Vänsterpartiet Haninges Feministiska grupp ska i år starta en bokcirkel.
Vi ska tillsammans läsa boken ”Fördel kvinna” av Emma Leijnse. Är du intresserad så gå med i Feministiska gruppen facebookgrupp (V Haninge feministiska grupp) och anmäl dig! Eller maila: [email protected]
Emma har även gjort ett sommarprat som du kan lyssna på via P1.
Med vänlig hälsning,
Feministiska gruppen
Ordförande, ledamöter och åhörare!
Situationen med hot och våld i våra skolor är inte acceptabel. Både barn och personal ska känna trygghet. Hur mycket ska personal och barn orka med?
Det är bra att det kommer mer personal i skolan genom lärarassistenter som kan avlasta lärarna. Ju fler vuxna desto bättre.
Men lärarna måste också få ett större stöd gentemot föräldrar som både hotar om att anmäla och anmäler när lärarna sätter gränser mot stökiga elever. När en lärare som säger ifrån och avlägsnar en elev som kallar en lärarkollega hora blir anmäld av föräldern är något fel. Vilka signaler ger det till barnet?
När elever hotar och stör i klassrummet är det flera av de andra eleverna som blir rädda för sina klasskamrater. Personal behövs som kan ge akut stöd i klassrummet när det blir för oroligt.
Det behövs även vara fler lärstudiogrupper till elever med behov.
Tyvärr är ju inte barnen prioriterade i Haninge kommun. Beslutet att stänga fritidsgårdar påverkar ju barnen även i skolan, oron ökar när skoldagen närmar sig slutet och man inte har fritidsgården att gå till. Fler barn kommer driva omkring och riskerar att dras in i äldre elevers gäng för att få tryggheten där.
Att samhället är rädd för sina egna barn visar mer vilka rådande värderingar som gäller och problemet upphör inte genom mer kameraövervakning. Den pågående nedmonteringen av skolan genom besparingar har nått nya bottennivåer och de ökade klassklyftorna ger ett mer ojämlikt samhälle för våra barn.
Låt de skattekronor som satsas på skolan gå till ökad kvalité i alla skolor. Ta bort skolpengen och vinst drivande företag. Ge alla barn samma möjligheter.
Under förra året lade kommunen ut 111 miljoner kronor i konsultkostnader. Dessa summor har det handlat om i flera år:
Kommunen har fyra konton där konsultkostnader bokförs: Tillfälligt inhyrd personal, IT-konsulter, Rekryteringskonsulter och Övriga konsulter.
Vad är det då för fel med konsulter? Nej, det är säkert inget fel på dem, men det är ett väldigt dyrt sätt att få ett arbete utfört. Dels skvallrar det kanske om att den egna organisationen inte har den kompetens den borde ha. Dels kan det också skvallra om att man har rekryteringsproblem i kommunen – man måste hyra in personal för att man inte kan anställa.
2018 var tyngsta posterna ”Övriga konsulter” – 59 miljoner kronor. Den förvaltning som drar mest ”Övriga konsulter” är kommunstyrelseförvaltningen – 19 miljoner – och det är i stort två avdelningar; avdelningen för samhällsutveckling och personalavdelningen, som drar nästan alla konsultkostnader.
Den näst största posten är ”Tillfälligt inhyrd personal”. Här är det utbildningsförvaltningen som sticker ut, inte minst den delen som lyder under Grund- och förskolenämnden. Utbildningsförvaltningen tar in konsulter för drygt 44 miljoner kronor (2018) och av dem är 27 miljoner kronor för ”Tillfälligt inhyrd personal” – d v s man hyr in lärare och annan pedagogisk personal. 25 miljoner kronor av dessa är i grund- och förskolan.
Vänsterpartiet ställde en interpellation till Grund- och förskolenämndens ordförande Tobias Hammarberg (L) på kommunfullmäktige 2019-11-04 om detta. Hela interpellationen kan ni läsa här (pdf) och hela interpellationssvaret kan ni läsa här (pdf).
Det svar Tobias Hammarberg (L) hade på frågan var.
– Sverige har under de senaste åren haft en omfattande brist på legitimerade lärare, något som förväntas kvarstå under de kommande åren. Även Haninge har under de senaste åren haft svårt att rekrytera lärare med legitimation inom förskola och grundskola. Mot bakgrund av att det är svårt att rekrytera behöriga lärare till förskola och grundskola och att kommunen redan har relativt låg andel behöriga inom dessa grupper är verksamheterna känsliga för personalomsättning och sjukfrånvaro. Det gör att det ibland finns behov av att
tillfälligt hyra in personal för att den löpande verksamheten ska fungera.
