I lördags var vi på ett möte i Ekeby Loge som anordnades av gruppen ”Stoppa den planerade bergtäkten på Ekeby, Tungelsta”. Anledningen är att risken är överhängande att det ska etableras en bergtäkt och masshantering som kommer förstöra för natur, djur och boende i området. Det var ett drygt hundratal engagerade människor som kom på mötet för att visa sitt motstånd.
Många engagerade i kampen mot bergtäkten
Det är företaget Jehander som vill öppna en bergtäkt i området. Mötet blev aktuellt nu eftersom Mark- och miljööverdomstolen kom med en dom i april 2018 som innebär att företaget Jehander får tillstånd att etablera och bedriva täkt, kross, m.m. på platsen under 20 år.
Frågan om en bergtäkt började redan under 90-talet och ansökningarna har avvisats flera gånger. Många har varit aktiva i arbetet mot bergtäkten och det har varit mycket fram och tillbaka med ansökningar och överklaganden genom åren.
En tidslinje med dokument och artiklar under årens tid var uppsatta för att få en introduktion och en kontext
En person som har varit aktiv i motståndet från början är Mia Engström.
”Det är viktigt att fortsätta visa att det kommer inte vara lätt att ha en täkt här. Vi är så många som kommer bli drabbade och vi ger inte upp i vårt motstånd. Många har skulder för sina hus och kan inte flytta från sina hus. Folk kommer inte vilja flytta hit om täkten blir verklighet”
Mia Engström (till vänster) och Camilla Flinkenbo är aktiva i kampanjgruppen mot bergtäkten
Hon berättar att många är oroliga för hur verksamheten i bergtäkten kommer påverka naturen, grundvattnet, bullernivåer, hästarna och trafiken. Buller och annat oljud kommer drabba de boende i närheten negativt. Sprängningar kommer vara vanligt förekommande och under etableringstiden (som kan vara i upp till två år) får man överskrida villkoren. Det finns en oro att det här kommer drabba hästarna i närheten eftersom på andra ställen så har hästar drabbats negativt vid sprängningar vilket har inneburit avlivning.
Motståndet mot täkten är stort. Hundratals boende är emot, kommunen är emot och alla partier i Haninge kommunfullmäktige är emot. Hur kan då ett företag tillåtas fortsätta med sina planer?
Går det då inte att göra något mer? Det kan vara svårt att driva vidare frågan juridiskt men det går fortfarande att driva opinion och sätta press på Jehander.
Kampanjgruppen har framfört förslag på möjliga sätt att gå vidare. Ett sätt är att kommunen ställer högre krav på trafiksäkerhet på den väg där alla lastbilar ska gå till och från täkten – att tillgodose cyklisters, närboendes och barns behov. Ett annat sätt skulle kunna vara att kommunen lämnar in ett klagomål till EU-kommissionen om att stoppa bergtäkten av miljö-, hälso- och trafikskäl. Det skulle dock inte kunna ändra domen men kritik från EU-kommissionen skulle väga tungt i opinionsarbetet.
Camilla Flinkenbo är en av de närboende och har engagerat sig i kampanjgruppen på senare tid. Vi frågade henne vad hon tyckte om mötet.
”Mötet gick bra. Jag är imponerad av utthålligheten. Att många – trots år av kamp fortsätter att engagera sig! Jag är också imponerad av Haninges kommunpolitiker och deras engagemang över partigränserna.
Den här domen är inte demokratisk! I min mening borde kommuner har större möjlighet att arbeta strategiskt och få följa sina översiktsplaner. Hur ska de annars kunna stödja sina invånare om de blir överkörda av privata vinstintressen? Det finns även de som inte haft talesrätt i processen som borde haft det. En fråga som vi tittar vidare på”.
Vänsterpartiet håller verkligen med om att bergtäkten på Ekeby inte bör bli av. Den kommer innebära negativa effekter för natur, djur, och människor. Tunga transporter kommer öka kraftigt och bli en trafikfara för barn och andra trafikanter. Buller kommer öka vilket kommer drabba Tungelstaborna.
Det var inspirerande att delta på ett möte med så engagerade människor! Vi i Vänsterpartiet står på de boendes sida i det här och vill bidra i kampen mot bergtäkten.
Vänsterpartiet Haninge svarar på tidningen Skärgårdens valfrågor
Tidningen Skärgården
1. Vilken är den viktigaste kommunala skärgårdsfrågan och hur vill ni tackla den?
Vänsterpartiet vill successivt sänka kollektivtaxan till noll år 2030. Vi vill börja nu med övergång till SL-kort året runt på båt. Busstrafiken till öar med fast förbindelse ska utökas till minst tio turer per dygn med kvällsturer fyra dagar i vecka och färjeturer i motsvarande mån.
