Skip to main content

Krönika: Marx eller Maslow – om förslaget till nytt partiprogram för Västerpartiet

Krönika: Marx eller Maslow – om förslaget till nytt partiprogram för Västerpartiet

 

Patrik Olofsson, ordförande för Vänsterpartiet Haninge, kritiserar förslaget till nytt partiprogram för Vänsterpartiet. I förslaget kritiseras kapitalismen för att inte tillfredsställa människors behov av trygghet, frihet och självförverkligande. Det är sant att Maslows behovstrappa har en del poänger, men systemkritiken måste gå djupare och i slutänden måste kapitalismen avskaffas.

Förslaget till nytt partiprogram för Vänsterpartiet har ett väldigt personligt tilltal. Som läsare ska man övertygas om att ens liv kommer bli mycket bättre med vänsterpartiets politik.

”Det är mycket mer som förenar oss människor än som skiljer oss åt. Vi behöver alla värme och mat, närhet och omsorg, hem att bo i och natur omkring oss. Vi behöver personer som finns där för oss och ser oss för dem vi är. Vi behöver frihet att uttrycka oss och forma våra liv.”

”Det sitter djupt i den mänskliga naturen att svara på de här behoven tillsammans. Vi dras till att ta hand om varandra och bygga bättre liv. Vi känner kärlek när någon behöver stöd, nyfikenhet när vi kan lära oss något nytt, beslutsamhet när vi behöver samla kraft. När vi gör nytta i våra sammanhang skapar det mening, självbild och riktning i livet. Vi har en stark drivkraft att arbeta och skapa nytt.”

Man har använt sig av Maslows behovstrappa för att steg för steg visa hur vänsterpolitik tillfredsställer våra innersta behov. Att våra liv inte blomstrar ut i sin fulla potential under kapitalismen är absolut en relevant kritik av kapitalismen. Men det är bara en aspekt av kritiken av kapitalismen.

Att man i ett socialistiskt partiprogram program formulerar politiska krav som utgår i folks vardag och konkret visar på hur livsvillkoren kan bli bättre är absolut inget fel. Men att livsvillkoren är otillfredsställande är inte otur som kan korrigeras genom ett ”välfungerande samhälle fångar upp vår vilja att arbeta och kanaliserar den klokt”, ser till att ”utveckla kloka politiska lösningar”, föreslå ”kloka samhällsekonomiska mål”, ”klokare ägandeformer” som tar ”fram kloka ägarstrategier” eller ta fram klimatåtgärder som ”utformas klokt för att få verklig effekt och vinna politiskt stöd” parat med en ”klok reglering av skogsbruket”.

Problemet med att använda ospecifika termer som t ex ”klok” är att folk läser in lite vad som helst i dem. Man tror att författarnas ”klok” betyder samma som man själv tycker är klokt. Fast det vet man ju egentligen inte. Använd inte ospecifika termer om du kan tala ur skägget. Och framför allt är alla de ”okloka” omständigheterna i dagens samhälle en del av att det kapitalistiska systemet inte förmår att prestera bättre. De kan med lätthet inkorporeras i en systemkritik.

Socialpsykologiskt täcke

​Blev dock positivt överraskad över att det fanns ett helt kapitlet om socialiseringar. Äntligen ett avsnitt om alternativa ägandeformer.

Men döm om min förvåning när man beskrev socialisering utifrån den socialpsykologiska processen då barn och ungdomars socialisering in i samhället och där de anpassar sig till det omgivande samhällets idéer, normer och regler.

Visst, det är en aspekt av kapitalismen; att den rådande ordningens idéer fortplantas till nya generationer.

Facklig och politisk kamp mot kapitalismen kan göra att andra idéer och normer kan utmana och t o m övertrumfa de borgerliga idéerna.

Det socialpsykologiska täcket ligger tungt över förslaget till partiprogram.

”Det är ett grundläggande problem med ägandeformer som bygger på vinstmaximering. Från ett samhällsperspektiv är det en enorm förlust varje gång en människa tappar sin genuina drivkraft att göra ett gott arbete i yrkeslivet.”

”Med klokare ägandeformer skulle vi förebygga fler problem innan de växer sig stora.”

Vi tappar arbetslusten under kapitalismen(?), men med klokare ägandeformer kan vi lösa problemen.

Det är nästan en prestation att man i ett socialistiskt partiprogram bara använder ordet socialism en gång men inte nämner kapitalism en enda gång, även om man förstår att det nog kan vara det som avses om man dechiffrerar begrepp som ”maktstruktur” och ”ägandeformer som bygger på vinstmaximering”.

Det är naturligtvis inte så att man ska ha en fetisch för vissa signalord. Det socialdemokratiska partiprogrammet använder orden socialism 3 gånger och kapitalism 6 gånger. Det gör det inte det partiprogrammet mer socialistiskt. Men frågan är om man gör saker enklare och lättbegripligare i förslaget till nytt partiprogram genom att inte använda de orden.

Det som avgör om ett program är socialistiskt eller inte är om man förklarar att det är en nödvändighet att ersätta kapitalismen med socialismen.

