Skip to main content

Besök på NPF-säkra Källbrinksskolan i Huddinge

Den 14 mars fick vi i Vänsterpartiet Haninge tillfälle att besöka Källbrinksskolan i Huddinge. Källbrinksskolan är en kommunal grundskola med årskurserna 7-9 och här finns cirka 500 elever och 45 medarbetare. Skolan präglas av positiv elevsyn, relationellt arbete och höga förväntningar på såväl elever som medarbetare. 

NPF-säkrad skola

Vi har hört mycket gott om denna skola, som en NPF-säkrad skola. Det som framkom under vår träff med skolans rektor Caroline Gustafsson och några medarbetare var mycket överraskande. Källbrinksskolan är ingen resursskola eller specialskola. Det är en vanlig, kommunal högstadieskola. Att skolan har blivit NPF-säkrad har sitt ursprung att en handlingskraftig rektor tog saken i egna händer, utan medverkan av politiken eller förvaltningen, och ändrade arbetssättet i skolan. I stora drag har de vänt på perspektivet, och utgår från de barn som har extra behov av stöd och anpassning i skolan. Arbetssätt och attityder är anpassade utifrån att fungera för de som har utmaningar, men gynnar alla ungdomar i skolan.


På Källbrinksskolan arbetar de efter devisen: 

  • att kunskap uppstår i möten mellan människor
  • att elever som förstår syftet med skolarbetet blir motiverade och lyckas därigenom med sina studier
  • att kunskap kan uttryckas på många olika sätt.

Detta innebär att de arbetar mycket med att göra eleverna aktiva i varandras lärande. De tydliggör alltid syftet med arbetsuppgifter och utvecklar hela tiden alternativa examinationsformer. Källbrinksskolan är femparallellig och har också tre mindre undervisningsgrupper. Skolan har gjort stora satsningar på fortbildning av skolans personal, men anser att det är en investering. Det skulle vara ännu dyrare att inte göra det, etersom elever som inte lyckas i skolan, som inte kommer vidare, som inte känner sig sedda och hörda och starka, innebär en stor kostnad – både för samhället och individerna själva längre fram.

Gott och blandat

I dagens skola räknar man med att minst 5-10 procent av eleverna har neuropsykiatriska funktionsuppsättningar, som till exempel ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), ASD (Autismspektrumdiagnos), OCD (Obsessive Compulsive Disorder), dyslexi eller dyskalkyli. Många av dessa elever upplever skolgången som svår och problematisk. Detta kan leda till känslor av utanförskap och uppgivenhet. På Källbrinksskolan, berättar de, har cirka 30 procent av eleverna NPF eller andra funktionsnedsättningar som innebär utmaningar i skolan. Enligt deras erfarenhet kan det till och med vara så många som 50 procent av eleverna. På Källbrinksskolan har de valt att kalla detta för “Gott och blandat”.

Gott och blandat enligt Källbrinksskolan. Blandningen av diagnoser och utmaningar som kan komma med dessa.

Skolans verksamhet ska anpassas och fungera för dessa elever, men betydligt fler än så gynnas av anpassningarna i skolan. Att stärka elevers egenmakt i skolan, och tillsammans med dem hitta strategier som ger möjlighet att må bra och att lära, är något som förbereder alla elever för framtiden. Källbrinksskolans vision är “Elevhälsa som genomsyrar verksamheten”, “En skola för alla” och “Ge plats åt allas olikheter”.

Alla är delaktiga

En stor skillnad på Källbrinksskolan, jämfört med andra grundskolor är att all personal arbetar efter samma modell, och att alla är delaktiga. Källbrinksskolan beskriver det som ett nyfiket, lösningsfokuserat och prestigelöst förhållningssätt. De lyssnar på elevernas egna tankar om sitt lärande och vägen dit, och de arbetar tillsammans med eleverna för att ringa in behov och hitta strategier. De arbetar också kompensatoriskt för att skapa en tillgänglig och likvärdig lärmiljö, genom både generella och individuella anpassningar av den. Man har exempelvis tillsammans med eleverna  identifierat vilka behov som finns i ett klassrum.

Alla olika behov som kan finnas i ett klassrum, identifierade av elever och lärare tillsammans.

Vi lämnade besöket inspirerade och med en varm känsla i bröstet. Det är imponerande vilket enormt arbete som är nedlagt för att få till denna struktur i en helt vanlig grundskola. Det är otroligt vad en eldsjäl till rektor kan åstadkomma!

Varför är inte alla skolor som Källbrinksskolan?

Men, efter vårt besök kom också såklart funderingen kring varför inte alla skolor arbetar på samma sätt som Källbrinksskolan? Varför ska det krävas en eldsjäl för att skolan ska uppfylla skollagen? Skollagen är tydlig i att elever, som en följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns, ska få det stöd som krävs för att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. (Skollagen 3kap3§).

Alla Haninges barn ska klara skolan

Vänsterpartiet i Haninge har sedan tidigare lagt in en motion om NPF-säkra skolor i Haninge. Vi vill att Haninge kommun satsar på att införa NPF-säkrade skolor i kommunen och möter de behov som våra elever har för att bättre kunna tillgodogöra sig sin undervisning. Vi vill att alla Haninges barn ska klara skolan. Oavsett var du bor, och vilka behov du har ska du kunna gå i en bra skola, trivas och lära för livet.