Varje kärn-ö ska ha full samhällsservice och kassaservice minst tre dagar per vecka och anpassad båttrafik från närliggande öar. Helikopter- och postservice bör utökas och bli oberoende av entreprenör med privat ”Bryggpost”. Alla bryggor ska vara säkra, handikappanpassade och liksom hamnar klara av det stigande havet. Lagstyrd tillsyn måste anpassas och samordnas för att minska kostnaderna och generella skattesubventioner måste utformas efter skärgårdens villkor. Strandskydd är viktigt för att bevara miljö och tillgänglighet för alla.
Samuel Skånberg
2. Ska kommunen bidra till billiga bostäder på öarna? Hur?
Vänsterpartiet vill att Haninge Bostäder AB bygger billiga och klimatsmarta lägenheter. De allmännyttiga bostadsbolagens samarbetsorganisation, SABO, har tagit fram exempel på nybyggda hyresrätter som ligger så lågt som 100 kr/kvm/månad; d v s att, exempelvis, en tvåa på 50 kvm kostar 5000 kr/mån.
Vänsterpartiet tycker dock att all ny bebyggelse på öarna måste först diskuteras med de som bor där. Känner man att en ny bebyggelse är positivt och innebär ett lyft för ön, då ska man självklart gå vidare med planerna.
Muskö
Delar av Ludvigsberg har kommunalt vatten och avlopp och området runt Muskö kyrka och Ludvigsberg lämpar sig därför för ny bebyggelse. Arbottna kan diskuteras. I området runt Torpet, Torpa skog och Näsängen finns stora tomter med viss möjlighet till avstyckning och där bör man vara positiv om man vill stycka av tomterna och på så sätt få viss ny bebyggelse.
Ornö
Ny bebyggelse bör i första hand lokaliseras till områden med befintlig bebyggelse och infrastruktur. Lämpliga områden för förtätning är runt Kyrkviken, i Vargvik, och i området mellan Hässelmara-Skinnardal.
Utö
Blir svårt. Norra delen av Utö är ett naturreservat och Natura 2000-område. På södra Utö ligger Utö skjutfält som är av riksintresse för totalförsvaret. Det område som påverkas av buller och säkerhet kallas influensområde och sträcker sig upp till norra Utö och medger inga större utbyggnadsmöjligheter. Möjligheten till ny bebyggelse är väldigt liten och det handlar i så fall om något väldigt småskaligt norr om Gruvbyn.
3. Vad tänker ni göra för skärgårdens entreprenörer om ni vinner valet?
I Skärgården med dess 30 000 öar bor 13 000 personer året runt. Där finns inte bara sommarboende utan också 1600 företag med 3000 anställda och 18 varv. Där finns 13 livsmedelsaffärer och runt 10 apotek, systembolag och vårdcentraler. Fem öar har färjeförbindelse med 300 000 resande per år.
Skärgårdens uppdelning på sex kommuner med olika bedömningsgrunder skapar problem för byggande och kommunal service. Samarbetet mellan kommunerna måste utökas så att de i praktiken fungerar som en egen kommunal enhet för skärgården.
Jobben är helt avgörande för landsbygdens framtid. Staten måste ta ett övergripande ansvar för en rad åtgärder som säkrar att företag kan starta, växa och leva vidare. I skärgården kommer t.ex. generationsväxlingen att leda till stora problem om inget görs för att underlätta för företagare att överföra sina verksamheter till unga Entreprenörer.
Kapitalförsörjningen är ofta ett stort problem för småföretagare, inte minst vid nystart av företag. Undersökningar visar att särskilt två problem finns när småföretag på landsbygden behöver skaffa kredit. Det ena är att fasta objekt, som fastigheter, har så låga värden att det är svårt att belåna dem för annan verksamhet. Det andra är att ju längre från kreditgivare småföretagaren befinner sig, desto svårare är det att skaffa kredit. För ett dynamiskt näringsliv är en väl fungerande kapitalförsörjning av avgörande betydelse. I dag finns en rad olika statliga aktörer på området, som Almi/Almi Invest, Saminvest, Norrlandsfonden, Industrifonden och Vinnova. Många gånger har de överlappande mandat, vilket försvårar för företagen att veta vem de ska vända sig till. Vänsterpartiet vill förenkla detta avsevärt, helst ned till ett statligt kapitalförsörjningsbolag.
För mindre företag kan sjuklöneansvaret vara betungande. Vi vill därför att företag med upp till 10 anställda helt ska slippa betala 14 dagars sjuklön.
4. Får alla ö-skolor vara kvar om ni vinner valet?
I Haninge har vi fyra kommunala skolor som räknas som ”skärgårdsskolor”:
Dalarö skola (F-9), Muskö skola (F-6), Ornö förskola och skola (F-6), Utö förskola och skola (F-9). Muskö och Ornö har inte högstadium, vilket är beklagligt. Vänsterpartiet vill att samtliga fyra skolor blir kvar. Vi bör dessutom se till att man ska kunna gå högstadiet på Muskö och Ornö om man så önskar.
