Vänsterpartiet lägger egen budget i Haninge kommun!
Syntolkning: Gruppledare Nafi Cilgin, politisk sekreterare Patrik Olofsson, föreningsordförande Carina Wellton håller upp den nya budgeten
Denna budget kommer föredras av på Haninge kommunfullmäktige 2018-06-11 kl 13:00.
Budget finns i sin helhet finns på vår hemsida här. Vill du ha en PDF (3 MB) kan du ladda ner den här.
Ekonomiska basfakta
Alla nämnder får full kompensation för löne- och prisökningar
Inga nedskärningar någonstans, utom politikerarvoden
Inga skattehöjningar
Budgetöverskott på 38 milj kr
Ekonomiska besparingar
Om kommunalrådslönen i Haninge skulle, som första steg, justeras ned till en riksdagsledamotslön skulle kommunen spara 1,4 milj. Vänsterpartiet vill dock gå längre.
Vänsterpartiet vill lägga ned Haninge Holding AB. En gång i tiden fyllde det en funktion för kommunen att ha ett holdingbolag. Idag består den enda verksamheten i att betala ut styrelsearvoden på 200 tkr till en liten krets från Koalitionen och Trepartialliansen. Det sticker lite i ögonen hos Haningeborna och riskerar leda till politikerförakt.
Hur skulle Haningeborna märka av en Vänsterpartistisk styrning av Haninge?
80 milj till en Social investeringsfond som finansierar allt förebyggande arbete inom t ex utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Tidiga insatser är investeringar för framtiden och på sikt lönsamma.
6000 nya arbetstillfällen i ett fullt utbyggt industriområde i Albyberg.
500 nya klimatsmarta bostäder per år, varav hälften billiga hyresrätter.
Påbörja en övergång till 6-timmars arbete med bibehållen lön för kommunalt anställda. Vi börjar med personal inom Social- och Äldreförvaltningen.
1 jämställdhetsmiljon öronmärkt för #metoo-arbetet mot sexuella trakasserier och destruktiva normer i skolor och på kommunens arbetsplatser.
Tydliga sociala mål: ingen hemlöshet, ingen barnfattigdom, inget våld mot kvinnor och inget hedersförtryck i Haninge.
Ökad personaltäthet i för- och grundskola. Särskilt satsning på fler specialpedagoger och elevvårdsteam. Särskild satsning på barn med NPF och/eller psykisk ohälsa.
Kostnadsfri parkering i kommunen för hemtjänstpersonalen när de är i tjänst.
Värna miljö och klimat: skydda fler skogar som naturreservat enligt naturvårdsplanen och ta fram klimatbudgetar för alla förvaltningsområden
Syntolkning: kommunala gruppen tar sista besluten om budget och planerar kommande kommunfullmäktige
Vilka investeringar kommer Haningeborna bara hitta i Vänsterpartiets budget?
En ny F-9 skola i Jordbro. Idag kan man bara gå upp till 6:an i Jordbro. Oerhört märkligt att en sådan stor stadsdel ska stå utan alla delar av grundskolan. Vi bygger ytterligare en skola där det finns ett högstadium också.
Ett Kultur- och föreningshus i Jordbro. I Vänsterpartiets budget håller vi öppet för två alternativ: 1) Upprustning av nuvarande Kultur- och föreningshus, enligt Tornbergets förslag, om 100 mnkr. Eller 2) Bygga ett helt nytt. Det måste i så fall bli dubbelt så stort som S-MP-C-förslaget där bara hälften av föreningarna skulle få plats och för det har vi avsatt pengar. Vänsterpartiet förstår inte vitsen med att bygga ett nytt hus där inte alla får plats. Frågan om det ska bli alternativ 1 eller 2 ska avgöras av Jordbroborna själva.
Ett Allaktivitetshus i Brandbergen. Ett Allaktivitetshus är en något bredare definition än Kultur- och föreningshus. Här ska det också finnas bra med plats för idrottsföreningar. Bristen på ickekommersiella mötesplatser är ett stort problem i kommunen. Det är viktigt det finns lokaler som är tillgängliga för föreningar och nätverk till en låg hyra.