Källbrinksskolan har också vänt trenden med problematisk skolfrånvaro, och fått tillbaka många med hög frånvaro till skolan (Så har Källbrinksskolan fått tillbaka hemmasittarna ). Tre av fyra elever med hög skolfrånvaro kan ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, och barn och unga med autism eller adhd har det ofta svårast i skolan. (Många med hög frånvaro har NPF).

Det är här Källbrinksskolans modell tydligt gör skillnad, eftersom det är samspelet mellan eleven och den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön som är avgörande. Haninge har länge haft hög elevfrånvaro och att NPF-säkra skolor i Haninge skulle bidra till att fler elever kommer till skolan och får den utbildning de har rätt till.

Vänsterpartiets besökare på Källbrinksskolan: Petar Kotljarevski (Haninge), Päivi Verdier (Upplands Väsby), Nujin Alacabek (Huddinge)

Vill varmt tacka Oppositionsrådet Nujin Alacabek(V) från Huddinge som såg till att vi kunde besöka Källbrinksskolan.
Vi tar med oss många lärdomar och mycket inspiration för hur vi vill att Haninges skolor ska fungera framöver!

Oroande fakta kring Skutans gårds framtid

Verksamheten på Skutans gård är hotad!

Den 8 november 2023 startade Haninge kommun en upphandling av verksamheten på Skutans gård, efter ett beslut i Idrotts- kultur och fritidsnämnden 14 juni 2023.

Protokoll Idrotts- kultur och fritidsnämnden 230614
Beslut kring upphandlingsinriktning Skutans gård

Skutans gård ägs av Haninge kommun och i dag är det Ridklubben Mulen, som i samarbete med Linda Pettersson som driver verksamheten på gården. De har ett partnerskap med Haninge kommun, som sägs upp vid årsskiftet 2023/2024.

Eget förslag från Vänsterpartiet

Vänsterpartiet lämnade ett eget förslag om att verksamheten på Skutans gård inte skulle upphandlas. Vi ville istället att partnerskapet med ridklubben Mulen skulle fortsätta mandatperioden ut.

Skutans gård är öppenn dagligen för alla. Här kan man exempelvis ta en promenad i skogarna eller till fågelsjön, pyssla med gårdens djur eller fika i klubbhuset.

Processen med upphandling skulle ha kommit i gång redan i september i år. Kommunen var dock överbelastad med annat, så försenades ända till november. Detta trots vetskap om att nuvarande avtal för Skutans gård går ut den 31 december 2023.

Kraven i upphandlingen gör det i stort sett omöjligt att fortsätta driva Skutans gård så som verksamheten ser ut idag. Det kommer att vara svårt inte bara för Mulen som idag driver gården, utan för de flesta aktörer, att uppfylla kraven och samtidigt driva en bra verksamhet.

Mulens ridskola och Linda Petterson har under sina nio års tid på Skutans gård skapat en plats där Haninges ungdomar kan umgås med djur och rida, men också ett socialt skyddsnät för många unga.  De beskriver Skutans gård som en umgåsgård, dit alla är välkomna. På gården finns idag hästar i olika storlekar, höns, kaniner, getter och alpackor.

Upphandlingens krav

I upphandlingen kräver kommunen exempelvis att gården ska vara öppen 7 dagar i veckan, året runt, med redan fastslagna öppettider. Idag har verksamheten redan öppet alla dagar om året, men på egna villkor. Man kräver också medlemskap i Svenska ridsportförbundet, något som inte kan genomföras eftersom anläggningen inte uppfyller kraven, vilket kommunledningen är medvetna om. Det statliga stödet som verksamheten får kommer också att ätas upp av kostnaden för medlemskapet. Krav på särskild kompetens hos den personal som ska arbeta på gården, finns också i underlaget. Detta kan göra att flera av de trygga vuxna som finns på gården idag, inte kommer kunna vara kvar. Samtidigt ställer man också krav på att den öppna verksamheten ska bedrivas helt kostnadsfritt, och finansieras av ridklubbens inkomster. Kommunen kommer alltså inte att fortsätta ge verksamhetsstöd, så att Mulen kan bevara den viktiga mötesplats som Skutan är idag.

En trygg oas

Det är väl känt här i Haninge att Skutans gård är en trygg oas där ungdomar kan umgås med djur, och varandra. Det är en social träffpunkt för många ungdomar, i sällskap med trygga vuxna. Idag tar verksamheten ut en relativt låg summa för ridlektioner, vilket gör att fler får möjlighet att kunna rida. Skutans gård är därför unik bland ridskolor i Haninge, och kanske i hela regionen. De har även bland annat ridning för personer med funktionsvariation och samarbete med en daglig verksamhet inom LSS.

Vi i Vänsterpartiet i Haninge besökte Skutans gård tidigare i år.  Sedan dess har vi agerat för att Mulen och Linda ska kunna fortsätta med sitt arbete på gården. Vi vill att den trygga punkt som gården är för många unga, ska få finnas kvar.