Sevim Celepli
5. Hur ska kommunen bidra till förbättrad havsmiljö om ni vinner valet?
Det är viktigt att vi har en hållbar matproduktion så att vi inte överbelastar naturens resurser. 90 procent av planetens hav är antingen överfiskade eller på gränsen därtill. Det är det storskaliga industrifisket som orsakar detta. Vi vill prioritera det småskaliga certifierade fisket både globalt och regionalt.
De marina ekosystemen står dessutom under många andra hot. Östersjöns ekosystem har så höga gifthalter att det ges tydliga rekommendationer att inte konsumera viss fisk. Östersjön måste snarast renas från de industriella gifterna. Även fisk som fötts upp i kassar är associerad med en rad miljörisker och problem – som smittorisk i den vilda populationen, övergödning och föroreningar från mediciner och kemikalier.
Vi vill utreda och åtgärda dagens reproduktionsproblem för fisk, sjöfågel och däggdjur. Miljögifterna inom jordbruket är skadliga för ekosystemen och är inte hållbart i längden. Mineralgödseln skadar både klimatet och miljön och alla typer av gödning ställer till problem när den läcker ut i sjöar och vattendrag istället för att berika grödorna på åkern.
Därför behöver vi utöka och utveckla det ekologiska jordbruket, med hänsyn till den kunskap vi har om hur varje gröda fungerar under olika omständigheter. Vi behöver öka den regionala livsmedelsproduktionen, både i volym och variation, för att bli mer självförsörjande.
Havsmiljöinstitutet har lyft fram köttkonsumtionen som en bidragande orsak till utökad algblomning, döda havsbottnar och störningar i havets ekosystem. Vi behöver därför också ändra inriktning på vår produktion så att vi odlar mer matgrödor och mindre djurfoder och producerar mer växtbaserad mat och mindre animalier. Det är gynnsamt för havsmiljön, ekosystemen och klimatet.
6. Ska kommunen stötta traditionella näringar som småskaligt fiske och jordbruk? Hur?
Vi vill använda den offentliga sektorn till att gynna klimat- och miljösmart, ekologiskt och närproducerad mat genom bland annat upphandlingar och politiska mål.
Vi tycker det är viktigt att regionen och landet har en hög grad av självförsörjning på livsmedel vilket gynnar näringar inom livsmedelsproduktionen och gör oss mindre sårbara. Vi vill se fler nya småföretag inom livsmedelsindustrin, i synnerhet på landsbygden.
7. Är det kommunens ansvar att se till att öborna får egna bil- och båtplatser på fastlandet?
Ja, i den mån det finns kommunal mark som passar för ändamålet.
Åsa Bååth
8. Kan/bör kommunen locka fler besökare till öarna? Hur?
Vänsterpartiets uppfattning att SL-kortet ska gälla året om för skärgårdstrafiken kommer definitivt bidra till fler besökare och möjligheten för öarna att expandera besöksnäringen. När vi senare dessutom genomför kostnadsfri kollektivtrafik kommer besöken få sig ytterligare en skjuts upp.
9. Är ni villiga att utlokalisera någon kommunal verksamhet till öarna?
Inte så att någon verksamhet som i dag bedrivs i Haninge kommunhus ska flyttas ut. Varje kärn-ö, vilket i Haninges fall är Ornö och Utö, ska ha full samhällsservice och kassaservice. Med full samhällsservice menas de obligatoriska åtaganden kommunen har enligt kommunallagen: förskola, fritidshem, grundskola, socialtjänst omsorg för äldre och för personer med funktionsnedsättningar, renhållning och avfallshantering, räddningstjänst och bibliotek. Viss service måste finnas dygnet runt, medan t ex bibliotek ska hålla öppet minimum tre dagar i veckan.
Tillgången till kassaservice blir än aktuellare om vi får en lagstiftning, som inte möjliggör för näringsidkare att neka kontanter. Inte utan fog har en sådan lagstiftning aktualiserats då många äldre inte vill använda kort, Swish och liknande.
4. William Friström
10. Vill ni förändra kommunalskatten? Hur?
Nej, inte i dagsläget. Alla politiska förslag Vänsterpartiet Haninge har lagt i vår budget i år går att genomföra med befintlig kommunalskatt. På lång sikt, om inget radikalt händer demografiskt, kommer vi få en större andel seniorer som kommer kräva samma eller med rätta; bättre kommunal service i form av hemtjänst, kommunala äldreboenden o s v. Det gör att det finns ett underliggande tryck att höja kommunalskatten på sikt. Det är realiteter som gäller för samtliga partier. Säger de något annat så ljuger de.
För Vänsterpartiet finns det inget självändamål med hög skatt. Vi använder skatten som verktyg för att kunna bedriva verksamhet som stärker jämlikheten och ger en god samhällsservice. Om nuvarande skattenivå inte kan säkerställa att att verksamheten håller den kvalitet som behövs är vi öppna för att höja den om det inte går att få in resurser på annat sätt.