Kapitalismen medför (globalt) tre existentiella hot; svält, krig och klimatförändringar. Kapitalets ekonomiska ordning är inte skapt för att sprida ut det ekonomiska välståndet någorlunda jämnt. Kapitalismen innebär en permanent jakt på nya marknader, naturtillgångar och politiskt inflytande – fredligt om det går, men i sista hand med vapen.

Klimatkonferenserna avlöser varandra; som t ex FN:s Stockholmskonferens 1972 som kanske var den först av de stora konferenserna som skulle tackla klimatförändringarna. Det är över 50 år sedan. Man får en känsla av att det finns oerhört starka krafter som motarbetar försöken att rädda klimatet. Det är inte svårt att gissa vilka.

Argumenten för att avskaffa kapitalismen är extremt goda. Även den som söker en individuell lösning på sina problem i dagens samhälle är knappast okänslig för att vi också kan erbjuda lösningar på de stora existentiella frågorna. Tvärt om. Vi kan berätta en oerhört stark berättelse om kapitalismens tillkortakommanden och behovet av socialism.

Systemkritiken diffus

Systemkritiken i partiprogrammet tar sin start i arbetet och hur arbetet organiseras.

”Formerna för hur vi arbetar tillsammans bildar grundläggande maktstrukturer som kommer att prägla hela samhällets utveckling.”

Nja, det är inte arbetet som bildar maktstrukturen. Ordet maktstrukturer används flitigt i förslaget för att beskriva en olika saker. Det är otydligt om man menar kapitalism, imperialism, könsmaktsordningen, byråkrati eller någon annan maktstruktur.

Under feodalismen, när ägandet var geografiskt låst till jorden, var också arbetet låst till jorden genom livegenskap eller dagsverksskyldiga bönder. Kapitalismen vars existens bygger på varuproduktion, återspeglas också i synen på arbetet som en vara som fritt skall köpas på en öppen marknad.

Ägandet och produktionssättet skapar formen för arbetets organisering. Inte tvärt om.

”Politiskt arbete behöver vara tålmodigt, långsiktigt och strategiskt. Varje samhälle är alltid i förändring och fullt av motsättningar. För att göra skillnad behöver vi förstå den situation vi är i, svara på de öppningar som uppstår och samla människor så brett som möjligt för ett steg framåt. Förmågan att bygga makt och hopp är avgörande för att det ska hända. Det är genom att skapa en politisk situation där verklig förändring är inom räckhåll vi motiverar människor att agera.”

Ärligt talat; säger dessa meningar någonting? Återigen en projektionsyta där man ska tro att författarna speglar de egna tankarna, men utan att de egentligen säger något.

”Aktiebolag är inte är gjorda för att lyfta blicken och se de större konsekvenserna av sina beslut. Den enögdheten kan driva dem att förstöra ekosystem, vars långsiktiga bärkraft betyder lite för deras lönsamhet men mycket för framtiden. Den får dem att låsa in kunskap som skulle göra långt större nytta om den kunde användas fritt. Den leder dem till att slösa enorma resurser på konflikter med varandra i form av allt från marknadsföring till juridiska tvister. En ekonomi där de här tendenserna är utbredda leder till ett samhälle som hela tiden tvingas hanka sig fram genom små och stora kriser.”

Jo, det äger sin riktighet att aktiebolag inte är bra för samhällsutvecklingen. Aktiebolag är en ekonomisk förening av dess aktieägare. Aktiebolag har ett enda uppdrag; tillvarata aktieägarnas ekonomiska intressen. En VD som lyssnar på några andra intressen riskerar trolöshet mot huvudman och kan få två års fängelse. Så att för en sekund tro att aktiebolag kan ta ett samhällsansvar är bara korkat.

Jo, det stämmer att kapitalismen är oförmögen att hantera konsekvenserna av sitt eget system och regelbundet genomgår ”små och stora kriser”. Därför behöver systemet ersättas av………….

Funktionssocialism av ny sort

När socialdemokraterna antog nytt partiprogram 1990 skrev man:

”Enligt den tidiga socialistiska uppfattningen krävde denna förändring av produktionsordningen en förändring i det formella ägandet, så att den privata äganderätten till produktionsmedlen upphävdes och ersattes med ett folkligt-kollektivt, antingen genom staten eller genom de arbetandes egna organisationer.”

”Med den allmänna rösträtten och den politiska demokratins genomförande ändrades emellertid dessa förutsättningar. Den politiska makten knöts till medborgarskapet, inte till ägandet av produktionsmedlen. Därmed kunde den politiska makten användas i folkmajoritetens intresse för att förverkliga folkliga krav på samhällsutveckling och samhällsförändring. Starka fackliga organisationer kunde i arbetslivet hävda de arbetandes intressen gentemot kapitalägarnas.”

”Den privata äganderätten kvarstod visserligen, men den privatkapitalistiska produktionsordningen, där det enskilda vinstintresset sågs om överordnat alla andra intressen, förändrades på avgörande punkter.”

Det här är grunderna i funktionssocialismen; det kapitalistiska ägandet kvarstår, men vi har andra strukturer som är så starka att äganderätten tappar så väsentligt i betydelse. Ägandets funktion upphör.

Även förra förslaget till partiprogram var fullt med reformidéer, men inget som i grunden utmanade kapitalets ägande av produktionsmedlen.

