Skip to main content

Nämndernas verksamhet och uppgifter

Nämnderna är organ som är underställda kommunstyrelsen. De sköter uppgifter av bestående karaktär inom sitt område. Det är fullmäktige som beslutar om nämndernas uppgifter.

Nämnderna ska verka i nära anslutning till serviceproduktionen samt leda och övervaka tjänsteproduktionen i kommunen. Till nämndernas roll hör också att stärka och lyfta fram medborgaraspekten vid utvecklingen av serviceproduktionen.
Nämndstrukturen varierar i kommunerna. Obligatoriska nämnder är endast revisions- och valnämnden. Full-mäktige kan i en instruktion bestämma att endast fullmäktigeledamöter och deras ersättare väljs till nämnder-na. På så vis vill man framhäva fullmäktiges makt och politiska ansvar. Nämndledamöternas valbarhet regleras i kommunallagen.
I början av fullmäktigeperioden 2009–2012 uppgick antalet nämnder på Fastlandsfinland till cirka 1 620. Antalet har minskat sedan föregående fullmäktigeperiod med över en fjärdedel (28 %). År 2005 fanns det sammanlagt 2 242 nämnder medan de år 2001 uppgick till 2 539. Antalet nämnder har minskat bl.a. på grund av kommunsammanslagningarna och det ökade samarbetet mellan kommunerna.
Av nämnderna är 110 gemensamma nämnder. Med gemensamma nämnder avses ett gemensamt organ enligt 77 § i kommunallagen. Av de gemensamma nämnderna hör nästan hälften till området för samhälle, teknik och miljö, som sköter till exempel avfallshanteringen, miljövården och räddningsväsendet. År 2005 fanns det sammanlagt 73 gemensamma nämnder medan de år 2001 uppgick till 46.

Så styrs en kommun

Kommunerna styrs av politiker som valts direkt av medborgarna. Det betyder att medborgarna har stora möjligheter att påverka och kontrollera hur kommuner utför sina uppdrag.

Förtroendevalda (politiker) och fritidspolitiker

Kommunerna styrs genom direktvalda politiska församlingar, så kallade kommunfullmäktige. Dessutom finns det politiska uppdrag inom kommunstyrelser, i olika nämnder och utskott.
Politikerna i kommunen kallas även förtroendevalda.

97 procent av politikerna i kommunen är fritidspolitiker. De sköter alltså sina uppdrag vid sidan av sitt vanliga arbete.

Medborgarna väljer politiker till kommunfullmäktige

Vart fjärde år väljer medborgarna politiker till kommunfullmäktige. Valet sker samtidigt som valet till riksdagen. För att få rösta i kommunalvalet ska man dels:

  • ha fyllt 18 år senast på valdagen
  • dels uppfylla något av villkoren att man är
  • svensk medborgare som är folkbokförd i kommunen, eller har varit det tidigare
  • medborgare i någon av EU:s medlemsstater, Norge eller Island som man har varit folkbokförd i Sverige i minst 30 dagar
  • medborgare utanför EU som har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år

Den som får rösta till kommunen kan också väljas till politiska uppdrag. De flesta politikerna i kommunfullmäktige är fritidspolitiker.

Om val och maktfördelning i kommuner

Medborgare har nära till besluten

Utveckla medborgardialoger i kommunen

Kommunfullmäktige styr och beslutar

Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen. I kommunfullmäktige sitter folkvalda politiker som väljs vart fjärde år.

Det här gör kommunfullmäktige

  • tar beslut om kommunens budget och hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala.
  • beslutar vilka nämnder som ska finnas.
  • väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna.
  • väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet.

Kommunstyrelsen utses av fullmäktige

Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen:

  • leder och samordnar allt arbete inom kommunen.
  • ansvarar för kommunens ekonomi.

Politikerna arbetar i olika nämnder

Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter. Exempel på nämnder som finns i många kommuner är miljönämnd, socialnämnd och kulturnämnd. Eftersom kommunerna själva bestämmer vilka nämnder de vill ha ser det olika ut runt om i Sverige.

Det här gör nämnderna

  • ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen.
  • förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige.
  • genomför beslut som fattas i fullmäktige.

I praktiken är det inte politiker utan tjänstemän som utför det dagliga arbetet i nämnderna. Arbetsuppgifterna kan vara att ge byggnadslov, bevilja ekonomiskt bistånd eller att organisera äldreomsorgen.

Kommunallagen

Kommunallagen styr kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet. Kommunerna styrs också av andra lagar som socialtjänstlagen, skollagen och plan- och bygglagen

Kommunallagen (1991:900)

Fler lagar och förordningar

Det kommunala självstyret

Det kommunala självstyret är en princip som är inskriven i regeringsformen, en av grundlagarna. Kommunerna måste följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret kommunen rätt att:

  • fatta självständiga beslut
  • ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgift

För medborgarna innebär det kommunala självstyret att man:

  • kan påverka kommunens beslut till exempel genom att lämna medborgarförslag eller rösta i folkomröstningar
  • kan överklaga kommunens beslut

Därför är självstyrelse bra

Kontroll och tillsyn

Det finns tillsynsmyndigheter på vissa statliga myndigheter. De granskar och stödjer kommunernas arbete.

Kommunerna ansvarar själva för tillsyn av till exempel brandsäkerhet och avfallshantering.

Revisorer granskar kommunernas verksamhet varje år.

Kommunal revision

Att överklaga kommunens beslut

  • Det går att överklaga beslut som till exempel byggnadslov eller socialt bistånd. Det kallas förvaltningsbesvär.
  • Om man tycker att kommunen har överträtt sina rättigheter eller fattat ett beslut som går emot regler har man som medborgare i kommunen rätt att överklaga till förvaltningsrätten. Det kallas laglighetsprövning.

Överklaga ett förvaltningsbesvär

Kommunalskatten är den största inkomstkälla

Kommunalskatten står för ungefär 70 procent av kommunens inkomster. Staten bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun själv hur stor kommunalskatten ska vara och hur pengarna ska fördelas.

Kommunerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut.

Kommunen tar också betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg.

Vad händer nu?

Hej på er! Vi hopas ni är några som kollar in här då och då, för att finna information och se vad vi håller på med i föreningen. För tillfället har vi ingen ordentlig rutin på det här med hemsidan, men vi gör så gott vi kan och försöker uppdatera någon gång i veckan i alla fall. Men har du frågor eller vill engagera dig lite mer så är du välkommen att skriva en kommentar här eller ta kontakt med oss via facebook, där får du svar inom de närmsta dygnet.
Tänkte att en liten uppdatering är på sin plats! Vi har ganska nyligen haft ett medlemsmöte där vi diskuterade hur vi skall arbeta framöver, vilka frågor skall prioriteras etc. ett givande möte, som kommer generera mer framöver. Vi har också haft två stycken möten för nya medlemmar och det kommer hållas en kurs för de som vill nu i helgen inne på kafé marx, som riktar sig just till er nya! Det är ett bra tillfälle att få träffa andra vänsterpartister och få lära sig mer om vår politik. Är du intresserad så kan du anmäla dig till [email protected].
Som ni kanske vet så är det inte helt klart hur majoriteten i Haninge kommun kommer se ut och det förhandlas fortfarande. Vi kommer såklart så fort vi vet meddela vilken roll som vänsterpartiet får. Det som är klart är att vi i alla fall kommer ha 3 ordinarie plaster i fullmäktige.
När nästa aktivitet blir av är inte helt bestämt ännu, men styrelsen skall ses i nästa vecka och kort där efter kommer det komma ut ett kalendarium som kommer skickas ut till medlemmar och publiceras här.
Till sist vill vi bara skryta lite och säga att vi är väldigt glada över den tillströmning av medlemmar till partiföreningen i Haninge. Det visar att vi är många i kommunen som vill ha en förändring, och då har ni kommit till rätt parti! Ni är extra välkomna och vi hoppas att ni kommer dyka upp på våra aktiviteter framöver!
Vi ses kamrater!

 

valet 2014

Tack till alla er som röstade för ett rättvisare och jämlikare Haninge! Vi fick 1 till mandat och har nu sammanlagt 3 mandat, dvs. 3 ordinarie i fullmäktige och 2 ersättare.

Vi är många som slitit hårt den senaste tiden. Delat tidningar, affischerat, delat flygblad och ringt runt för att anordna möten. Vi har kämpat för att påverka människor, pratat och diskuterat för att få fram Vänsterpartiets politik. Därför var det också många som blev besvikna och ledsna över valresultatet. Visserligen gick Vänsterpartiet fram i 25 av 26 kommuner i Stockholms län och vi ökade en aning på riksnivå. Men det gjorde även Sverigedemokraterna, trots den antirasistiska kampen, ökar SD, vilket såklart är ledsamt och frustrerande.

Vi har nu svurit och misströstat i några dagar för att kunna bli starkare och känna kamp viljan bli ännu större. Det är det enda sättet, att sätta hårt mot hårt. Nu är det viktigare än någon sin att vi tar debatten! I hemmet, på arbetsplatsen och på bussen. Vi skall visa att rasism inte är normaliserat och vi skall stå upp för varandra,för allas människor lika värde. Vi vet att en politik som grundar sig på individualism, vinstintresse och privatiseringar leder till utanförskap och missnöje. Därför måste vi på ett ännu tydligare sätt visa att det finns ett alternativ, att vänsterpolitik är alternativet som gynnar flest. Det är vi som vill satsa på bostäder, på arbeten och på välfärden. Det är vi som sätter miljön och skolan i fokus. det är vi som för den antirasistiska och feministiska kampen.

Vi hoppas att du vill vara med oss i arbetet för ett bättre Haninge. Vi kommer inom kort informera om medlemsmöte där vi skall diskutera hur vi skall arbeta framöver vi hoppas att vi är många. Alla är välkomna, oavsett erfarenhet eller hur mycket tid man har. Alla kan hjälpa till på sitt vis.

Glöm inte att vi finns på facebook!

Vi ses!

Vänsterpartiet står upp för allas lika värde.

Nafi Cilgin gruppledare för V i Haninge och sitter i fullmäktige svarar på frågor om tillgänglighet, LSS och funktionsnedsättning.  Vänsterpartiet värnar om alla människor i samhället och anser det högst viktigt att tillgängligheten är god både på arbetsmarknaden och i det offentliga rummet.

 

Fråga 1:
Vad vill ditt parti göra så att det blir lättare för funktionsnedsatta att komma in på arbetsmarknaden och att få ett arbete, främst inom den kommunala sektorn i Haninge?

 Svar 1:
Arbetslösheten är hög bland funktionsnedsatta. Uppemot 50 % av de funktionsnedsatta är arbetslösa och det är inte OK. Samhället har inte råd att utestänga de funktionshindrade från arbetsmarknaden och de måste få möjlighet att bidra med det dom kan bidra med.  Inte minst i den offentliga sektorn.  Det ska finnas plats för alla människor och människor med funktionshinder måste få möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och få chansen att få ett arbete. Även om alla kanske inte klarar av att arbeta heltid är det viktigt att alla får möjlighet att arbeta efter sin förmåga istället för att utestängas helt.  Även i den här frågan gäller vårt synsätt om människors lika värde och att alla ska ha möjlighet att delta i samhället på lika villkor.

———————————————————————————-

Fråga 2:
Hur ser ditt parti på frågan om biståndsbedömning inom LSS, lagen om stöd och service.
Vad vill ni göra för att funktionsnedsatta människor i Haninge som är i behov av stöd och service får den hjälp, inom ramen för LSS, som de själva anser att dom behöver, och hur kan biståndsbedömningen förbättras?

 Svar 2:
Självklart vill vi försöka få till en förändring. Jag känner flera biståndshandläggare inom LSS och de vittnar om att de måste ta hänsyn till ekonomi  och annat i sin bedömning och kan inte helt utgå från individens behov. Det är vår utgångspunkt att man måste utgå från individens behov när man gör en biståndsbedömning. Individens behov måste komma i första hand och ekonomi och annat i andra hand. De ekonomiska frågorna  måste man hantera på andra sätt.

————————————————————————————–
Fråga 3:
Hur vill ditt parti förbättra den fysiska tillgängligheten för funktionsnedsatta människor i Haninge? Det kan handla om tillgänglighet på gator och torg, i butiker och köpcentra, i kommunala byggnader osv.

Svar 3:
Det här är en viktig fråga för V. Grundprincipen för oss är alla människors lika värde, oavsett kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnicitet, osv.  Allas möjlighet att delta i samhället måste öka och detta är grunden till allt annat. Allas värdighet måste beaktas och allas möjlighet att delta i samhället  måste öka. Både samhället och individen förlorar på bristande tillgänglighet.

5 % av sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning. Utifrån det så har samhället inte råd att utestänga dessa människor.  Tillgängligheten måste öka och fysiska hinder måste undanröjas.  Som medborgare har jag rätt att ha möjligheten att  utföra det jag kan utföra utan fysiska hinder i samhället. Att man har ett funktionshinder eller inte ska inte vara avgörande för om man kan delta i samhället eller inte. Och att undanröja bristande tillgänglighet måste samhället stå till tjänst med.