Skip to main content

Författare: haninge

Besök på NPF-säkra Källbrinksskolan i Huddinge

Skrivet av haninge den . Postad i Barnrätt, Demokrati, Funktionsvariation, Skolan, Skolfrågor, Vänsterpartiet Haninge.

Den 14 mars fick vi i Vänsterpartiet Haninge tillfälle att besöka Källbrinksskolan i Huddinge. Källbrinksskolan är en kommunal grundskola med årskurserna 7-9 och här finns cirka 500 elever och 45 medarbetare. Skolan präglas av positiv elevsyn, relationellt arbete och höga förväntningar på såväl elever som medarbetare. 

NPF-säkrad skola

Vi har hört mycket gott om denna skola, som en NPF-säkrad skola. Det som framkom under vår träff med skolans rektor Caroline Gustafsson och några medarbetare var mycket överraskande. Källbrinksskolan är ingen resursskola eller specialskola. Det är en vanlig, kommunal högstadieskola. Att skolan har blivit NPF-säkrad har sitt ursprung att en handlingskraftig rektor tog saken i egna händer, utan medverkan av politiken eller förvaltningen, och ändrade arbetssättet i skolan. I stora drag har de vänt på perspektivet, och utgår från de barn som har extra behov av stöd och anpassning i skolan. Arbetssätt och attityder är anpassade utifrån att fungera för de som har utmaningar, men gynnar alla ungdomar i skolan.


På Källbrinksskolan arbetar de efter devisen: 

  • att kunskap uppstår i möten mellan människor
  • att elever som förstår syftet med skolarbetet blir motiverade och lyckas därigenom med sina studier
  • att kunskap kan uttryckas på många olika sätt.

Detta innebär att de arbetar mycket med att göra eleverna aktiva i varandras lärande. De tydliggör alltid syftet med arbetsuppgifter och utvecklar hela tiden alternativa examinationsformer. Källbrinksskolan är femparallellig och har också tre mindre undervisningsgrupper. Skolan har gjort stora satsningar på fortbildning av skolans personal, men anser att det är en investering. Det skulle vara ännu dyrare att inte göra det, etersom elever som inte lyckas i skolan, som inte kommer vidare, som inte känner sig sedda och hörda och starka, innebär en stor kostnad – både för samhället och individerna själva längre fram.

Gott och blandat

I dagens skola räknar man med att minst 5-10 procent av eleverna har neuropsykiatriska funktionsuppsättningar, som till exempel ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), ASD (Autismspektrumdiagnos), OCD (Obsessive Compulsive Disorder), dyslexi eller dyskalkyli. Många av dessa elever upplever skolgången som svår och problematisk. Detta kan leda till känslor av utanförskap och uppgivenhet. På Källbrinksskolan, berättar de, har cirka 30 procent av eleverna NPF eller andra funktionsnedsättningar som innebär utmaningar i skolan. Enligt deras erfarenhet kan det till och med vara så många som 50 procent av eleverna. På Källbrinksskolan har de valt att kalla detta för “Gott och blandat”.

Gott och blandat enligt Källbrinksskolan. Blandningen av diagnoser och utmaningar som kan komma med dessa.

Skolans verksamhet ska anpassas och fungera för dessa elever, men betydligt fler än så gynnas av anpassningarna i skolan. Att stärka elevers egenmakt i skolan, och tillsammans med dem hitta strategier som ger möjlighet att må bra och att lära, är något som förbereder alla elever för framtiden. Källbrinksskolans vision är “Elevhälsa som genomsyrar verksamheten”, “En skola för alla” och “Ge plats åt allas olikheter”.

Alla är delaktiga

En stor skillnad på Källbrinksskolan, jämfört med andra grundskolor är att all personal arbetar efter samma modell, och att alla är delaktiga. Källbrinksskolan beskriver det som ett nyfiket, lösningsfokuserat och prestigelöst förhållningssätt. De lyssnar på elevernas egna tankar om sitt lärande och vägen dit, och de arbetar tillsammans med eleverna för att ringa in behov och hitta strategier. De arbetar också kompensatoriskt för att skapa en tillgänglig och likvärdig lärmiljö, genom både generella och individuella anpassningar av den. Man har exempelvis tillsammans med eleverna  identifierat vilka behov som finns i ett klassrum.

Alla olika behov som kan finnas i ett klassrum, identifierade av elever och lärare tillsammans.