I det här förslaget till partiprogram har man hittat en egen vinkel på funktionssocialismen; reformer som ökar folks (kollektiva eller individuella) ”förhandlingsstyrka” mot kapitalet.

Grundtesen är att ”Ju tryggare och friare vi är, desto mer förhandlingsstyrka har vi”.

Så ju mer vi ger folk av Maslows behovstrappa – ju mer kommer deras förhandlingsstyrka mot kapitalet att öka. Och då spelar inte själva ägandet så särskilt stor roll.

Förslaget till partiprogram innehåller 21 punkter där Vänsterpartiet ska bidra till att öka folks individuelle eller kollektiva ”förhandlingsstyrka”.

”Vi vill stärka människors förhandlingsstyrka på arbetsplatserna, så att mer av den rikedom arbetet skapar går tillbaka till de som faktiskt gör jobbet.”

Det är en väsentlig skillnad mellan att kräva mer återbäring av produktionsresultatet eller att kräva demokratiskt förfogande – makten – över produktionsresultatet.

För att åter referera till socialdemokraterna partiprogram (1990) slås det fast att: ”Från demokratiska utgångspunkter är det således bestämmanderätten över produktionen och
produktionsresultatets fördelning, som är det centrala, inte äganderätten.”

Och i socialdemokratisk tappning uppnås detta genom allmän rösträtt, MBL och skatt. Sen är det klart. Men om det verkligen var så att bestämmanderätten över produktionen och produktionsresultatets fördelning skulle fråntas kapitalägarna, vad är då poängen med att så passionerat  försvara deras äganderätten?

Förslaget till partiprogram är tråkigt nog lika oklara som socialdemokraterna kring äganderätten.

”Företag vars beslut har stora konsekvenser för alla som bor här behöver ägandeformer som motiverar dem att lyfta blicken och se det. Det skulle innebära nya möjligheter till en klok samhällsekonomisk utveckling.”

Ja, vad är det för ägandeformer man åsyftar? Eller ska vi kliva in och hjälpa kapitalägarna att lyfta blicken? Är det verkligen vår uppgift?

När Vänsterpartiet ökar på vanliga människors förhandlingsstyrka gentemot kapital går vi från intet allt vi vilja bli:

”Den förhandlingsstyrkan får många positiva samhällsekonomiska konsekvenser. Den leder till att en större del av det vi skapar går till löner och en mindre del till kapitalägarna.”

Men är det bara mera kaka vi kräver? Eller måste vi ta över hela bageriet för att kunna styra samhällsutvecklingen rätt?

Kulturparken i centrala Handen

De senaste dagarna har vi i Vänsterpartiet Haninge besökt Kulturparken i centrala Handen och flera av de fantastiska föreningar som bedriver verksamheter där.
Vi har fått rundvandringar både på  RoJ-teatern och Handens museum och smedja.
Kulturparken ligger som en kil mellan järnvägsspåret och de moderna flerfamiljshusen utmed Nynäsvägen i centrala Handen.
Här finns också Gula villan, Bagarvillan samt Alpvillan & Funkisvillan där ABF Södertörn bedriver verksamhet. Byggnaderna är uppförda under första hälften av 1900-talet, med tyngdpunkt mellan 1920- och 1940-tal. Området utgör den mest välbevarade kulturmiljön i Handen.
Områdets och verksamheternas historia

Under våra besök har vi fått lära oss om områdets och verksamheternas historia och fått ökad förståelse för områdets kulturhistoriska värde.

Vänsterpartiet i Haninge representerat av Patrik Olofsson (politisk sekreterare), Åsa Levin (förtroendevald) och Ruben Isberg (praktikant).

RoJ-teaterns verksamhet innefattar allt som har med teater, och teaterproduktion att göra.
Här får deltagarna göra såväl dramaövningar och repetera in repliker som att sy kostymer, snickra kulisser och planera en produktion.

RoJ-teatern bedriver sin verksamhet i Gamla Folkets hus fån 1928

RoJ-teatern ger också Haninges barn och undomar en möjlighet att få se teater genom rabatterade föreställningar för skolor.

RoJ-teaterns kommande föreställning Skrattmännsikan av Victor Hugo, med premiär 18 mars

Handens museum och smedja har också många skolor på besök i sin verksamhet. Här kan de uppleva historiska miljöer och få kunskap om bygdens historia och forntiden.

Handens museum & smedja

Utöver bokade besök håller museet öppet för allmänheten på utsatta tider. Museet och smedjan anordnar också marknader och olika evenemang. Dessa har ofta koppling till historia, eller lokalsamhället.
I smedjan verkar flera smeder som producerar bruksföremål och konsthantverk.

Bild inifrån Handens museum
Smidesföremål
Kamp för att bevara kulturparken

Under besöken har vi haft mycket lärorika samtal.
Vi har fått ta del av visioner som verksamheterna har för området men också den kamp de fört- och fortfarande för mot Haninge kommun för att bevara byggnaderna och kulturparken.

Verksamheterna hyr av kommunen på så kallade rivningskontrakt. Detta innebär att kontrakten kan sägas upp när som helst, och att verksamheterna då står utan lokaler. Flera gånger har de fått höra att finns planer för området, och att deras verksamhet, och kulturparken är hotad.