11. Ert bästa vallöfte till skärgårdsborna.
SL-kortet kommer gälla i skärgårdstrafiken året om. På sikt kostnadsfritt.
Full samhällsservice på Ornö och Utö.
Bygg även för högstadieklasser på Muskö och Ornö
Haninge bostäder kommer bygga fler billiga hyresrätter på Muskö och Ornö
Jag går igenom mina foton på datorn från senaste åren. Det är bilder på snö, bilder på sommar, bilder på vänner, bilder på katter, bilder på mat men mest bilder på politisk aktivism.
Ende Gelände 2017
Mycket av min politiska aktivism började innan jag engagerade mig i Vänsterpartiet. Det var huvudsakligen klimataktivism på olika sätt: demonstrationståg, aktioner, kreativ aktivism och klimatsmarta matlagningskurser. När jag nu är engagerad i Vänsterpartiet så fortsätter jag med gräsrotsaktivism men driver också frågorna partipolitiskt. Och de insikter jag tar med mig från klimatrörelsen försöker jag omsätta i konkreta politiska åtgärder.
Vegonorm för klimatet. Foto: CC-BY Samuel Skånberg
När jag bläddrar igenom bilderna visar de demonstrationer mot regeringens utförsäljning av Vattenfalls kolgruvor och mot Förbifart Stockholm, de visar civil olydnadsaktioner mot brunkolen i Tyskland och det visar manifestationer mot TTIP. Vi står tillsammans – kämpande klimataktivister från olika delar av Sverige, av världen. Engagerade människor som vill skapa en bättre värld. De flesta är helt utomparlamentariskt engagerade men många av oss är också engagerade i systemkritiska partier. Jag känner igen många ansikten på vänsterpartister från andra partiföreningar, kommuner och parlamentariska församlingar. Oavsett partitillhörighet så delar vi klimataktivister förståelsen av att kapitalismen som orsakat de här problemen inte kommer vara den räddande ängeln som kommer att lösa krisen. Vi behöver ta radikala och progressiva beslut, som många gånger går på tvärs mot den nyliberala kapitalismen vilket skapar skrämselhicka hos kapitalägarna. De kämpar med näbbar och klor för att förstöra alla våra förslag bara för att kunna klämma ur några droppar olja till och öka sin vinst – en vinst som bygger på en klimatförstörelse som drabbar alla och de fattigaste allra hårdast.
Klimatmarsch 2018 i Stockholm
Men vi delar alla också ett hopp om att en annan värld är möjlig! Vi kan skapa en bättre värld som är mer hållbar och mer jämlik, där de som drabbats av årtionden av högerns och kapitalisternas rovdrift på våra gemensamma tillgångar, äntligen får upprättelse.
Den ensamstående mamman behöver inte längre vända på slantarna för att få ihop till sitt busskort eftersom vi tillsammans finansierar kollektivtrafiken och busskort är ett minne blott. Ungdomarna som drabbats av psykisk ohälsa kommer få det stöd de behöver och behöver inte heller längre känna den kalla klimatoron som de tidigare (med all rätt) kände eftersom vi tillsammans har beslutat oss för att ställa om industrin, jordbruket och fordonsflottan med en grön investeringsbank. Flerbarnspappan behöver inte längre ha dåligt samvete för att han inte hinner umgås med sina barn så ofta som han velat eftersom arbetstidsförkortningen nu gjort det möjligt för honom att ta ut sina barn på utflykter i skogen samtidigt som han har tid att köpa nya vårskor till barnen.
Broderi till Stefan Löfven om Vattenfalls brunkoll, 2016
Det är de fattigaste som bidragit minst till klimatförändringen som drabbas hårdast, i Sverige och i resten av världen och de är de rikaste som bidragit mest. De rikaste behöver ställa om sin livsstil.
Stoppa försäljning av Vattenfalls brunkol. Demonstration 2016
Det är fler högavlönade och män som åker bil och fler kvinnor och låginkomsttagare som åker kollektivt, cyklar och går. Därför ska vi inte bygga dyra motorvägar som tränger undan hållbara transportsatsningar, ökar trafiken och trängseln och gör att vi inte kommer nå våra klimatmål. Istället ska vi satsa på att bygga ut kollektivtrafiken och göra den avgiftsfri. Det har införts med lyckade resultat i Avesta , Kiruna och andra städer i Sverige. I Stockholms län vill Vänsterpartiet göra den avgiftsfri också.
Även boendet präglas av klassperspektiv och ett ekologiskt perspektiv. Arbetarklassen bor i större utsträckning i hyresrätter. Att värma upp en villa kräver mer energi. Ett tydligt exempel på ett ekoeko-förslag (som gynnar både jämlikheten och klimatet) är skatt på villaolja och att bygga ut fjärrvärmenätet och fasa ut oljan från det. Att subventionera privat ägande (som ROT-avdrag för villa och bostadsrätter) är tvärtom en dålig politik då det ofta kan innebära onödiga miljöbelastande byten av kök och badrum. Men att låta pengar gå till att rusta upp hyresrätter och energieffektivisera det bostadsbeståndet är en god idé.