Vi lämnade besöket inspirerade och med en varm känsla i bröstet. Det är imponerande vilket enormt arbete som är nedlagt för att få till denna struktur i en helt vanlig grundskola. Det är otroligt vad en eldsjäl till rektor kan åstadkomma!

Varför är inte alla skolor som Källbrinksskolan?

Men, efter vårt besök kom också såklart funderingen kring varför inte alla skolor arbetar på samma sätt som Källbrinksskolan? Varför ska det krävas en eldsjäl för att skolan ska uppfylla skollagen? Skollagen är tydlig i att elever, som en följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns, ska få det stöd som krävs för att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. (Skollagen 3kap3§).

Alla Haninges barn ska klara skolan

Vänsterpartiet i Haninge har sedan tidigare lagt in en motion om NPF-säkra skolor i Haninge. Vi vill att Haninge kommun satsar på att införa NPF-säkrade skolor i kommunen och möter de behov som våra elever har för att bättre kunna tillgodogöra sig sin undervisning. Vi vill att alla Haninges barn ska klara skolan. Oavsett var du bor, och vilka behov du har ska du kunna gå i en bra skola, trivas och lära för livet.

Källbrinksskolan har också vänt trenden med problematisk skolfrånvaro, och fått tillbaka många med hög frånvaro till skolan (Så har Källbrinksskolan fått tillbaka hemmasittarna ). Tre av fyra elever med hög skolfrånvaro kan ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, och barn och unga med autism eller adhd har det ofta svårast i skolan. (Många med hög frånvaro har NPF).

Det är här Källbrinksskolans modell tydligt gör skillnad, eftersom det är samspelet mellan eleven och den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön som är avgörande. Haninge har länge haft hög elevfrånvaro och att NPF-säkra skolor i Haninge skulle bidra till att fler elever kommer till skolan och får den utbildning de har rätt till.

Vänsterpartiets besökare på Källbrinksskolan: Petar Kotljarevski (Haninge), Päivi Verdier (Upplands Väsby), Nujin Alacabek (Huddinge)

Vill varmt tacka Oppositionsrådet Nujin Alacabek(V) från Huddinge som såg till att vi kunde besöka Källbrinksskolan.
Vi tar med oss många lärdomar och mycket inspiration för hur vi vill att Haninges skolor ska fungera framöver!

Vill vi ha kärnvapen på svensk mark?

Skrivet av haninge den . Postad i Vänsterpartiet Haninge.

Den 5 mars skrev Ungerns nyvalde president under Sveriges NATO-ansökan och det sista hindret för Sveriges NATO-medlemskap har passerats. Det går att ha skilda åsikter om att Sverige bryter sin 200-åriga tradition av alliansfrihet. Det går också att ha olika åsikter om huruvida Sverige varit neutralt under alliansfriheten.

Att NATO-processen har präglats av demokratiskt underskott kan dock inte lika lätt viftas undan. NATO-ansökan förbereddes och lämnades in utan att allmänheten informerandes ordentligt och objektivt. Det har också varit brist på offentlig debatt där fler än förespråkarnas argument fått rum och respekt. Ansökan innebar också att den förra regeringen gick emot den hållning i NATO-frågan, som de gått till val på. För att processen, efter den helomvändningen skulle vara demokratisk borde en folkomröstning ha genomförts, innan ansökan skickades iväg. Allt annat är odemokratiskt.

Polariserat diskussionsklimat

Hela diskussionsklimatet har varit mycket starkt polariserat under processen. Istället för sakliga bemötanden av ståndpunkter och argument har motståndare till NATO förlöjligats och fått utstå personangrepp.

Under tiden har ansökningsprocessen drivits vidare genom det utpressningsspel som både Turkiets och Ungerns ledare har utnyttjat till sina  fördelar. Trots Turkiet och Ungerns stora demokratiska brister har den svenska regeringen, på punkt efter punkt gått i från svenska värderingar och -praxis. Allt för att få de båda länderna att gå med på att släppa in oss i NATO. Redan innan har den svenska militärindustrin bedrivit handel med odemokratiska stater, med svenska regeringars stöd och goda minne. Men, under de gångna två åren har denna typ av förhandlingar förts fullskaligt och helt öppet, på Sveriges bekostnad.

NATO- bara en del av förändringen

Att Sverige nu blivit medlem i NATO är dock bara en del i de stora förändringar i utrikes- och försvarspolitiken som den svenska regeringen genomför under en kort period. Denna tid har präglats av stress, ytterst lite balanserad debatt och starkt vinklad – för att inte säga nästan obefintlig – information till allmänheten.