Vikten av ett levande Haninge

RoJ-teatern vill bland annat återuppföra en dansbana intill teatern, en plats för dans och musik. De vill också utöka belysningen runtom byggnaderna för ökad trygghet.
Smedjan vill bygga en portal som välkomnar in till kulturparken, och har tankar på en park för rekreation i anslutning till smedjan och museet.
Båda verksamheterna talar med värme om vikten av ett levande Haninge, med kulturutbud, och aktiviteter för invånarna.
Varje sommar anordnas en kulturparksfestival i området, med syfte att bevara kulturparken.

Vänsterpartiet i Haninge kommer att kämpa för ett bevarande av kulturparken, vilket vi även tidigare skrivit om.
Vi vill se att kulturmiljön får leva, att föreningslivet har en plats för kulurverksamhet, och att området utvecklas till en levande och tillgänglig plats.
Kommunledningen vill ta ”ett samlat grepp” om omådet

På Kommunstyrelsen 23 januari ville vi i Vänsterpartiet att Bagarvillan skulle tillgänglighetsanpassas. Detta skulle möjliggöra att hyra ut lokalen, och få aktivitet i delar av kulurparken som i dag ligger öde. Omgivningarna har blivit ett otryggt område, som borde fyllas med folk och aktiviteter istället.

Beskedet från kommunledningen var dock att man inte kommer göra någon tillgänglighetsanpassning av Bagarvillan. Istället vill man ta ett samlat grepp om området för att hitta hyresvärd eller köpare av kulturparken. Detta anser vi är väldigt oroande.

Kulurhistoriska värden kan inte återskapas

I Haninges Kulturmiljöprogram 2020-2030 står:
”Hela samhällets historia – varje generation, och olika grupper i samhället – ska speglas i den yttre miljön. (…)
Kulturhistoriska värden som förstörts kan inte återskapas. Kommunen och andra aktörer behöver därför ta ansvar för och handskas varsamt med de särskilt värdefulla kulturmiljöerna så att även framtidens invånare kan ta del av deras historier och upplevelser. (…)
Värdefulla kulturmiljöer behöver användas aktivt genom olika verksamheter för att ge både ekonomisk bärkraft och för att deras mervärden ska vara tillgängliga för invånarna.”

Dock är det tyvärr inte särskilt troligt att Haningalliansen tar hänsyn till detta styrdokument, eller att deras ”samlade grepp” är att satsa på en lånsiktig lösning för kulturparkens bevarande.

Läs gärna mer om arbetet med att rädda Kulturparken på Facebook och skriv under deras namninsamling.

Privatisering av äldreomsorgen och polisanmäla barn – ”Haningealliansen” visar på klassisk högerpolitik med auktoritära drag

 

Eylem Sütcü

Anförande på kommunfullmäktige 2022-12-12 angående ”Haningealliansens” reviderade Mål och budget 2023-2024.

Vänsterpartiet har tidigare presenterat ett eget förslag till mål och budget som vi hänvisar till. Vi deltar därför inte i beslut.

Det finns anmärkningsvärda och oroande formuleringar och målsättningar i Haningealliansens reviderade budget. 

“Förskolan ska vara en trygg plats för lek och lärande med det svenska språket i fokus.” 

Förskolan ska utgå från en helhetssyn på barnet och dess behov, och barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, enligt skollagen. Haninge kommun ingår också i ett förvaltningsområde för nationella minoriteter och minoritetsspråk och ska enligt lagen erbjuda plats i förskola där hela eller en stor del av utbildningen bedrivs på finska. Att Haninges förskola ska ha  “svenska språket i fokus” är inte förenligt med svensk lagstiftning och kan inte vara rimligt att godkänna!

“Ej uppnådd straffbarhetsålder ska inte utgöra ett generellt hinder för att polisanmäla elever som begår brott.”

Barnkonventionen är numera lag i Sverige och barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. Att polisanmäla barn för brott är inte barnets bästa! Straffrättsliga åtgärder är knappast den bästa vägen att bryta en kriminell utveckling hos barn. Stöd och vård genom sociala insatser är det som främst är effektivt för barn enligt forskning. Justitieombudsmannen har flera gånger riktat kritik mot att skolor polisanmäler unga elever och menar att det rent av är olämpligt att skolor har det som rutin.
Grundtanken är att ansvaret, i första hand ska vila på socialtjänsten för barn och ungdomar som begår brott och skolpersonal har också anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen. Att öppna upp för att polisanmäla fler barn är inte rätt väg att gå för ett tryggare Haninge!

“Tornberget höjer hyrorna till kommunen 2023 med i snitt 8,0 procent”

Alla påverkas av effekterna av inflationen, höjda energipriser och kraftigt ökande kostnader. Så även Haninge kommuns många verksamheter, varav många hyr sina lokaler av Tornberget. Att höja hyran så kraftigt anser vi i Vänsterpartiet skulle kunna påverka många verksamheter negativt då mycket större belopp måste skjutas till lokalkostnader. I 2023 års budget är de ökade lokalkostnaderna kompenserade men, under kommande år kommer den nya högre hyresnivån att kvarstå- men inte kompensationen. Här bör Tornberget, och i förlängningen Haninge kommun ta sitt ansvar för att verksamheter som exempelvis skolor, förskolor och äldreboenden kan bedriva goda verksamheter och inte behöva strama åt budgeten för att kunna betala sin hyra. Vi anser att en alternativ finansiering av Tornbergets ökande kostnader bör ses över, som inte riskerar påverka kvaliteten av kommunens välfärdsinsatser.

