Skip to main content

I huvudet på en kommunpolitiker under kommunfullmäktige

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun, kommunfullmäktigeledamot  och ledamot i äldrenämnden

Idag sitter jag och ser tillbaka  med eftertanke hur de sista kommunfullmäktige har varit. Som gruppledare har jag ett ansvar för den politik vi fört fram. Under de sista två månaderna har det varit en berg- och dalbana där vi som grupp kryssat mellan hot  och löften. Har vi valt rätt och har jag gett gruppen rätt stöd?

Detta är tankar som snurrar när vi startar kommunfullmäktige den 10/5. Och vi var en laddad grupp  som kom till mötet.

Socialdemokraterna öppnade frågestunden med att en socialdemokrat ställer en fråga till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S),  som vinklade frågan till att handla om de oegentligheter som kommit fram i en genomlysning av kommunens hantering av hyresavtal vilket visat sig uppvisa stora brister. Nu vill man påskina att styret tar ansvaret för att detta genomförts och för förbättringar i framtiden.

Det har funnits stark kritik länge från oppositionen om att avtal brustit och nu har det kommit en bekräftelse. Så det är en sanning från styret med modifikation. Arbetssättet att socialdemokrater ställer frågor till socialdemokrater är ett sätt att ta upp och vinkla frågor till sin egen fördel. Och detta pekar på en pressad socialdemokrati! Har vi satt dem i gungning?

Vi hade många tunga ekonomiska frågor som kommer upp och som vi varit aktiva i:

  • Resultatsutjämningsreserven (RUR): man använder överskottet i goda tider av högkonjunktur och använder i dåliga tider med lågkonjunktur. Detta planar ut ekonomins toppar och dalar, vilket ger en jämnare ekonomi för verksamheterna och de blir inte så sårbara för konjunktursvängningar. Kommunen har sitt högsta överskott någonsin 2020 på 4,6 procent dvs 235 mnkr och därifrån tas det nu 50 mnkr till RUR. Ledningen vill påskina att de gjort ett mer sakkunnigt underlag än vi gjort när vi la vårt förslag med M. Men i sak var det bara omformuleringar de gjort. Vi röstar igenom det!!!
  • Överföring av driftmedel. Överskott från 2020 förs över till nämndernas verksamheter med 32 milj 2021 och 31 milj 2022. Beslutet taget tillsammans med kommunledning.
  • Revidering av kommunala budgeten 2021. Bygger på att skatteprognosen ser bättre ut nu än när budgeten togs i november 2020. Det är ett tillskott på 100 mnkr fördelat till verksamheterna. Beslutet är taget tillsammans med kommunledningen.

Vänsterpartiets hade ett  tilläggsförslag som kommunledningen röstade ned. Våra förslag var:

  • Bort med 12 timmars passet inom äldreomsorgen
  • Differentierade avgifter för barn med hemmavarande föräldrar som fått sänkningar från 30 tim/vecka till 15 tim/ vecka. Man ska enbart betala för den faktiska tiden man är på förskolan
  • Öppna Lyckeby fritidsgård i Vendelsö igen
  • Minska barngrupperna med ett barn på förskolan
  • Höja bidraget till Manscentrum, Kvinnojouren och Brottsofferjouren

Att rösta ner dessa frågor visar på styrets ointresse att göra riktat stöd utan man ger allmänt stöd där nämnderna får besluta vad som ska satsas på.

Men sammanlagt har vi medverkat att rösta igenom 213 mnkr till verksamheterna!! Detta är det största vi fått igenom sedan Nafi Cilgin (dåvarande gruppledare) fick igenom 30 tim/vecka för barn med hemmavarande föräldrar på förskolorna!

Andra frågor vi arbetat med är:

  • Rivning av gamla Fredriks yrkesskola i Handen. Idag bedrivs (SFH) svenska för hantverkare i lokalerna. Vi fick igenom återremittering då vi vill ha klarlagt vad som händer med utbildningen. Finns inte någon plan för marken och vi anser att det är mycket värdefull mark som kommer hamna bakom ett staket okänt antal år. Vi har drivit frågan med M.

