I går (2016-12-19) beslutade kommunfullmäktige i Haninge att anta planen för bostäder till nyanlända som anvisats till Haninge kommun. Det var med stor majoritet det antogs. S, MP, C, V, RS, KD och L röstade för. M och SD röstade mot planen.
För två veckor sen kom frågan om bostäder för nyanlända upp i kommunfullmäktige. Inför det mötet hade Moderaterna och Sverigedemokraterna delat ut flygblad och varnade för vad de menade skulle kunna hända om vi byggde modullägenheter för nyanlända. Till mötet kom då upprörda Haningebor men också organiserade högerextrema. En man hade en t-shirt med texten ”Motgift” (en nazistisk hatsajt). Frågan minoritetsåterremitterades, det vill säga skickades tillbaka till kommunstyrelseförvaltningen för ytterligare beredning. (Det räcker med 1/3 av rösterna för att minoritetsåterremittera ett ärende).
På gårdagens kommunfullmäktige när vi skulle behandla frågan igen så var det i åhörskaran inte nazister den här gången. Istället var det antirasister, socialister och engagerade individer i civilsamhället som kom för att visa stöd för att ta emot nyanlända till Haninge. Det kom en del folk från Dalarö för integration som jobbar väldigt bra med integration och inkludering på Dalarö. De vann också Haninges mångfaldhetspris 2016. Med en sådan åhörarskara som är positivt inställda till nyanlända, solidaritet och ansvar så blev det en helt annan ton i debatten.
Vi i Vänsterpartiet är väldigt tydliga: vi tycker det är självklart vi ska ta emot och välkomna de nyanlända som blir anvisade till Haninge. Vi står bakom bosättningslagen från i mars 2016 som säger att alla kommuner ska dela på ansvaret. Vänsterpartiets syn på bostäder är att det är en social rättighet. Alla ska ha möjlighet till ett hem. Ungdomar, äldre, studenter, småbarnsfamiljer, singlar och så klart också nyanlända.
Nafi Cilgin (V) var tydlig med att vi är antirasister:
Vänsterpartiet står för en generös och human flyktingpolitik. Vi vägrar anpassa oss till rasism och främlingsfientlighet
Bristen på hyresrätter med rimliga hyror som vanligt folk har råd med är det stora problemet.
Nafi Cilgin (V) tog upp det faktum att under Moderaternas styre i Haninge så ombildades 1763 hyresrätter till bostadsrätter. Martina Mossberg (M) tyckte att det inte var något problem för ”bostäderna fanns ändå kvar”. Hon verkade inte besväras av att de då inte blir tillgängliga för de som inte har råd att köpa en lägenhet. Det framgick väldigt tydligt att Moderaterna låter marknaden få bestämma vilka bostäder som byggs och om marknaden inte känner för att bygga billiga hyresrätter, då är det inget problem. Vi i Vänsterpartiet nöjer oss inte med att hoppas på att marknaden ska lösa allt. Vi vill att kommunens allmännyttiga bostadsbolag Haninge Bostäder ska utöka sitt bostadsbestånd och att det ska byggas hyresrätter i hela kommunen. Moderaterna talade om Jordbro och Brandbergen som dåliga exempel på segregation. Vi i Vänsterpartiet lyfte att det är inte där segregationen är värst. Segregationen är värst i flera kommundelar där medelinkomsten är hög, där finns idag knappt några hyresrätter. Det vill vi ändra på.
Samuel Skånberg (V) tog upp vikten av att bygga fler hyresrätter och inte ha orimliga inkomstkrav som idag är fallet
Vi behöver först och främst fler hyresrätter i allmännyttan. Haninge bostäders bostadsbestånd behöver utökas. Det behövs fler hyresrätter i kommunens olika delar. Speciellt i de delar där det knappt finns några hyresrätter alls i nuläget. Samtidigt behöver det vara hyror som vanligt folk har råd med. Idag är det ett inkomstkrav på att man ska tjäna ungefär tre gånger hyran. Det är alltså många som skulle ha råd att betala hyran och ha pengar över men som inte kvalificeras för att de inte tjänar tre gånger hyran. Vänsterpartiet tycker att vi i Haninge ska göra som i Stockholm och avskaffa inkomstkravet vilket betyder att man ska uppnå en miniminivå efter hyran är betald.