“Reducerat eller indraget studiebidrag till följd av ogiltig skolfrånvaro ska inte kompenseras av försörjningsstöd.”

Idag har en av tio unga vuxna mellan 20–25 år så dålig ekonomi att de inte har råd att betala nödvändiga omkostnader, och studenter är bland de mest drabbade. Om vi minskar möjligheterna till att få hjälp inom “systemet” riskerar vi att unga tvingas ut i ekonomisk utsatthet där försörjningen måste ske utanför systemet. Här kan den unga exempelvis tvingas skuldsätta sig, eller begå brott för att lösa sin försörjning. Haningealliansen pratar gärna om trygghet, men glömmer visst ekonomisk trygghet! 
Haninge kommun har antagit ett program för social hållbarhet med ett trygghetsperspektiv som bas. Trygghetsperspektivet utgår från en helhetssyn som inbegriper fysisk, social och ekonomisk trygghet i Haninge.
Vi i Vänsterpartiet vill såklart att våra unga ska vara närvarande i skolan och klara sin skolgång, men vi anser att kommunen ska arbeta förebyggande och utifrån orsakerna till frånvaron, hellre än att straffa och riskera att ställa unga utanför samhället! 

“Parkeringsstrategin ska revideras för att säkerställa goda parkeringsmöjligheter. Beslutet om parkeringsavgifter i Handen ska upphävas.”

Kommunernas insatser är nödvändiga för att begränsa Sveriges klimatpåverkan och vi har en nyckelroll i klimatarbetet genom vår omfattande verksamhet.
Att ändra parkeringsstrategin för att underlätta bilåkande och att ta bort parkeringsavgifter, är ett stort steg bakåt! Haninge kommun bör ta klimatkrisen på allvar, och – sitt ansvar! Haningealliansen har själva angett att de ska ha “ambitiösa miljömål” men detta verkar bara vara tomma ord kopplat till den faktiska politik de vill föra.
Vi har i kommunfullmäktige antagit ett miljö- och klimatpolitiskt program för Haninge som anger att kommunen behöver arbeta för ett transportsnålt samhälle, öka andelen fossilfria resor och underlätta valet av klimatsmarta alternativ. Det kan vi inte uppnå med fler gratis parkeringsplatser. Vänsterpartiet anser i linje med detta program att mindre fokus och pengar bör läggas på att möjliggöra och finansiera bilåkande, och större fokus ska läggas på att utveckla kollektivtrafiken, och möjligheterna att cykla och gå i Haninge. 

“Kommunen ska framöver fokusera mer på det ägda boendet i stadsbyggnadsarbetet där småhus och bostadsrätter prioriteras.”

Bostadsbristen är ett faktum. Människor bor allt trängre i de fattigaste och billigaste områdena. Samtidigt bor människor i de välbärgade områdena på allt större ytor. Bostadsbristen och trångboddheten är alltså en fråga om ekonomisk ojämlikhet där de med lägre inkomster drar nitlotten. Många tvingas bo för trångt eller med otrygga och dyra andra- och tredjehandskontrakt och unga inte kan flytta hemifrån. Länsstyrelsen i Stockholm har beräknat att det bara i Stockholms län behöver det byggas 16.000 bostäder per år fram till 2030 för att inte förvärra bostadsbristen. I den regionala utvecklingsplanen “RUFS 2050” står också att “tillgången till bostäder för alla, oavsett inkomst, behöver säkras liksom ett utbud av bostäder som passar i livets olika skeden”. Fokus på det ägda boendet med småhus och bostadsrätter riskerar att förvärra bostadskrisen, och öka den sociala utsattheten i Haninge långt ifrån den trygghet Haningealliansen pratar om.

“Kommunen ska börja planera för ett införande av Lagen om Valfrihet för särskilt boende.”

Våra välfärdstjänster ska inte säljas ut! Vi i Vänsterpartiet är inte emot valfrihet, men tills valfriheten är befriad från vinstjakt vill vi se att våra välfärdstjänster drivs i egen regi.  Det är tydligt att Kommunal i Haninge också är emot den föreslagna utvecklingen med ökad andel privata aktörer i Haninge.
Rapporter vittnar om att att lönerna är lägre, och deltids- och visstidsanställningarna är fler inom privat äldreomsorg.  De många otrygga anställningarna inom sektorn var en starkt bidragande faktor till att pandemin drabbade den svenska äldreomsorgen så hårt.
Det finns många exempel på konkurser, missförhållanden och underbemanning som har drivits fram av girighet hos privata ägare som velat få upp vinsterna.Våra skattepengar behövs i verksamheterna för att fortsätta driva vård och omsorg av god kvalitet, med hög personaltäthet och trygghet för våra äldre. De ska inte landa som vinster på de privata vårdföretagarnas konton!