Vår kommunledning pratar ofta om fritidsaktviteter för alla, och om trygghet. Men, orden ekar märkligt tomma, när de raserar en trygg plats, som ger fler möjlighet till en aktiv fritid.

Med de villkor upphandlingen och framtida avtal innebär kommer det inte vara möjligt att fortsätta bedriva verksamheten som den har fungerat fram till nu.
Och det kanske är det slutgiltiga målet?
Att inte ha någon verksamhet i lokalerna, så att kommunledningen kan sälja av hela gården till någon privat aktör.

Vad håller på att hända med Västerhaninge centrum?

Samrådsyttrande över PLAN.2016.21 (ladda ner den som PDF här)

Kommunstyrelsens beredning av ärendet 2019, §276 (länk)

Övriga kommunala handlingar i ärendet (länk)

Vänsterpartiets samrådsyttrande över PLAN.2016.21

Bakgrunden till nuvarande detaljplanen är utvecklingsprogrammet för Västerhaninge från 2012. Det programmet togs fram av sex partier: S, M, C, KD, L och MP. Eftersom Vänsterpartiet inte var inbjudna till framtagandet av utvecklingsprogrammet känner vi föga ansvar för dess konsekvenser, utan står fria att agera för det vi anser vara rätt.

Utvecklingsprogrammet från 2012 är inte rakt igenom uselt, utan innehåller en del sockerbitar. Dessa sockerbitar är dock bara ditlagda för att folk ska svälja den beska medicinen.

I utvecklingsprogrammet från 2012 utlovas:

”Västerhaninges centrumkärna ska utvecklas till ett centrum med småstadskaraktär, där man främst bygger vidare i, eller i direkt anslutning till områden med god kollektivtrafikförsörjning. För att utveckla småstadskaraktären är det viktigt att det finns ett tydligt centrum med offentliga rum, som till exempel parker och torg. Småstadskaraktären utvecklas också genom en större täthet och genom att utveckla en social och funktionell mångfald (boende, arbete, handel och service ska blandas i samma område).

I utvecklandet av den småstadslika centrumkärnan ska särskild omsorg läggas vid att utveckla bostadsnära grönområden och parker samt att utveckla möjligheterna till ett hållbart byggande, såväl vad gäller energifrågor som beaktande av ekosystemets krav på hänsyn. Med samtidig satsning på attraktiva och säkra gång- och cykelstråk och strävan att överbrygga de fysiska barriärer som finns, blir Västerhaninge centrumkärna attraktiv, hållbar och tillgänglig.”

Med de argumenten såldes idén om centrumutvecklingen i Västerhaninge in.

Men nu har de kommersiella intressena tagit över och nu handlar det om att få in så många bostäder som möjligt på så liten yta som möjligt. Man pratar nu om 1 500 bostäder på centrumytan.[1]


Förutom sju nya bostadskvarter kommer ett större parkeringshus ligga i nordöstra delen av centrum och den tänkta simhallen ligga i den sydvästra delen av centrum.[2]

Så mycket av den ”småstadslika centrumkärnan” finns inte kvar. Men kommunen har ju också i stort avhänt sig möjligheten att styra utvecklingen, då Haninge kommun sålde ut Västerhaninge centrum (tillsammans med Jordbro Centrum) till Comerciante AB 2007.[3]

Trots att diskussionen om att utveckla Västerhaninge pågått länge har den skjutits på framtiden, dels för att just Comerciante AB inte varit intresserade av det. Nu är det väl ingen hemlighet att Vänsterpartiet är emot utförsäljning av kommunal egendom, men så här i efterhand kan man se att det varit extra korkat att sälja ut en centrumanläggning man haft stora ambitioner att göra något med. Äger man så kan kommunen bestämma när, var och hur något ska förändras. Äger man inte, så kan man mest hålla tummarna.

Men sedan slutet av 2016 har dock några driftigare bolag dykt upp på arenan.[4]  Socialdemokraten Ilija Batljan har med sitt SBB förvärvat Västerhaninge centrum och ska tillsammans med Inovations Properties AB, HSB och K2A bygga de ovan nämnda bostäderna.[5]

Men precis som Haninge kommun fick underkasta sig kommersialismens villkor med Comerciante AB – då ingenting hände eftersom det inte var deras affärsidé – böjs nu den kommersiella stickan åt andra hållet; nu har vi bolag som snarare vill överexploatera centrum.

Påver boendemiljö

Inte heller föresatsen att ”omsorg ska läggas vid att utveckla bostadsnära grönområden och parker” ser man mycket av. De boende kommer få en påver utemiljö.

Det kommer finnas ett grönt område mellan Gamla kommunhuset och Klockargatan, men ganska långt ifrån att vara en Central Park. Låt oss göra en snabb överslagsräkning att det kommer bo 1,5 personer/per bostad, så är det drygt 2 000 personer som ska bo i centrumområdet.