Valet närmar sig och jag vet att jag och många andra med mig är oroliga för klimatet. Vi vill att politikerna går före och visar vägen, att man skapar förutsättningar att kunna ställa om samhället, att göra det lättare och billigare att göra hållbara val. Vi vill inte att ansvaret för klimatet ska skjutas över på den enskilde individen. För även om vi behöver aktivisters engagemang och driv för en hållbar värld så kommer konsumentmakten inte på egen hand klara av en omställning – det krävs politiska radikala och progressiva beslut som gör omställningen möjlig. Det räcker inte med småduttande utan ordentliga tag. Vänsterpartiet lägger fram konkreta och rejäla förslag i kommun, riksdag och landsting. I valplattformen finns det exempel på konkreta åtgärder. Att vi lyssnar till klimatrörelsen, forskningen och har ett helhetsperspektiv är sannolikt faktorer som gjort att Vänsterpartiet anses vara det bästa partiet för miljön under mandatperioden enligt Naturskyddsföreningen.
Vänsterpartiet är bäst för miljön enligt Naturskyddsföreningen, 2018
För mig har det varit väldigt värdefullt att vara engagerad i Vänsterpartiet och kunna driva aktiv miljö- och klimatpolitik. Och jag hoppas verkligen att fler klimatengagerade får upp ögonen för vilket bra klimatparti vi är och engagerar sig och röstar på Vänsterpartiet. Men det viktigaste är att klimatarbetet inte slutar efter valet. Valet är bara början. Men kampen fortsätter, på gator och på torg och i de politiska församlingarna.
Cykelturné för klimatet, 2018
Jag bläddrar igenom bilderna på datorn och ser glada människor, drivna människor som har engagerat sig för en jämlik och hållbar värld. Jag ser färgglada banderoller och flaggor viftas i skyn, fyndiga papier mache-figurer som grillar jorden över ett kolkraftverk och jag ser trötta men glada kamrater i vita overaller.
Jag är glad för alla de här människorna ger mig hopp. Ett hopp om att en annan värld är möjlig.
Vänsterpartiet lägger egen budget i Haninge kommun!
Syntolkning: Gruppledare Nafi Cilgin, politisk sekreterare Patrik Olofsson, föreningsordförande Carina Wellton håller upp den nya budgeten
Denna budget kommer föredras av på Haninge kommunfullmäktige 2018-06-11 kl 13:00.
Budget finns i sin helhet finns på vår hemsida här. Vill du ha en PDF (3 MB) kan du ladda ner den här.
Ekonomiska basfakta
Alla nämnder får full kompensation för löne- och prisökningar
Inga nedskärningar någonstans, utom politikerarvoden
Inga skattehöjningar
Budgetöverskott på 38 milj kr
Ekonomiska besparingar
Om kommunalrådslönen i Haninge skulle, som första steg, justeras ned till en riksdagsledamotslön skulle kommunen spara 1,4 milj. Vänsterpartiet vill dock gå längre.
Vänsterpartiet vill lägga ned Haninge Holding AB. En gång i tiden fyllde det en funktion för kommunen att ha ett holdingbolag. Idag består den enda verksamheten i att betala ut styrelsearvoden på 200 tkr till en liten krets från Koalitionen och Trepartialliansen. Det sticker lite i ögonen hos Haningeborna och riskerar leda till politikerförakt.
Hur skulle Haningeborna märka av en Vänsterpartistisk styrning av Haninge?
80 milj till en Social investeringsfond som finansierar allt förebyggande arbete inom t ex utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Tidiga insatser är investeringar för framtiden och på sikt lönsamma.
6000 nya arbetstillfällen i ett fullt utbyggt industriområde i Albyberg.
500 nya klimatsmarta bostäder per år, varav hälften billiga hyresrätter.
Påbörja en övergång till 6-timmars arbete med bibehållen lön för kommunalt anställda. Vi börjar med personal inom Social- och Äldreförvaltningen.
1 jämställdhetsmiljon öronmärkt för #metoo-arbetet mot sexuella trakasserier och destruktiva normer i skolor och på kommunens arbetsplatser.
Tydliga sociala mål: ingen hemlöshet, ingen barnfattigdom, inget våld mot kvinnor och inget hedersförtryck i Haninge.
Ökad personaltäthet i för- och grundskola. Särskilt satsning på fler specialpedagoger och elevvårdsteam. Särskild satsning på barn med NPF och/eller psykisk ohälsa.
Kostnadsfri parkering i kommunen för hemtjänstpersonalen när de är i tjänst.