Eylem Sütçü (V)

Vänsterpartiet Haninge svarar på Naturskyddsföreningens frågor

Nedre Rudansjön. Foto: Holger Ellgaard, Creativ Commons.

Det finns fortfarande mycket skyddsvärd natur i Haninge, ska den offras för en evig tillväxt?

Svar: kommunen har i sitt klimat- och miljöpolitiska program ett etappmål som säger att ”År 2022 har kommunen skyddat ytterligare minst 600 hektar mark med höga naturvärden exempelvis genom reservatsbildning eller biotopskyddsområde”. Vi anser att vi genom att stå bakom förslagen ökar chanserna att nå uppsatt miljömål och förhoppningsvis öka andelen skyddad mark i Haninge.

Nytt naturreservat på Ornö-Breviksnäs … ja eller nej?

Markägaren på Ornö planerade först att avverka, men nu finns ett förslag framme på att skydda skogen i stället, något som även skulle omfatta de delar som Haninge kommun äger. Stöder ditt parti bildandet av detta naturreservat på Breviksnäs?

Svar: Ja. Med tanke på att kommunen vill förtäta året-runt-bebyggelsen på Ornö är det klokt att skydda naturvärden på ön. Bl a anges i Landsbygds – och skärgårdsstrategin att Ornö är ett område av riksintresse där natur och kulturvärden inte får skadas påtagligt.

Värna den gröna korridoren öster om Vendelsö … ja eller nej?

Den gröna korridoren öster om Vendelsö/Vendelsömalm är ett mycket populärt och välbesökt område som sträcker sig fram till nationalparken i Tyresta. Men delar av området finns markerat för exploatering i Vendelsö utvecklingsprogram. Står ditt parti bakom ett stopp för vidare bebyggelse och exploatering i detta område?

Svar: Ja. Att värna gröna korridorer är otroligt viktigt. Gröna korridorer skapar buffertzoner som minskar risker för översvämningar, träd skapar ett svalare mikroklimat som motverkar bildandet av stadsöknar och ”värmeöar”. Vi bevarar möjligheten till stadsnära natur vilket bidrar till bättre hälsa för dem som bor i Haninge.

Skydda värdefull natur runt Hemfosa … ja eller nej?

Det finns stora utbyggnadsplaner för Hemfosa, där det planeras för ett helt nytt samhälle för 25 000 invånare, med bostäder, arbetsplatser och vägar. Samtidigt finns här några av Haninges allra finaste naturområden. Är ditt parti berett att bilda naturreservat på kommunens mark för att skydda värdefull natur i området?

Svar: Ja. Med tanke på planerna på förtätning är det av flera skäl viktigt att skydda naturvärden i Hemfosa. Biologisk mångfald, motståndskraft mot klimatförändringar, rekreation och hälsa gynnas alla av bevarandet av naturen.

Kulturlandskap efter före detta torpet Västra Ruda. Foto: Holger Ellgaard, Creativ Commons.

Hjälpa tjädrarna i Jordbro …ja eller nej?

En annan plan är att utvidga Jordbro industriområde västerut, mot Djupdalen och ända bort mot kommungränsen mot Huddinge. Ett område som hyser stora naturvärden, med bl.a. tjäder. Dessutom går Sörmlandsleden genom området. Är ditt parti berett att skydda tjäderskogen vid Djupdalen?

Svar: Ja. Tjädrar omfattas bland annat av EU:s fågeldirektiv vilket innebär att spelplatser och livsmiljöer inte får störas. Här finns också en vägledande dom: https://www.natursidan.se

Skydda resterna av Norrbyskogen … ja eller nej?

13 hektar av Norrbyskogen höggs ned i vintras, det var själva hjärtat av skogen. Kommunen hade under lång tid planerat att skydda skogen men nu vet man inte vad det blir av detta. Är ditt parti berett att skydda skogen som ännu inte huggits ned genom att bilda ett naturreservat eller motsvarande?

Svar: Ja. Landskapsanalysen av Norrbyskogen anger att «Norrbyskogen är en viktig resurs som rekreationsområde och bör bevaras i sin helhet. Även de mindre skogsområdena som finns insprängda i bebyggelsen är värdefulla för karaktären och bör bevaras. Vid en ytterligare förtätning blir de än viktigare för rekreation, men får även en viktig roll som grön lunga och spridningsmöjlighet mellan Hanvedenkilen och Tyrestakilen. Vi vill även ange artskyddsförordningen som anledning att bevara skogen.

Vilka konkreta ambitioner har ditt parti vad gäller nya/utvidgade reservat och friluftsområden i kommunen under nästa mandatperiod?

Svar: Vi kommer självklart att arbeta för att kommunen i första hand ska uppnå sitt uppsatta etappmål gällande skyddande av mark, ett mål som framgår av det klimat- och miljöpolitiska programmet.

Vad är framtiden för skärgårdstrafiken?

 

Region Stockholm har skickat sin sjötrafikutredning på remiss. För en skärgårdskommun som Haninge är det här en viktig fråga vilka strategier det finns för sjötrafiken i Stockholms skärgård och att vi får en sammanhållen kollektivtrafik.