Det man ska betänka är att centrumområdet kommer vara omgärdat av ett badhus, en pendeltågsstation, ett mycket stort parkeringshus, ett område med kulturbyggnader (Klockargården m fl), en förskola, en kyrka, en begravningsplats och en hyfsat trafikerad väg; Klockargatan. Insprängt i bostadsområdet kommer det vara stora parkeringsplatser. Det är sant att tre byggnader kommer att få små innegårdar, men det kommer bli som innegårdar brukar bli; cykelställ, piskställ och några rabatter – knappast något som kan klassificeras som någon särskild kvalificerad utemiljö.

Allt som allt kommer boendemiljön bli för steril.

Något år efter att bygget är klart kommer det skrivas i Mitt i Haninge om problem med ungdomar som hänger i centrumanläggningen och man kommer fråga sig vart den sociala ingenjörskonsten tagit vägen. Den är inte död, men den lever på undantaget. Än är det inte försent att göra en ny genomlysning av boendemiljön i centrum och planera vad de hundratals ungdomarna som kommer bo i området ska göra efter skolan och på helgerna.

Man skriver också själva i detaljplanen att ”i Västerhaninge centrum finns inga direkta rekreativa miljöer”. Men man resonerar inget kring hur man kan ändra på det. Speciellt för ungdomar kommer boendemiljön bli ett problem.

I detaljplanen pekas det ut – helt riktigt – ett antal rekreationsområden i form av vandringsleder, gamla granskogar och ett av Sveriges största järnåldersgravfält. Kön av ungdomar till dessa attraktioner är tämligen kort.

Vänsterpartiet uppmanar verkligen till att ta in barnperspektivet i denna process.

När det gäller själva utformningen av Västerhaninge centrum har det hävdats i media – redan 2016! – att tre olika arkitekter ska tillfrågas för att fram alternativa förslag till centrumplanen.[6] Var finns dessa alternativ redovisade? Det skulle vara intressant om dessa låg på bordet inför samrådet.

Studenter och seniorer

Ett sätt att tänka för att hantera boendemiljön för de som ska bo i centrum är att styra boende till grupper som skulle kunna uppskatta centrummiljön och där centrummiljön som sådan kan vara en rekreationsyta med kaféliv, lunchrestauranger, bibliotek med kulturprogram på kvällarna m m; ungdoms/studentlägenheter och senior-/äldreboende.

Om man fokuserar på boendeformer dessa grupper; studenter och seniorer, så kanske den (än så länge existerande) ungdomsgården – Åbygården – har tillräckligt med utrymme kan fånga upp de nyinflyttade grundskolebarnen, om en minoritet av lägenheterna är mera allmänna.

Det finns en tendens att senior- och äldreboenden byggs i periferin, där marken är billig och kostnaden att bygga förhållandevis låg. Det måste finnas en möjlighet för äldre att kunna bo centralt. Det finns ett behov hos äldre att få bo centralt för att lättare ta del av aktiviteter inom kultur- och föreningsliv, närhet till kollektivtrafik och att man längre kan ta aktiv del av vardagen som handling och umgänge. Västerhaninge centrum skulle kunna tillgodose det behovet.

En boendeform som skapar trygghet och närhet är kollektivhus. Egna mindre lägenheter med gemensamhets lokaler. Ett prisvärt boendeformat som är mycket beprövat och utvärderat i Stockholms kommun och i flera grannkommuner. Man har speciellt byggt det som seniorbostäder. Användningen kan lätt ändras till vanliga lägenheter om behov inte finns för kollektivt hus. Det är också av vikt att planera in trygghetsboende för äldre och även vid behov vård- och omsorgsboende.

Simhall och parkeringshus

Vänsterpartiet är generellt positiv till en ny simhall. Och i regel är parkeringshus bättre eftersom det är yteffektivt jämfört med stora parkeringsplatser i gatuplan. Parkeringsplatser vid köpcentrum tar mycket mark i anspråk, i snitt cirka 25 m² per bil inkl manövreringsytor och ett parkeringshus är oftast en bättre lösning.

Men vad det beträffar både simhallen och parkeringshuset bör det utredas ytterligare om placeringen är den rätta.

Om valet a faller på att främst prioritera ungdoms-/studentlägenheter och senior/äldreboende kommer det ha den positiva bieffekten att de inte är några särskilt bilbundna grupper. Vi skulle i detta läge enbart behöva parkeringar för centrumbesökare och några enstaka till de boende.

Det bör utredas om parkeringshuset ens behövs och, om markförhållandena tillåter, placera ett parkeringshus under den kommande centrumanläggningen.

Vad gäller placeringen av badhuset bör utredas om Hanvedens idrottsområde kan utvecklas. En placering av ett badhus där skulle innebära ett badhus som är på gång- och cykelavstånd för både Västerhaninge- och Jordbrobor, samt för de som arbetar i Jordbro industriområde.