Vi i Vänsterpartiet tror att det är bra när folk blandas, både när det gäller i bostadsområdet, i skolan, på arbetsplatsen och på övriga ställen i samhället. Högerpolitik, privatiseringar och vinstjakt har lett till segregation på alla de områdena. Vi vill vända den trenden. Vi tror det är bra att undersköterskans barn går på samma skola som civilingenjörens. Vi tror att det är bra att folk som nyss kommit till Sverige bor i samma område som de som i flera generationer bott i Sverige.
Rättvisepartiet Socialisterna talade också om vikten av att bygga ut allmännyttans hyresrätter. Robert Bielecki (RS):
En stor satsning på kommunala hyresrätter är också bästa sättet att svara den rasistiska hets som vissa partier i kommunfullmäktige ägnat sig åt. Det finns partier som i flygblad och artiklar försöker ställa bostadssökande ungdomar och haningebors behov av bostäder mot flyktingars behov av bostäder. Enda sättet att bemöta den rasistiska propagandan är en politisk kursändring bort från den högerpolitik som skapat stora klyftor mellan människor och deras tillgång till bostäder, bra skolor, hälsa, med mera
Mattias Bernhardsson (RS) kritiserade också Moderaterna när de beklagade sig över kostnaderna för modullägenheterna
5 miljoner kronor för 368 lägenheter. Det blir 1100 kronor per lägenhet och månad. Jämför det med de mellan 20 och 50 000 kronor per månad det kostat kommunen att bosätta på ett sjaskigt privat vandrarhem under Moderaternas tid vid makten
Samuel Skånberg (V) bemötte också den tråkiga människosyn som speciellt Sverigedemokraterna verkar ha och lyfte också att det finns stort folkligt stöd för att Haninge ska ta emot och välkomna nyanlända
Alla nyanlända jag har träffat vill integreras i samhället, de vill lära känna den svenska kulturen och lära sig språket. De vill inget hellre än att lära känna etablerade svenska. Det gäller att vi som kommun, civilsamhälle och goda medmänniskor bjuder in dem. Gemensamma mötesplatser är otroligt viktigt. Civilsamhället har gjort och fortsätter göra en fantastisk insats!
Efter förra kommunfullmäktige så anordnade jag genom nätverket Ett Öppet Haninge en ljusmanifestation för att visa att vi är många som vill välkomna nya till vår kommun. Det var politiker från vänster till höger. Och det var civilsamhällets organisationer och församlingar. Engagerade personer från Dalarö för integration var där och talade. Dalarö för integration fick i år Haninge mångfaldhetspris för sitt arbete för integration och inkludering. Det var engagerade individer från Röda korset, Civilförsvarsförbundet på plats och också kyrkoherden i Österhaninge församling. Det finns ett otroligt engagemang, driv och glöd i civilsamhället som vill att vi ska visa solidaritet och välkomna de som kommer till Haninge.
Planen för anskaffning av bostäder åt nyanlända röstades igenom med stor majoritet. Det känns väldigt bra att alla partier som röstade för var tydliga i att vi skulle visa solidaritet och medmänsklighet och ta vårt ansvar som alla andra kommuner. Vi i Vänsterpartiet är också glada att så många åhörare kom och visade sitt stöd!
Förra måndagen (2016-12-05) var det ett långt kommunfullmäktigemöte. Vi diskuterade byggandet av bostäder till nyanlända i kommunen och Vänsterpartiet lämnade också in en motion om att bygga kollektivhus i allmännyttan. Men vi gjorde mer än så! Alexandra Anstrell (M) hade ställt en interpellation (fråga) till kommunalrådet Annica Hjerling (MP) om ekologisk mat och om det var bra att vi hade ett mål på ekologisk mat. Annica Hjerling gav ett bra svar men vi i Vänsterpartiet tycker frågor om miljö och klimat är väldigt viktiga. Därför gick Samuel Skånberg (V) upp och deltog i debatten.
Varför engagerar sig Vänsterpartiet i klimatfrågor?