Svar på remiss: Sjötrafikutredning del 1  

Vi i Vänsterpartiet Haninge är i grunden positiva till den  gedigna och informativa sjötrafikutredningen del 1, den andra remissrundan. I det stora hela ger det intryck av att vara en väl avvägd kompromiss av de två tidigare förslagen väl avvägt i relation till behoven av linjer och tonnage som de ser ut idag. Det är viktigt att utveckla sjötrafiken som en del av kollektivtrafiksystemet för att utnyttja dess fulla potential. 

Ett kollektivtrafiksystem

Vänsterpartiet har i stockholmsregionen länge drivit frågan om att regionens kollektivtrafik borde ha ett gemensamt taxesystem, och då SL:s system. Tidtabeller och gränssnitt gentemot resenärerna skulle också integreras. Det skulle underlätta för resenärerna och tillgängliggöra skärgården för fler som idag inte har råd eller kunskapen om hur resande i skärgårdstrafiken fungerar. Utredningen lyfter upp att perspektivet ”hela resan” för resenären är en bärande del av förslaget, och att tidtabellerna för pendellinjer och skärgårdstrafiken måste integreras för att undvika ineffektivitet. Helheten kan bli bättre.

Det tillsammans med att skärgårdstrafiken från Strömkajen under lågsäsong föreslås reduceras och därmed ökar behovet av kompletterande bussresor visar på behovet av en total integrering av kollektivtrafiken i regionen avseende taxa, tidtabeller och gränssnitt. Kollektivtrafikens tillgänglighet och konkurrenskraft skulle öka och därmed bidra till uppfyllelse av målet om ökat kollektivt resande i trafikförsörjningsplanen. Vi delar således utredningens rekommendation och förslag att fortsätta utreda biljettsortiment, taxor samt försäljningskanaler och gränssnitt mot resenärer.

Mycket fokus nu, liksom i det tidigare utredningsförslaget, ägnas effektiv trafik för arbetspendlare mellan öarna och replipunkter. Det är angeläget men där är trovärdigheten svajig. Båtresan är en del i resan, men alla länkar i resan måste fungera. Finns förutsättningar för behövliga vägförbättringar? Och för ökad trafikering med bussar med ökad bagagekapacitet? Om nu folk inte ska välja att ta bilen och ytterligare korka igen vägar och parkeringar. Därtill behövs förbättringar av replipunkterna, där inblandade parter allt som oftast försinkar lösningar och skyller på varandra. För att ta ett aktuellt exempel borde väl en huttrande skärgårdstrafikant kunna förvänta sig att det offentliga ordnar ett väderskydd vid bryggan oavsett om det bekostas med hans skattepengar till stat, region eller kommun.

Ett viktigt medskick inför det fortsatta arbetet med sjötrafikutredningen är att samråda med de anställda i sjötrafiken och deras fackliga representanter. De besitter unika kunskaper och erfarenheter om trafiken och befintligt tonnage, som är värda att beakta i arbetet med att utveckla framtidens sjötrafik.  

En kollektivtrafik för alla

Undersökningar, som bl a Funktionsrätt Stocholm har gjort, visar att resenärer med funktionsnedsättningar oftast är nöjda med båtarnas beskaffenhet och med bemötandet och servicen i den kollektiva sjötrafiken. Vi har sett över tillgänglighetsaspekterna och hur de beskrivs i utredningen. Tillgängligheten är inte garanterad och inte tillräckligt utredd. I återkopplingen ser vi att en viss otrygghet upplevs vid resa med båtarna /fartygen. Utredningen föreslår en förstärkt bastrafik som behovsanpassats; mindre fartyg, bättre restider, högre turtäthet. Vi är oroliga för de mindre fartygens bristande tillgänglighet. Vi vet att båtarna är olika, och detta skapar otrygghet hos resenärerna. Alla kan inte komma ombord och/eller nyttja toaletten/salongen m m. Kollektivtrafiken måste vara till för alla medborgare. 

Det är av stor vikt att personal i båttrafiken har kunskap om bemötande av resenärer med funktionsvariationer. Det är en rättighet att bli bemött i trafiken och att känna sig trygg med kollektivtrafikens personal om en får ett plötsligt sjukdomstillstånd som till exempel andningsproblem, epilepsi, hjärtklappning, eller har psykosomatiska problem som ångest.

Det är absolut väsentligt att personalen erbjuds utbildningar i de här frågorna.

Funktionsrätt Stockholm  rapporterar ´rapportera t ex att det kan vara en snäv marginal att byta färdmedel när de stiger av en båt och ska byta till buss. Tidsåtgången vid byten måste ta höjd för försenade båtar, detta gäller särskilt vid replipunkter då bussarnas turer är få. Vi måste belysa – ”Hela resan” – när detta koncept används. Hur lång är den estimerade bytestiden? Är denna anpassad så att alla hinner byta? Detta är särskilt viktigt vid replipunkter. Hur ser SL på reglertider i samspel mellan båt och buss? På ändstationer med tunnelbana har föraren ofta kontakt med bussar. Kan det finnas ett liknande samspel mellan förarna av båt och buss? Kan båtens personal förmedla för SL hur många som kommer? Eller att en person med elrullstol är på väg? Kan man vänta in alla trafikanter? Vi föreslår trafikvärdar vid replipunkter som ser över bryggorna och flödet av trafikanter.