Det är förvisso sant att det generellt är svårt att rekrytera lärare i Sverige. Men Haninge, som ändå rankas som löneledande i Sverige, bör rimligen inte ha rekryteringsproblem. Då är det något annat som skaver. Detta tog Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare, upp i interpellationsdebatten på kommunfullmäktige:
– Skälet till att vi ställer interpellationen är den stora ökningen av konsultkostnaderna inom grund- och förskolenämnden: från 18,5 miljoner 2016, 26 miljoner 2017 och 32,6 miljoner 2018.
I runda slänger en fördubbling på två år.
Det är oroande att höra av Tobias Hammarberg, Liberalerna, att så stor del av konsultkostnaderna – nästan 80% av den totala kostnaden – handlar om att hyra in personal från bemanningsföretag till kommunens kärnverksamhet; att hyra in lärare och annan pedagogisk personal.
Ingen organisation kan ju vara nöjd med att bedriva sin kärnverksamhet på konsultbasis. Speciellt då uppdraget att bedriva grund- och förskola inte är något tillfälligt uppdrag.
Det finns något här som inte går ihop; vi rankas som den kommun som har högst löneläge i landet och samtidigt har vi stora rekryteringsproblem.
Finns det någon analys om varför vi har så stora rekryteringsproblem, trots det höga löneläget?
Tyvärr antog inte Tobias Hammarberg (L) utmaningen att diskutera vad som kunde vara grundorsaken till rekryteringsproblemen i skolan, utan satt tyst resterande delen av debatten. Det ger inget bra intryck, för det var ingen konstig fråga vi ville diskutera. Det var bara frågan om vad som kunde vara grundorsaken till rekryteringsproblemen i skolan. Vill man inte diskutera det om man är ordförande i Grund- och förskolenämnden?
Mycket märkligt….
Det går dock att spåra en mindre allvarlig syn på rekryteringsproblem i det skriftliga svar på interpellationen som Vänsterpartiet fick innan kommunfullmäktige av Tobias Hammarberg (L):
– Andelen behöriga förskollärare var år 2018 22 procent och lärare 60,2 procent. Nivåer som varit relativt konstanta de senaste åren. Trots detta stärker vi våra kunskapsresultat och behörigheten till gymnasiet ökar 2019 från 2018. Det visar att allt inte handlar om behöriga lärare, men vi kommer att fortsätta verka för att öka andelen behörig personal i alla våra verksamheter.
Det gör alltså inte så mycket att andelen behöriga lärare bara är på 22 resp 60,2 procent. Haninge ökar sina kunskapsresultat ändå. Och det vore ju väl, om nu detta var 100 procent sant.
Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare, bemötte Tobias Hammarberg (L) med kommunens egen statistik i interpellationsdebatten:
– Tobias Hammarberg, Liberalerna, tar upp den låga andel behöriga lärare vi har i kommunen och säger att skolresultaten går upp ändå, så behöriga lärare är inte så betydelsefullt.
Tittar man på kommunens egen statistik beror förbättringen i stort på att de nyanlända har blivit bättre. Det är inte så konstigt att de blivit bättre. Ytterliga ett år här gör naturligtvis stor skillnad i många ämnen.
Men exkluderar man de nyanlända från statistiken blir resultaten inte bättre. Eleverna i Haninge kommuns skolor har haft en nedåtgående trend sedan 2016.
Tror inte Tobias Hammarberg att det ändå spelar roll om vi har fler behöriga lärare i kommunens skolor och färre konsulter?
Även här satt Tobias Hammarberg tyst i bänken och ville inte gå i svaromål. Så hur Tobias Hammarberg analyserar skolresultaten i Haninge, får vi aldrig veta.
Den statistik som Samuel Skånberg refererar till finns i Kolada (kommun- och landstingsdatabasen):
Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), kommunala skolor i Haninge, andel (%):
Så 1 av 4 når inte kunskapskraven. Det korrekta svaret är alltså att resultaten gått ned och sedan stagnerat för den stora gruppen elever. Den statistiska uppgång som kan redovisas mellan 2018-19 är att de nyinvandrade som klarar kunskapskraven i alla ämnen är fler. Det är förvisso väldigt bra, men vi måste se hela bilden.