Värna miljö och klimat: skydda fler skogar som naturreservat enligt naturvårdsplanen och ta fram klimatbudgetar för alla förvaltningsområden
Syntolkning: kommunala gruppen tar sista besluten om budget och planerar kommande kommunfullmäktige
Vilka investeringar kommer Haningeborna bara hitta i Vänsterpartiets budget?
En ny F-9 skola i Jordbro. Idag kan man bara gå upp till 6:an i Jordbro. Oerhört märkligt att en sådan stor stadsdel ska stå utan alla delar av grundskolan. Vi bygger ytterligare en skola där det finns ett högstadium också.
Ett Kultur- och föreningshus i Jordbro. I Vänsterpartiets budget håller vi öppet för två alternativ: 1) Upprustning av nuvarande Kultur- och föreningshus, enligt Tornbergets förslag, om 100 mnkr. Eller 2) Bygga ett helt nytt. Det måste i så fall bli dubbelt så stort som S-MP-C-förslaget där bara hälften av föreningarna skulle få plats och för det har vi avsatt pengar. Vänsterpartiet förstår inte vitsen med att bygga ett nytt hus där inte alla får plats. Frågan om det ska bli alternativ 1 eller 2 ska avgöras av Jordbroborna själva.
Ett Allaktivitetshus i Brandbergen. Ett Allaktivitetshus är en något bredare definition än Kultur- och föreningshus. Här ska det också finnas bra med plats för idrottsföreningar. Bristen på ickekommersiella mötesplatser är ett stort problem i kommunen. Det är viktigt det finns lokaler som är tillgängliga för föreningar och nätverk till en låg hyra.
I övrigt gör Vänsterpartiet likvärdiga investeringar som Kommunledningen.
Frågor kring budgeten kan besvaras av: Patrik Olofsson, 08-606 47 58 [email protected]
I helgen var det full rulle på Klimatriksdagen. Inspirerade av förkämparna för allmän rösträtt som fått nog på att makteliten inte lyssnade på deras krav så tog miljöengagerade saken i egna händer och anordnade världens första klimatriksdag 2014. Det var ett sätt att lyfta klimatfrågorna till att bli något som diskuterades i valrörelsen och som skulle bli valfrågor.
Föreningen Klimatriksdagen är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden förening, vars ändamål är att klimatfrågan ska få en central roll i den svenska valrörelsen och debatten. Men alla partier som bryr sig om klimatet följde så klart med i diskussionen och kommer noga ta del av resultatet.
Klimatriksdagen 2018 är den andra klimatriksdagen med syfte att lyfta klimatfrågorna inför valet. Helgen bestod av seminarier och motionsskrivande och avslutades med en klimatdemonstration.
Klimatinspiratör? En endagskurs för dig som vill påverka i klimatfrågan
Kapitalets makt
Berättelse från dem som redan drabbats
Lokalt klimatarbete i kommuner och stadsdelar
Facken som drivkraft i klimatarbetet
Tro, hopp och klimat. Kyrkornas bidrag i arbetet för rättvisa och hållbarhet
Klimat och biologisk mångfald- hur hänger det ihop?
Parallellt med seminarierna var det också arbete med motionerna på olika sätt:
Utskottsmöten
Motionsutställning
Plenardebatt
250 förslag lades fram för att rädda klimatet på olika sätt. Allt från sopsortering, flygstopp till till divestering av AP-fonderna och stoppdatum för fossila bränslen. I slutändan röstades 12 motioner igenom som vinnande. Här nedan kan du läsa sammanfattningarna. (Läs här om du vill läsa motivering och mer information om motionerna).
Stoppdatum för fossila bränslen
Sammanfattning: Enligt forskningen håller vår kolbudget på att ta slut om vi vill begränsa uppvärmningen till under 1,5. Därför behöver vi snabbt sluta använda fossila bränslen. Ett sätt att garantera att företag, institutioner och hela samhället ställer om är genom att förbjuda förbränning av fossila bränslen efter ett visst datum. Därför vill vi se att riksdagen beslutar om ett stoppdatum under nästa mandatperiod.
Föreslagna åtgärder: att riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen.
För en fossilfri finanssektor
Sammanfattning: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att staten säkerställer att finanssektorns investeringar lever upp till Parisavtalets avsikt att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och inte bidrar till klimatskadlig verksamhet. De statliga APfonderna investerar idag i några av de smutsigaste verksamheterna i världen, nu är det dags att fonderna blir fossilfria.