Den blågöna regionledningen är bra på att skapa bombastiska rubriker. Men när man lusläser artikeln i Mitt i Haninge framgår det att i den kommande regionbudgeten finns avsatt pengar för att utreda hur skärgårdstrafiken kan bli mer miljövänlig. Det är ett ganska långt steg mellan att utreda något och faktiskt göra något.
Konsekvenser för miljön

Sjötrafiken har miljöpåverkan på klimat, natur och hälsa. Sjötrafiken har utsläpp av växthusgaser som är högre jämfört med övriga kollektivtrafikslag. Sjötrafiken har inte ställt om i lika snabb takt till förnybar energi som t ex busstrafiken. Till viss del är det inte förvånande att branscher där investeringar görs mer sällan, och där t ex livslängden på motorerna är jämförelsevis ganska långa, innebär att omställningen går långsammare. Men det är ju också ett skäl varför man måste ligga i framkant med tydliga krav och tydliga mål för att driva på den långsamma omställningen i snabbare tempo.

I Region Stockholm tog man fram ett antal miljömål 2017:

  • Andelen förnybar energi inom sjötrafiken ska öka
  • Sjötrafiken ska energieffektiviseras
  • Sjötrafikens utsläpp av partiklar och kväveoxider ska minska
  • Sjötrafiken ska minska yttre negativ miljöpåverkan i form av vågor, svall och stranderosion

Dessa mål skulle vara uppnådda i år! Ok; det är tre månader kvar av året, men vad kan hända på så kort tid. Ett annat problem med målen är; vad mäter vi? Målen är alltför diffusa för att göra någon värdering om det är bra eller dåligt.

Andelen förnybar energi inom sjötrafiken ökade från 17% 2018 till 18% 2019 (senaste siffrorna). Det är ju bra. Men är det tillräckligt bra? Ökar vi andelen förnybart med 1% om året kommer det ta 80 år till innan omställningen är klar. Det är inte tillräckligt bra.

Bra miljömål i Region Stockholm måste vara kvantitativa och beskriva det tempo som omställningen behöver ha.

En storskalig elektrifiering av regionens sjötrafik behöver en utbyggd laddinfrastruktur respektive tankinfrastruktur för vätgas när bränslecellslösningar börjar implementeras. För att åstadkomma detta behövs gott samarbete mellan regionen, Haninge och de andra berörda kommunerna, elnätsägare och leverantörer. Vänsterpartiet ser fram emot att Region Stockholm utvecklar planerna för att det ska kunna ske.

Konsekvenser för näringslivet

Vänsterpartiet anser också att man bör ta Haninge kommuns kommunstyrelseförvaltnings synpunkter på allvar när det det gäller konsekvenserna för näringslivet i Skärgården. Förvaltningen skriver:

“Det finns dock en uppenbar risk att det ger en försämring för de företagare i skärgården som är beroende av godsleveranser med skärgårdsbåtarna. Redan idag har Trafikförvaltningen byggt om flera fartyg med resultat att de i minskad omfattning, eller inte alls, kommer att kunna transportera gods till skärgårdens företagare. Under 2021 har denna situation varit uppe för diskussion och bland annat har flera företagare på Ornö och kringliggande öar drabbas. Leveranser med bil till företagare på Ornö är dock inte ett realistiskt alternativ. Det är för tids- och kostnadskrävande för de mindre leveranser som det oftast handlar om och flera verksamheter på Ornö är beroende av båtleveranserna.”

Det som påpekas har ju också en miljöaspekt; för att få ner transporterna gäller det ju att ha så få lastbärare som möjligt. Teoretiskt kan de flesta företagare ute på öarna hämta och lämna de flesta varor med sina personbilar. Men det skulle generera många transporter och det är, som påpekas, föga effektivt ekonomiskt.

Att de varor som ska transporteras till och från öarna enkelt kan gå med båt är helt avgörande för att få ner onödiga transporter.

Utökad sommarsäsong för turismen

Skärgårdstrafiken under sommaren skiljer sig från resten av året genom mycket större passagerarmängder, huvudsakligen turister och besökare till vår fantastiska skärgård, kunder till besöksnäringen. Sommartrafiken är viktigt, men lika viktig för en levande skärgård är trafiken under resten av året. Förra remissrundan visade att för många både fastboende, deltidsboende och sommargäster är det viktigt att långlinjer finns kvar, inte minst under mellansäsong.

En viktig fråga därvid som utredningen inte berör är perioderna för årets olika turlistor. WÅABs sommarsäsong omfattar för närvarande knappt två månader, från midsommar till mitten av augusti. Att förlänga sommarsäsongen är angeläget för skärgårdens näringsliv och för turister som vill uppleva skärgården.

Ovanstående synpunkter kommer Vänsterpartiet Haninge delge Region Stockholm för beaktande.

Tack till Tomas Ekman, Vänsterpartiet Region Stockholm, Petter Nilsson, Vänsterpartiet Stockholms stadshus och Röda Lanternan för tips och idéer.