Socialt och ekologiskt hållbart

Vi vill att en majoritet av bostäderna blir hyreslägenheter. Vänsterpartiet vill att 100% av lägenheterna är klimatsmarta och minst 50 % har upplåtelseformen hyresrätter till överkomliga kostnader, med tanke på det behov som framstår som mest angelägna att tillfredsställa. Södra sidan pendeltåget finns ö h t ingen hyresrätt i Västerhaninge idag. En stor del av lägenheterna ska ha så pass låg hyra att även de med lägre inkomst kan godkännas som hyresgäst. Då kommunen upplåter mark för bostäder kan den villkora sluthyran, det finns bra exempel från andra delar av landet hur man kan bygga billigare och hur kommunen kan styra sluthyran.

HSB, som är en av aktörerna i det nya Västerhaninge centrum, säger öppet att de kräver inkomster som motsvarar tre gånger hyran för att godkänna någon som hyresgäst.[7] Eller så kräver man en borgensman som har inkomster fem gånger hyran. Så rika föräldrar kan komma väl till hands här.

Det ska jämföras med inkomstkraven hos Haninge Bostäder, där kravet är att man har ca 5 000 kr kvar när hyran är betald.[8]

Ett sätt att bryta segregationen är att verka för att fler aktörer har samma inkomstkrav som Haninge Bostäder. Det kommer leda till ökad segregering i kommunen om det bara är ett bostadsbolag som är tillgängligt för låginkomstagare.

När vi bygger måste vi bygga för alla utan att tumma på tillgänglighet. Alla ska kunna röra sig i området oavsett om den boende har en normbrytande funktionalitet eller inte.  Argumentet att ”vi bygger några lägenheter som är anpassade” håller inte, det utestänger och isolerar människor.

Att bo och ta sig fram med en funktionsnedsättning ska göras så lätt som möjligt i Haninge. Det byggs fortfarande för otillgängligt och föreskrifter och råd som ALM 2[9] och HIN 2[10] tummas på då det ska byggas nytt. Alla föds inte med funktionsnedsättning. Den kan komma mitt i livet, den kan vara tillfällig som vid ett brutet ben och på ålderns höst blir de flesta funktionsnedsatta på något sätt. Det är lättare att bygga för alla från början än att anpassa ett boende i efterhand.

När vi planerar staden ska vi inte bara se till att alla kan bo bra utan även att de har möjlighet att hälsa på sina vänner. Därför anser vi att Haninge ska våga inlemma ovanstående föreskrifter fullt ut. Gällande utomhusmiljöer så är det av stor vikt att den som har svårt att röra och orientera sig har ett tillgängligt Haninge. Fler funktionshindrade skulle då kunna delta i arbetslivet, det sociala livet och kunna utnyttja sina demokratiska rättigheter.

Vi ser gärna olika typer av markbeläggningar, viktigast är att de är så släta som möjligt och att kullersten, grus och andra ojämna beläggningar används mycket sparsamt. En plan för hur tätt offentliga toaletter ska ligga bör tas fram. Toaletterna bör vara åtkomliga dygnet runt.

Vi behöver betydligt fler mötesplatser som inte är kommersiella. Både bibliotek och den kommande simhallen ska kunna fungera som sådana mötesplatser med generösa öppettider.

Miljö och klimat

Byggnation av mer klimateffektiva hus har en något högre investeringskostnad (ofta anges 5-10 procents högre kostnad för ett riktigt bra miljöhus jämfört med ett standardhus), vilket inte är något problem för en långsiktig ägare eftersom kostnaden tjänas in genom lägre energiförbrukning. Byggbolag som snabbt säljer av fastigheterna till bostadsrättsföreningar och privata hyresvärdar saknar denna långsiktighet, och därför vill vi se hårda energikrav och ekologiskt byggande som villkor för markanvisningar.

Vänsterpartiet budgeterar nationellt[11] för investeringsstöd till byggherrar som bygger klimatsmart. Vi vill också se till att tillsynen blir mer rigorös så att byggsektorn följer de nya byggreglerna, inklusive de om nära-noll-energibyggnader. Vi vill följa Zürich och Köpenhamns exempel och se till att alla tak som byggs och som har en lutning på 30 procent eller mindre är gröna. Med hjälp av solpaneler och solvärme kan fler nya byggnader bli plusenergihus. Vänsterpartiet önskar att det i planprocessen undersöks på vilka hus solpaneler kan användas, både på tak och på väggar.

Det är viktigt att ställa krav på klimateffektivitet för byggnaders hela livscykel. Nuvarande lagstiftning reglerar nya byggnaders energianvändning men tar inte hänsyn till klimatpåverkan i produktionsledet. I dagsläget är klimatpåverkan för att producera en byggnad jämförbar med samma byggnads energianvändning under 50 år. Vi uppmuntrar därför särskilt till byggande av hus i trä, som förutom låga utsläpp under byggtiden även binder kol under lång tid. Det är inte orimligt att tänka sig att vi generellt i kommunen kan skala upp från att 5 procent av nybyggnationen år 2018 är i massivträ till att minst 60 procent av nybyggnationen år 2030 består av massivträhus. För att se till att minska klimatpåverkan under byggprocessen vill vi i Vänsterpartiet att man tar fram en standard för klimatkompensation vid byggproduktion.

Under planering måste klimatpåverkan vara en viktig variabel att ta hänsyn till. Påverkan av transporter, material, energiförbrukning m.m. måste vägas in i alla moment.