I övrigt gör Vänsterpartiet likvärdiga investeringar som Kommunledningen.
Frågor kring budgeten kan besvaras av: Patrik Olofsson, 08-606 47 58 [email protected]
I helgen var det full rulle på Klimatriksdagen. Inspirerade av förkämparna för allmän rösträtt som fått nog på att makteliten inte lyssnade på deras krav så tog miljöengagerade saken i egna händer och anordnade världens första klimatriksdag 2014. Det var ett sätt att lyfta klimatfrågorna till att bli något som diskuterades i valrörelsen och som skulle bli valfrågor.
Föreningen Klimatriksdagen är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden förening, vars ändamål är att klimatfrågan ska få en central roll i den svenska valrörelsen och debatten. Men alla partier som bryr sig om klimatet följde så klart med i diskussionen och kommer noga ta del av resultatet.
Klimatriksdagen 2018 är den andra klimatriksdagen med syfte att lyfta klimatfrågorna inför valet. Helgen bestod av seminarier och motionsskrivande och avslutades med en klimatdemonstration.
Klimatinspiratör? En endagskurs för dig som vill påverka i klimatfrågan
Kapitalets makt
Berättelse från dem som redan drabbats
Lokalt klimatarbete i kommuner och stadsdelar
Facken som drivkraft i klimatarbetet
Tro, hopp och klimat. Kyrkornas bidrag i arbetet för rättvisa och hållbarhet
Klimat och biologisk mångfald- hur hänger det ihop?
Parallellt med seminarierna var det också arbete med motionerna på olika sätt:
Utskottsmöten
Motionsutställning
Plenardebatt
250 förslag lades fram för att rädda klimatet på olika sätt. Allt från sopsortering, flygstopp till till divestering av AP-fonderna och stoppdatum för fossila bränslen. I slutändan röstades 12 motioner igenom som vinnande. Här nedan kan du läsa sammanfattningarna. (Läs här om du vill läsa motivering och mer information om motionerna).
Stoppdatum för fossila bränslen
Sammanfattning: Enligt forskningen håller vår kolbudget på att ta slut om vi vill begränsa uppvärmningen till under 1,5. Därför behöver vi snabbt sluta använda fossila bränslen. Ett sätt att garantera att företag, institutioner och hela samhället ställer om är genom att förbjuda förbränning av fossila bränslen efter ett visst datum. Därför vill vi se att riksdagen beslutar om ett stoppdatum under nästa mandatperiod.
Föreslagna åtgärder: att riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen.
För en fossilfri finanssektor
Sammanfattning: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att staten säkerställer att finanssektorns investeringar lever upp till Parisavtalets avsikt att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och inte bidrar till klimatskadlig verksamhet. De statliga APfonderna investerar idag i några av de smutsigaste verksamheterna i världen, nu är det dags att fonderna blir fossilfria.
Föreslagna åtgärder: En fossilfri finanssektor: Att Sveriges regering slår fast ett mål om och utarbetar en handlingsplan för en fossilfri finanssektor
Klimatsäkra AP-fonderna:
AP-fondernas investeringar ska vara förenliga med Parisavtalet Klimat och miljö ska utgöra den ram inom vilken avkastning kan eftersträvas AP-fonderna ska flytta investeringarna från fossil verksamhet till hållbara lösningar som förnybart
Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter
Sammanfattning: Samråd med lokalbefolkningen om förvaltning och nyttjande av naturresurser och ekosystem är fundamentalt för att klimaträttvisa ska kunna uppnås. Samtidigt som dessa samhällens motstånd är viktigt för klimatet får de utstå hot, kränkningar och i värsta fall mord. I Sverige är det en självklar insats att ratificera ILO 169 om urfolk och stamfolks rättigheter för att garantera att statens agerade är i förenlig med folkrättslig lagstiftning. Statligt stöd-bistånd ska inte gå till aktörer i privat sektor som kränker mänskliga rättigheter och bidrar till miljöförstöring i konfliktfyllda kontexter.
Föreslagna åtgärder: Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter. Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter. Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.
Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet!
Sammanfattning: Kommunerna äger planmonopolet i Sverige, vilket påverkar förutsättningarna för klimatarbetet. Landstingen är anvariga för kollektivtrafiken. För att lyckas med omställningen behöver kommuner och landsting fatta klimatsmarta beslut. För Sveriges del betyder Parisavtalets 2°C-åtagande en återstående koldioxidbudget på 300-600 miljoner ton. Med nuvarande utsläpp har denna koldioxidbudget använts upp inom 6-12 år. Landets kommuner och landsting behöver minska sina koldioxidutsläpp med minst 10 % per år, visar en svensk forskningsgrupp i en rapport till Järfälla kommun.
Föreslagna åtgärder: A. Riksdagen kompletterar klimatlagen med att alla kommuner och regioner ska 1) anta koldioxidbudgeter med årliga utsläppsminskningar på minst 10 %, 2) underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan, och 3) göra informationskampanjer för att nå sina invånare.
B. Deltagarna på Klimatriksdagen lägger medborgarförslag med ovan
inriktning i sin kommun (alternativt i sitt landsting/region).
Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål
Sammanfattning: Planeringssystemet inom transportsektorn utgår idag från prognoser baserade på historisk utveckling och förväntad utveckling inom ekonomi, arbetsmarknad, samhällsstruktur etc. Leder till en fortsatt satsning på bilsamhället som orsakar en helt dominerande del av utsläppen från transportsektorn inom landet. Planeringssystemet behöver därför göras om i grunden. Utgångspunkt ska vara den klimatmål som anses leda till en omställning till ett hållbart transportsystem. Utifrån dessa mål bestäms åtgärder och styrmedel som anses leda till att målen uppfylls, s.k. Back Casting.
Föreslagna åtgärder: Vi föreslår att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030
Samordnad tågtrafik inom EU
Sammanfattning: Sverige bör arbeta för att EU etablerar en myndighet för samordning av den europeiska järnvägstrafiken och långsiktigt arbetar för dess effektivisering och konkurrenskraft.
Föreslagna åtgärder: Att Sverige verkar för
– att tågtrafiken inom EU samordnas för att underlätta internationella resor inom EU.
– att biljettförsäljning samordnas så att resor kan köpas på ett och samma ställe för alla delsträckor för resor genom flera länder.
– att en cetral EU-myndighet etableras för att utvecka den europeiska järnvägstrafiken
En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp
Sammanfattning: Den globala medel- och överklassens ständigt ökande flygande bidrar på ett oacceptabelt sätt till den globala temperaturhöjningen. Om denna utveckling inte bryts kommer detta att få katastrofala konsekvenser. Att vänta på nya, ännu oprövade lösningar som ska ersätta dagens växthusgasintensiva teknik är inget alternativ då utsläppsminskningen behöver ske i rask takt. Därför föreslås en kombination av åtgärder för att påverka människors livsstil i form av ökad beskattning, lagstiftade restriktioner och riktad information om konsekvenserna av flygets växthusgasutsläpp.
Föreslagna åtgärder: – Ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande.
– Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle.
– Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp.
– Stopp för subventioner till flyget.
– Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor.
En glokal livsmedelsstrategi – för en politik med agroekologiska principer
Sammanfattning: Sverige behöver en ”glokal” livsmedelsstrategi som grundar sig i klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter och utifrån den föra en politik som stärker produktion och distribution med agroekologiska principer. Sverige bör även i EU verka för att mark- och naturresursförvaltning har dessa aspekter samt integrerar sociala, kulturella, ekologiska och ekonomiska värden. Vidare bör Sverige, i alla internationella sammanhang som rör livsmedelssystemet, driva en politik som prioriterar klimat-, hållbarhetsperspektiv och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.
Föreslagna åtgärder: Att Sveriges regering utformar en livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer.
Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.