Som vi påpekat innan skvallrar de höga konsultkostnaderna – inhyrning av lärare och annan pedagogisk personal – på rekryteringsproblem i Haninge kommun. Likaså att det är något som skaver om vi har högt (om inte högst) löneläge för lärarna och ändå få som söker sig hit.
Det som skaver är att arbetsmiljön är för tuff. Vänsterpartiet tycker att man ska lyssna på lärarna. Lärarförbundet i Haninge gick nyligen ut i Mitt i Haninge och krävde följande:
Det tycker vi är en bra början. Om lärarna trivs kommer kommunen inte ha några rekryteringsproblem, eleverna kommer få bättre kontinuitet med sina lärare och kommunen kommer slippa dyra kostnader för inhyrd personal.
En win-win-win för kommunen, eleverna och lärarna.
Vänsterpartiet är väldigt kritisk – på många punkter! – mot kommunledningens budget för 2020. Nedanstående text är inledningen till Vänsterpartiets förslag till mål och budget 2020 och förklarar varför kommunledningens budget inte håller måttet och kommer leda till väldigt stora nedskärningar. En sammanfattning av Vänsterpartiets egen budget finns här.
Det som händer nu i Haninge är exceptionellt. I Haninge lägger kommunledningen (s, c, l & kd) en ren anslagsbudget (fördelning av kronor och ören) utan tydliga politiska uppdrag till nämnderna, så som är brukligt. Det har uppenbarligen inte funnits tillräcklig stor politisk enighet i nuläget för att ange uppdrag till nämnder, vad de ska fokusera på nästa år.
Man skriver bara att: ”Samtliga nämnder uppdras i Strategi och budget – den detaljbudget nämnderna gör efter att fått den ekonomiska ramen från kommunfullmäktige/min anm – inarbeta de politisk utpekade (sic) åtgärderna som återfinns i den politiska plattformen (de styrande partiernas gemensamma avsiktsförklaring/min anm).”
Nu är ju inte den politiska plattformen ett kommunalt dokument i det avseendet. Det är bara fyra partiers gemensamma åsikter om vad de tycker ska hända med Haninge. Så, det kanske kan vara ett uppdrag för nämndledamöterna från de fyra styrande partierna att arbeta för i nämnderna. Övriga nämndledamöter arbetar naturligtvis inte efter den politiska plattformen och kan heller inte åläggas att göra det. Man arbetar efter respektive partiers program och försöker få genomslag för den politiken. Det är så det fungerar i en demokrati. Den styrande koalitionens dröm att alla ska vara tvungna att arbeta efter deras politiska plattform andas lite…. storhetsvansinne?
Vad än värre är; kommunledningens budget – så som den skickats ut – verkar inte ens vara klar. Kommunledningen skriver att det saknas 18 miljoner kronor för att får ihop sin budget och vill ha ett carte blanche från kommunfullmäktige att de säkert ska fixa ihop de 18 miljonerna på något sätt någon gång innan året är slut.
Det är mycket möjligt att de klarar det, men det är principiellt tveksamt. 18 miljoner är mycket kommunal verksamhet. Om de ska sparas in och vart de sparas in är en viktig politisk fråga, och inte en rent kameral fråga. Kommunfullmäktige förtjänar att få ta ställning till en komplett budget där alla nedskärningar redovisas. Nu förväntas vi köpa grisen i säcken.
För det kommer att bli nedskärningar. I mars hade kommunen sin årliga ekonomikonferens där nämnderna redovisade de anslag de behövde för att bedriva oförändrad verksamhet 2020, med kompensation för volymökningar, pris- och löneökningar m m. Kommunledningens budget ligger 173 miljoner under den nivå som är status quo för nämnderna. Det är högst otroligt att någon verksamhet kommer gå helskinnad ur det här stålbadet.
Störst skillnad mellan behov och tilldelning är grund- och förskolan. Ledningens budget ligger 70 milj under den tilldelning som utbildningsförvaltningen önskade för att behålla nuvarande nivå.
Som utbildningsförvaltningen skriver i sitt remissvar: ”Eftersom 97,5 procent av Grund- och förskolenämndens driftsbudget direkt eller indirekt fördelas ut till verksamheterna är det i princip också bara där som ekonomiska effektiviseringar kan göras i någon större omfattning för att hålla tilldelade budgetram.”