Hur man bygger klimatsmart

Oftast handlar det om att börja med en betonggrund, men man kan välja en betonggrund som använder mindre betong genom att man gör tjocka balkar där träväggarna står, och tunnare golv däremellan. Det är inget unikt i sig men trähus är lättare än betonghus och det påverkar mängden betong man behöver i grunden.

När det gäller fuktsäkringen och isoleringen av grunden (utan isolering blir golven kalla) kan man jobba med Hasopor (skumglas) och med Foamglas (skumglasplattor gjorda av bla returglas). Båda de produkterna är bra ekomaterial men också bra ur CO2 synpunkt. De är fuktsäkra, emitterar inte och är gjorda av material utan fossila inslag.

Alternativet till dem är cellplast, det som vi i dagligt tal kallar frigolit. Cellplast har ur klimatsynpunkt inga goda sidor, det är plast (alltså fossil olja i grunden) det emitterar mikroplast och kan i praktiken inte återanvändas utan restfrigolit blir oftast bränd i Fjärrvärmeverk. Då sker stora utsläpp. Men det är ett mycket lättarbetat material och används i princip i alla byggen då kunskapen om hur det ska skäras och bearbetas är utbredd. Det blir effektivt byggande helt enkelt. Men det är tyvärr inte klimatsmart.

Frigolit har ett utsläpp på 58kg CO2 per kubikmeter. Hasopor ett utsläpp på 7,7kg CO2 per kubikmeter. Klimatmässigt hade vi sparat ca 50,3 kg CO2  per kubik i utsläpp vid val av den senare. Samtidigt har vi problemet att frigolit är fortsatt utvinning av olja som råmaterial. För ett projekt som Västerhaninge centrum kommer det behöva flera hundra kubik frigolit.

Men kan man också påverka mer kring grunden – själva betongen. Kan man välja en bättre betong? I branschen publiceras ju stora annonser med ”grön betong”. Finns det verkligen att beställa? Det är nämligen lätt att hamna i green washing här.

Det finns också problem med ”grön betong”. Det man gör när man blandar den är att man ersätter cement (som har mycket höga CO2 utsläpp vid produktionen) med andra material. Det finns fortfarande en del cement men även annat blandas in, så som flygaska, en restprodukt från värmeverk som eldar med kolpulver. Vilka proportioner som blandas avgör alltså utsläppen totalt.

Men har man fel material kan man få andra problem. Vissa restmaterial ökar radioaktiviteten och man vill ju inte bygga hus på ”radioaktiv betong”. (Det är låga doser, men ändå).[12]

Så det handlar inte om att lyfta telefonen och beställa ”renare betong”. Det handlar om att diskutera varje val och hitta rätt kompromiss. Det finns idag två leverantörer av betong som är förhållandevis klimatsmarta; Thomas betong producerar en betong med ett utsläpp på 156 kg CO2 och Swerock som levererade en med 139 kg CO2 (per GWP).[13]

Vid ett större bygge använder man fler hundra ton cement i grunden.

Själva husen bör byggas av trä. Trä har flera fördelar genom hela produktionskedjan.

Klimatfördelar genom träets alla faser:

Produktionsfasen

Vid sågning och hyvling av träprodukter är energibehovet förhållandevis litet och biprodukterna (som bark och spån) används som biobränsle till sågverkens torkar.

Användningsfasen
  • Trähus och träprodukter lagrar koldioxid under hela sin livslängd.
  • Genom att öka andelen trä i byggandet kan användningen av andra byggmaterial som inte kommer från förnybar råvara minskas. Utsläppen av koldioxid blir där-med mindre. (Detta kallas för substitutionseffekten.)
  • Trä är ett flexibelt material och träbyggnader är lätta att bygga om och bygga till, vilket leder till att träbyggnader kan få en lång livstid.
  • Byggnormens krav på låg energianvändning är lätta att uppnå medträbyggnadssystem. Trä har dessutom goda värmeisolerande egenskaper och därför minskar behovet av särskild värmeisolering.
  • Trä kan återanvändas, till exempel när golv och fönster tas tillvara och återanvänds i en annan byggnad. På så sätt förlängs koldioxidens lagringstid. Trä kan även materialåtervinnas och användas i till exempel tillverkning av träfiberskivor.
Slutfasen

Uttjänta träprodukter används som bio-bränsle och ersätter fossila bränslen. Detta är också en viktig klimatfördel.

Sedan kan isoleringen också vara miljövänlig i och att man på ytterväggarna lägger mycket tjock träullsisolering och inne i huset isoleras det med fördel, både för brandsäkerhet och ljud, med stenull.