Det är ju egentligen en självklarhet. Om vi inte har en planet så kan vi inte göra något. Då är det kört. Därför är det en självklarhet för alla partier som ser lite längre än näsan räcker att engagera sig i att minska klimatpåverkan. Men för oss socialister och feminister finns det flera extra goda anledningar. På kongressen i våras 2016 antog vi ett ekologiskt-ekonomiskt punktprogram. Arbetet föranleddes av ett stort arbete som gjorts av eko-eko-gruppen som resulterade i en slutrapport. Syftet är att sammanfoga partiets politik kring ekologi (klimat, miljö) och ekonomi så att den går åt samma håll. I inledningen till eko-eko-gruppens slutrapport kan vi läsa:
Klimatfrågan innebär inte bara en allvarlig och akut utmaning. Det är också en historiskt unik möjlighet att tillsammans bygga ett bättre och mer hållbart samhälle. Den omställning vi vill genomföra leder till ett rikare, mer jämlikt och demokratiskt samhälle med utvecklad välfärd och ökad livskvalitet där ekonomin drar åt samma håll som de ekologiska och sociala behoven istället för att, som idag, undergräva dem.
Det hållbara rödgröna samhället är ett samhälle där alla har möjlighet till sysselsättning och inkomst i utvecklande och meningsfull verksamhet. Där makten över energiproduktionen fördelas på fler. Där den lokala ekonomin stärks genom cirkulärekonomiska kretslopp. Där lokala banker och små företag växer i betydelse istället för giriga jättebanker och multinationella koncerner.
Där vi har mer resurser till offentliga tjänster som vård, skola och omsorg. Där kollektivtrafiken förbättrats, där städerna blir enklare att röra sig i till fots och med cykel. Där miljonprogrammen upprustas och utvecklas till spjutspetsar för hållbarhet. Där jordbruket fungerar i samklang med ekosystemen och medverkar till att underhålla naturens ekosystemtjänster utan att bidra till övergödning eller giftspridning. Där pensionskapitalet endast investeras där det är samhällsekonomiskt hållbart och bidrar till omställningen. Där skattesubventioner går till det som är bra för miljö och människor istället för att gynna fossilindustrin. Där forskning och utveckling är inriktad på teknikutveckling som bidrar till ökad hållbarhet. Där det skapas marknader för långsiktiga privata investeringar i miljöteknik och omställning. Där information och kunskap görs tillgängliga som kollektiva nyttigheter.
Det är nu vi kan ta möjligheten att bygga det samhället. Gör vi det kan vi styra vårt eget öde. Men då måste vi handla. Klimatkrisen är ett historiskt formativt ögonblick där vi måste välja väg. Om vi väntar och skjuter ombyggnaden framför oss kommer vi istället att drabbas av utvecklingen. Vi tvingas då att försöka hantera de oerhört allvarliga och farliga konsekvenserna av vår brist på handling, istället för att förekomma dem med förändringar till ett hållbart samhälle. Vid sidan av att inse krisens allvar är detta vårt huvudbudskap: det är nu vi har chansen att bygga ett bra samhälle för alla. Kris, men också hopp.
Det är nu det gäller.
Ett hållbart rödgrönt samhälle är helt enkelt bättre! Men som socialister är det viktigt att visa solidaritet med fattigare länder som kommer drabbas hårdare än vad vi i den rika delen kommer göra. De länder som bidragit minst till att skapa klimatförändringarna är de länder som kommer drabbas hårdast av dem. Som feminister är det viktigt att lägga ett genusperspektiv på frågran också. Kvinnor drabbas hårdare av klimatförändringarna än vad män gör men män bidrar mer till klimatförändringarna. Ännu en gång från eko-eko-rapporten:
Klimat och kön
Våra möjligheter och livsvillkor påverkas starkt av kön eftersom inkomst, förmögenhet och konsumtion är könsrelaterat, kvinnors arbete och liv värderas lägre än mäns. Kvinnor står för en mindre del av det samlade konsumtionsutrymmet. Skillnaderna i totala nivåer av energiförbrukning beror mycket på utgifternas storlek och det gäller både män och kvinnor. Men kvinnors och mäns energiintensitet skiljer sig i alla inkomstgrupper. Män förbrukar mer energi. Män tar bilen oftare. Jämfört med kvinnors transportsätt är mäns transporter mer energikrävande. Hela 40 procent av männens totala energianvändning går till transporter, medan motsvarande andel för kvinnor är 25 procent. Män har en högre energiintensitet (MJ/kr) för sina inköp relativt kvinnor i alla inkomstgrupper.