Föreslagna åtgärder: En fossilfri finanssektor: Att Sveriges regering slår fast ett mål om och utarbetar en handlingsplan för en fossilfri finanssektor
Klimatsäkra AP-fonderna:
AP-fondernas investeringar ska vara förenliga med Parisavtalet Klimat och miljö ska utgöra den ram inom vilken avkastning kan eftersträvas AP-fonderna ska flytta investeringarna från fossil verksamhet till hållbara lösningar som förnybart
Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter
Sammanfattning: Samråd med lokalbefolkningen om förvaltning och nyttjande av naturresurser och ekosystem är fundamentalt för att klimaträttvisa ska kunna uppnås. Samtidigt som dessa samhällens motstånd är viktigt för klimatet får de utstå hot, kränkningar och i värsta fall mord. I Sverige är det en självklar insats att ratificera ILO 169 om urfolk och stamfolks rättigheter för att garantera att statens agerade är i förenlig med folkrättslig lagstiftning. Statligt stöd-bistånd ska inte gå till aktörer i privat sektor som kränker mänskliga rättigheter och bidrar till miljöförstöring i konfliktfyllda kontexter.
Föreslagna åtgärder: Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter. Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter. Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.
Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet!
Sammanfattning: Kommunerna äger planmonopolet i Sverige, vilket påverkar förutsättningarna för klimatarbetet. Landstingen är anvariga för kollektivtrafiken. För att lyckas med omställningen behöver kommuner och landsting fatta klimatsmarta beslut. För Sveriges del betyder Parisavtalets 2°C-åtagande en återstående koldioxidbudget på 300-600 miljoner ton. Med nuvarande utsläpp har denna koldioxidbudget använts upp inom 6-12 år. Landets kommuner och landsting behöver minska sina koldioxidutsläpp med minst 10 % per år, visar en svensk forskningsgrupp i en rapport till Järfälla kommun.
Föreslagna åtgärder: A. Riksdagen kompletterar klimatlagen med att alla kommuner och regioner ska 1) anta koldioxidbudgeter med årliga utsläppsminskningar på minst 10 %, 2) underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan, och 3) göra informationskampanjer för att nå sina invånare.
B. Deltagarna på Klimatriksdagen lägger medborgarförslag med ovan
inriktning i sin kommun (alternativt i sitt landsting/region).
Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål
Sammanfattning: Planeringssystemet inom transportsektorn utgår idag från prognoser baserade på historisk utveckling och förväntad utveckling inom ekonomi, arbetsmarknad, samhällsstruktur etc. Leder till en fortsatt satsning på bilsamhället som orsakar en helt dominerande del av utsläppen från transportsektorn inom landet. Planeringssystemet behöver därför göras om i grunden. Utgångspunkt ska vara den klimatmål som anses leda till en omställning till ett hållbart transportsystem. Utifrån dessa mål bestäms åtgärder och styrmedel som anses leda till att målen uppfylls, s.k. Back Casting.
Föreslagna åtgärder: Vi föreslår att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030
Samordnad tågtrafik inom EU
Sammanfattning: Sverige bör arbeta för att EU etablerar en myndighet för samordning av den europeiska järnvägstrafiken och långsiktigt arbetar för dess effektivisering och konkurrenskraft.
Föreslagna åtgärder: Att Sverige verkar för
– att tågtrafiken inom EU samordnas för att underlätta internationella resor inom EU.
– att biljettförsäljning samordnas så att resor kan köpas på ett och samma ställe för alla delsträckor för resor genom flera länder.
– att en cetral EU-myndighet etableras för att utvecka den europeiska järnvägstrafiken
En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp
Sammanfattning: Den globala medel- och överklassens ständigt ökande flygande bidrar på ett oacceptabelt sätt till den globala temperaturhöjningen. Om denna utveckling inte bryts kommer detta att få katastrofala konsekvenser. Att vänta på nya, ännu oprövade lösningar som ska ersätta dagens växthusgasintensiva teknik är inget alternativ då utsläppsminskningen behöver ske i rask takt. Därför föreslås en kombination av åtgärder för att påverka människors livsstil i form av ökad beskattning, lagstiftade restriktioner och riktad information om konsekvenserna av flygets växthusgasutsläpp.
Föreslagna åtgärder: – Ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande.
– Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle.
– Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp.
– Stopp för subventioner till flyget.
– Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor.
En glokal livsmedelsstrategi – för en politik med agroekologiska principer
Sammanfattning: Sverige behöver en ”glokal” livsmedelsstrategi som grundar sig i klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter och utifrån den föra en politik som stärker produktion och distribution med agroekologiska principer. Sverige bör även i EU verka för att mark- och naturresursförvaltning har dessa aspekter samt integrerar sociala, kulturella, ekologiska och ekonomiska värden. Vidare bör Sverige, i alla internationella sammanhang som rör livsmedelssystemet, driva en politik som prioriterar klimat-, hållbarhetsperspektiv och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.
Föreslagna åtgärder: Att Sveriges regering utformar en livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer.
Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.
Skydda kollagret i de svenska skogarna
Sammanfattning: Det är framför allt äldre och opåverkade naturskogar som har störst andel kol lagrat i marken. Alla kvarvarande naturskogar och andra skogar med höga naturvärden måste skyddas permanent för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt och för att främja kolsänkor och kollager i skogarna. Därtill behöver ett flertal skogar restaureras för att komma upp i 20 % skydd av biologiskt värdefulla skogar. Utöver den skog som skyddas måste dagens skogsbruk ställas om till ett naturnära och kalhyggesfritt skogsbruk där hänsyn tas till klimat, biologisk mångfald, mark, vatten och ekosystemtjänster.