[1] https://www.stockholmsbyggnyheter.se/20190803/2837/1-500-bostader-byggs-i-vasterhaninge-centrum
[2] https://cityplanneronline.com/Haningekommun/vhc
[3] https://www.comerciante.se/
[4] https://haningekommun.ondemand.formpipe.com/welcome-sv/namnder-styrelser/kommunstyrelsen/kommunstyrelsen/agenda/beslut-kommunstyrelsen-2017-08-28-ss-210pdf-1
[5] https://corporate.sbbnorden.se/sv/samhallsbyggnadsbolaget-hsb-k2a-och-innovation-properties-utvecklar-1-en%20500-nya-bostader-i-vasterhaninge/
[6] https://mitti.se/nyheter/nya-planer-med-fokus-pa-levande-centrum/
[7] https://www.hsb.se/stockholm/boihsb/varahyresratter/hyralagenhet/
[8] https://www.haningebostader.se/media/1389/bilaga912reglerochriktlinjeruthyrning.pdf
[9] https://www.boverket.se/sv/lagratt/forfattningssamling/gallande/almbfs20115/
[10] https://www.boverket.se/sv/lagratt/forfattningssamling/gallande/hinbfs201113/
[11] https://www.vansterpartiet.se/app/uploads/2020/04/Vansterpartiet_varbudgetmotion2020.pdf
[12] https://www.sgu.se/samhallsplanering/bergmaterialforbyggande/hallbarmaterialforsorjning/stralningfranbergmaterial/
[13] https://sv.wikipedia.org/wiki/Global_Warming_Potential

Presentation av Sevim – nr 2 på vår kommunfullmäktigelista

Syntolkning: Foto på Sevim Celepli. Text: ”Var och en för sig” överstruket och ”Alla ska få samma chans” under.

Jag har varit en Haninge-bo under hela mitt liv och älskar Haninges variation av utbud från att kunna ta del av den härliga skärgårdsmiljön, att kunna ta en picknick i rudan på somrarna till att kunna fika i Haninge centrum med gott sällskap. Idag bor jag i Vendelsö med min man och vi trivs väldigt bra i området. Jag är 32 år gammal och har genom åren funnit min egen roll i det samhälle jag lever i. Det har alltid funnits en passion och en strävan inom mig att jobba med frågor som berör välfärden och som kan ge mening till människors livskvalité. Jag har så länge jag minns känt att jag vill kunna bidra och göra något meningsfullt med min tid. Utifrån denna känsla började min yrkeskarriär. Jag har läst programmet Internationell migration och etniska relationer med kandidatexamen inom Sociologi för att kunna öppna dörrarna till de yrken jag ville jobba med. Efter min kandidat arbetade jag något mer än 5år inom Arbetsförmedlingen med personer som kan ha svårare att få en anställning. Jag coachade personer med funktionsnedsättningar som länge inte kunnat få ett välanpassat arbete utifrån deras förmågor och flyktingar som nyligen kommit till Sverige med hopp om en ljusare och tryggare framtid i vårt avlånga land.

Under min tid på Arbetsförmedlingen hann jag ta min masterexamen inom mastersprogrammet Barnets bästa och mänskliga rättigheter. En av mina största hjärtefrågor är barns rättigheter och välmående. Den samhällsgrupp som är mest företrädd av andra och minst av sig själv. Efter min tid på Arbetsförmedlingen och med mycket goda erfarenheter gick jag vidare och jobbar idag som socialsekreterare inom försörjningsstöd för unga vuxna i vår kommun. På väldigt nära håll ser jag varje dag i mitt arbete hur klasskillnaderna i Sverige bara ökar och blir värre. Unga vuxna som mår väldigt dåligt psykiskt pga. hur arbetsmarknaden och samhället ställer allt högre och högre krav på en individs prestationer. Vi lever idag i ett samhälle som ropar allt högre efter ”supermänniskor” som ska kunna anpassa sig till alla miljöer och ha flera yrkesroller samtidigt. Redan i tidig ålder sätts höga prestationskrav på våra unga elever som inte klarar av att hålla takten i skolorna och hamnar efter och känner sig konstant misslyckade. Så här kan vi inte ha det i vårt kära Haninge, vi ska vara en kommun för alla utifrån allas individuella förutsättningar och där alla kommunmedborgare har likvärdiga möjligheter till ett värdigt liv.

 

Därför känner jag att jag hör hemma i den politik som Vänsterpartiet för, en kommun för alla där alla är lika viktiga. Partiet som värnar om de som oftast hamnar mellan stolarna hos myndigheter och som oftast lever utifrån tuffa livsförhållanden. Vänsterpartiet vill minska klyftorna och öka jämställdheten och jämlikheten i kommunen, och det vill jag med.

 

Jag representerar Vänsterpartiet i Haninge kommuns Grund- och förskolenämnd. De frågor som jag brinner för är barn och elevers välmående och goda förutsättningar till ett livslångt lärande. Jag tycker att det är viktigt att varje elev får det stöd som eleven har rätt till och behöver för att kunna klara av sin skolutbildning och känna att skolan är en rolig plats att komma till. Jag tycker att det är viktigt att förskolebarn har rätt till lika mycket tid i förskolan som sina lekkamrater oavsett vårdnadshavarens sysselsättning eller medborgarstatus. Enligt skollagen är förskolan till för barnens skull, för det tidiga lärandet och förberedandet för fortsatt lärande, för att stimulera barns utveckling samt erbjuda barnen en trygg omsorg. ”Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet” (Skollagen, 8 kap., 2§). Då menar jag att man inte ska ge barn rätt till olika mycket vistelse i förskolan utifrån vårdnadshavarnas sysselsättning eller medborgarstatus. Det handlar om barnens behov och inte vårdnadshavarnas.