Att NATO har USA som ledare har varit uppenbart sedan alliansen bildades 1949. Inom NATO är det bara USA, Storbritannien och Frankrike som har egna kärnvapen, och utöver dem är det fem länder som har kärnvapen på sin mark, som av USA har placerat ut. Dessa länder är Belgien, Holland, Italien, Turkiet och Tyskland.

I och med Sveriges NATO-medlemskap kommer Sverige att vara en del av den grupp inom NATO som diskuterar kärnvapen och bestämmer kring hur dessa ska användas- den så kallade Nuclear Planning Group.

De tre kärnvapenländerna har dock de röster som utan tvekan väger tyngst inom gruppen, vilket bland annat  Sveriges Radios program Gräns tog upp den 26 februari. Sveriges möjlighet att påverka NATO inifrån är alltså troligtvis minimal, för att inte säga inbillad.

DCA-avtalet

Parallellt med NATO-processen har ett annat, på många sätt allvarligare och mer djupgående avtal arbetats fram. Utan att dess innebörd blivit klarlagd och redovisad för allmänheten.

NATO är en allians som bygger på samverkan mellan 32 länder (inklusive Sverige), även om den hittills letts av USA. USA’s tidigare president Donald Trump gjorde nyligen ett oroväckande utspel. Utspelet kan tolkas som att han förespråkar en framtid där USA drar bort sitt stöd från Europa. De skulle alltså ta en mindre militärt aktiv ledarroll inom NATO. Det var tydligt redan när Trump satt som president, att han sätter USA först, men nu säger han rakt ut att han inte är beredd att  hjälpa Europa på samma sätt som innan, om ett storkrig bryter ut.

Att Sveriges nuvarande regering önskar ett kraftigt ökat samarbete med USA i framtiden, inte bara genom NATO, framgår med stor tydlighet av det så kallade DCA-avtalet, Defense Cooperation Agreement. Detta avtal skrev försvarsminister Pål Jonsson under den 5 december 2023.

DCA-avtalet är en överenskommelse som består av 30 så kallade artiklar. I korthet ger det USA fri tillgång till 17 svenska militärbaser. Utöver detta får de även tillgång till ytterligare mark och resurser, som inte specificeras i avtalstexten.

Undantag från svenska lagar och regler

Berga i Haninge är en av de 17 baserna som berörs. Avtalet ger USA rätt att förlägga militära styrkor och förvara krigsmaterial inklusive vapen och ammunition på de  militärbaser som ingår i avtalet. USA får alltså rätten att förfoga över dessa baser tillsammans med svensk personal. De ska ”gemensamt få använda de överenskomna anläggningarna och områdena, med undantag för delar av dessa som parterna eller deras verkställande organ särskilt fastställt att endast amerikanska styrkor ska få tillgång till och använda”. USA får alltså rätt att inrätta områden dit endast deras personal har tillträde. Svenska myndigheter kommer inte att få tillträde, eller ha rätt att kontrollera dessa, enligt avtalet.

I DCA-avtalet finns också fler tillstånd och fördelar för USA, bland annat dessa: Större frihet vid export och import genom förenklade tullkontroller, undantag från import- och exportavgifter för militär personal och anhöriga, samt för de  leverentörer som är upphandlade av USA, att officiell amerikansk post inte får kontrolleras av svenska myndigheter, att USA får tillstånd att driva egen bankverksamhet, undantag från utlänningskontroller och från kravet på arbetstillstånd, strafflättnader, att USA får inrätta egna militärpolisenheter vid baserna som har rätt att verka på baserna och i basernas närområden, med mera.

Frågan om kärnvapen

Sveriges regering har, till skillnad från Norge och Danmark hittills vägrat att föra in undantag som gör Sverige till en kärnvapenfri zon i fredstid i avtalet. Finland har fört in undantag mot kärnvapen på finsk mark både i fredstid och krigstid. Att Sverige inte ställer samma krav som Finland här är ytterst märkligt. Inför NATO-ansökan betonades det ju att det var oerhört viktigt att Sverige och Finland skulle agera tillsammans! Och om DCA-avtalet antas i riksdagen i maj, kan svenska myndigheter heller inte kontrollera om kärnvapenförbudet- ifall det förs in- faktiskt efterlevs.