Motion från Sedat Dogru (M) och Alexandra Anstrell (M) om kartläggning av hedersrelaterat våld. Det är en mycket viktig fråga. Vi har skrivit ett tilläggsförslag att göra en kartläggning av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer p g a det ökade antalet under Corona pandemin. Oppositionen röstade igenom motionen med vårt tilläggsförslag, men ledningen får igenom en minoritetsåterremiss!! De anser att de kan allt de behöver och att det inte behövs någon kartläggning! Helst vill de begrava denna motion och tilläggsförslag för all framtid.

Det här känns historiskt att vara med och påverka så välfärden i Haninge får detta tillskott. Det har varit en tid med mycket tuffa förhandlingar, hot att mista resurser, personliga påhopp och vår styrka har satts på prov. Men vi har varit en sammansvetsad gruppstyrelse som tillsammans tagit fram våra krav och nu går en stor seger till mötes. Jag vill uppmuntra alla att vara aktiva inom politiken, trodde aldrig att jag skulle kunna vara med och påverka kommunpolitiken på detta sätt. Känns oerhört stort att tillsammans med övriga kommunpolitiker och ni som röstar på oss att få tillföra verksamheterna 213 mnkr till välfärden.

 

Åsa Bååth,

gruppledare för Vänsterpartiet Haninge

Jackpot för Vänsterpartiet i Haninge – 213 miljoner mer till välfärden genom hoppande majoriteter

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet Haninge, och Sevim Celepli, vice gruppledare för Vänsterpartiet Haninge, deltog på kommunfullmäktige 10/5 2021 och röstade fram 213 miljoner mer till välfärden i Haninge.

Vänsterpartiet Haninge säkrar 100 + 50 + (32 + 31) = 213 miljoner till Haninges välfärd!

På kommunfullmäktige i Haninge i går kväll (10/5 2021) kom det att fattas tre avgörande beslut för Haninges välfärd de kommande åren. Vänsterpartiet har sin hand med i alla tre.

Haninge har ett minoritetsstyre bestående av en allians mellan S, L, C & KD. Inget beslut är garanterad majoritet i kommunfullmäktige om inte Vänsterpartiet aktivt röstar för det. 

Det största beslutet är att revidera den kommunala budgeten för 2021, som bygger på att skatteprognoserna ser bättre ut nu än när budgeten togs i november 2020.

Den revideringen ger 100 miljoner mer till kommunens verksamheter. Med Vänsterpartiets röster var denna revidering garanterad majoritet i kommunfullmäktige.

Därefter kom Vänsterpartiet tillsammans med Moderaterna att få igenom en resultatutjämningsreserv på 50 miljoner. Pengarna tas från att vi minskar förra årets vinst i kommunen. Problemet med de överskott som görs i kommunsektorn är att de inte går till att “samla i ladorna”. När en kommun gått med vinst så brinner de pengarna inne för den kommunala verksamheten och får sedan bara användas till att t ex självfinansiera investeringar. Enda sättet att föra över överskott från ett år till ett annat i den löpande verksamheten är genom att inrätta en resultatutjämningsreserv. Det gör vi nu tillsammans med Moderaterna.

Vänsterpartiet har också arbetat för att frigöra driftsmedel som sitter låsta i de kommunala nämnderna – också där överskott från 2020 som nämnderna själva inte får använda om inte kommunfullmäktige fattar ett aktivt beslut i den riktningen.

Med Vänsterpartiets bistånd fick nämndernas överskott från 2020 föras över till nämndernas verksamheter med 32 miljoner 2021 och 31 miljoner 2022 = 63 miljoner kronor till verksamheterna. Ett beslut vi tar tillsammans med kommunledningen.

Allt som allt så kom Vänsterpartiets röster, genom konstruktivt parlamentariskt arbete, att säkra 213 miljoner kronor till Haninges välfärd. Ett minst sagt gott dagsverke!

RUR – så får Haninge kommun en bättre ekonomi

RUR – resultatutjämningsreserv – är ett tillägg till kommunallagen som infördes 2012. Syftet med en resultatutjämningsreserv är att jämna ut den kommunala ekonomin mellan goda och svåra år, mellan hög- och lågkonjunktur eller om utvecklingen av statsbidrag och skatteunderlaget ökar eller minskar.

När beslutet om RUR togs i riksdagen 2012 röstade alla partier för den. Beslutet togs med acklamation, det fanns inga reservationer och det behövdes ingen omröstning. Alla partier insåg att det tidigare ekonomiska ramverket var för endimensionellt där man bara såg varje år för sig och krävde att varje år skulle generera ett överskott oavsett hur skatter, statsbidrag och konjunkturen utvecklades.