Skydda kollagret i de svenska skogarna
Sammanfattning: Det är framför allt äldre och opåverkade naturskogar som har störst andel kol lagrat i marken. Alla kvarvarande naturskogar och andra skogar med höga naturvärden måste skyddas permanent för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt och för att främja kolsänkor och kollager i skogarna. Därtill behöver ett flertal skogar restaureras för att komma upp i 20 % skydd av biologiskt värdefulla skogar. Utöver den skog som skyddas måste dagens skogsbruk ställas om till ett naturnära och kalhyggesfritt skogsbruk där hänsyn tas till klimat, biologisk mångfald, mark, vatten och ekosystemtjänster.
Föreslagna åtgärder: 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent.
2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas.
3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager.
Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen
Sammanfattning: Varje dag befinner sig ca halva Sveriges befolkning i verksamheter i nära anknytning till utbildning. I skollagen finns värdegrunden för svensk skola. 1990 fick svensk skollag tillägget miljö i portalparagrafen. Vid riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering. I den nya skollagen är tillägget om miljö som fördes in 1990 borttaget ur den s.k. portalparagrafen. Inte heller nämns hållbar utveckling i den nya skollagen. Skolans styrdokument är bindande och ska följas och de regler som gäller för skolans verksamhet är ytterst beskrivna i Skollagen.
Föreslagna åtgärder: Motionen yrkar om att återinföra begreppet miljö och införa begreppet hållbar utveckling i skolans portalparagraf, Skollagen.
Basera Sveriges klimatlag på en koldioxidbudget för 2-gradersåtagandet
Sammanfattning: Sverige måste basera sin klimatpolitik på vetenskapliga beräkningar av det återstående globala utsläppsutrymmet (s.k. koldioxidbudgetar) för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet. Sverige måste också ta ansvar för en globalt rättvis fördelning av nödvändiga utsläppsminskningar utifrån historiska utsläpp och nuvarande höga utsläppsnivåer. Sverige behöver omedelbart minska sina utsläpp med 10-15 % per år och inte förlita sig på negativa utsläppsteknologier eller klimatkompensering. Internationell sjöfart och flyg måste ingå i dessa åtgärder och utsläpp från konsumtionsvaror redovisas.
Föreslagna åtgärder: Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet. Sverige minskar sina koldioxidutsläpp med 10-15 % per år & är fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande. Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp.
Riksomfattande folkbildningskampanj
Sammanfattning: Riksdag och regering måste leda utvecklingen när det gäller hela samhällets nödvändiga omställning för att kunna lösa klimatutmaningen. Vi föreslår därför att en skattefinansierad riksomfattande folkbildningskampanj genomförs med syfte att få alla landets innevånare att bli förberedda på att en starkare politisk styrning behövs på alla nivåer i samhället för att klimatmålen ska kunna uppfyllas
Föreslagna åtgärder: En skattefinansierad riksomfattande folkbildningskampanj genomförs
Klimatfrågan kallas ofta vår tids ödesfråga. Vetenskapen beskriver tydligt problembilden och vad som krävs för att vända utvecklingen. Trots det går det alldeles för långsamt och vi behöver vidta åtgärder för att drastiskt minska utsläppen i betydligt snabbare takt än hittills.
Med Klimatriksdag 2018 vill vi visa politiker på alla nivåer att det finns en stark opinion för kraftfulla politiska åtgärder för att motverka klimatförsämringar. Många undersökningar, senast Novus i april 2018 pekar på att klimat och miljö är de frågor som oroar svenskar mest; och oron är särskilt påtaglig bland unga. Det finns naturligtvis många politiska frågor som kräver uppmärksamhet, men det paradoxala är att om vi inte på allvar angriper klimatutmaningen, så kommer övriga politiska frågor inte spela någon roll när våra barn och barnbarn växer upp.
Målet med vårt arbete är att samtliga partier, oavsett ideologisk utgångspunkt, tar klimatfrågan på allvar och visar oss väljare vilken klimatpolitik de avser bedriva om de får chansen, under kommande mandatperioder.