Företrädare för den svenska regeringen hävdar att kärnvapenförbud på svensk mark inte behövs, eftersom ”det är inte aktuellt nu”. Men detta kan mycket väl och mycket snabbt ändras. Sedan det senaste valet har den sittande regeringen demonstrerat hur lätt det är att mycket snabbt förändra spelplanen. Ett muntligt löfte är en dagslända i dagens politik och ett nytt politiskt beslut kan tas redan imorgon.

Belgien visar hur det kan gå

Ett exempel på hur konsekvenserna kan bli är Belgien, där parlamentet ville ha ett förbud mot stationering av kärnvapen inskrivet i lagen. Artikeln ströks, regeringen försäkrade att de aldrig skulle tillåta kärnvapen i Belgien. Ett år senare placerades amerikanska kärnvapen ut i Belgien och idag, sextio år senare, finns de fortfarande kvar. I Italien vill 74 procent bli av med de amerikanska kärnvapnen, men där kärnvapen förs in försvinner den demokratiska kontrollen. Kärnvapen är inte ett försvarsvapen, det är ett medel för urskillningslös massförstörelse som man varken kan försvara sig med eller mot.

Tiderna förändras, och  idag är den militärstrategiska planeringen återigen tydligt offensiv, utan att ta hänsyn till möjligheter att istället minska spänningen och de-eskalera det militära rustandet.

DCA-avtalet i Haninge

För Haninge innebär DCA-avtalet som det är skrivet nu, att USA får oinskränkt tillgång till försvarsmaktens bas vid Berga. Detta omfattar rätten att förlägga styrkor där och att utöka storleken på den yta de använder vid behov. Utöver amerikansk militär kommer avtalet inkludera anhöriga, som också kommer att få stora undantag från svensk lagstiftning. USA får möjlighet att inrätta militärpolisenheter med rätten att agera både på och utanför Bergabasens militära skyddsområde. Detta innebär alltså att de också får agera i kringliggande samhällen. Avtalet lämnar också dörren öppen för USA att placera kärnvapen på Berga för förhandslagring och förvaring utan möjlighet till svensk insyn och kontroll.

Genom NATO:s så kallade artikel 5, om att ett anfall mot en NATO-nation är ett anfall mot alla NATO-medlemmar, riskerar en militär konflikt som exempelvis Turkiet, Ungern eller USA är, eller blir involverad i, att automatiskt bli även vår.Haninge kan därmed – med förlagda USA:s styrkor och kärnvapen – mycket väl bli ett potentiellt militärstrategiskt mål för en främmande makt.

Kapprustning

USA uppgraderar just nu sin kärnvapenarsenal i Europa och byter ut sina strategiska kärnvapen. Även om Pål Jonsson hävdar att det  inte finns någon förväntan från USA eller andra NATO-länder idag om att placera kärnvapen i nyanslutna länder, står vi redan på tröskeln till en ny kapprustning med så kallade taktiska kärnvapen.

Counterforce är USA:s koncept för att kunna skjuta ner robotar som avfyras mot dem. Kina beräknas för närvarande ha 500 kärnvapen – vilket enligt uppskattningar kommer att vara 1500 om tio år. Därför måste USA ha tillräckligt många för att kunna skjuta ner både dessa och robotar från Ryssland. Och därmed är den eskalerande kärnvapenkapprustningen ett faktum.

Just nu samverkar USA med Storbritannien i att bomba mål i Jemen istället för att tvinga fram eldupphör i Gaza. Frankrike yrkar på att skicka NATO-styrkor till Ukraina, vilket gör Ryssland alltmer benäget att hota med kärnvapen. Redan när Sverige och Finland lämnade in sina ansökningar till NATO reagerade Vladimir Putin med att öka den militära kapaciteten nära den finska gränsen. Nu vill den svenska regeringen förvandla Sverige till, inte bara NATO:s gränspostering mot Ryssland, utan också till en frontlinje för USA. Ett USA som kan sitta på bekvämt avstånd och spekulera över sina fjärrstyrda krigsscenarier. Sverige riskerar genom DCA-avtalet att bli en aktiv del i denna krigföring.

Vi lever i en tid då plötsligt allt fler krutdurkar riskerar att explodera runt om i världen. Vi behöver avspänning, inte kapprustning och eskalering av militärt våld.

Vill vi ha en militärbas bestyckad med kärnvapen i kommunen?

Tänk efter, och kräv omröstning om DCA-avtalet. Snart är det för sent!

Namninsamling för folkomröstning hittar du här.