(1)
Det huvudsakliga sättet att hantera det blir, återigen, bristande kompensation för pris- och löneökningar i uppräkningen av elevpengen.
Tittar man på kommunledningens uppräkning av elevpengen så kan man se att elevpengen för låg- och mellanstadiet höjs i tillräcklig omfattning, emedan elevpengen till högstadiet inte gör det. Den stora slagpåsen i budgeten är dock förskolan. Här är höjningen av skolpengen i stort sett obefintlig.
Den liberala devisen om ”Skolan först” innefattar tydligen inte förskolan. Men vi bör påminna om att Liberalerna i Haninge gick till val 2018 på minskade barngrupper i förskolan. (2)
Också i kommunledningens politiska plattform säger man att ”Förskolan ska byggas ut i takt med att kommunen växer och barngruppernas storlek ska minska med en långsiktig målsättning att nå Skolverkets riktvärden.” (3)
Skolverkets riktmärke för barn som är 1-3 år är 6-12 barn i en barngrupp med tre anställda. För barn som är 4-5 år är riktmärket 9-15 barn. I Haninge har barngrupperna ökat från i snitt 17,5 (2013) till 17,9 (2018).
Till kommunledningens försvar bör dock påpekas att det finns statsbidrag att söka för att minska barngrupperna för de småbarnen upp till två års ålder. Problemet med kommunledningens budget är att dessa statsbidrag inte kommer gå raka vägen till att minska barngrupperna för de minsta, utan att största delen kommer gå till att bara finansiera driften som sådan och kompensera för den otillräckliga ökningen av elevpengen i förskolan.
Det fattades 101,5 miljoner kronor för kompensation för pris- och löneökningar till nämnderna. Det tycker inte vi är acceptabelt.
I många år har socialförvaltningen signalerat om bostadssituationen i kommunen. Det byggs väldigt mycket, men för dyrt och inte på ett socialt hållbart sätt.
Socialförvaltningen skriver i sin remiss kring budgetförutsättningarna 2020:
“Bostadsbristen leder till att allt fler vars huvudsakliga problem är avsaknaden av en bostad vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp och även om egentliga skäl saknas för biståndsbeslut till boende kan situationen bli så akut att socialtjänsten måste ingripa.”
(4)
Bostadsbristen – eller rättare; bristen på billiga hyresrätter – leder till allt högre kostnader för sociala insatser i kommunen. Som socialförvaltningen själva skriver:
“Trångboddhet, bostadslöshet och hemlöshet leder ofta till sociala problem. Detta medför att förvaltningens målgrupper och personer med exempelvis psykisk ohälsa eller med missbruksproblematik får allt svårare att på egen hand finna en bostad. Bostadsbristen leder till ökade kostnader för socialnämnden genom ökat behov av akuta boendelösningar. Bristen på tillgängliga bostäder medför även att många inte kan flytta till egen bostad, utan blir kvarboende i dyra placeringar. Höga hyror riskerar dessutom att medföra högre kostnader för försörjningsstöd.” (5)
Kommunens nuvarande bostadspolitik är socialt och ekonomiskt kontraproduktiv.
Kommunledningens teori om att man ska bygga dyrt och därmed styra inflyttning till kommunen till “bra människor” (d v s folk med bättre ekonomi), vilket därmed skulle avlasta socialförvaltningen kommer på skam. Som förvaltningen själva skriver:
“Problem inom familjen, missbruk, psykisk ohäls och funktionsnedsättning finns inom alla samhällsgrupper.”
(6)
Det är en mycket grov förenkling av sociala problem att tro att det finns ett rakt samband mellan årsinkomst och boendeform å ena sidan och sociala problem å andra sidan. Socialdemokratins tidigare “sociala ingenjörskonst” att lyfta arbetarklassen har nu förbytts mot att i största möjliga mån undvika arbetarklassen.