Klimatriksdagen avslutade helgen med en klimatmarsch. Då fick organisationer, privatpersoner och politiska partier vara med givet att banderoller och budskap har tydliga klimatbudskap. Den allra största delen av tåget var organisationer och miljöaktivister. Partierna gick sist. Det var få partier som dök upp men vi i Vänsterpartiet anordnade så klart ett block! Det var kamrater från distriktsstyrelsen, från klimat- och miljöutskottet, från olika partiföreningar inne i staden och så deltog även Samuel Skånberg från oss i Vänsterpartiet Haninge som kandiderar igen till kommunfullmäktige.
Foto: CC-BY Samuel SkånbergFoto: CC-BY Samuel SkånbergFred med jorden. Foto: CC-BY Samuel SkånbergVegonorm för klimatet. Foto: CC-BY Samuel SkånbergMynttorget. Foto: CC-BY Samuel SkånbergInternationell solidaritet – vi har bara en planet. Skylt av en Grön ungdom-aktivist. Foto: CC-BY Samuel SkånbergKlimaträttvisa före vinstjakt. Samuel Skånberg från Vänsterpartiet HaningeSörj inte, organisera er – för klimatet. Foto: CC-BY Samuel SkånbergMynttorget. Foto: CC-BY Samuel Skånberg
I måndags var det kommunfullmäktigemöte i Haninge. En av de stora punkterna som skulle beslutas om var stadsutvecklingsplanen. Stadsutvecklingsplanen är en fördjupning av översiktsplanen i områdena Handen, Vega och delar av Brandbergen eftersom man tänker att dessa områden kommer utgöra stadskärna.
Vänsterpartiet vill satsa på hyresrätter som vanligt folk har råd till.
I stadsutvecklingsplanen fanns det förslag på att fördelningen av upplåtelseformer skulle vara:
30 procent hyresrätter
50 procent bostadsrätter
20 procent äganderätter
Men behovet av hyresrätter är mycket större! Det är stor brist på hyresrätter. Vänsterpartiet har länge drivit frågan om att Haninge Bostäder ska bygga fler allmännyttiga hyresrätter till rimlig hyra och att man i marköverlåtelseavtal ska ställa krav på en stor del hyresrätter. Vi har debatterat den här frågan flera gånger i kommunfullmäktige, senast i december.
Bostäder som byggs av Haninge Bostäder
Vårt förslag till fördelning var istället:
50 procent hyresrätter
40 bostadsrätter
10 procent äganderätter
Bygg kollektivhus
Det finns väldigt många som vill bo i en egen lägenhet men ha bra kontakt med grannar och träffa folk med andra bakgrund, från andra generationer och med annan livssituation.
Kollektivhus i allmännytta är ett bra sätt att få fler hyresrätter i egen regi samtidigt som det skapar goda förutsättningar för en väldigt god granngemenskap och tillhörighet. Varje hushåll har sin egen lägenhet men det finns gemensamma ytor som delas tillsammans av de boende. Stockholm, Huddinge, Linköping och många andra kommuner har kollektivhus.
Kollektivhuset Hässelby familjehotell
Därför ville vi att det skulle framgå tydligt i stadsutvecklingsplanen att kommunen skulle verka för att det skulle byggas kollektivhus.
I planen föreslås i huvudsak bebyggelsetyp ”Kvartersstad” men även andra alternativ borde lyftas fram som exempel på bra stadsrum. Man måste titta på varje område för sig vad som passar. Kvartershus kan fungera på vissa ställen men ”privatiserar” mycket mark i innergårdarna. Vi vill att det skapas trygga områden men att de ändå känns öppna och inte privata.
Bygg hållbart – bygg i trä
Vi tycker att planen borde beskriva uttalade ambitioner att bygga mer i trä där både ekonomi och miljö/klimat är argument för en sådan satsning. Det mesta som byggs nu är hus med betong i grunder och väggar. Betong kräver flera ändliga material för att framställa och det är inte försvarligt att så ensidigt bygga på det sättet. Det finns moderna flerfamiljshus i trä som skulle kunna bli det nya hållbara sättet att bygga på då trä är ett förnyelsebart material. Det måste tydliggöras inte bara att trä är ett sätt att bygga hållbart på utan att det ska uppmuntras och premieras.