 

Författare: Andreas Falk, (V) Haninge

Står Haningealliansen över lagen?

Skrivet av haninge den . Postad i Socialpolitik.

Under gårdagens sammanträde med socialnämnden klubbade Haningealliansen fram nya riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Även Sverigedemokraterna som egentligen sitter i opposition var väldigt tydliga med att de ställde sig bakom kommunledningens förslag.  Ett förslag som vi i Vänsterpartiet tillsammans med Socialdemokraterna riktade stark kritik mot. 

Obligatoriska hembesök

I de nya riktlinjerna står det bland annat att socialtjänsten ska göra obligatoriska hembesök vid nya ansökningar om ekonomiskt bistånd. 

Detta trots att vi påpekade att det går att hitta ett flertal ärenden där både justitieombudsmannen och högsta förvaltningsdomstolen bedömt att det inte finns något lagstöd för det. I flera av dessa fall har kommunerna fått backa och ändra i sina rutiner och beslut. 

Dubbelbestraffning vid indraget studiestöd

I det nya förslaget kan vi också läsa att unga mellan 18-21 år som får indraget studiestöd vid för hög skolfrånvaro ska bestraffas genom att det ska drabba hela hushållets ekonomi. I dokumentet står det att  “I de fall den unges frånvaro i skolan lett till reducerad inkomst av studiebidrag och eventuella socialförsäkringsförmåner ska i regel biståndet reduceras med motsvarande summa.” Detta skulle alltså innebära en dubbelbestraffning som inte heller har stöd i lagen. En förälder vars barn mellan 18-21 år fortfarande går i skolan har underhållsskyldighet. Därför ska inte heller barnets inkomst räknas in i hushållets ekonomi och inte heller påverka ansökan om ekonomiskt bistånd. Ändå vill kommunen inte bara räkna in studiestödet som hushållsinkomst utan även reducera försörjningsstödet med samma belopp.

Om den unge förlorar CSN-bidraget, och sedan även familjen drabbas av en sänkning av det ekonomiska biståndet. På vilket sätt kommer detta motivera den som har hög skolfrånvaro att komma tillbaka?

”Babyproblem”

Under sammanträdet uppstod det en intensiv debatt och det blev tydligt att delar av kommunledningen inte själva tagit reda på om deras nya beslut har något lagstöd. Bland annat fick vi höra att alla nya projekt självklart kommer ha “babyproblem”,  men att sådant löser sig med tiden. 

Utöver att obligatoriska hembesök inte har något lagstöd upplevs de i många fall som integritetskränkande. Vi i Vänsterpartiet anser att det är otroligt förminskande att benämna något sådant som “babyproblem”. Vi tycker tvärtom att det är ytterst viktigt att vi ser till att de beslut vi tar följer lagen.

När vi uppmanade kommunledningen att, åtminstone ta del av de handlingar vi bifogat blev det tydligt att det uppstod en osäkerhet hos enskilda politiker i ledningen. Mötet pausades en stund för att kommunledningen (M, L och KD) samt SD skulle kunna överlägga. Detta gav oss förhoppningen om att de skulle ta sitt förnuft till fånga och låta dokumentet utredas mer för att säkerställa att det faktiskt följer lagen.

Men, när vi återvände så fick vi beskedet att kommunledningen var trygga i sitt beslut och hade förtroende för att förvaltningen kommer lösa deras problem. Därför skulle ärendet avgöras samma kväll, varpå riktlinjen klubbades igenom.

Vi i Vänsterpartiet, samt Socialdemokraterna röstade emot förslaget, men fick se oss besegrade. Detta betyder inte att vi ger upp frågan, men nu får vi ta oss an den på ett annat sätt.

Lagar är tolkningsbara

Ekonomiskt bistånd ska inte behandlas som ett belönings- och bestraffningsverktyg. Socialstyrelsen har tydliga riktlinjer om hur beloppet för försörjningsstöd ska beräknas, och vad som ska ingå.

Under nämndsammanträdet kunde vi också höra av styrande politiker att Socialstyrelsens riktlinjer är “tolkningsbara”. Är det kommunledningens förklaring till varför de anser att de kan vrida och vända på lagtexter så att det passar deras ideologiska agenda?

Med tanke på vilka hårda krav och konsekvenser som nu kommer ställas på den som söker ekonomiskt bistånd är det inte annat än dubbelmoral att ansvariga politiker anser att de själva står över lagen. 

Om ni vill läsa hela vårt särskilda yttrande hittar ni det här.