I Haninge kommuns bostadsstrategi talar man dessutom lite föraktfullt om ”svenskglesa” ”fattigdomsfickor”. Vänsterpartiet tror inte att det är ”för få svenskar” i ett bostadsområde som skapar sociala och ekonomiska problem eller, å andra sidan, att ökad ”svenskhet” i en stadsdel skulle ”bota” sociala och ekonomiska problem. Man ger ”svenskheten” en magisk innebörd, som är ovärdig en upplyst politisk diskussion. Nuvarande kommunala bostadsstrategi är som en dålig pamflett från 30-talet med mycket grova förenklingar kring etnicitet och ekonomisk status. (7)
Socialförvaltningen skriver vidare:
“På socialförvaltningens uppdrag förvaltar lokalförsörjningsenheten idag över 420 bostadskontrakt vilket är en ökning av cirka 70 kontrakt jämfört med föregående år. Detta är i längden ohållbart. Det behövs strategier för att minska antalet sociala kontrakt. Ett sätt är att den enskilde får möjlighet att ta över kontraktet efter viss tid.”
“På grund av den utveckling som uppmärksammats av förvaltningen, att allt fler hushåll vänder sig till socialtjänsten på grund av att de saknar bostad samt att kostnaderna för tillfälliga boenden ökat från 5,5 miljoner kronor 2014 till 13,8 miljoner 2017….”
(8)
Bristen på socialt hållbar bostadspolitik gör att kostnaderna skenar för socialnämnden.
Mycket skulle vara vunnet om det redan från början fanns ett bättre utbud av billiga hyresrätter, så att trångbodda, hemlösa eller separerande par inte över huvud taget blir aktuella hos Socialförvaltningen. Dessutom skulle mycket vara vunnet om individers placeringen från första början skedde till en billig hyresrätter i, förslagsvis, det kommunala bostadsbolaget. Att sedan, när individens situation stabiliserats, så kan individen själv ta över hyreskontraktet och inte behöva flytta för att Socialförvaltningen behöver lägenheten till en annan. Men för att det ska kunna ske krävs en stadig nyproduktion av billiga hyresrätter så att Socialförvaltningens behov kan tillgodoses och att de individer som är föremål för insatsen, så snabbt det går, själva kan ta över hyreskontraktet.
Vänsterpartiet har sedan många år krävt att det kommunala bostadsbolaget Haninge Bostäder ska gå i bräschen och bygga billiga, klimatsmarta hyresrätter. Vi har i tidigare budgetförhandlingar med Socialdemokraterna fått gehör för att årligen bygga 200 billiga, klimatsmarta hyresrätter i kommunen, men Socialdemokraterna har inte orkat leverera på den punkten. En del av Socialdemokratins högervridningen och ambition att leda en högerallians har varit just att överge den sociala bostadspolitiken. För överskådlig tid framöver är behovet – och Vänsterpartiets politiska ambition – att det ska byggas minst 500 billiga och klimatsmarta hyresrätter, framför allt genom Haninge Bostäders försorg.
Som ett led till en mer socialt hållbar bostadspolitik tog Vänsterpartiet 2017 politiskt initiativ till att Haninge Bostäder sänkte inkomstkravet för att bli godkänd som hyresgäst. Kravet var tidigare att hyresgästen skulle ha en inkomst som var tre gånger så hög som hyran. Det kravet gjorde att många diskvalificerades som hyresgäster trots att de skulle ha råd med hyran. Det nya kravet säger att det räcker att ha en inkomst som täcker hyra plus existensminimum. Nu kan fattigpensionärer, låginkomsttagare, studerande, sjuka och arbetslösa lättare få tillgång till den grundläggande rätten till bostad. Vi önskar att även privata värdar ska ändra sina inkomstkrav i samma riktning.
Socialförvaltningen skriver:
“Förvaltningen anvisas 95 nyanlända för bosättning under 2019, jämfört med 182 personer 2018. Ytterligare 127 personer som varit asylsökande får enligt en preliminär prognos uppehållstillstånd under 2019 och väljer att bosätta sig på egen hand i Haninge kommun.”
“Prognosen är att förvaltningen kommer att ha omkring 90-100 ensamkommande barn i verksamheten under 2019. För 2020 prognosticeras en fortsatt minskning av ensamkommande barn i verksamheten.”
“Haninge kommun kommer fortsatt att anvisas direktinresta kvotflyktingar. Andelen kvotflyktingar av anvisade nyanlända kommer att öka eftersom antalet anvisade från migrationsverkets asylboenden sjunker samtidigt som avtalet om hur många kvotflyktingar Sverige ska ta emot inte minskar på motsvarande sätt. Den största utmaningen rörande kvotflyktingar är att dessa personer kommer direkt från svåra omständigheter i flyktingläger, vilket innebär att personerna kan behöva olika behov av stöd och sjukvård som förvaltningen inte har kännedom om innan ankomst.”