Används feministisk stadsplanering
Utgångspunkten för en feministisk stadsbyggnad kan vara en ensamstående förälder med barnvagn utan bil. Hur kan hon/han/hen utnyttja kollektivtrafik? Finns affärer nära? Är det nära och lätt att hämta/lämna på dagis? Är det nära och lätt att ta sig till fritidsaktiviteter? Är det ljust och tryggt på kvällarna? Är det bara män som dominerar i det offentliga rummet eller känner sig kvinnor trygga och bekväma att röra sig och ta plats? Vi tror att man ska undvika den hårda arbetsdelningen i staden; man bor och sover på ett ställe, affärer finns på ett annat ställe, alla restauranger ligger på ett tredje ställe, fritidsaktiviteter koncentreras till ett fjärde ställe, osv.
I feministisk stadsbyggnad ingår också tillgänglighetsperspektivet, och många andra perspektiv. Det Haninge som finns nu brister här på många punkter. Att bygga stora köpcentrum som stänger en viss tid har fått till följd att kvällar och nätter kan upplevas väldigt otrygga på en del ställen. Exempelvis så är Poseidons Torg ett fint torg men nästan helt utan folkliv stora delar av året och dygnet. Enligt planen så ska torget utvecklas, det är positiv och vi ser gärna att affärslokaler och restauranger etablerar sig där. Det kan även locka fler till vårt fina kulturhus. Viktigt att komma ihåg att en stad bör ha mötesplatser som inte är kommersiella, därför bör kulturhusets öppettider bli mer generösa.
Att bo och ta sig fram med en funktionsnedsättning ska göras så lätt som möjligt i Haninge. Det byggs fortfarande för otillgängligt och föreskrifter och råd tummas på då det ska byggas nytt. Argumentet att det räcker att handikappanpassa några utvalda lägenheter håller inte. Alla föds inte med funktionsnedsättning. Den kan komma mitt i livet, den kan vara tillfällig som vid ett brutet ben och på ålderns höst blir de flesta funktionsnedsatta på något sätt. Det är lättare att bygga för alla från början än att anpassa ett boende i efterhand. När vi planerar staden ska vi inte bara se till att alla kan bo bra utan även att de har möjlighet att hälsa på sina vänner. Därför anser vi att Haninge ska våga inlemma ovanstående föreskrifter fullt ut i Plan- och bygglagen.
Gällande utomhusmiljöer så är det av stor vikt att den som har svårt att röra och orientera sig har ett tillgängligt Haninge. Fler funktionshindrade skulle då kunna delta i arbetslivet, det sociala livet och kunna utnyttja sina demokratiska rättigheter. Vi ser gärna olika typer av markbeläggningar, viktigast är att de är så släta som möjligt och att kullersten, grus och andra ojämna beläggningar används mycket sparsamt. En plan för hur tätt offentliga toaletter ska ligga bör tas fram. Toaletterna bör vara åtkomliga dygnet runt.
Bygg bort bilberoendet – satsa på kollektivtrafik, cykel och gång
Vi måste bli av med bilberondet och stoppa massbilismen! Riktlinjen måste alltid vara att det ska bli lättare att åka kollektivtrafik, cykla eller gå istället för att ta bilen. Och vi måste skapa fler zooner där privatbilismen helt enkelt inte tillåts.
Vi tycker det är beklämmande att man tassar på tå när det gäller att minska massbilismen. Det pratas om att det ska vara attraktivt att ta cykeln istället för att ta bilen. Det mest radikala i stadsutvecklingsplanen är ”Det betyder att bilar ibland måste avstå från ytor” men inte mer än så. Grunden måste vara att vi bygger samhället så att bilen inte behövs och att vissa delar i staden behöver personbilen inte alls kunna åka. Vi måste vara tydligare.
Kommunens resor och transporter är fossilfria år 2025. I Haninge är alla resor och transporter fossilfria år 2030.
Några av delmålen är:
År 2025 har andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ökat till 55 procent av färdmedelsfördelningen.
Det var tack vare Vänsterpartiet som det målet sattes. År 2015 var den siffran 42% (29+3+10, se sidan 39 i rapporten om resvanor i Stockholm län 2015). Det målet borde egentligen vara högre om vi ska hinna ställa om i tid.
Ännu ett delmål är
År 2022 har växthusgasutsläppen från transporter minskat jämfört med 2014.
De målen är utmanande men det går om vi har den politiska viljan. Men med det liggande förslaget till stadsutvecklingsplanen så är risken stor att vi inte kommer nå dem.
Därför föreslog vi skrivningar om att:
Riktlinjen ska vara att det alltid ska vara lättare att åka kollektiv, cykla eller gå istället för att ta bilen
Att biltrafiken i centrala delarna behöver minska drastiskt, huvudsakligen privatbilismen
Satsa på fler bilfria gator och gågator
Där personbilstrafik inte går att undvika så ska cykel- och gångtrafikanter ha företräde i trafiken
Säkerställ att utryckningsfordon, leveranser och transporter för personer med funktionsnedsättning ges god framkomlighet
I och med Haninges befolkningsökning så blir det ännu viktigare att flytta trafik från privatbilism till hållbara resor som kollektivtrafik, cykel och gång. Annars kommer vi få problem både med köer, sämre luft, högre buller och ännu svårare att nå klimatmål.
Om miljöboven Tvärförbindelse Södertörn dessutom byggs så kommer biltrafiken öka.
Naturvårdsverket konstaterar att samrådsunderlaget visar på mycket kraftig trafiktillväxt med bil med utbyggd motortrafikled inom projektet Tvärförbindelse Södertörn. Det är en trafikutveckling som är oförenlig med en utveckling som kan bidra till miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö.
Vi skulle behöva tydliga skrivningar om hur vi hanterar miljöboven Tvärförbindelse Södertörn.
Vi kommer fortsätta kämpa för jämlikhet, att alla som behöver hem ska kunna ha någonstans att bo. Vi kommer kämpa för att kvinnor ska ha samma möjligheter i livet och känna sig lika trygga och fria som män gör i samhället. Vi kommer fortsätta att kämpa för att vi ska ställa om samhället till ett hållbart och jämlikt samhälle som hushåller med de naturresurser vi har och att vi håller oss inom planetens gränser.
På förra kommunfullmäktige så var miljön och klimatet i fokus. Vi antog då ett nytt klimat- och miljöpolitiskt program där Vänsterpartiet fick igenom många saker. Men det var inte det enda. Vänsterpartiet la också en motion om att ta initiativ till att bygga en samägd solcellspark! Vi har länge gått och tänkt på att det hade varit bra om kommunen kunde stödja utbyggnaden av solceller mer. Ytterligare inspiration fick vi från Borås där V, S och MP har lagt en gemensam motion.
Motion till Haninge kommunfullmäktige om att ta initiativ till en samägd solscellspark
2017-10-05
De senaste åren har utvecklingen när det gäller solceller varit närmast explosiv, både i världen och i Sverige.
I Haninge har vi installerat solceller på Fredrika Bremergymnasiet. Solpanelerna ska leda till minskad elförbrukning och koldioxidutsläpp. Anläggningen blev delvis finansierad av Klimatmiljonen men Ekologigruppen (som utvärderat Haninge kommuns styrdokument och insatser 2016) menar att anläggningen skulle varit en lönsam investering sett ur anläggningens levnadslängd.
Priset på solceller har fallit, intresset ökar stadigt och flera kommuner har kommit igång med så kallade solcellsfält. Vi tycker att förutsättningarna nu finns för att i bred samverkan bygga en större markbaserad anläggning också i Haninge.
Start i samverkan
Vi vill möjliggöra för både företag och privatpersoner att på ett enkelt sätt bli delägare i en solcellsanläggning, även de som själva inte har tillgång till mark eller ett tak att montera en anläggning på. Därför föreslår vi att Haninge kommun tar initiativ till en ekonomisk förening, enligt förebild från Helsingborg och Kalmar (https://solarpark.se/ respektive https://energirepubliken.se/kalmarsundsol/)
Företag och medborgare bör involveras i ett tidigt skede.
Byggande och drift med många mål
Basen för projektet är givetvis att bidra med ett tillskott av hållbart producerat elenergi. En solcellsanläggning kan med små drifts- och underhållskostnader förväntas producera under mer än 30 år.
På Fredrika Bremersgymnasiet har det som sagt redan påbörjats byggnad av soceller. Gymnasiet kan med fördel involveras i arbetet med en samägd solcellsanläggning.
Anläggningen bör placeras väl synligt och vara förberedd för att kunna ta emot studiebesök. På så sätt kan den utgöra kunskapsbank och inspiration för både haningebon och för gäster utifrån. Ytterligare en möjlighet är att erbjuda grundskolor i Haninge att besöka och följa produktionen vid anläggningen, som en del i undervisningen om energi och miljö.
Företag och privatpersoner som av olika skäl inte på egen hand kan investera i egen solenergi ges på detta sätt möjlighet att bli delägare.
Vi föreslår kommunfullmäktige besluta:
att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta initiativ till en samägd solscellspark enligt motionens intentioner och särskilt beakta följande:
• Det skall vara möjligt för privatpersoner, företag, kommunala bolag och förvaltningar samt föreningar att köpa och äga andelar i solcellsparken.
• För att driva på föreslår vi att de kommunala bolagen/förvaltningarna erbjuds möjlighet till klimatkompensation genom investeringar i solceller.
• Fältet bör placeras väl synligt t ex vid väg, järnväg och/eller gångstråk.
• Solcellsparken skall vara öppen för visningar för inspiration och kunskapsförmedling.
Enligt en artikel i Mitt i Haninge så har S kommit överens med M, KD och L om en bilbro över till Rudan.
Vänsterpartiet är starkt emot en bilbro till Rudan.
Enligt artikeln ska det ha ha tecknats en avsiktsförklaring mellan S och M, KD och L i samband med detaljplanen kring bostadsområdet kring Örnens väg tecknats.
Vänsterpartiet var kritiska till att detaljplanen för Örnens väg försvagade det redan svaga ekologiska sambandet och föreslog att ärendet skulle återremitteras. Det röstades ner. Vänsterpartiet och Rättvisepartiet Socialisterna lade ett särskilt yttrande där vi påtalade vikten av att förstärka istället för att försvaga gröna samband:
Vi är positiva till att det byggs mer i Haninge. Vi är positiva till att det byggs blandat.
Planområdet ligger inom en av spridningskorridorerna som utgör delar av av barrskogssambandet Jordbro, vilket sammanfaller med det gröna svaga sambandet mellan Hanveden- och Tyrestakilen. Sambandet är i nuläget svagt och i behov av förstärkning.
Vänsterpartiet ville återremittera ärendet för att återkomma med lämpliga kompensationsåtgärder, som exempelvis att bevara bredden på korridoren och/eller skapa en ekodukt.
Vänsterpartiet och Rättvisepartiet socialisterna var de enda partierna som röstade för en återremiss vilket inte var tillräckligt för en återremiss.
Vi vidhåller fortfarande vikten av att bevara det ekologiskt svaga sambandet mellan Tyresta- och Hanvedenkilen och är kritiska till att det inte föreslagits tillräckliga kompensationsåtgärder för spridningskorridoren.
På mötet i juni så var det tydligt från Samarbetskoalitionen (S, MP och C) att en bilbro inte var aktuell. Det fanns inte heller med i förslaget till detaljplanen. Det fanns helt enkelt inte på kartan.
– Det finns redan en gång- och cykelbro över till Rudan och det går bra att ta sig över idag, säger Samuel Skånberg, kommunfullmäktigeledamot för Vänsterpartiet och ledamot i Hållbarhetsberedningen. Om man behöver åka bil till Rudan så går det redan att göra det idag om man åker någon kilometer söderut och tar Lillsjövägen vid Jordbro och sen Rudanvägen. Det är viktigt att vi skyddar Rudan från exploatering som är ett naturreservat med höga naturvärden. Det här en öppning för att exploatera området och bygga dyra bostäder. Vi motsätter oss starkt detta då Rudan är ett värdefullt naturreservat och friluftsområde som besöks och uppskattas av många.