Kvinnor och män påverkas olika av klimatförändringarna. Därför är politiska åtgärder mot klimatförändringarna inte könsneutrala. Kvinnor och män har, särskilt i fattiga länder, olika grader av sårbarhet och skilda förutsättningar att anpassa sig till klimatförändringar. Därför är det viktigt att klimaträttvisa genomsyrar alla förslag. Med det menar vi att konsekvensanalyser med avseende på både klass och kön genomförs inför alla stora klimatpolitiska projekt, både nationellt och internationellt. Sverige ska vara drivande för att en sådan princip ska gälla även internationellt. I värsta fall kan världens fattiga länder annars drabbas dubbelt av rika länders agerande, först av klimatförändringarna och i värsta fall dessutom av klimatpolitiska åtgärder.
Vad tycker Vänsterpartiet om ekologisk mat?
Vänsterpartiet ser att ekologisk mat har många fördelar och är mycket positiva till ekologisk mat. Från eko-eko-gruppens slutrapport:
Ekologisk mat har många fördelar. I ekologiska livsmedel finns sällan eller aldrig rester av kemiska bekämpningsmedel och kemikalier. Ett ekolantbruk bidrar till högre biologisk mångfald och ökar jordbrukets resiliens (motståndskraft) vilket är viktigt när klimatet förändras. Ekologiskt lantbruk har också högre krav på djurskydd, exempelvis avseende utevistelse, fri rörlighet och ökad tillgång till grovfoder.
Idag brukas ungefär 480 000 hektar, eller 15,7 procent, av den svenska jordbruksmarken enligt ekologiska principer. Vänsterpartiet verkar för att minst 30 procent av den svenska jordbruksarealen utgöras av certifierat ekologiskt lantbruk år 2020. Vi vill se riktade ekonomiska stöd till ekologisk produktion samt till ekologiska rådgivare. Genom att återinföra skatten på handelsgödsel och stärka dess miljöstyrande effekt gynnar vi den ekologiska produktionen (som inte använder handelsgödsel) och minskar det traditionella jordbrukets miljöpåverkan, och alla intäkter ska gå till åtgärder för att göra jordbruket mer miljövänligt.
Vad tycker Vänsterpartiet om vegetarisk mat?
Vänsterpartiet ser att köttproduktionen och resten av animalieindustrin har väldigt höga utsläpp av växthusgaser och bidrar globalt till skövling av regnskog:
Storskalig djuruppfödning är den verksamhet inom livsmedelsproduktionen som står för den största resursanvändningen och som överlag har den största påverkan på miljön. Sedan 1950-talet har världens köttkonsumtion mer än femfaldigats. Om inget görs förväntas köttkonsumtionen att fördubblas till 2050 jämfört med 1999 års nivåer. Enligt rapporten Livestock’s Long Shadow, utgiven av FN:s livsmedelsorganisation FAO, står den globala animalieindustrin för 18 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Nivån på resursförbrukningen och utsläppen är tätt förknippat med vilken sorts kött som produceras. Under svenska förhållanden medför till exempel produktion av ett kilo nötkött i snitt utsläpp på 26 kilo koldioxidekvivalenter (CO2e), medan siffran för ett kilo fläskkött är 6 och kyckling 3. Ett kilo baljväxter – som med högt proteininnehåll är en utmärkt ersättare till animalier – medför utsläpp på ungefär 0,7 kg CO2e. Animalieproduktionen är också en av de främsta orsakerna till skövling av tropiska skogar, vilket i sig medför stora utsläpp av växthusgaser. Även stora arealer tas i bruk för att odla foder till djur, inte minst sojabönor som till stor del går på export till bland annat EU och Sverige. Animalieindustrin står också för en stor del av världens vattenförbrukning. Det krävs totalt tusentals liter att producera ett kilo kött. Miljöpåverkan ser likartad ut i Sverige, med undantaget att odlingsarealer och tillgång till färskvatten inte är en begränsande faktor som på många andra ställen i världen. Även här har konsumtionen av animalier ökat kraftigt. En viktig orsak är allt billigare import. Idag är nästan hälften av allt kött som konsumeras i Sverige importerat. Sedan 1990 har köttkonsumtionen ökat med 40 procent, från 60 kilo per person och år till 85 kilo år 2012.
Köttkonsumtionen har fått de svenska utsläppen att öka kraftigt. Utsläppen från den svenska produktionen av animaliska produkter har visserligen minskat från 8,5 miljoner ton CO2e 1990 till 7,3 miljoner ton 2005. Minskningen härrör främst från en minskad produktion som har ersatts av en större import. Utsläppen från Sveriges konsumtion av animalier ökade under samma period med 22 procent, till 10 miljoner ton CO2e. Det är nästan lika mycket som utsläppen från Sveriges 4,3 miljoner personbilar. Därför är möjligheterna att minska utsläppen med en effektivare produktion enbart i Sverige begränsade.