“De nyanlända som hittills har anvisats till Haninge och som genomgått sin två-åriga etableringsperiod har i vissa fall kunnat hitta annat boende på egen hand. En del av de nyanlända har inte hunnit bli självförsörjande under etableringstiden, vilket innebär att de behövt socialtjänstens stöd till att lösa sin boendesituation. Under 2019 kommer 286 personer, vuxna och barn, att sägas upp från sin etableringsbostad. Att fortsätta stödja dessa ensamstående och familjer till en god etablering är ett stort uppdrag.” (9)
I år kommer alltså 286 personer – vuxna och barn – sägas upp från sin etableringsbostad. Förmodligen kommer antalet uppsagda 2020 ligga på inom samma härad. Den här åtgärden blir ju tämligen meningslös då Socialförvaltningen för en stor grupp, som inte är självförsörjande, ändå tvingas ordna boende på annat sätt.
Likväl som för gruppen med sociala kontrakt, bör ju möjligheten till att överta kontraktet ske så snart en nyanländ är självförsörjande (även om det sker innan två år har gått). Men återigen kräver det att Socialförvaltningen hela tiden får tillgång till nya billiga hyresrätter, framför allt genom Haninge Bostäders försorg.
Vänsterpartiet tycker dock att etableringsperioden är för snålt tilltagen. Det är inte rimligt att tro att man lär sig språket och kan etablera sig på arbetsmarknaden på två år. Några kan säkert, men inte alla.
Att avvisa personer vars kontrakt gått ut efter två år skapar väldigt stora problem för de enskilda som blir berörda och är en katastrof för integrationen. Ett boende är en förutsättning för etablering, och ska nyanlända flytta runt i andrahandsboenden, som nu riskerar blir fallet för många i Storstockholm, går energi åt att hitta bostad till familjen.
En undersökning från demoskop presenterades om vad de nyanlända själva tyckte om mottagningen. De allra flesta var nöjda med mottagandet och de trivdes i Haninge, men det var tydligt att de som nu närmar sig slutet på sitt bostadskontrakt är oroliga. De måste flytta från kommunen till en kommun där det finns bostäder.
Det flesta nyanlända kommer efter två år, även om de blir etablerade på arbetsmarknaden och ha en inkomst, inte uppfylla kraven för att få ett bostadskontrakt. Även för de som har en utbildning i ett annat land så tar det lång tid att genomföra både SFI och läsa kompletterande studier för att utbildningen ska vara gångbar i Sverige. Det är sällan gjort på två år.
Flera kommuner i länet väljer att erbjuda ett längre korttidskontrakt än två år. Botkyrka, Huddinge och Sollentuna är några exempel. Botkyrka har fem år på kontraktet för att ge en reell möjlighet för nyanlända till etablering. Majoriteten av länets kommuner ger möjlighet att förlänga kontrakten om det behövs.
Om vi på allvar vill att de nyanlända som kommer till Haninge ska integreras in i samhället och på sikt kunna få tag på ett eget boende av egen kraft så är det inte rimligt att avvisa dem från sitt boende efter två år. Det skapar osäkerhet, otrygghet och stress att ha en avvisning hängande över sig inom en snar framtid. Det kommer försvåra studierna, ta fokus från arbetsmarknadsetableringen och definitivt vara skadligt för integrationen och dåligt ur barnens perspektiv.
Vänsterpartiet vill att standardtiden för ett korttidskontrakt för nyanlända som anvisats till Haninge sätts till 4 år och att det ska vara möjligt att kunna förlänga kontrakten efter individuell prövning där extra hänsyn ska tas till om det finns barn med i bilden.
Det måste till om vi menar allvar med att fokusera på en bra integration.
Kommunledningens budget för Socialnämnden är väldigt stram.
Det ursprungliga förslaget till ramökning för nämnden var 8,8 miljoner. I en kommentar till detta skrev Socialförvaltningen:
“Denna ramökning bedöms innebära ett effektiviseringsåtagande på 5,1 procent (48,1 mnkr) för nämndens verksamheter. Socialnämnden konstaterar att volymkompensationen för 2018 inte finns med i ramen i budgetdirektivet, vilket innebär att om inte ytterligare 23,2 mnkr beviljas i ramen för budget 2020 kommer nämnden att behöva lägga ner all icke-lagstyrd verksamhet.”