Föreslagna åtgärder: 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent.
2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas.
3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager.
Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen
Sammanfattning: Varje dag befinner sig ca halva Sveriges befolkning i verksamheter i nära anknytning till utbildning. I skollagen finns värdegrunden för svensk skola. 1990 fick svensk skollag tillägget miljö i portalparagrafen. Vid riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering. I den nya skollagen är tillägget om miljö som fördes in 1990 borttaget ur den s.k. portalparagrafen. Inte heller nämns hållbar utveckling i den nya skollagen. Skolans styrdokument är bindande och ska följas och de regler som gäller för skolans verksamhet är ytterst beskrivna i Skollagen.
Föreslagna åtgärder: Motionen yrkar om att återinföra begreppet miljö och införa begreppet hållbar utveckling i skolans portalparagraf, Skollagen.
Basera Sveriges klimatlag på en koldioxidbudget för 2-gradersåtagandet
Sammanfattning: Sverige måste basera sin klimatpolitik på vetenskapliga beräkningar av det återstående globala utsläppsutrymmet (s.k. koldioxidbudgetar) för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet. Sverige måste också ta ansvar för en globalt rättvis fördelning av nödvändiga utsläppsminskningar utifrån historiska utsläpp och nuvarande höga utsläppsnivåer. Sverige behöver omedelbart minska sina utsläpp med 10-15 % per år och inte förlita sig på negativa utsläppsteknologier eller klimatkompensering. Internationell sjöfart och flyg måste ingå i dessa åtgärder och utsläpp från konsumtionsvaror redovisas.
Föreslagna åtgärder: Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet. Sverige minskar sina koldioxidutsläpp med 10-15 % per år & är fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande. Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp.
Riksomfattande folkbildningskampanj
Sammanfattning: Riksdag och regering måste leda utvecklingen när det gäller hela samhällets nödvändiga omställning för att kunna lösa klimatutmaningen. Vi föreslår därför att en skattefinansierad riksomfattande folkbildningskampanj genomförs med syfte att få alla landets innevånare att bli förberedda på att en starkare politisk styrning behövs på alla nivåer i samhället för att klimatmålen ska kunna uppfyllas
Föreslagna åtgärder: En skattefinansierad riksomfattande folkbildningskampanj genomförs
Klimatfrågan kallas ofta vår tids ödesfråga. Vetenskapen beskriver tydligt problembilden och vad som krävs för att vända utvecklingen. Trots det går det alldeles för långsamt och vi behöver vidta åtgärder för att drastiskt minska utsläppen i betydligt snabbare takt än hittills.
Med Klimatriksdag 2018 vill vi visa politiker på alla nivåer att det finns en stark opinion för kraftfulla politiska åtgärder för att motverka klimatförsämringar. Många undersökningar, senast Novus i april 2018 pekar på att klimat och miljö är de frågor som oroar svenskar mest; och oron är särskilt påtaglig bland unga. Det finns naturligtvis många politiska frågor som kräver uppmärksamhet, men det paradoxala är att om vi inte på allvar angriper klimatutmaningen, så kommer övriga politiska frågor inte spela någon roll när våra barn och barnbarn växer upp.
Målet med vårt arbete är att samtliga partier, oavsett ideologisk utgångspunkt, tar klimatfrågan på allvar och visar oss väljare vilken klimatpolitik de avser bedriva om de får chansen, under kommande mandatperioder.
Klimatriksdagen avslutade helgen med en klimatmarsch. Då fick organisationer, privatpersoner och politiska partier vara med givet att banderoller och budskap har tydliga klimatbudskap. Den allra största delen av tåget var organisationer och miljöaktivister. Partierna gick sist. Det var få partier som dök upp men vi i Vänsterpartiet anordnade så klart ett block! Det var kamrater från distriktsstyrelsen, från klimat- och miljöutskottet, från olika partiföreningar inne i staden och så deltog även Samuel Skånberg från oss i Vänsterpartiet Haninge som kandiderar igen till kommunfullmäktige.
Foto: CC-BY Samuel SkånbergFoto: CC-BY Samuel SkånbergFred med jorden. Foto: CC-BY Samuel SkånbergVegonorm för klimatet. Foto: CC-BY Samuel SkånbergMynttorget. Foto: CC-BY Samuel SkånbergInternationell solidaritet – vi har bara en planet. Skylt av en Grön ungdom-aktivist. Foto: CC-BY Samuel SkånbergKlimaträttvisa före vinstjakt. Samuel Skånberg från Vänsterpartiet HaningeSörj inte, organisera er – för klimatet. Foto: CC-BY Samuel SkånbergMynttorget. Foto: CC-BY Samuel Skånberg