I Jordbruksverkets rapport Hållbar köttkonsumtion (2013) konstateras att köttkonsumtionen måste minska av klimatskäl. Där ges en serie förslag på åtgärder som kan bidra till en minskad köttkonsumtion. Vid sidan av förslaget om en ”koldioxidskatt på kött och andra animaliska produkter” föreslår Jordbruksverket ett ökat användande av offentliga upphandlingar, satsningar på vegetariska måndagar, teknikutveckling, informationssatsningar med mera. Vi stödjer förslagen i Jordbruksverkets rapport, inklusive en proportionerlig klimatskatt på livsmedel i syfte att minska utsläpp av växthusgaser och annan miljöpåverkan, stärka djurskyddet samt öka folkhälsan. Vid sidan av en klimatskatt på livsmedel måste även andra åtgärder vidtas för att minska köttkonsumtionen. Vi har i motioner till riksdagen föreslagit vegetariska dagar i offentlig sektor, informationskampanjer för mer vegetariskt och avskaffande av EU:s animaliesubventioner som några konkreta åtgärder. Om en klimatskatt på livsmedel införs är det viktigt att den läggs på konsumentpriset, så att den påverkar priset på svensktillverkade och importerade livsmedel i samma grad.
Vi behöver minska på vår köttkonsumtion överlag. Men av det kött som konsumeras så vill vi så stor del som möjligt uppfyller svenska djurskyddsregler och att antibiotika inte används vårdslöst. Om vi kan minska först och främst på det importerade köttet och ersätta det med vegetarisk mat så är mycket vunnet.
Mer ekologisk och vegetarisk mat i Haninge
Vänsterpartiet i Haninge jobbar aktivt med frågor om klimat och miljö. Vi la en motion förra året om att öka andelen vegetariska måltider i kommunen och låta kökspersonalen få gå fortbildningskurs i vegetarisk och vegansk matlagning och ges kunskap om olika livsmedels påverkan på miljö och klimat.
Ekologisk mat är bra för miljön, för den biologiska mångfalden och kan (på rätt sätt) också öka matproduktionen. Så att öka den ekologiska maten är bra! Men ekologisk mat är inte allt, eller kanske inte ens det viktigaste när vi ser till miljö- och klimatpåverkan. Naturskyddsföreningen skriver följande i en FAQ om ekologisk mat och klimatpåverkan:
Ekologisk odling är inte bättre för klimatet.
Sant
Vill man äta klimatsmart handlar det om att äta mer mat från växtriket och att dra ned på både kött och mejeriprodukter. Den som alltså äter mycket från växtriket och mycket eko gör en dubbel samhällsinsats.
[…]
Ekologisk odling är sämre för miljön.
Falskt.
Om vi tittar på Sverige så har Jordbruksverket kommit fram till att det ekologiska regelverket innebär; minskad spridning av kemikalier, ökat livsutrymme för vilda växter och djur samt ett bättre liv för lantbrukets djur.
Ekologisk och vegetarisk mat är så klart viktigt. Och av det kött som konsumeras så är det bra ju större andel som är svenskproducerat. Men utsläpp från maten är bara en del i miljö- och klimatarbetet. Det finns många saker att ta itu med för att minska vår påverkan på miljö och klimat. I Haninge står transporterna för 2/3 av utsläppen. Självklart måste vi jobba hårt för att minska bilåkandet, öka kollektivtrafikåkandet, cyklandet och promenaderna.
Det är också viktigt att vi är motståndskraftiga i kommunen. Att vi beror på andra delar av Sverige och världen är inget konstigt. Men ju mer vi kan klara av t.ex. försörjning av vatten och el, desto bättre rustade är vi inför olika kriser. Om detta har vi ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S). Läs mer om det och se debatten här.
Har du några frågor eller tankar kring miljö och klimat? Du kanske tycker kommunen borde sätta ut fler publika cykelpumpar? Eller du kanske tycker att vi borde sätta upp fler solceller? Maila förslag och tankar till [email protected].