Att införa RUR är frivilligt för en kommun, men idag har ändå en majoritet av Sveriges kommuner infört RUR, för att få en jämnare ekonomisk utveckling. Att alla kommuner inte infört det kan ha sin naturliga förklaring i att för väldigt rika kommuner skull inte RUR tillföra något av betydelse – de klarar upp- och nedgångar i alla fall.  Fattigare kommuner som kämpar med att klara ett noll-resultat kvalar ändå inte in i det här systemet, då man bara kan sätta av pengar som överstiger ett överskott om 1% av skatter och statsbidrag. Fattigare kommuner är mer hjälpt av ett förbättrat skatteutjämningssystem mellan olika kommuner.

Så här sa Jonas Sjöstedt efter att RUR antagits i Riksdagen:

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var för RUR.

”I höstas antog riksdagen regeringens proposition om kommunala utjämningsreserver (prop. 2011/12:172). Den nya lagen innebär att kommuner och landsting under vissa förutsättningar får reservera en del av överskotten i goda tider för att på så sätt bygga upp lokala s.k. resultatutjämningsreserver. Sparandet får sedan tas i anspråk för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur. Vänsterpartiet välkomnar den nya lagen som ett steg i rätt riktning eftersom den kommer att öka kommunsektorns möjligheter att hantera konjunktursvängningar.”

Jonas Sjöstedt, motion till riksdagen 2012/13:Fi14

Haninge kommun behöver RUR. SKR – Sveriges kommuner och regioner – är en medlems- och arbetsgivarorganisation för landets alla kommuner och regioner och hjälper alla kommuner med bl a ekonomiska prognoser, skriver bl a:

”Framtidsprognosen idag pekar på att det, i synnerhet för år 2023, saknas medel för att få en budget i balans. Många kommuner och regioner kan därför, trots extremt goda förutsättningar 2020 tvingas överväga att i sin långsiktiga planering förbereda nedskärningar i verksamheten eller skjuta på nödvändiga investeringar. Detta, eftersom det inte idag finns några garantier för att staten skjuter till medel i samband med kommande budgetpropositioner. Ytterligare ett problem är att de anställningar staten hoppas på att kommuner och regioner nu ska göra i syfte att få igång konjunkturen i stora delar inte kommer att göras, då de långsiktiga resurserna och planeringsförutsättningarna saknas.”

Så vi har fått varningen. Ekonomin för den kommunala sektorn 2023 kommer vara knaper (om staten inte kommer med långsiktiga utfästelser). Vi måste ta den varningen på allvar, och ett sätt att förbereda oss är att införa RUR och börja placera överskott där för att stå rustade inför 2023. Allt annat vore oansvarigt mot kommunens anställda och Haningebornas krav på kommunal service.

Ulla Andersson kritiserar nuvarande balanskravet på kommunerna.
Ulla Anderssons reservation – balanskravet

När vi inledningsvis skrev att det inte fanns någon reservation i ärendet, så var det lite sanning med modifikation. Det fanns en reservation från Vänsterpartiet, men i ett annat ämne som också berör den kommunala ekonomin. Vänsterpartiet reservation handlade inte om själva resultatutjämningsreserven – den var Vänsterpartiet för – utan hur balanskravet på den kommunala ekonomin skulle formuleras. Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet, skrev då bl a: ”Vänsterpartiet föreslår därför att kommunernas balanskrav, precis på samma sätt som är fallet för målet beträffande den offentliga sektorns finansiella sparande, ska gälla över en konjunkturcykel”. Hela Ulla Anderssons motion hittar ni här. Kort sagt vill Vänsterpartiet att kommunens krav på ekonomisk balans ska gälla över en konjunkturcykel (som kortast 3 år och som längst 8 år). Statens ekonomiska mål innebär att det offentliga sparandet i genomsnitt ska uppgå till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Vänsterpartiet vill att samma ska gälla för kommuner och regioner. Det innebär också att kommuners och regioners planeringshorisont måste vara längre.

Vänsterpartiet är beredda att ta sin del av ansvaret för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för Haninge kommun.