(10)
Lagstyrd verksamhet är den verksamhet som kommunen är skyldig att bedriva enligt främst socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Också tvångslagarna lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) faller inom förvaltningens verksamhetsområde.
Icke lagstyrd verksamhet är den förebyggande och uppsökande verksamheten, dagverksamhet, arbetsmarknadsåtgärder, föreningsbidrag, samverkan med frivillig- och brukarorganisationer, utbildningar e t c. Syftet med den icke lagstyrda verksamheten är ju dels att snabbt hitta och hjälpa personer med problem och förebygga större kostnader i slutändan inom den lagstyrda verksamheten.
I kommunledningens slutliga förslag till budget görs en ramökning med 20,6 miljoner kronor. Man har inte kompenserat för de 25,2 miljonerna som behövs för pris- och löneökningar.
Detta måste socialnämnden hantera, och det troliga scenariot är att man kommer spara på personal (-5 milj), minska placeringar (-8,5 milj), minskat antal ensamkommande (-3 milj) och att erbjuda stödboende istället för särskilt boende (-2,4 milj) som de största posterna.
Till det kommer det sparas 11,4 miljoner på den icke lagstyrda verksamheten – nästan en halvering av den verksamhet som bedrivs idag. Det kan verka tyckas vara lättförtjänta pengar nu, men är en draksådd inför framtiden.
Framför allt kommer en redan ansträngd personalgrupp få arbeta hårdare. Arbetssituationen för många inom socialförvaltningen är inte hållbar. Haningebor i behov av socialtjänstens tjänster kommer få det svårare att få hjälp och insatserna kommer att vara avskalade och mindre effektiva.
En av de största utmaningar kommunen står inför är personalförsörjningen; att behålla och rekrytera fler som vill jobba inom kommunens verksamhet. Inte minst inom äldreomsorgen.
Äldreförvaltningen har själva gjort följande prognos:
“Med den förväntade kraftiga volymökningen vad gäller äldreomsorg de kommande 10 åren kommer det att finnas ett stort rekryteringsbehov. Detta innebär att både fler personer och en större andel av den arbetsföra befolkningen kommer att arbeta med insatser inom äldreomsorgen. Bara volymtillväxten kommer att innebära en ökning av antalet arbetstillfällen med minst 50-80 per/år. Utöver det kommer det finnas ett rekryteringsbehov för att täcka pensionsavgångar och avgångar av personal som söker sig till andra yrkesområden. Totalt kommer det att finnas ett behov av nyrekrytering inom äldreomsorgsverksamheten på minst 75-100 anställda / per år de kommande tio åren. Beräkningen avser äldreomsorgen totalt i kommunen oavsett utförare. Under perioden 2020-2026 beräknas antalet pensionsavgångar inom den egna kommunala organisationen uppgå till cirka 133 personer eller cirka 17 procent av de idag anställda inom den egna organisationen.” (11)
Det ligger i ena vågskålen.
I andra vågskålen ligger att kommunledningen tvingar äldreförvaltningen i motsatt riktning. Vi har sett i dagarna hur äldreförvaltningen tvingats skära ned på nattpersonalen nu när statsbidragen minskar. Äldreförvaltningen får ingen kompensation när statsbidragen till äldreomsorgen försvinner:
“Statsbidraget till utökad bemanning inom äldreomsorgen har under perioden 2015-2018 använts till bland annat förstärkt nattbemanning på vård- och omsorgsboende och till nattpatrullen inom hemtjänsten. Det har även använts till förstärkning av hemtjänstorganisationen både på enhetschefssidan och vad gäller vårdbiträde och undersköterskor. I dagsläget är det oklart om någon liknande form av statsbidrag kommer att finnas de närmaste åren. Detta innebär ett stort intäktsbortfall för äldreomsorgen i Haninge kommun cirka 10 mnkr/år.” (12)
Äldrenämnden kommer totalt sett ha kostnadsökningar på lite drygt 50 miljoner kronor för 2020, varav 30 miljoner rena volymförändringar – fler äldre i behov av omsorg helt enkelt. Resten är löner och andra driftskostnader.