Vi har en skriande bostadsbrist i Haninge och i Stockholm. Bristen på hyresrätter är extra akut. Det är extra viktigt att det finns en god tillgång på hyresrätter. Varför? Jo, för att alla har möjlighet till att bo i en hyresrätt. Alla har inte råd att ta lån för en bostadsrätt eller har föräldrar som kan gå i borgen för en. Därför är det viktigt med hyresrätter med rimliga hyror. Det är också bra för samhället och bostadsområdet med en bra grannsamverkan och gemenskap. Allt detta främjas med byggandet av kollektivhus, flerbostadshus med vanliga hyreslägenheter i olika storlek men där det också finns ordentligt med gemensamma utrymmen (som matsal, storkök, verkstad och gemensamma vardagsrum). Därför har Vänsterpartiet skickat in en motion om att Haninge Bostäder ska bygga kollektivhus.
Bygg kollektivhus i egen regi
Det är bostadsbrist i Haninge och bristen på hyresrätter är enorm. De hyresrätter kommunens bostadsbolag Haninge bostäder har ligger under snittet för länet. I Haninge är det 25 lägenheter per 1000 invånare jämfört med snittet i kommunen 77 lägenheter per 1000 invånare. Vi behöver verkligen fler hyresrätter i allmännyttan.
Att folk med olika bakgrund, olika inkomstnivåer, olika familjekonstellationer, olika livssituationer och olika åldrar bor blandat är bra. Därför är det viktigt att det finns många olika boendeformer med olika storlek och bra priser. Även hyresrätter kan byggas i olika storlekar, med olika nivå så att vissa lägenheter blir väldigt billiga medan större kostar mer. Att dela upp en stadsdel i olika delar så att villorna eller radhusen är för sig medan hyresrätterna är för sig är inte integrering (även om snittet för stadsdelen kan se bra ut).
Motsatsen till att skapa segregering inom kommunen och inom stadsdelar är att folk bor tillsammans i samma hus och får en gemenskap där. Kollektivhus i allmännytta är ett bra sätt att få fler hyresrätter i egen regi samtidigt som det skapar goda förutsättningar för en väldigt god granngemenskap och tillhörighet. Varje hushåll har sin egen lägenhet men det finns gemensamma ytor som delas tillsammans av de boende.
I Huddinge driver det kommunägda Huge Fastigheter AB kollektivhuset Fullersta Backe. På kollektivhusets hemsida går det att läsa:
“Kollektivhuset Fullersta Backe är ett hyreshus med vanliga hyreslägenheter. Men det är ett annorlunda hyreshus. Vi sköter huset tillsammans; städar och fixar i rabatterna, har fester, lagar mat och äter ihop. Det sistnämnda är viktigt. Utan gemensam mat skulle det inte vara mycket till kollektivhus. Vi har gemensamma lokaler som matsal, storkök, vardagsrum, lekrum, verkstad, bibliotek/gästrum och träningsrum. Här bor människor i alla åldrar för att de vill ha mer gemenskap än det vanligtvis är i andra flerfamiljshus. Det krävs en del jobb, men man får mycket tillbaka. Huset har funnits i 28 år och ligger på fem minuters promenad från Huddinge centrum, en kvarts resa med pendeltåg från centrala Stockholm.”
Många andra kommuner som Lund och Stockholm driver kollektivhus i allmännyttan. Med fler kollektivhus i allmännyttan så skapar vi förutsättningar för fler personer att bo nära och i gemenskap, ökad integrering, bättre grannsamverkan, mer resursnålt boende och frihet för Haningeborna.
Därför föreslår Vänsterpartiet kommunfullmäktige besluta:
Att uppdra Haninge Bostäder att bygga kollektivhus i kommunen
På måndagens kommunfullmäktigemöte 2016-12-05 så var den stora punkten på dagordningen frågan om att bygga bostäder åt de nyanlända som blivit anvisade till Haninge.
I mars i år kom bosättningslagen som gör att alla kommuner blir skyldiga att ta emot nyanlända. Att alla kommuner är med och solidariskt hjälper till är egentligen en självklarhet. Men tyvärr inte för alla kommuner. Innan lagen kom till visade SVT att vänsterstyrda kommuner tar emot nästan dubbelt så många flyktingar som borgerliga kommuner, i förhållande till befolkningsmängden. Även efter att lagen kommit till så bryter moderatledda kommuner som Ekerö och Täby mot bosättningslagen och väljer att inte ta emot nyanlända. Samma kommuner som nu bryter mot lagen är de som innan lagen var pinsamt dåliga på att ta emot när det var frivilligt.
Haninge, som är en kommun med över 85 000 invånare, har anvisats 253 nyanlända under 2016 och 359 under 2017. Kommunstyrelseförvaltningen tog fram en plan för 368 bostäder som skulle fördelas på 10 olika platser i kommunen. De planeras byggas som modullägenheter på tillfälliga bygglov. Det var detta Vänsterpartiet ville rösta för.
Det ville verkligen inte Moderaterna och Sverigdemokraterna.
Ni kanske kommer ihåg förra hösten när asylboenden satts i brand och mitt i detta så publicerade Sverigedemokraterna i Skåne kartor med var asylboendena fanns. Oansvarigt och bidrog till att piska upp stämningen minst sagt. Hur många attentatsmän som kände att de hade stöd i ryggen kan vi bara gissa om. Inför måndagens möte delade Moderaterna ut flygblad med kartor över var de planerade modullägenheterna skulle placeras med uppmaningen att protestera mot bostäderna. De skrev också ”Haningemoderaterna anser att kommunen ska stoppa mottagningen nu”. De ställde också grupper mot varandra och antydde att flyktingar går före i kön och att modullägenheter var ett dyrt alternativ.
Till kommunfullmäktige kom det många besökare. Vissa som fått flygbladen från Moderaterna. Utöver det kom det också högerextrema. En person hade en t-shirt med texten ”motgift”, namnet på en nazistisk hatsajt och podd. Det blev fullt i fullmäktigesalen och folk fick stå i foajén och följa mötet därifrån via direktsändningen. Flera poliser, piketbussar och vakter var på plats. Tove Ovsiannikov (V) blev intervjuad i Flamman om mötet:
– Min uppfattning är att framförallt M och SD piskat upp den stämningen i kommunen. De kanske inte är ensamma om det men har varit en bidragande orsak. De har använt sig av folks oro och rädsla genom att ställa nyanlända och flyktingars behov av bostad mot unga Haningebors behov av bostad, säger Tove Ovsiannikov.
Samuel Skånberg (V) berättade om hur nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen mobiliserar och syns med klistermärken och sprejade symboler i Haninge och om deras våldsamhet.
Vad är problemen? Jo, det är att främlingsfientliga krafter mobiliserar. Att det inte är ovanligt att se nazistiskt klotter till och med i Haninge. Igår anmälde jag till kommunen klotter från den nazistiska rörelsen nordiska motståndsrörelsen. Klottret var vid en skola.
Vad har expo att säga om Nordiska motståndsrörelsen, tidigare Svenska motståndsrörelsen?
”Ledningen för SMR har uppmanat sina anhängare att beväpna sig. Det har medfört att flera aktivister dömts för brott mot vapenlagen och brott mot knivlagen. När Expo i början av 2014 granskade 119 aktivister som var aktiva i SMR under 2013 var 65 personer dömda för brott. 51 % var dömda för olika typer av våld, såsom mord, misshandel och våldsamt upplopp. 49 % hade varit dömda för vapenbrott, och 17 % hade vid ett eller flera tillfällen dömts för hets mot folkgrupp. Rörelsen är kraftigt överrepresenterad av män.”
För någon vecka sen demonstrerade nordiska motståndsrörelsen i Stockholm. Enligt uppgift ropade de ”judepacket” och heilade.
En antidemokratiskt, hatisk, våldsam och nazisitisk organisation.
Men Jenny Manners från Sverigedemokraterna som fram till den här månaden satt i kommunfullmäktige och som ersättare i kommunstyrelsen har på facebook uttryckt stöd för att samarbeta med Nordiska motståndsrörelsen. Hon har också på facebook skrivit
”det är ett sundhetstecken att att svenskar blir så pass förbannade att de uppmanar till ’våld'”
Det är inte flyktingar som är problemet i Haninge. Det är extremhögern.
Mattias Bernhardsson från Rättvisepartiet Socialisterna lyfte också vikten av en stark allmännytta och gav en känga till högern i oppositionen för att ha sålt ut allmännyttan och låta skatter gå till privat vinst.
Efter en lång debatt så föreslogs att ärendet skulle återremitteras, det vill säga återgå till kommunstyrelseförvaltningen för mer behandling för att senare komma tillbaka till kommunfullmäktige igen. Det blir ett extra insatt kommunfullmäktigemöte måndagen 2016-12-19, kl 13:00. Vi uppmanar alla som tycker det är en självklarhet att Haninge ska vara med och hjälpa till att delta som åhörare måndagen den 19:e!