 

Med hopp om ett mer jämlikt och jämställt Haninge,

 

Sevim Celepli, nr 2 på Vallistan till Kommunfullmäktige

Vänsterpartiet i Haninge kommun

 

Här kan du läsa en intevju med Sevim om varför SL-kortet bör ingå i försörjningsstödet

 

Sevim Celepli vill att alla ska ha rätten till att röra sig fritt

 

Vänsterpartiet kraftsamlar för kommunal verksamhet i budget 2019-2020

Vänsterpartiet lägger egen budget i Haninge kommun!

Syntolkning: Gruppledare Nafi Cilgin, politisk sekreterare Patrik Olofsson, föreningsordförande Carina Wellton håller upp den nya budgeten

Denna budget kommer föredras av på Haninge kommunfullmäktige 2018-06-11 kl 13:00.
Budget finns i sin helhet finns på vår hemsida här. Vill du ha en PDF (3 MB) kan du ladda ner den här.

Ekonomiska basfakta

  •  Alla nämnder får full kompensation för löne- och prisökningar
  • Inga nedskärningar någonstans, utom politikerarvoden
  • Inga skattehöjningar
  • Budgetöverskott på 38 milj kr

Ekonomiska besparingar

  • Om kommunalrådslönen i Haninge skulle, som första steg, justeras ned till en riksdagsledamotslön skulle kommunen spara 1,4 milj. Vänsterpartiet vill dock gå längre.
  • Vänsterpartiet vill lägga ned Haninge Holding AB. En gång i tiden fyllde det en funktion för kommunen att ha ett holdingbolag. Idag består den enda verksamheten i att betala ut styrelsearvoden på 200 tkr till en liten krets från Koalitionen och Trepartialliansen. Det sticker lite i ögonen hos Haningeborna och riskerar leda till politikerförakt.

Hur skulle Haningeborna märka av en Vänsterpartistisk styrning av Haninge?

  • 80 milj till en Social investeringsfond som finansierar allt förebyggande arbete inom t ex utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Tidiga insatser är investeringar för framtiden och på sikt lönsamma.
  • 6000 nya arbetstillfällen i ett fullt utbyggt industriområde i Albyberg.
  • 500 nya klimatsmarta bostäder per år, varav hälften billiga hyresrätter.
  • Påbörja en övergång till 6-timmars arbete med bibehållen lön för kommunalt anställda. Vi börjar med personal inom Social- och Äldreförvaltningen.
  • 1 jämställdhetsmiljon öronmärkt för #metoo-arbetet mot sexuella trakasserier och destruktiva normer i skolor och på kommunens arbetsplatser.
  • Tydliga sociala mål: ingen hemlöshet, ingen barnfattigdom, inget våld mot kvinnor och inget hedersförtryck i Haninge.
  • Ökad personaltäthet i för- och grundskola. Särskilt satsning på fler specialpedagoger och elevvårdsteam. Särskild satsning på barn med NPF och/eller psykisk ohälsa.
  • Kostnadsfri parkering i kommunen för hemtjänstpersonalen när de är i tjänst.
  • Värna miljö och klimat: skydda fler skogar som naturreservat enligt naturvårdsplanen och ta fram klimatbudgetar för alla förvaltningsområden

 

Syntolkning: kommunala gruppen tar sista besluten om budget och planerar kommande kommunfullmäktige

Vilka investeringar kommer Haningeborna bara hitta i Vänsterpartiets budget?

  • En ny F-9 skola i Jordbro. Idag kan man bara gå upp till 6:an i Jordbro. Oerhört märkligt att en sådan stor stadsdel ska stå utan alla delar av grundskolan. Vi bygger ytterligare en skola där det finns ett högstadium också.
  • Ett Kultur- och föreningshus i Jordbro. I Vänsterpartiets budget håller vi öppet för två alternativ: 1) Upprustning av nuvarande Kultur- och föreningshus, enligt Tornbergets förslag, om 100 mnkr. Eller 2) Bygga ett helt nytt. Det måste i så fall bli dubbelt så stort som S-MP-C-förslaget där bara hälften av föreningarna skulle få plats och för det har vi avsatt pengar. Vänsterpartiet förstår inte vitsen med att bygga ett nytt hus där inte alla får plats. Frågan om det ska bli alternativ 1 eller 2 ska avgöras av Jordbroborna själva.
  • Ett Allaktivitetshus i Brandbergen. Ett Allaktivitetshus är en något bredare definition än Kultur- och föreningshus. Här ska det också finnas bra med plats för idrottsföreningar. Bristen på ickekommersiella mötesplatser är ett stort problem i kommunen. Det är viktigt det finns lokaler som är tillgängliga för föreningar och nätverk till en låg hyra.

I övrigt gör Vänsterpartiet likvärdiga investeringar som Kommunledningen.

Frågor kring budgeten kan besvaras av:
Patrik Olofsson, 08-606 47 58
[email protected]