I kommunledningens budget får Äldrenämnden en ramhöjning på 34,1 miljoner. DEt kommer fattas 21,8 miljoner för kompensation för pris- och löneökningar. Problemet är bara att det här är en av kommunens mest personalintensiva verksamheter. Det finns lite annat att spara på. Därför är det inte konstigt att det enda förslag till besparing Äldreförvaltningen har att komma med är på personalen. Man kommer se över och minska bemanning i samtliga verksamheter. (13)
Alltså; å ena sidan har vi ett högt demografiskt tryck där vi får en många fler äldre (vilket är glädjande) och en verksamhet där det skriks efter fler händer inom äldreomsorgen. Å andra sidan har vi en kommunledning som går i andra riktningen med stor besparingar på just personalen.
Det är lite talande att Äldreförvaltning fruktar en högkonjunktur:
“En kraftig uppgång i konjunkturen innebär en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och att andra sektorer kan locka personal bort från äldreomsorgen.” (14)
Eller så ser man till att man är en konkurrenskraftig och attraktiv arbetsköpare. Men det verkar man tyvärr inte se som ett alternativ från kommunledningen.
(1) Ekonomikonferensens kompendium sid 31
(2) ”Förskolan ska inte vara skola, men den ska ha ett lärande perspektiv. Barn är naturligt nyfikna och vill upptäcka världen. Förskolan ska stimulera barns naturliga nyfikenhet att lära sig. Det är viktigt att ta tillvara barnens lust att lära redan i förskolan. Ambitionerna för lärandet i förskolan ska höjas ytterligare. De flesta barn bör kunna läsandets grunder när de lämnar förskolan. Grunden till barns senare läsvanor läggs redan innan de börjar skolan. Detta betyder särskilt mycket för barn till utrikesfödda, som stimuleras i sin språkutveckling och klarar grundskolan bättre genom att delta i förskolan. Nämnden ska se positivt på alternativa lösningar så som exempelvis mobila förskolor och uteavdelningar. Barngrupperna ska minska.” (Liberalernas budget, juni 2018, sid 29)
(3) Politiska plattformen, sid 5
(4) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 3
(5) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 10
(6) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 5
(7) Bostadsstrategi för Haninge kommun, sid 3
(8) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 10-11
(9) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 7, 8 & 11, vår kursiv
(10) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 28, vår kursiv
(11) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 17
(12) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 19
(13) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 22
(14) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 20
Vänsterpartiet är det enda partiet i kommunfullmäktige som går fram med en budget som inte innehåller nedskärningar.
Hela vår budget finns att ladda hem här!
Kommunledningen (S, C, L & KD) har en budget full med neddragningar i kommunens verksamheter. Totalt saknas det i deras budget 101,5 miljoner kronor till kommunens verksamheter. Verksamheterna får i stort sett kompensation för volymökningar; d v s uppräkningar för att klara av att ge service till fler kommuninvånare. Men sättet man gör nedskärningarna på är att inte ge verksamheterna kompensation för pris- och löneökningar för 2020 (som SKL beräknar till ca 3 %). Det gör däremot Vänsterpartiet.
Vänsterpartiet vill också göra satsningar. Väldigt många, men de största är:
Vänsterpartiets driftbudget är lite drygt 200 miljoner högre än kommunledning, för att kunna bibehålla nuvarande kvalité i verksamheten och göra flera förbättringar.
Vänsterpartiets investeringsbudget är totalt 590 miljoner kronor högre än kommunledningens.
För att klara av detta krävs det naturligtvis mer pengar. Idag har Haninge kommun en skattesats på 19:68. 2010 hade vi 20:08, sedan sänkte borgarna den med 30 öre 2011 och sedan ytterligare 10 öre 2015.
Enligt kommunstyrelseförvaltningens beräkningar har skattesänkningarna totalt sänkt kommunens intäkter med 365,6 miljoner kronor mellan 2011-2017. Det har naturligtvis varit en av orsakerna till de försämringar av kommunens verksamheter som gjorts.
Att, som kommunledningen, hårdnackat försvara nuvarande skattesats – kosta vad det kosta vill – är inte gångbart.
Vänsterpartiet har tillsammans med kommunstyrelse förvaltningen räknat ut att det krävs 36 öre skattehöjning för att behålla en oförändrat verksamhet plus 1% budgetöverskott.
Med Vänsterpartiets budget, d v s inga nedskärningar plus alla våra satsningar plus 1% budgetöverskott, landar vi på en skattehöjning på 73 öre.
Så haningeborna har valet: