaltningen föreslår en stegvis återgång till 30 timmar i förskolan för den grupp som har fått minskade timmar nu under pandemin. Förvaltningens motivering och förslag är enligt nedan:

”Verksamheterna har under en lång period varit mycket ansträngd och behöver fortsatt hantera effekterna av pandemin för att säkerställa en långsiktigt hållbar organisation. Förvaltningen föreslår därför en stegvis återgång till 30 timmar i förskolan för barn till vårdnadshavare som är föräldralediga och arbetslösa.

Förslag på stegvis återgång:

  • 2021-07-01 – 2021-09-30 Vistelsetid för barn till föräldralediga och arbetslösa vårdnadshavare: 20 timmar per vecka.
  • 2021-10-01 – 2021-12-31 Vistelsetid för barn till föräldralediga och arbetslösa vårdnadshavare: 25 timmar per vecka.
  • 2022-01-01 och framåt Vistelsetid för barn till föräldralediga och arbetslösa vårdnadshavare: 30 timmar per vecka.

När denna punkt kom upp la Vänsterpartiet ett eget förslag som ni kan läsa här. I vårt egna förslag föreslår vi en annan stegvis återgång:

  • 2021-07-01 – 2021-08-31 Vistelsetid för barn till föräldralediga och arbetslösa vårdnadshavare: 20 timmar per vecka
  • 2021-09-01 – Vistelsetid för barn till föräldralediga och arbetslösa vårdnadshavare: 30 timmar per vecka

Vi framförde att vi har förståelse för att man vill genomföra en stegvis återgång till 30 timmar i förskolan för barn till vårdnadshavare som är föräldralediga och arbetslösa, för att ge verksamheterna och pedagogerna bra förutsättningar att dra igång full verksamhet igen. Men vi står fast vid att det inte är berättigat att ta ut full avgift från de vårdnadshavare som får gå ner i timmar på förskolan mot sin vilja.

Vi la därför också ett förslag om att kompensera för den extra debitering av avgift som kommunen har tagit ut från dessa vårdnadshavare genom att de drabbade antingen får utbetalning retroaktivt eller kompenseras genom att framtida debiteringar av barnomsorgsavgift nollställs tills att betalningarna är utjämnade.

Vänsterpartiet tillsammans med övriga ledamöter från oppositionen röstade för vårt egna förslag. Ledningen röstade mot vårt förslag och i enlighet med det förslag som förvaltningen gett om stegvis återgång till 30 timmar i förskolan. En votering begärdes av Vänsterpartiet och genomfördes. Resultatet blev 5 Ja (de som röstar enligt ledningens förslag) mot 4 Nej (de som röstar enligt Vänsterpartiets förslag).

Vårt förslag föll. Ett väldigt beklagligt utfall för de vårdnadshavare som nu har fått betala full avgift för en service de till fullo inte får utnyttja. Framförallt också beklagligt för de barn som får inte får vara med på alla aktiviteter i förskolan som alla övriga barn. Tydligen är det skillnad på barn och barn i Haninge kommun – men avgiften, ja den står fast oavsett.

Sevim Celepli, vice gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och sitter i kommunfullmäktige och grund- och förskolenämnden.

Det blir ingen ny skola i Jordbro om Liberalerna får som de vill

Sevim Celepli, kommunfullmäktigeledamot för Vänsterpartiet, tog en interpellationsdebatt med Tobias Hammarström, Liberalerna och ordförande i grund- och förskolenämnden.

Den styrande alliansen i Haninge, med S, L, C & KD, lovade när de tillträdde 2019:

Haninge kommun ska ha fullständiga grundskolor i alla kommundelar

Styrande alliansens politiska plattform 2019-2022

 

På en direkt fråga från Vänsterpartiet om de kommer byggas en ny skola i Jordbro svarade Tobias Hammarberg att det inte är aktuellt.

Trots att allianskollegan Petri Salonen, Centerpartiet och ordförande i stadsbyggnadsnämnden, går ut i Mitt i Haninge där det påstås:

Tillsammans med det ökade antalet bostäder i området planeras en naturnära F-9-skola i en del av Hurtigs park

Mitt i Haninge 2021-04-26

 

För alla i Jordbro är det väsentligt att veta att det här är bara luftslott från den nuvarande kommunledningen. Utställda löften 2019 är ingenting värda 2021.

Det är val 2022 och vi vet att Jordbrobornas minnen är goda.

Läs mer om Sevim Celeplis interpellation och Tobias Hammarberg svar här.

Huvudargumentet från Tobias Hammarberg att det finns gott om skollokaler i övriga delar av Haninge, och att det är jordbroelevernas ansvar att fylla dem, håller inte.

Om det i realiteten finns gott om skollokaler skulle man kunna minska klasserna och höja lärartätheten.

Nuvarande kommunlednings satsningar på lärarkåren lyser uppenbarligen med sin frånvaro genom allt färre behöriga lärare, som bl a Mitt i Haninge rapporterat om.