Kommunledningens budgetramar tvingar förvaltningarna att lägga extremt dåliga nedskärningsförslag

Bilden visar hur Haninge kommun gått med 686 miljoner i vinst sedan 2016. Enbart under corona-året 2020 gick man med 235 miljoner i vinst. Trots massiva statsbidrag går inte pengarna till de verksamheter som drabbats, utan man lägger pengarna på hög. Trots de goda resultat fortsätter den permanenta nedskärningspolitiken.

Haninge kommun har nu i mars hållit sin årliga ekonomikonferens. Den politiska ledningen, den S-ledda alliansen med C, L & KD, kommer trots stora överskott de senaste åren fortsätta med nedskärningspolitiken i budgeten för 2022.

Vi kommer skriva mer om den ekonomiska politiken i kommunen inför att budgeten för 2022 som ska antas i kommunfullmäktige innan sommaren.

I den här artikeln tittar vi på Social- och äldreförvaltningen.

Socialnämnden

Socialnämnden är en nämnd som varit satt under stor press p g a pandemin. Saker som fortsatt hög arbetslöshet, ökat våld mot kvinnor och barn, samt ökad psykisk ohälsa pressar förvaltningen hårt.

I budgetarbetet har förvaltningen angett att man kommer ha ökade utgifter 44,6 miljoner kronor för 2022. Största posterna är ekonomiskt bistånd, på grund av den ökade arbetslösheten, och ökat behov inom LSS.

Den styrande S-ledda alliansen är bara beredda att skjuta till 32,7 miljoner för 2022. Det innebär ett sparbeting på 11,9 miljoner kronor. Förvaltningens förslag på nedskärningar är:

  • Att säga upp 11 heltidstjänster. Det skulle enligt förvaltningen handla om ”socialsekreterare som jobbar med att handlägga ekonomiskt bistånd, utreda barn och unga som far illa, eller våld i nära relation och hedersvåld.”

Samma partier som i den offentliga debatten vill posera som förkämpar för barnen, våldsutsatta kvinnor och de som lever under hedersförtryck, gör helt tvärt om när de får hålla i den politiska taktpinnen. Genom att sätta en allt för hård ram för socialnämndens budget tvingar man fram destruktiva nedskärningar i förvaltningen.

  • Avveckling av personliga ombud. Personliga ombud ger stöd och hjälp till individer med psykiatrisk funktionsnedsättning att ha kontakt med myndigheter och vårdinrättningar, så att de därmed ska kunna ta del av samhällets utbud av vård, stöd och service. Verksamheten med personliga ombud finansieras till 50% av statliga medel så den egentliga besparingen blir inte så stor; ca 600 000 kronor. Men verksamheten betyder oerhört mycket för dem som är beroende av den här hjälpen.
  • Avveckla Mötesplats 25. Mötesplats 25 är en träffpunkt för unga vuxna med psykisk och social ohälsa. Den betyder oerhört mycket för de som kommer dit. Den bryter den isolering som annars lätt drabbar individer med psykisk och social ohälsa, och gör det lättare att komma ut i samhället igen. Återigen är det extremt svaga grupper som drabbas av nedskärningarna.

Äldrenämnden

Även äldreomsorgen har varit väldigt drabbade under 2020 och pandemin har satt verksamheterna under hårt press.

Inför 2022 har förvaltningen äskat en ökad ram på 33,1 miljoner kronor för att täcka ökade volymer (fler äldre), ökade lönekostnader och högre driftskostnader. Den s-ledda alliansen har medgett en ökning på 19,2 miljoner kronor, vilket innebär nedskärningar på 13,9 miljoner:

  • Avskaffa fria broddar. Om man avskaffar fria broddar till våra seniorer sparar man 200 000 kronor – i sammanhanget en rätt bagatellartad summa. Karlstad universitet har kartlagt att i de kommuner som har fria broddar för seniorer minskar halkolyckorna med en tredjedel. Samhällsvinsten då färre behöver uppsöka akuten för benbrott m m, är betydande, för att inte tala om det minskade lidande för de som annars skulle drabbas.
  • Tuffare scheman och tajtare bemanning på vård- och omsorgsboenden. Här tror man sig kunna räkna hem 1 miljon kronor. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är nog nu med att pressa personalen. Haninge kommun behöver gå åt andra hållet; ta bort 12-timmarspassen och ha en högre grundbemanning, så verksamheterna inte blir så sårbara vid sjukdomar, utbildningar med mera.
  • Minska tillgången till somatisk dagvård. Här tror man att man ska kunna spara 2 miljoner kronor. Somatisk dagvård handlar om att rehabilitera kroppen fysiskt. Väldigt många som använder den somatiska dagvården är våra seniorer som t ex fått en stroke och fått fysiska funktionsnedsättning som behöver behandlas och tränas upp. Försvinner möjligheten till somatisk dagvård kommer det i andra ändan kosta mer för kommunen i ökat behov av hemtjänst för dess grupper, för att inte tala om lidandet av en utdragen funktionsnedsättning istället för en snabb rehabilitering.
  • Se över träffpunkterna. Vad som ska hända här är oklart. Träffpunkterna ska minska i omfattning; om det betyder färre träffpunkter eller minskade öppettider är för tidigt att säga, men 2 miljoner ska sparas in.

Alla partier ger läpparnas bekännelse åt problematiken med äldres ensamhet. Men när de den styrande S-ledda alliansen får chansen att visa vad man går för, så går man åt fel håll.

”Behöver du bryta din sociala isolering och prata med någon?” frågar man retoriskt på kommunens hemsida när man gör reklam för träffpunkterna. Självklart är det många som behöver det, och efter pandemin är ju behovet av att återfå sitt sociala liv större än någonsin hos våra seniorer.

Att då minska på träffpunkternas antal eller öppettider är helt fel väg att gå.

Vänsterpartiet kommer fortsätta granska kommunens ekonomiska politik i kommande artiklar.

Haninge kommun ska bekämpa arbetslösheten genom att ta in konsulter för 25 miljoner

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge

– Det finns inga garantier att detta ger fler arbetstillfällen och det är ett mycket kostsamt förslag.

En mycket stor arbetslöshet breder ut sig idag och det behövs många nya arbetstillfällen. Det är framförallt i sviter av Coronapandemi, där många olika branscher har drabbats mycket hårt.

Nu har Haninge kommun drivit igenom att man satsar stort på externa konsulter som ska få arbetstillfällen att öka. Man säger se en problematik att små- och medelstora företag i kommunen inte expanderar. Vid en förundersökning har man kontaktat företag och vissa har med tydlighet uttryckt att de inte vill expandera och är nöjda på den nivå de är. Vissa företagare har angett att problemet snarare är att man inte hittar rätta arbetssökande.

Haninge kommun har redan många olika insatser för att stödja företagen, som företagarna visar ett ganska litet intresse för. Nu ska kommunen erbjuda företagen kostnadsfri affärsutveckling- och rekryteringsstöd. Det finns inga krav på motprestationer från företagen – det är bara tacka och ta emot.

Det nya upplägget är att konsulter ska hjälpa företag och arbetssökande att hitta varandra. Detta satsar man 25 miljoner på under en 5 årsperiod. Man tror detta ska inbringa 1000 nya jobb, men det finns absolut ingen garanti.

Ett liknande förslag var uppe i kommunfullmäktige i december, kostnaden var för stor och det var osäkert hur många jobb det skulle ge och förslaget röstades därmed ner. Nu lägger man beslutet hos kommunstyrelsen där styret har majoritet. Att ett ärende med så stor dignitet och är så väldigt kostsamt inte ska upp i kommunfullmäktige är något man kan starkt ifrågasätta.

Förstudien som gjorts visar att Haninge har ökade kostnader för försörjningsstöd till personer som står långt från arbetsmarknaden. Den grupp som sticker ut är unga män utan slutbetyg från grund- och gymnasieskolan. Risken finns att de hamnar i utanförskap och kriminalitet.

Det här är kvittot på att skolan inte uppfyller sina mål och alla besparingar för barn och ungdomar får negativa konsekvenser. Vänsterpartiet anser att arbetsmarknadsåtgärder ska riktas mot personer som är långt från arbetsmarknaden. Man måste satsa på grund- och gymnasieskolan, utbildningar som är riktade till bristyrken och språkutbildning så att fler blir förberedda för ett arbetsliv.

Stärka den egna befintliga organisationen med mer erforderligt kunnande för ett mer aktivt arbete mot företagare i kommunen för att skapa fler arbetstillfällen och praktikplatser.

– Det finns inga garantier att detta ger fler arbetstillfällen och det är ett mycket kostsamt förslag. Att ärendet inte går till kommunfullmäktige, kommunens högsta beslutande organ, är något att ifrågasätta, säger Åsa Bååth, gruppledare Vänsterpartiet Haninge.